Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Transkript

1 Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten släpptes fri för allmogen 1789 efter att endast varit tillåten för adeln dess för innan. Idag är jakten en stor upplevelse för svenskar. Älgstammen är en viktig resurs som det gäller att sköta på bästa sätt. Linneuniversitetet vill med denna skogsdag gå i Linnés fotspår vars resor handlade mycket om att dokumentera de resurser som fanns i Sverige på den tiden Kunskapsutveckling och erfarenhet om älgstammens svängningar Alf Fritzson, f d jaktvårdskonsulent. Född, uppvuxen och har arbetat i Halland. Älgforskning är en modern företeelse eftersom älgen var sällsynt fram till början av 1950-talet. För att se älgstammens utveckling brukar man titta på älgavskjutningen vilken avspeglar stammens tillväxt. Vid en studie av älgavskjutningen i Halland kan man se hur avskjutningen sakta började öka från mitten av 1950-talet. Riktig fart på stammens utveckling blev det dock inte förrän under -70 talet. Orsaken till detta var kombinationen av kalhyggesbruk, som ger ungskogar med mycket bete, samt ändrade avskjutnings regler. Från 1969 blev kalven lovlig samtidigt som jakttiden på vuxna minskades från fyra till två dagar. Det gjorde att runt 100 hondjur sparades per år i Halland. Det gav en snabb tillväxt av stammen där samarbetet fungerade. Nästan samtidigt 1967 började reglerad älgjakt i Kronobergs län. Absoluta toppen på 1

2 Sida 2 (7) älgstammen nåddes i början på 1980-talet. Sedan dess har stammen gått upp och ner i försök att få balans mellan foder och älgstam. Det är vinterbetet som är den begränsande faktorn för älgstammens tillväxt. En vuxen älg behöver 5 kg torrsubstans kvistbete per dygn vilket motsvara 10 kg färskt kvist. Vid en inventering av vinterfoder utförd av Sten Lavsund på SLU fann man att det var mer älgfoder per hektar i Norrland än i de täta skogarna i Götaland. Trakthyggesbruk och stormfällningar i Götaland ger mycket sommarfoder i form av gräs och björksly men lite vinterfoder i form av bärris, sälg, rönn, asp och tall. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten vid älgstammens tillväxt. När älgstammen sköts ner i början på 1980-talet gjordes det för sent. Då hade redan en stor del av foderkapitalet ätits upp. Rådjursstammens snabba utveckling efter rävskabben bidrog till nerbetningen. Sju rådjur motsvarar en älg. En älg som får leva på björk svälter. Det var brist på nytänkande då som nu. Om vinterfoder ska produceras till en extra älg krävs 12 ha tallungskog eller 20 ha energiskog. Viltbetet måste avläsas för att få balans. Med de nya arter som är på gång i vår fauna och med det foder som finns är kanske framtidens viltstammar en liten älgstam, en medelstor rådjursstam och stora stammar av vildsvin och dovhjort (gräsätare). Följ en älgs liv i södra Sverige Anders Hågeryd, f.d jaktvårdskonsulent i Jägarförbundet. Nästan all älgforskning är gjord i Norrland. För att råda bot på det har SLU ihop med skogsbruket startat upp Projekt Sydälg. De frågor man vill ha svar på är: Hur påverkar stormhyggena älgstammen. Rörelsemönster sommar och vinter. När kalvar korna, hur många kalvar får de, hur är överlevnaden. För att få reda på detta märktes 20 kor och 5 tjurar i februari 2009 i ett område mellan Växjö och Asa. Området är gran och lövdominerat. Korna var i genomsnitt 7 år gamla och tjurarna 4 år. Under första året dog 5 älgar varför 6 nya märkts under Älgarna är försedda med GPS-sändare som skickar en position var 30.e minut som läggs in på en områdeskarta i Umeå. När korna på våren varit still i 1-2 dygn söks korna upp föra att se hur många kalvar de fått. Resultat Under 2009 fick korna i medeltal 1,35 kalvar. De föddes mellan 4 26 maj. Medelkalvdag 13 maj. Under 2010 fick korna i medeltal 1,25 kalvar. De föddes mellan 3 25 maj. Medelkalvdag 16 maj. Medelkalvtalet för älgar märkta runt Öster Malma i Sörmland ligger på 0,68.

