Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0"

Transkript

1 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0

2 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, Christer Kalén, Viltspecialist, Skogsstyrelsen, Foto Christer Kalén Omslag Jonas Bergqvist sid 5, 7 Grafisk produktion Annika Fong Ekstrand

3 Beslut ska vila på fakta I en kunskapsbaserad älgförvaltning är det viktigt att beslut vilar på ett relevant, transparent och kvalitetssäkrat underlag. Att förvalta älg kompliceras av att hänsyn måste tas till fler aspekter än de som inbegrips i själva älgstammen, till exempel skador på skog och gröda samt viltolyckor i trafiken. I en modern älgförvaltning ska dock olika intressen beaktas på ett väl avvägt sätt. Målet är att de positiva värdena som sammankopplas med älg i landskapet ska överskugga de negativa konsekvenserna. Skogsstyrelsen har i samråd med andra myndigheter och aktörer påbörjat ett arbete med att ta fram ett system för Skoglig Betesinventering (SKOBI) där inventeringsmetoder som är kvalitetssäkrade och som vilar på vetenskapliga grunder samlas. Samma metoder är dock inte relevanta för samtliga älgförvaltningsområden (ÄFO) i landet, men Skoglig Betesinventering underlättar för en lokal anpassning av vilka inventeringsmetoder som är relevanta. I vissa fall är samma metodik även användbar på en mindre geografisk skala, till exempel älgskötselområde (ÄSO). 3

4 Olika metoder inom skoglig betesinventering SKOBI I Skoglig Betesinventering ingår i dagsläget fem metoder. Målet med metoderna är att hitta en lämplig balans mellan älgstammens numerär och de kostnader som uppstår för skogsbruket på grund av skadorna. I denna manual beskrivs metoden Referenshägn. SKOglig BetesInventering SKOBI Mäter hjortdjurens påverkan på skogen Älgbetesinventering (Äbin) Foderprogno (Fodpro) Referenshägn Trädbildning Barkgnag Figur 1. Metoder som vilar på vetenskaplig grund kvalitetssäkras inom förvaltningssystemet Skoglig Betesinventering (Skobi). De viktigaste metoderna är Älgbetesinventering (Äbin), Foderprognoser (Fodpro), Referenshägn och barkgnagsinventering på stora träd. Äbin, som syftar till att inom ett område skatta andelen unga träd som skadats av bete från älg eller andra hjortdjur. Fodpro, som syftar till att ta fram underlag för fodersituationen och dess utveckling inom ett område. Referenshägn, där mindre uthägnader etableras i ett område och som sedan används för att påvisa och illustrera betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling. Trädbildning, som syftar till att få en uppfattning om betestrycket på de mest eftertraktade trädslagen är av en omfattning att rekrytering till den framtida skogen riskerar att bli bristfällig. Barkgnag, som syftar till att i enskilda bestånd skatta andelen skadade träd, där man noterat att äldre träd blivit utsatta för barkgnag. 4

5 Detta är referenshägn Referenshägn är en av fem metoder inom Skoglig Betesinventering. Genom att anlägga så kallade referenshägn kan hjortdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling studeras. Referenshägn innebär att man identifierar två ytor med likartad vegetation och ståndortsförhållanden i närheten av varandra. Genom lottning låter man sedan den ena ytan bli en oskyddad referens medan den andra skyddas med ett hägn som stänger ute de växtätande djur man vill studera effekten av. Efter en tid jämförs vegetationens utveckling i båda ytorna. Växter som undviks av hjortdjuren blir mer konkurrenskraftiga om betestrycket i området är högt. Detta leder då till att betesutsatta växtarter förlorar i konkurrenskraft och minskar sin utbredning. I Sverige är det framför allt älg, rådjur, kronhjort och dovhjort som kan påverka skogsvegetationen så kraftigt att trädslagssammansättningen i skogarna ändras. I Sverige är referenshägn ännu relativt ovanligt som underlag i viltförvaltningen, men det förekom- mer. Den metodik som här redovisas har utvecklas av Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och används idag bland annat inom viltövervakningsprogrammet FOMA-vilt. Olika användningsområden Hjortdjurens påverkan på vegetationen varierar mellan olika platser på grund av att förutsättningarna i landskapet också varierar. Klimat, markegenskaper, befintlig vegetation och betestryck är viktiga faktorer som påverkar effekterna av viltbetet. Om syftet är att få en generell uppfattning av hjortdjurens inverkan inom ett område måste man lägga ut hela serier av referenshägn för att täcka in olika typer av miljöer och betestryck. Vid ett högt betestryck kan referenshägn redan ett år efter uppsättning uppvisa tydliga visuella skillnader. Genom att påvisa den här skillnaden går det att skapa större förståelse och insikt kring den kraftiga påverkan hjortdjurens bete ibland har på vegetationen. Figur 2. Efter några år kan vegetationen se väldigt olika ut innanför och utanför ett referenshägn. 5

