Vildsvin Några sanningar

Transkript

1 Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis före skörden De går inte att hålla borta från jordbruksmark De går bra att ha överallt Alltid skygga Dessa påståenden är fel! Men det är många som tänker så här!

2 Kan det bli problem med vildsvin? Ja!

3 Finns det lösningar? Målstyrd Vildsvinsförvaltning Gemensamma mål Markbedömning Aktivt arbete Skydda känslig mark Antalskontroll

4 Lokal förekomst: I vårt område finns vildsvin inom följande områden: Skagersholm tror de har svin. Söder Åtorp ca 60 Hidinge har enstaka förekomster. Ölsboda-Solberga ca 60 Flera grupper vid Möckelns östra strand Vissa uppgifter om grisar vid Vekhyttan. I övrigt enstaka grisar.

5 Ska vi ha vildsvin överallt? Beror på: Terrängtyp Ägosplittring Markanvändning Samarbetsvilja Arbetsvilja? I öppen terräng är det svårt!

6 Kortkurs Vildsvin Vuxen sugga kg Stor galt upp till 200 kg. 85% föder februari- maj. Könsmogna vid ca sju månaders ålder, Parar sig 1,5- åringar, d.v.s. andra hösten. Dräktighetstid som tamsvin. Kultingarnas ränder försvinner vid 4-6 månaders ålder. De blir då röda och lite bulligare När kultingarna är randiga och diar har de svårt att klara sig utan suggan.

7 Hög reproduktion. Fördubblas år från år. Dödlighet: 94 procent skjuts, trafikolyckor 4 %, sjukdom eller drunkning 2%. 60 % av vildsvinen når 1 år, 20 % når 2 år, < 10 % blir 4 år. Litet åldersspann står för reproduktionen. Galtar utvandrar 1-2 mil Suggorna utvandrar 0,5 mil

8 Uppträdande Nattdjur Ett hemområde hektar i mellansverige. Förflyttar sig ca 7 km under en natt. Bästa miljön en blandning av skogs- och jordbruksmark. Trivs i granskogar, vassar och kärr Suggor lever i släktgrupper, brunstar ofta samtidigt. Suggor, fjolårssvin och kultingar går oftast i grupp ledda av en äldre sugga. Normalt störningskänsliga. Intensiv jakt eller skrämselåtgärder brukar tömma markerna helt på vildsvin.

9 Föda Allätare. 85 % växtdelar och svamp och 15 % av animalier. Havre, höstvete, slåttervall, ärter korn och potatis är mest skadeutsatta När spannmål börjar mjölkmogna blir vildsvinen intresserade Grödor omgivna av skyddande vegetation mer skadedrabbade. Elstängsel skyddar effektivt attraktiva grödor.

10 Samarbete är nyckeln till framgång Vildsvinsgruppens rekommendationer för vildsvinsförvaltning Start av samverkan inom område. Hur agera? Kolla om det finns vildsvin. När enstaka grisar syns, starta samarbetet mellan jägare, markägare och ev. jordbruksarrendatorer. Områdets bör vara ca ha. Samtliga berörda deltar aktivt.

11

12 Markförhållanden Hur ser området ut? Vad odlas? Vilka äger resp. arrenderar jakt och jordbruk? Analysera Är marken lämplig för en rätt förvaltad vildsvinsstam? Vilka delområden är känsliga? Vilka delområden behöver särskilt skydd? Var kan vi ha svinen? Diskutera intresset för att skapa en välskött vildsvinsstam.

13 Bestäm gemensamma mål Hur stor stam? För konstant vildsvinsstam, skjut ungefär 90 % av föryngringen. Acceptabel skadenivå?

14 Bestäm praktisk markanvändning. Se vidare än ägo- och jaktlagsgränser. Platser för stödutfodring. Var ska de jagas? Åtelplatser där avskjutning ska ske. Lugna områden där ingen jakt ska ske. Områden där det inte ska vara åtlar.

15 Jakt Vilken avskjutningspolicy ska gälla? Rekommenderas att främst skjuta unga djur. Skjut gammelsugga och skaffa dig riktiga problem! Hur ska jakten ske? Drevjakt. Jaga inte mer än 4-5 gånger per år om Du vill ha en fast stam. Vakjakt. Jaktplatser - Fredade zoner. Sälja jakter? Både vaktjakt och drevjakt kan ge inkomster.

16 Ska jordbruksarrendator ha rätt att bedriva skyddsjakt? Kriterier för att starta sådan? Hur många djur får fällas? Vem får bytet?

17 Grödor med skyddsbehov Vad behöver skyddas? Potatis skyddas 0,5 1 månad efter sättning. Vete i samband med mjölkmognad. Vallar där ensilage tas. Hur skydda? Elstängsel - enkla eller permanent. Alternativa foderplatser. Utfodra någon vecka innan känslig period. Viltåkrar kan vara alternativ. Vem gör det? Material. Kostnader. Kanske fördela både jaktglädje och kostnader? Tillsyn.

18 Foderplatser Ingen jakt där. Utfodra lite på varje plats men ha flera. Potatis och sockerbetor är lämpligt Bestäm när utfodring ska ske under året. Vem ordnar utfodring? Kostnadsfördelning..

19 Allmänt Skriv ner vad som beslutas. Lätt att senare minnas fel eller glömma. Följ upp resultat och att åtgärder genomförs. Utvärdera regelbundet både mål och metoder.

20 Viltförvaltningsområdet kan ställa upp med hundpatruller för att skrämma undan svin skyttar för vakjakt.