3 Sida 3 (7) Kalvöverlevnaden fram till älgjakten var % och %. Om du själv vill följa någon av älgarna kan du gå in på Där visas älgarnas positioner med någon dags fördröjning. Mera tall Ove Arnesson, Projektledare Skogsstyrelsen Ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen, skogsbruket och LRF. Nuläge Allt färre skogsägare vågar satsa på tallföryngring. Alltför många som ändå satsar misslyckas. Förtroendet för tall är lågt. Tallandelen i våra skogar minskar. Bryts inte trenden kommer tallen nästan att försvinna. Klimatet kommer att bli torrare i sydöstra Sverige vilket missgynnar gran på torr mark.

4 Sida 4 (7) Slutsatser Allt fler monokulturer av gran på dålig mark. Det ger i sin tur dåligt virke med låg eller ingen avkastning. Dåligt med foder för det vilda. Dålig biologisk mångfald. Ingen vinner alla förlorar! Syfte Genom konkreta åtgärder inom ett begränsat område visa att det går att vända utvecklingen så att marker lämpade för tall föryngras med tall och den biologiska mångfalden stärks. För detta söks nu ett ha stort område med intresserade och engagerade skogsägare och jägare. Vildsvin ett omöjligt uppdrag? Magnus Möller Vildsvinsspecialist De flesta jägare är outbildade vad gäller jakt på vildsvin. Magnus har lärt sig om vildsvin genom ett filmprojekt med en skola under fem år. Suggorna bestämmer i de sociala grupperna. Det är viktigt att de inte skjuts utan blir kvar. Om ledarsuggan finns kvar försvinner flocken dagar efter ett skott. Finns ingen sugga kan de ibland bara flytta sig 10 meter. Om ledarsuggan försvinner blir unggyltorna betäckta för tidigt och det blir en explosion av grisungar. Vildsvinen har hög tillväxtkapacitet, de blir könsmogna vid 9 månaders ålder. De är allätare och med gott om foder blir det stora kullar och tidig brunst. Vilken livsmiljö vill vildsvinen ha? Föda, vatten och skydd då trivs vildsvinen. Efter Gudrun och Per har cirka 95% av arealen föryngrats med gran. Det medför problem med gris. Vi måste börja tänka nytt! Hur minimera skadorna i jordbruket? Viktigt med ständig dialog mellan jordbrukare och jägare. Anlägga åtlar intill åkrar med känsliga grödor. När man skjuter på åteln skräms grisarna samtidigt bort från grödorna. Exempelvis är ärtblandningar alltid attraktiva oavsett plats under 4-5 dagar. Detta går att lösa genom utfodring med ärtor runt åkern. Foderplats långt bort i skogen där det aldrig jagas med hund eller skjuts. Fodret på åtel och foderplats ska var oförädlade jordbruksprodukter. Göra skjutgator i spannmål eller odlingar för att kunna bedriva skyddsjakt. Ibland krävs mänsklig närvaro som stör. Känsliga grödor eller naturbeten kan snabbt behöva stängslas med elstängsel. Samarbete för att få bra och billigt foder. Jakt och Jaktformer. Skyddsjakt måste organiseras och kräver uthållighet. Snabba beslut vid jakt behöver övas för att inte skjuta fel ex. suggan.