6 Om referenshägn ska vara ett värdefullt underlag till förvaltning av hjortdjurspopulationer eller som vetenskapligt underlag, måste systematiska och regelbundna mätningar utföras. Efter ett antal år övergår hägnet till att alltmer att påvisa beteshistorik snarare än ett aktuellt betestryck. Det direkta värdet för förvaltningen är då mindre, men är fortfarande viktigt som pedagogiskt exempel. Referenshägn används på många håll som underlag i viltförvaltningen, det mest konsekventa exemplet är kanske Österrike där flera tusen referenshägn finns spridda över hela landet. Sammanfattningsvis kan referenshägn fylla följande behov: 1. Pedagogiskt: Ett referenshägn stimulerar till diskussion och eftertanke vid fältundervisning. Tyvärr underlåter man ofta att etablera en referensyta, utan låter vegetationen strax utanför hägnet utgöra jämförelsen. Ett antal hägn som reses av pedagogiska skäl bör som regel ingå i varje älgförvaltningsområde och även i de flesta älgskötselområden. 2. Viltförvaltningsunderlag: En jämförelse mellan vegetationsutvecklingen innanför och utanför ett hägn är ett bra underlag för att avgöra om betespåverkan i området är tolerabel eller inte. Om referenshägn ska fungera i viltförvaltningen krävs dock att tydliga mål definierats för vilken vegetationsutveckling som är önskvärd. 3. Vetenskapligt: Referenshägn används ofta för att studera olika aspekter på växtätarnas inverkan på vegetation och olika sekundära effekter av betet. 6

7 Utläggning och uppsättning Konstruktion Hägnets storlek är 6 x 6 meter och själva vegetationsmätningarna görs på en 5 x 5 meter stor yta inne i hägnet och på en lika stor referensyta utanför hägnet. Näthöjden är ca 180 cm (två 90 cm hönsnät ovanpå varandra) och antalet stolpar är 8 stycken (4 hörnstolpar och 4 mellanstolpar). Nätet är avsett att hindra djurslag i storlek från hare och uppåt (Figur 2). Konstruktionen är avsedd att utestänga djuren i minst tre år. Livslängden på hägnet styrs främst genom underhållet. De angivna måtten är en miniminivå för att kunna innehålla själva mätytan, det går naturligtvis att öka storleken på hägnet om man så önskar. Pedagogiska hägn kan med fördel göras något större, till exempel 10x10 meter. Placering Referenshägn placeras på hyggen, i plantskogar eller ungskogar där de väsentligaste återväxtåtgärderna (markberedning, plantering med mera) är avslutade. Medelhöjden på trädplantorna ska vara lägre än en meter. På dessa ytor sker en snabb vegetationsutveckling där flera växtarter konkurrerar med varandra. På ett hygge där vegetation ännu inte hunnit etableras sker en slumpmässig placering av hägn och referensyta. Om vegetationen hunnit etablera sig (plantskog, ungskog) styrs placeringen så att vegetationen i hägn och referensyta blir så lika som möjligt. Slumpen ska dock avgöra vilken yta som blir hägn och vilken som blir referensyta. Referensytan märks upp med hörnstolpar. Det är även Figur 3. Nyuppsatt referenshägn inom SLU:s viltövervakningsprogram Foma-Vilt. För att underlätta vid uppsättning är stolparna sammansatta av en kort och grov förankringsstolpe och en påmonterad bärstolpe. 7

