Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu"

Transkript

1 Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten släpptes fri för allmogen 1789 efter att endast varit tillåten för adeln dess för innan. Idag är jakten en stor upplevelse för svenskar. Älgstammen är en viktig resurs som det gäller att sköta på bästa sätt. Linneuniversitetet vill med denna skogsdag gå i Linnés fotspår vars resor handlade mycket om att dokumentera de resurser som fanns i Sverige på den tiden Kunskapsutveckling och erfarenhet om älgstammens svängningar Alf Fritzson, f d jaktvårdskonsulent. Född, uppvuxen och har arbetat i Halland. Älgforskning är en modern företeelse eftersom älgen var sällsynt fram till början av 1950-talet. För att se älgstammens utveckling brukar man titta på älgavskjutningen vilken avspeglar stammens tillväxt. Vid en studie av älgavskjutningen i Halland kan man se hur avskjutningen sakta började öka från mitten av 1950-talet. Riktig fart på stammens utveckling blev det dock inte förrän under -70 talet. Orsaken till detta var kombinationen av kalhyggesbruk, som ger ungskogar med mycket bete, samt ändrade avskjutnings regler. Från 1969 blev kalven lovlig samtidigt som jakttiden på vuxna minskades från fyra till två dagar. Det gjorde att runt 100 hondjur sparades per år i Halland. Det gav en snabb tillväxt av stammen där samarbetet fungerade. Nästan samtidigt 1967 började reglerad älgjakt i Kronobergs län. Absoluta toppen på 1

2 Sida 2 (7) älgstammen nåddes i början på 1980-talet. Sedan dess har stammen gått upp och ner i försök att få balans mellan foder och älgstam. Det är vinterbetet som är den begränsande faktorn för älgstammens tillväxt. En vuxen älg behöver 5 kg torrsubstans kvistbete per dygn vilket motsvara 10 kg färskt kvist. Vid en inventering av vinterfoder utförd av Sten Lavsund på SLU fann man att det var mer älgfoder per hektar i Norrland än i de täta skogarna i Götaland. Trakthyggesbruk och stormfällningar i Götaland ger mycket sommarfoder i form av gräs och björksly men lite vinterfoder i form av bärris, sälg, rönn, asp och tall. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten vid älgstammens tillväxt. När älgstammen sköts ner i början på 1980-talet gjordes det för sent. Då hade redan en stor del av foderkapitalet ätits upp. Rådjursstammens snabba utveckling efter rävskabben bidrog till nerbetningen. Sju rådjur motsvarar en älg. En älg som får leva på björk svälter. Det var brist på nytänkande då som nu. Om vinterfoder ska produceras till en extra älg krävs 12 ha tallungskog eller 20 ha energiskog. Viltbetet måste avläsas för att få balans. Med de nya arter som är på gång i vår fauna och med det foder som finns är kanske framtidens viltstammar en liten älgstam, en medelstor rådjursstam och stora stammar av vildsvin och dovhjort (gräsätare). Följ en älgs liv i södra Sverige Anders Hågeryd, f.d jaktvårdskonsulent i Jägarförbundet. Nästan all älgforskning är gjord i Norrland. För att råda bot på det har SLU ihop med skogsbruket startat upp Projekt Sydälg. De frågor man vill ha svar på är: Hur påverkar stormhyggena älgstammen. Rörelsemönster sommar och vinter. När kalvar korna, hur många kalvar får de, hur är överlevnaden. För att få reda på detta märktes 20 kor och 5 tjurar i februari 2009 i ett område mellan Växjö och Asa. Området är gran och lövdominerat. Korna var i genomsnitt 7 år gamla och tjurarna 4 år. Under första året dog 5 älgar varför 6 nya märkts under Älgarna är försedda med GPS-sändare som skickar en position var 30.e minut som läggs in på en områdeskarta i Umeå. När korna på våren varit still i 1-2 dygn söks korna upp föra att se hur många kalvar de fått. Resultat Under 2009 fick korna i medeltal 1,35 kalvar. De föddes mellan 4 26 maj. Medelkalvdag 13 maj. Under 2010 fick korna i medeltal 1,25 kalvar. De föddes mellan 3 25 maj. Medelkalvdag 16 maj. Medelkalvtalet för älgar märkta runt Öster Malma i Sörmland ligger på 0,68.