5 Sida 5 (7) Inte tillräckligt bra hundmaterial. När högbenta hundar från Frankrike används och de jagar rådjur blir det problem. Max två hundjakter per år annars sker utvandring. Viktigt med samarbete mellan olika marker. En effektiv vildsvinsförvaltning kräver pengar, samarbete, utbildning och engagemang från alla inblandade i förvaltningsområdet. Viltanpassat jord- och skogsbruk Sofia Hammarskjöld, viltförvaltningskonsult Har arbetat med viltanpassat jord- och skogsbruk och rådgivning för Sveaskogs marker. Hur ser habitaten ut för våra hjortdjur, krav? ÅKER SKOG Dovhjort Rådjur Kronhjort Älg En dovhjort motsvarar ca 2-3 rådjur i foderåtgång Kronhjorten trycker älgen längre in i skogen när populationen ökar, samma fenomen med rådjuren när dovviltet ökar Jägarkåren är generellt bättre på att beskatta rådjur än älg. Vilka preferenser har älgen när det gäller foder? Salix, rönn, asp kommer först, sen kommer en och vårtbjörk tallen är ett vinterfoder, ökar vi andelen asp så minskar trycket på tall. Vad kan vi göra i skogen för att främja fodertillgång? Avverka tall på vintern, ätliga delar överst i rishögar (hos Sveaskog kostade åtgärderna inget extra) Högröjning Ej hugga bort betade träd Utnyttja vägkanter, se till att solen kommer åt Frihugg ekar, producerar mycket ollon 300 kg/ek Viltåkrar, producerar 9 ton massa/år Plantera salix, utnyttja ledningsgator Utläggning av ensilagebalar (se till att de ligger minst 50 m från känslig skog )

6 Sida 6 (7) Samverkan till framgång Ola Andersson skogsägare Ola representerar Alsterbro-Kråkemåla älgskötselområde i Nybrotrakten. Av tradition har det varit svårt att komma till resultat/överens i dessa frågor. Ett tips är att bilda ett markägarstyrt älgskötselområde. Som resultat av ett idogt arbete av en skogsintresserad grupp hade man före älgjakten 2009 ett område på 5000 ha som idag ökat till ha. Målet har varit och är att få en viltstam som är i balans med skogsproduktionen där jägare o skogsägare samverkar under konstruktiva former Ekonomiskt skogsbruk biologisk mångfald Skogsbruk utan hägn /viltrepellenter Att det finns asp, ek och rönn utan betesskador Att minska risken för viltolyckor Arbetssätt Samrådsmöte i feb mars där både jägare och markägare är representerade Där tas förslag fram som presenteras på ett årsmöte i maj där bara markägare är representerade. I september kallas till ett informationsmöte där villkor presenteras Styrelsen består av markägare (många fall är de samma personer som är jägare) I dagsläget är det ha fördelade på 27 jaktlag, 102 fastigheter, 161 markägare Tilldelningen är: 1 älg/200 ha Fri kalvavskjutning Jakt till den 31 jan Rek. Minst hälften av vuxna hondjur avskjutning har varit 6,52 älgar/1000 ha Inga böter om felskjutning Framtid: Ökar arealen till ha minska beståndet från älg/1000 ha till 3-5 älg/1000 ha. Fler markägare kommer att vilja vara med, flyginventeringar. Positiv gemenskap mellan markägare och jägare, styra avskjutningen lokalt. På sikt en älgstam i balans!

7 Sida 7 (7) Viltkött och entreprenörskap Åsa Westström, Thoragårdens gårdsbutik Började för 2,5 år fundera på att starta gårdsbutik, har mycket kött, jagar mycket. Började med att kolla tillstånd hos myndigheter, mötte på en viss skepsis men kom till slut fram till att det skulle kunna gå. (idag kan man som jägare sälja en viss del av sitt kött med mindres restriktioner) Till slut kom man fram till hur det skulle se ut, det blev en Bod med självbetjäning trots att många negativa förståsigpåare så visade det sig att det funkar alldeles utmärkt. Tiden som läggs idag är ca ½ timme per dag, mer tid finns inte (jobb barn mm) Ett tips till de som funderar i dessa banor är att inte ge upp utan ut veckla iden istället. Många efterfrågar kött i udda former, exv. Finns det marknad för oplockade fasaner där folk vill göra hela kittet frågar också om recept för vilt. Man säljer inte till restauranger utan bara till konsument (detta är en filosofi förfrågningar saknas inte)