8 lämpligt att identifiera och mäta ut en reservreferens utifall att den ordinarie referensen råkar bli kraftigt påverkad av till exempel skogbruksåtgärder eller liknande. längre tid norr. Antalet hägn förnyas varje år enligt ett rullande schema. Om hägnen används exempelvis under tre år, bör tio nya hägn byggas varje år samtidigt som lika många gamla hägna avvecklas. Antal referenshägn Det finns ingen säker kunskap om hur många referenshägn som behövs inom ett förvaltningsområde för att ge statistiskt godtagbara resultat. Utifrån teoretiska beräkningar och jämförelser med det Österrikiska systemet så bör dock cirka 30 hägn vara tillräckligt i normalfallet. Om vegetationen inom området och djurens inverkan på densamma är likartad inom hela området, krävs ett mindre antal referenshägn. Ett referenshägn förbrukas relativt snart. I södra Sverige har vegetationen vuxit ur den mest beteskänsliga höjden efter cirka 3-4 år, medan det tar lite Val av lämpliga ungskogar Det är viktigt att referenshägn placeras i ett slumpmässigt stickprov av bestånd inom inventeringsområdet. Stickprovet/beståndet måste möta uppställda kriterier. Att få fram detta stickprov kan ske på olika sätt, till exempel via skogsbruksplaner. Skogsstyrelsens uppgifter om nyupptagna hyggen bör ses som en viktig utgångspunkt. Om syftet med referenshägnen främst är pedagogiskt, kan ett enklare förfarande tillämpas där man utgår från personlig kännedom om lämpliga bestånd. Metodik vid insamling Inventerare bör ha god artkunskap om olika växter samt ekologisk kunskap för att bättre förstå faktorer som påverkar vegetationens utveckling. Utöver detta är det en fördel med skoglig kompetens för att förstå vilka åtgärder som utförts eller som kan komma att utföras på föryngringsytorna. Inventering görs årligen och kan utföras både på våren och/eller på sensommar/tidig höst. Respektive inventeringstidpunkt har både för- och nackdelar: Vårinventering: Vinterbetesskadorna är lätta att mäta och ofta ges tydliga resultat. Däremot har örtvegetationen inte kommit igång och kan inte mätas. Sensommar/tidig höst: Resultaten blir något otydligare eftersom sommarens tillväxt kan ha jämnat ut effekterna av vinterbetet. Samtidigt är sensommar/tidig höst kanske en mer rättvisande tidpunkt för att uppskatta den verkliga effekten av betet på växternas konkurrensförmåga. Även mätning av betespåverkan på örtartad vegetation är möjlig. Sensommar/tidig höst är den lämpligaste tidpunkten för inventering om kostnadernas ska begränsas genom att endast utföra en inventering per år. Det finns många aspekter av vegetationen som är mätbara, vad som är mest intressant styr utformningen av referenshägnen. För att tjäna som ett beslutsunderlag inom viltförvaltningen är följande mätningar av särskild vikt: 1. Höjd: Höjd är en viktig indikator på växternas konkurrenskraft (särskilt träd) och kunskap om detta underlättar då den framtida utvecklingen av trädskiktet ska prognostiseras. Då mätytorna är ganska små, är övre höjd (den högsta individen eller ett genomsnitt av till exempel de tre högsta individerna) ett bättre mått på en trädarts konkurrensförmåga än exempelvis medelhöjd. På en yta om 25 m 2 kommer det i den vuxna skogen stå 1-3 träd. På marktäckande växtarter som gräs eller ris kan högsta höjden även mätas som den punkt där merparten av vegetationen (till exempel 90 %) befinner sig under. Detta görs för att undvika svåranalyserade effekter av enstaka växtdelar som råkar sträcka sig högt upp. 2. Förekomst/täthet: Antalet individer (kan presenteras som täthetsmått) av en viss växtart på en viss yta är en värdemätare på hur konkurrenskraftig arten är. Ett hårt betestryck påverkar överlevnad och föryngring av olika växtarter på olika sätt. Eftersom de flesta växtarter tål rätt mycket betespåverkan innan de dör, kan det ta några år innan några påtagliga effekter på antalet växtindivider går att upptäcka. 8