3 Sida 3 (7) Kalvöverlevnaden fram till älgjakten var % och %. Om du själv vill följa någon av älgarna kan du gå in på Där visas älgarnas positioner med någon dags fördröjning. Mera tall Ove Arnesson, Projektledare Skogsstyrelsen Ett samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen, skogsbruket och LRF. Nuläge Allt färre skogsägare vågar satsa på tallföryngring. Alltför många som ändå satsar misslyckas. Förtroendet för tall är lågt. Tallandelen i våra skogar minskar. Bryts inte trenden kommer tallen nästan att försvinna. Klimatet kommer att bli torrare i sydöstra Sverige vilket missgynnar gran på torr mark.

4 Sida 4 (7) Slutsatser Allt fler monokulturer av gran på dålig mark. Det ger i sin tur dåligt virke med låg eller ingen avkastning. Dåligt med foder för det vilda. Dålig biologisk mångfald. Ingen vinner alla förlorar! Syfte Genom konkreta åtgärder inom ett begränsat område visa att det går att vända utvecklingen så att marker lämpade för tall föryngras med tall och den biologiska mångfalden stärks. För detta söks nu ett ha stort område med intresserade och engagerade skogsägare och jägare. Vildsvin ett omöjligt uppdrag? Magnus Möller Vildsvinsspecialist De flesta jägare är outbildade vad gäller jakt på vildsvin. Magnus har lärt sig om vildsvin genom ett filmprojekt med en skola under fem år. Suggorna bestämmer i de sociala grupperna. Det är viktigt att de inte skjuts utan blir kvar. Om ledarsuggan finns kvar försvinner flocken dagar efter ett skott. Finns ingen sugga kan de ibland bara flytta sig 10 meter. Om ledarsuggan försvinner blir unggyltorna betäckta för tidigt och det blir en explosion av grisungar. Vildsvinen har hög tillväxtkapacitet, de blir könsmogna vid 9 månaders ålder. De är allätare och med gott om foder blir det stora kullar och tidig brunst. Vilken livsmiljö vill vildsvinen ha? Föda, vatten och skydd då trivs vildsvinen. Efter Gudrun och Per har cirka 95% av arealen föryngrats med gran. Det medför problem med gris. Vi måste börja tänka nytt! Hur minimera skadorna i jordbruket? Viktigt med ständig dialog mellan jordbrukare och jägare. Anlägga åtlar intill åkrar med känsliga grödor. När man skjuter på åteln skräms grisarna samtidigt bort från grödorna. Exempelvis är ärtblandningar alltid attraktiva oavsett plats under 4-5 dagar. Detta går att lösa genom utfodring med ärtor runt åkern. Foderplats långt bort i skogen där det aldrig jagas med hund eller skjuts. Fodret på åtel och foderplats ska var oförädlade jordbruksprodukter. Göra skjutgator i spannmål eller odlingar för att kunna bedriva skyddsjakt. Ibland krävs mänsklig närvaro som stör. Känsliga grödor eller naturbeten kan snabbt behöva stängslas med elstängsel. Samarbete för att få bra och billigt foder. Jakt och Jaktformer. Skyddsjakt måste organiseras och kräver uthållighet. Snabba beslut vid jakt behöver övas för att inte skjuta fel ex. suggan.

