Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Transkript

1 Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

2 Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång och skadebild Viltvård Att tänka på vid beskattning Interaktioner med stora rovdjur

3 Historik Utvecklades i Eurasien BP. Kom till Skandinavien efter senaste istiden talet: Västgötalagen - älgjakt tillåten på samma sätt som efter rovdjur 1351 Älgjakt förbjöds, Kronans vilt Jakten släpptes fri till jordägande män Nästan utrotad, några hundra kvar i mellersta Sverige/Norge Fridlyst helt i 10 år, följt av reglerad jakt Modern jaktlagsstiftning talet Älgexplosionen. Dramatisk ökning av älgstammen. Mitten av 80-talet: ca älgar i vinterstam (avskjutning ca ) Avskjutning ca älgar.

4 Älgforskning en del av basen till kunskap. Älgforskning i Sverige - har pågått länge - hög kvalitet - mycket väl ansedd i världen Metoder, råd och kunskap finns på SLUs hemsida!

5 - vandringsmönster - val av habitat - föda och födoval - variationer i storlek Märkning & pejling - fertilitet - överlevnad / dödlighet - släktskap - arv - sjukdomar Påverkan av klimat - temperatur, snödjup, regn, mm

6 Vad vet vi då?

7 Betesval: om älgen själv får välja vårtbjörk före tall & glasbjörk. betade träd framför obetade. träd på goda marker framför träd på dåliga marker. toppar av äldre träd framför toppar av unga träd. toppar med stora årsskott före toppar med små skott.

8 Födoval vinter och sommar Sommar löv, örter, kvist vattenväxter viktiga (Na) kg/dag. Vinter kvist, samt, bark, tallskott 3-6 kg/dag. Contorta Al Glasbjörk Gran Rönn Vide Asp Ek En Vårtbjörk Tall Varför då så mycket skador på skog? Hur är tillgången på annat foder?

9 Åtgärder Jakt Viltvård

10 Varför viltvård för älg? Ökad tillgång på alternativ och mer populär föda - betet styrs till vissa områden - minskad skada på produktiv skog Ökade jaktmöjligheter - mer föda och mindre skador => utrymme för större populationer Ökade möjligheter att observera älg och andra viltarter Ökar kunskapen om skog, älg och andra viltarter

11 Exempel på foderproducerande åtgärder Foderstråk - längs skogsbryn, diken, vattendrag - ej nära tallungskog Toppning av tall - styr betningen till vissa träd/områden Toppning av lövträd Gammal metod som fått nytt liv. Ökar fodermängden jämfört med vanlig röjning. Över 70 procent av träden självdör inom 7 år. Halvfällning av lövträd Stammarna kapas ej helt Ökar fodermängden

12 Exempel på foderproducerande åtgärder Slåtter på inägor - ger nytt bete under försommaren Viltåkrar - klöver, kål mm. - kostsamt - lokalt värde Saltstenar - ger tillgång till salt och mineraler hela året - enkelt och billigt

13 Hur många älgar kan vi ha? För att beräkna detta måste vi bland annat veta: skadebild på tallungskog: - vinterns längd och älgens födointag per dygn - mängd foder på en ungtall och hur stor andel av denna som utnyttjas - andel av vinterfödan som utgörs av tall - andel av de betade tallarna som skadas - andel ungskog i landskapet och antal tall per hektar i denna - utnyttjande av ungskog jfm övrig mark övrig fodertillgång - viktigt med tanke på skogsskador! förekomst av rovdjur? olycksdrabbade vägavsnitt? övriga viltarter: kron-dovhjort, rådjur, vildsvin? Ska vi räkna ut allt detta??

14 Hur många älgar kan vi ha? För att beräkna detta måste vi bland annat veta: - skadebild på tallungskog: - vinterns längd och födointag per dygn - mängd foder på en ungtall och hur stor andel av denna som utnyttjas - andel av vinterfödan som utgörs av tall - andel av de betade tallarna som skadas - andel ungskog i landskapet och antal tall per hektar - utnyttjande av ungskog jfm övrig mark övrig fodertillgång (viktigt med tanke på skogsskador!) förekomst av rovdjur? Alternativ: justera älgtätheten i förhållande till skadebild, fodertillgång och förändringar i älgstammen Inventeringsresultat viktiga!