9 3. Antal arter: Hur många arter som förekommer på en viss yta kan användas som ett mått på hur stor den biologiska mångfalden är. Eftersom vissa växtarter konkureras ut av andra när de betas, kan mångfalden minska. Detta kan dock motverkas av att djuren skapar möjligheter för nya växtarter att etablera sig. 4. Täckning: Den andel (%) av markytan som alla individer av en växtart täcker eller skuggar, är ett sätt att mäta artens konkurrensförmåga. Täckning är svårt att direkt mäta vilket innebär att man försöker uppskatta detta värde. Uppskattningen utgör ett delvis subjektivt moment och leder ofta till osäkra värden som kan vara svåra att analysera och dra slutsatser av. Men täckning kan ändå vara ett lämpligt sätt att jämföra lågväxande växters (gräs, ris, örter med mera) konkurrenskraft. 5. Biomassa: Den totala mängden biomassa av all vegetation eller av vissa arter kan vara ett mer direkt sätt att mäta betespåverkan. Detta görs genom att vegetationen klipps ned vid markytan, torkas och vägs. Nackdelen med denna mätmetod är att ytan i hägnet och referensytan förbrukas. Man brukar försöka minska denna effekt genom att endast klippa en mindre del av ytan. 6. Reproduktion: Blomning, fruktsättning och fröproduktion är aspekter som påverkas relativt snabbt när en växt utsätts för bete. Växter avsätter då resurserna till att reparera skadorna och återta sin konkurrensstatus. Det som offras (skjuts på framtiden) är reproduktionen som kostar växten mycket energi. Reproduktionen påverkas snabbare och tydligare på ris- och örtvegetationen än på trädvegetationen. 7. Sekundära effekter: När vegetationen påverkas av viltbete, påverkas även andra organismer. Om till exempel örter och ris minskar i omfattning, ökar ofta gräs sin utbredning vilket bland annat kan leda till att pollinerande insekter minskar och att gräshoppor ökar. Denna typ av effekter är svårare att mäta och analysera. Därmed lämpar sig sådana mätningar bäst vid vetenskapliga studier. Resultatbearbetning Data som registrerats för varje hägn och kontrollyta skrivs in i en databas. Därefter beräknas medelvärden och medelfel för varje växtart i alla hägn och refensytor. Värdena som räknas fram gäller för området som helhet och kan inte utan vidare delas upp i delområden. Utifrån de framräknade resultaten analyseras skillnader i vegetationen. Dessa jämförs sedan med målsättningen för önskad vegetationsutveckling. Tolkning av resultat och rapportering Bete utgör en normal påverkan på vegetationen. Det är inte säkert att effekterna av betet innebär ett problem vare sig för naturen (ekologiskt) eller människan (kostnader för skogsnäringen). Därför är det viktigt att jämföra sina data mot målsättningar och önskemål om vegetationsutvecklingen. En vanlig målsättning är att trädslag som missgynnas av högt betestryck (till exempel tall eller vissa lövträd) ska klara konkurrensen med mindre betesutsatta plantor eller unga träd (till exempel gran) så bra att de har möjlighet att finnas med i den framtida skogens trädskikt. 9