5 Sida 5 (7) Inte tillräckligt bra hundmaterial. När högbenta hundar från Frankrike används och de jagar rådjur blir det problem. Max två hundjakter per år annars sker utvandring. Viktigt med samarbete mellan olika marker. En effektiv vildsvinsförvaltning kräver pengar, samarbete, utbildning och engagemang från alla inblandade i förvaltningsområdet. Viltanpassat jord- och skogsbruk Sofia Hammarskjöld, viltförvaltningskonsult Har arbetat med viltanpassat jord- och skogsbruk och rådgivning för Sveaskogs marker. Hur ser habitaten ut för våra hjortdjur, krav? ÅKER SKOG Dovhjort Rådjur Kronhjort Älg En dovhjort motsvarar ca 2-3 rådjur i foderåtgång Kronhjorten trycker älgen längre in i skogen när populationen ökar, samma fenomen med rådjuren när dovviltet ökar Jägarkåren är generellt bättre på att beskatta rådjur än älg. Vilka preferenser har älgen när det gäller foder? Salix, rönn, asp kommer först, sen kommer en och vårtbjörk tallen är ett vinterfoder, ökar vi andelen asp så minskar trycket på tall. Vad kan vi göra i skogen för att främja fodertillgång? Avverka tall på vintern, ätliga delar överst i rishögar (hos Sveaskog kostade åtgärderna inget extra) Högröjning Ej hugga bort betade träd Utnyttja vägkanter, se till att solen kommer åt Frihugg ekar, producerar mycket ollon 300 kg/ek Viltåkrar, producerar 9 ton massa/år Plantera salix, utnyttja ledningsgator Utläggning av ensilagebalar (se till att de ligger minst 50 m från känslig skog )

6 Sida 6 (7) Samverkan till framgång Ola Andersson skogsägare Ola representerar Alsterbro-Kråkemåla älgskötselområde i Nybrotrakten. Av tradition har det varit svårt att komma till resultat/överens i dessa frågor. Ett tips är att bilda ett markägarstyrt älgskötselområde. Som resultat av ett idogt arbete av en skogsintresserad grupp hade man före älgjakten 2009 ett område på 5000 ha som idag ökat till ha. Målet har varit och är att få en viltstam som är i balans med skogsproduktionen där jägare o skogsägare samverkar under konstruktiva former Ekonomiskt skogsbruk biologisk mångfald Skogsbruk utan hägn /viltrepellenter Att det finns asp, ek och rönn utan betesskador Att minska risken för viltolyckor Arbetssätt Samrådsmöte i feb mars där både jägare och markägare är representerade Där tas förslag fram som presenteras på ett årsmöte i maj där bara markägare är representerade. I september kallas till ett informationsmöte där villkor presenteras Styrelsen består av markägare (många fall är de samma personer som är jägare) I dagsläget är det ha fördelade på 27 jaktlag, 102 fastigheter, 161 markägare Tilldelningen är: 1 älg/200 ha Fri kalvavskjutning Jakt till den 31 jan Rek. Minst hälften av vuxna hondjur avskjutning har varit 6,52 älgar/1000 ha Inga böter om felskjutning Framtid: Ökar arealen till ha minska beståndet från älg/1000 ha till 3-5 älg/1000 ha. Fler markägare kommer att vilja vara med, flyginventeringar. Positiv gemenskap mellan markägare och jägare, styra avskjutningen lokalt. På sikt en älgstam i balans!

7 Sida 7 (7) Viltkött och entreprenörskap Åsa Westström, Thoragårdens gårdsbutik Började för 2,5 år fundera på att starta gårdsbutik, har mycket kött, jagar mycket. Började med att kolla tillstånd hos myndigheter, mötte på en viss skepsis men kom till slut fram till att det skulle kunna gå. (idag kan man som jägare sälja en viss del av sitt kött med mindres restriktioner) Till slut kom man fram till hur det skulle se ut, det blev en Bod med självbetjäning trots att många negativa förståsigpåare så visade det sig att det funkar alldeles utmärkt. Tiden som läggs idag är ca ½ timme per dag, mer tid finns inte (jobb barn mm) Ett tips till de som funderar i dessa banor är att inte ge upp utan ut veckla iden istället. Många efterfrågar kött i udda former, exv. Finns det marknad för oplockade fasaner där folk vill göra hela kittet frågar också om recept för vilt. Man säljer inte till restauranger utan bara till konsument (detta är en filosofi förfrågningar saknas inte)

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03. Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte.