15 Åtgärder Jakt Viltvård

16 Älgjakt: en kompromiss Vi vill ha hög effektivitet, högt köttuttag, många skottillfällen, kapitala tjurar. - men även minskade skador och färre trafikolyckor För det behövs information och kunskap: Biologiska och ekologiska förutsättningar för älgen Avskjutningsstatistik Älgobs Spillningsinventering Betesinventering Kalvvikter, mm mm

17 Beräkning av avskjutning: Kön och ålder viktigt Fertiliteten varierar med åldern hos både kor & tjurar Antal kalvar & födelsevikt förändras med kons ålder Födelsevikten varierar med antalet kalvar Dessutom: reproduktion och dödlighet skiljer sig mellan områden och år

18 Älgjakt: vad är vi ute efter? Mål: kompromiss ett måste! Möjliga avskjutningsstrategier: Mål 1. Avskjutning 90% kalv. Hållbart uttag: 3.1 av 10/1000 ha Ger fler kapitala tjurar och fler äldre kor på sikt, minskande stam? Mål 2 & 3. Avskjutning 90% vuxna. Hållbart uttag: 2.4 av 10 /1000 ha Ger ca 30% kapitala tjurar på sikt, ung medelålder, få äldre.

19 Vad vi jagar påverkar medelåldern & sammansättningen i älgstammen 6 Andel kalv, effekt på åldersfördelning Ökad andel kalv: Ålder Tjur Ko => ökande ålder på vuxna => mindre uttag av kött Andel kalv Andel tjur, effekt på åldersfördelning Ökad andel tjur: => sänkt ålder på tjurar => långsamt ökande ålder på kor => mer kött i baljan Ålder Andel tjur Tjur (kg) Ko (kg)

20 Ytterligare spelare på planen: varg I ett vargrevir dödas ca 120 älgar / år (100 kalvar, 20 vuxna). Familjegruppens storlek har ingen betydelse för antal älgar slagna per år.

21 Jaktuttag i vargrevir Stora vargrevir = större jaktuttag Revirstorlek 1000 km 2 ( ha) - möjligt jaktuttag 1.8 älg /1000 ha Ex. älgtäthet 10/1000 ha Revirstorlek 500 km 2 - möjligt jaktuttag 1.2 älg /1000 ha

22 Jaktuttag i vargrevir vid olika älgtäthet ,5 1,8 3,2 Grundförutsättningar: Revirstorlek: ha Avskjutning: 50 % kalv, 50:50 könskvot vuxna. 0 Älgtäthet

23 Kan jaktstrategi kompensera för rovdjur? 50 % tjur av vuxna. Älgtäthet 5/1000 ha Möjligt uttag: 0.5 /1000 ha Ger på sikt 54% kor 46% tjur Uttag / 1000ha 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 varg varg & björn 50% tjur av vuxna 3,2 2,5 1,8 1,2 0, % tjur av vuxna. Älgtäthet 5/1000 ha 73% tjur av vuxna Möjligt uttag: 1.5 /1000 ha. Ger på sikt 80% kor 20% tjur Uttag älg / 1000 ha 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,2 4 2,8 2,5 1,5 1,

24 Möjliga jaktstrategier vid närvaro av rovdjur A. Minska andelen kalv i avskjutningen, något minskat av vuxna Ej att rekommendera, ger låg tillväxt av älgstammen B. Minska andelen kalv och vuxna lika mycket. Bibehåller sammansättningen i stammen C. Minska andelen kor, något minskat uttag av kalv. Kor ger störst effekt på populationen. Ger högre tillväxt av stammen, men färre kapitala tjurar.

25 Andra effekter av rovdjurens predation: Fler ensamma kor => ökad avskjutning av gallkor => färre kalvar Minskad löshundsjakt => lägre effektivitet => skjuter de älgar vi ser inklusive fler fertila kor => färre kalvar

26 Lite hjälp: Avskjutningsmodeller: SLUs hemsida Mallar för förvaltningsplaner och skötselplaner Älgfrode

27 Mycket att tänka på och diskutera Avskjutningsmål? Älgstammens sammansättning? Ska avskjutningen fördelas mellan delområden? Besluta om inventeringar Björnar & Vargar Arealgränser ÄFO Kalvvikter Spillning Älgobs Avskjutning Skogsskador Trafik Kor & kalvar Är planerna realistiska? Stämmer populationens ursprungliga täthet med mål och förslag på avskjutning? Inkluderas inventeringsresultat, stämmer skötselplaner och förvaltningsplaner överens? Älgförvaltningsgrupperna har ett ansvarsfullt och viktigt arbete med att bedöma, utvärdera och, följa upp skötselplaner och förvaltningsplaner. RÅDA och SAMRÅDA!