10 Genomsnittlig övre höjd (cm) Gran Vårtbjörk Ek Hägn Referens Figur 4. Exempel på data från 2 år gamla referenshägn inom SLU:s viltövervakningsprogram FOMA-Vilt. Ett exempel på hur data kan analyseras hämtar vi från siffrorna i Figur 4. Om vi antar att målsättningen inom detta område är att öka andelen vårtbjörk i framtiden, så kan vi konstatera att det blir svårt på grund av betestrycket. Siffrorna visar att vårtbjörkarna är kortare än granen i referensområdena och kommer att konkurreras ut på sikt. Däremot är vårtbjörkarna högre än granen i hägnen och har där större möjlighet att konkurrera med granarna. Om målet skulle vara att öka andelen ek så har betestrycket ingen inverkan i detta fall, trots att ekarna är högre i hägnen. Det beror på att de är betydligt kortare än både gran och björk i både referensområdena och i hägnen. Vill man öka andelen ek inom detta område bör viltförvaltningsåtgärder kombineras med stödjande åtgärder inom skogsskötseln, till exempel röjning. Utöver att samla in data om trädplantorna samlas vanligen även data in om fältvegetationen, till exempel mjölkört, hallon, ljung blåbärsris och gräs. Dessa arter (artgrupper) har olika grad av känslighet för betestryck. Mjölkört är en extremt beteskänslig art och om mjölkörten är lika hög innanför som utanför hägnen, kan slutsatsen dras att betestrycket sannolikt är mycket lågt. Hallonris är en medelkänslig indikator, därefter kommer ljung och blåbär och sist gräs. Dessa växtarter utgör hjälpindikatorer för att förstå hur stort betestrycket är, men de bör inte ensamma utgöra underlag för förvaltningsbeslut. Data från referenshägnsstudier kan även ge information om vilka höjdförhållanden som är lämpliga mellan olika trädslag för att de skall ha en gynnsam konkurrensstatus. När sådan kunskap är etablerad för ett område kan viltbetets påverkan skattas genom att mäta höjdrelationer mellan trädslag i till exempel Älgbetesinventeringar (Äbin). 10

11 Metodens säkerhet och begränsningar Referenshägn fungerar bättre för att beskriva ekologiska effekter av ett högt hjortviltbete än för att beskriva de ekonomiska effekterna. Dessa två faktorer är dock inte helt skilda åt och man kan komplettera referenshägnsmätningar med betesskadeinventeringar av typ Äbin. Referenshägn kan därför vara särskilt lämpligt att använda i så kallade referensområden det vill säga områden där man utför särskilt intensiva mätningar för att få fram erfarenheter som kan tillämpas inom andra älgförvaltningsområden med mindre intensiva mätningar En mycket vanlig kritik mot referenshägn är att jämförelsen mellan hägn och referensyta representerar två extremer: I det ena fallet inget viltbete alls och i det andra fallet ofta ett mycket högt viltbete. Detta lämnar oss i ovisshet om effekten av betestrycket däremellan. Frågan har studerats vetenskapligt och ibland tycks det finnas ett linjärt samband där betespåverkan ökar jämnt med en ökad populationstäthet. Å andra sidan finns även studier som visar att man vid låga populationstätheter (lågt betestryck) knappt ser någon påverkan alls för att sedan öka mycket snabbt när populationen överskrider ett tröskelvärde. Det finns ingen given lösning på problematiken med att jämföra inget viltbete alls med ett ofta ganska högt betestryck. När data tolkas bör detta dock hållas i bakhuvudet, samtidigt som problemet inte ska överdrivas. Oftast jämförs insamlad data med någon form av målsättning gällande vegetationsutveckling och då är denna kritik mer eller mindre irrelevant. Kostnader Referenshägnsmetoden medför flera olika kostnader. I planeringsstadiet behövs en kartläggning av lämpliga ungskogar vilket ibland kan vara ett tidsödande arbete, särskilt om det är många hägn som ska sättas upp som ska vara slumpmässigt valda ur en större samling identifierade ungskogar. Vid uppsättning finns både arbets- och materialkostnader. Räkna med att det i normalfallet tar cirka 3-4 timmar för en person att sätta upp ett hägn. Dessutom bör man även beräkna att det tar tid cirka en timma att göra en grundinmätning av vegetationen. Totalt kan man således räkna med att det för utsökning, uppsättning och inmätning av ett referenshägn åtgår cirka ett dagsverke. Hägn och referensytor besöks två gånger per år (vår och höst) för inmätning av vegetation, underhåll av hägn samt för ytmarkeringar. En ungefärlig prestation kan beräknas till cirka fem referenshägn per dagsverke vid kombinerad vegetationsinmätning och underhåll. Vårbesöket kan begränsas till att endast omfatta reparation och underhåll och då kan en person beräknas klara cirka tio referenshägn per dagsverke. Det är dock viktigt att reparation och underhåll görs även på våren då mycket skador kan ha inträffat under vintern. Tidsåtgången för sammanställning, analys och avrapportering bedöms till cirka två dagsverken. Vid en årlig inventering bedöms således kostnaden för tio nya hägn varje år, en vårinspektion, en höstinmäting samt en avrapportering till 21 dagsverken ( ). Utöver detta kommer även kostnader för material och resor med mera. Dessa utgör dock en relativt liten del av den totala kostnaden. De relativt höga kostnaderna kan vara avskräckande för att starta upp en referenshägnsstudie inom till exempel ett älgförvaltningsområde. Det kan då vara lämpligt att sätta upp en mindre serie med pedagogiska hägn enligt referenshägnsmetodiken. Om dessa hägn bedöms vara ett bra underlag i förvaltningsarbetet, kan antalet referenshägn senare utökas 11