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Roland Svensson hälsar alla mycket välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Val av ordförande och sekreterare. Mötet föreslog och valde Jan Elmeklo som ordförande

Läs mer

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum 2015-11-09 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Diarieföring av älgskötselplanen Nytt ärende (planen

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,

Läs mer

Jakten som upplevelse och kulturarv av Håkan Strotz

Jakten som upplevelse och kulturarv av Håkan Strotz Avsnitt ur Ekoturismskolan publicerad den 23 oktober 2008 Jakten som upplevelse och kulturarv av Håkan Strotz Vad krävs för en lyckad kommersiell jakt? En jaktarrangör bör sträva efter att omsätta så mycket

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Viltinventeringar och viltforskning

Viltinventeringar och viltforskning Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning

Läs mer

Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad

Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Jonas Malmsten, Anne-Marie Dalin, Holger Dettki, Kent Nilsson, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka,

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011.

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, A Alina Evans,

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Kronviltprojektet i Kolmården

Kronviltprojektet i Kolmården Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården

Läs mer

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar 2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna

Läs mer

Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson

Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar Älgobs ( varje år ) + spillningsinventering ( vart annat år ) ger bättre underlag än flyginventering ( vart 5:e år? ) Många

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris.

1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris. 2008-09-24 1(5) Sammanträdesdatum Plats 2008-09-24 Elgsjögården Protokollförare Jonnie Friberg Distribution övriga På hemsidan Jaktledarmöte delområde Holmen 24 september 2008 1 Jaktlagens lägesrapport

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a PROTOKOLL Nummer 4 3.5.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Jaktförvaltare

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet

Läs mer

Ersättningar, regler och typfall

Ersättningar, regler och typfall Ersättningar, regler och typfall Sammanställning enligt Rikspolisstyrelsens och Naturvårdsverkets föreskrifter www.viltolycka.se Ansvarig utgivare: Nationella viltolycksrådet D nr: POA-226-7276/12 Produktion:

Läs mer

Hjortdjursskador på skog

Hjortdjursskador på skog Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 3.5.2016 ÅLR 2016/3225 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador på

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Kronhjort. Jämtland. Historik utbredning status mm. Bo Sennstam

Kronhjort. Jämtland. Historik utbredning status mm. Bo Sennstam Kronhjort I Jämtland Historik utbredning status mm Av Bo Sennstam 2005 Förord Denna lilla stencil är ett försök att samla ihop den kunskap som finns om kronhjorten. Syftet är att lägga en första liten

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016 1(6) Enligt sändlista Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016 Beslut Länsstyrelsen, genom viltförvaltningsdelegationen, beslutar

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Göingeåsens älgskötselområde Ä Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.

Läs mer

Övning 2 - Frågesport

Övning 2 - Frågesport Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning. JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR

Läs mer

Vitsvanshelg med spets

Vitsvanshelg med spets Vitsvanshelg med spets När den sex man starka styrkan sätter sig till bords på Finlandsbåten i Stockholm är stämning och förhoppningar på topp. Några har varit med förr, och vet hur bra det kan vara, de

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde

Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde 2004-10-18 Ordförande öppnade mötet med att hälsa alla medlemmar hjärtligt välkomna till Ordinarie Älg mötet efter första veckans jakt. 1. Mötes öppnande: Ordförande

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Vildsvinen på språng in i markerna

Vildsvinen på språng in i markerna Vildsvinen på språng in i markerna Vildsvinen ökar med 13 procent om året och sprider sig till nya områden. De nya djuren innebär både risker och möjligheter. I Halland samarbetar man om en gemensam strategi.

Läs mer

Rapport - djupstudie

Rapport - djupstudie Rapport - djupstudie Olycka inom skogsbruk Vänersborg kommun, 2010 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna är att de ska ge svar

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt

Läs mer