12 Kvalitetssäkring Den fältpersonal som arbetar med uppsättning och inmätning av referenshägn ska vara kontinuerligt uppdaterad och kalibrerad på metod och arbetssätt. Databearbetning, resultatsammanställning och avrapportering ska också kvalitetssäkras för att erhålla resultat som är trovärdiga. Hägnets konstruktion och hållbarhet har stor betydelse för resultaten. Det finns alltid risk att hjortdjuren försöket ta sig in i hägnet och om konstruktionen inte är riktigt gjort är risken större för skador som gör vidare inmätning meningslös. En viss förlust av både hägn och referensytor måste man dock vara beredd på. Exempel på fördjupande läsning Bergquist, J och Claesson, S Referenshägn som ett verktyg i vilt- och skogsförvaltning. Skogsstyrelsen, rapport nr 27. Bergström, R Tillgång och utnyttjande av älgfoder. Balans nr 1:2004 Bergström, R. Älgens vinterfoder tillgång och utnyttjande. Resultat från Skogforsk nr 3:2005. Edenius, L., Kempe, G., Bergström, R., Danell, K. och Ericsson, G. Föryngring av asp i Sveriges skogar Fakta skog 14:2008. SLU. Ehrnebrink, T Älgfoder och betesutnyttjande längs skogsbilvägar. Examensarbete Institutionen för ekologi. SLU. Kalén, C och Bergquist, J Forage availability for moose of young silver birch and Scots pine. Forest Ecology and Management 187: Månsson, J., Andrén, H., Bergström, R., Kjellander, P., Pehrson, Å., Kalén, C Älgbete i tid och rum vad styr älgarna och betestrycket i ungskog? Fakta Skog nr 7:2007. Persson, I-L., Danell, K. och Bergström, R. Hur många älgar kan ungskogen föda på sikt. Fakta skog nr 8:2004. SLU. Siipilehto, J. och Heikkilä, R The effect of moose browsing on the height structure of Scots pine saplings in a mixed stand. Forest Ecology and Management 205:

13

14

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Version 2015-01-16 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Förklaringar och information 5 4 Syftet med inventeringen 6 5 Inventeringstidpunkt 8 6 Definitioner och

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4

Läs mer

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll

Läs mer

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Hjortdjursskador på skog

Hjortdjursskador på skog Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 3.5.2016 ÅLR 2016/3225 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador på

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Låt dina miljötankar bli verklighet

Låt dina miljötankar bli verklighet Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Kronviltprojektet i Kolmården

Kronviltprojektet i Kolmården Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten 2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011.

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, A Alina Evans,

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer