Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Transkript

1 Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan. 1

2 Vi börjar på ett vanligt hygge i Sverige. Detär knappast en optimal miljö för en nyplanterad planta här finns en mängd faktorer som orsakar stress. Bland de viktigaste faktorerna som vi måste ta hänsyn till för att reducera risken för etableringsstress är snytbaggar, viltbete etc. Listan kan göras lång. 2

3 Så vad gör vi då för att minska riskerna? En av de vanligaste skogsskötselåtgärdernaär markberedning, som utförs på 91% av de planterade ytorna. Skiljer sig något mellan norr och söder, med en något lägre andel i södra Sverige. Harv och högläggning är de vanligaste metoderna harv utförs i rader på alla marktyper, hög intermittent på lite fuktigare marker. 3

4 Båda metoder har dock sina nackdelar,och sedan 80-talet har man bedrivit forskning kring inversmetoden. Planteringspunkt i nivå med kringliggande mark, upp-och-nedvänd torva täckt med mineraljord,fläckvis metod som ger mindre markpåverkan och tydligare planteringspunkter. 4

5 Att plantetableringen påverkas postitivtav markberedning har varit känt länge, men de långsiktiga effekterna vet vi mindre om. Ett landsomfattande försök, från norr till söder, lades ut på i mitten på 90-talet, och här kan vi se hur markberedning påverkat överlevnaden i 18 år efter plantering. Störst effekt de fem första åren efter plantering, sen planar det ut (mättekniska orsaker till sänkning år 18). Lägst mortalitet i invers 23%, hög 33%, omb43%. Varför? Mindre risk för torka, syrebrist, snytbaggar lätt att välja rätt punkt när man planterar. 5

6 Effekten divergerar för alla mb-metoder i jämförelse med ombfram till år år efter plantering har man vunnit i snitt 3 års tillväxt med markberedning ser man till de enskilda lokalernavinner man ännu mer på sämre marker. Inga effekter av metod på tillväxt (levande, oskadade träd),men väger man in mortalitetplus bättre tillväxt mer volymproduktion och mindre variation med markberedning, bäst med invers! 6

7 En annan effekt av markberedning är uppslaget av naturligt föryngrade träd, som kan öka i markberedningspunkterna, som ju också utgör en bra groningsmiljö. Mer än dubbelt så många träd efter markberedning,men oftast jämnare fördelade eftersom de växer i mb-punkterna. Viktigt med röjning. 7

8 Inte bara markberedning har betydelse för produktionen, utan även planttypen. Tre olika huvudtyper att välja mellan täckrot, barrot, plugg. 8

9 En mängd olika storlekar inom respektive planttyp, och här tänker man lite olika. Snabb etablering men större riskför skador, eller stor och seg? Också en kostnadsfråga. Olika strategier hos olika företag, tex. mindre plantor i norr och större i söder beroende på olika förutsättningar vad gäller snytbaggetryck, vegetationskonkurrens m.m. 9

10 Inte bara storleken, utan även plantans ursprung har betydelse! För att exemplifiera detta: sticklingar ger upp till 30% högre produktion jämfört med ortens gran, och genom att välja plantor från plantagefrö kan vi också öka produktionen. 10

11 Men, olika plantor beter sig olika beroende på markberedning. Resultat som visar andelen döda plantor 4 år efter plantering i södra Sverige. Godkänd överlevnad efter inversmarkberedning för samtliga planttyper, men ejefter omarkberett. Högt snytbaggetryck (grov diameter viktig), lång torkperiod efter plantering (ej bra för sticklingar med sämre rotsystem)! Övriga skador samma för täckrot och p+1. 11

12 Effekter på tillväxt markberedning positivt för alla planttyper. Större planttyper reagerar långsammare,ofta sämre förhållande rot/skott, måste växa till under mark först, därför mindre skillnad. Små plantor tillvaratar den bättre miljön snabbare. Stickling hög tillväxt, kommer ifatt. 12

13 Kan då dyr markberedning löna sig? Högre överlevnad vi kan plantera färre plantor med amma resultat. 13

14 Vad kostar alternativen i det försök som redovisades? Sägatt vårt mål är 2500 överlevande plantor per hektar. Måste plantera mer i omarkberett och kostnaden ökar, 4000 plantor av plugg och 9000 täckrot! Skillnaden i överlevnad kan läggas på markberedning eller andra åtgärder som ökar överlevnaden. 14

15 Vi kan alltså alterneramellan markberedningsmetod och planttyp beroende på vad vi vill åstadkomma, men varför planterar vi då alltid 2500 plantor per hektar? 15

16 Jo, dels har vi en Skogsvårdslagsom kräver återbeskogning: enligt paragraf 5 är vi skyldiga att anlägga ny skog, och vi måste utföra lämpliga åtgärder för att åstadkomma detta i tid och med rätt planttäthet. 16

17 Hur många huvudplantor som krävs för att bilda produktiva bestånd -huvudplantor är de plantor som står kvar efter en tänkt röjning står tydligt specificerat i lagen. Senastetid för hjälpplantering är 3-5 år efter avverkning. Fler plantor på högre ståndorter för att inte förlora produktion. 17

18 Varför planterar vi då 2500 plantor? Räknar med en viss avgång, undvika hjälpplantering som er en dyr och tveksamåtgärd. Avvägning mellan volym, dimension, kvalitet och kostnad har visat att plantor är den gyllene medelvägen. 18

19 Men, det pågår diskussioner ochhär är några som kan vara av intresse. Genomatt gå ner i plantantal kan man få ett mer stormfast bestånd, och när det gäller kvalitetsaspekten så betalar sig inte hög kvalitet av gran, och den påverkas heller inte lika mycket som för tall vid ett glesare förband varför 1000 plantor/hektar skulle räcka. Går också att fylla ut med naturligt föryngrad björk och skapa blandskogar och uppfylla FSC:s krav på lövandel. Mer naturlig föryngring och tätare förband kan ge tillfälle att skörda biomassa tidigt under omloppstiden. 19

20 Kan inte prata föryngring utan att prata snytbaggar Utan vidtagna åtgärder kan över80 % av de plantor som planterats ha avgått 3 år efter plantering. Så, vad gör vi? Markberedning reducerar skadorna, likaså plantor med en grov diameter. Men ofta måste åtgärder kombineras, och tidigare har insekticider använts för att få ner skadorna på rimliga nivåer. Nu är det snart stopp för det. 20

21 I dagsläget finns fyra godkända preparat,varav tre får användas till slutet av 2015 och en fram till årsskiftet. Är man FSC-certifierad krävs dispens. 21

22 Så, en hel del har häntpå skyddsfronten och nu finns fler tillgängliga skydd på marknaden. Exempel är conniflex(sand och lim, ca 40 miljoner plantor), vax (cambiguard) och Multipro för pluggplantor och barrotsplantor. 22

23 Vad kan vi göra i framtiden för att öka produktionen? 23

24 Det finns sticklingar också medsyftet att ta tillvara den genetiska potentialen att få plantor med dokumenterat högre produktion eller andra önskvärda egenskaper 24

25 Teknikatt ta fram SE-plantor är under utveckling. Påskyndar förädlingscykeln, kan snabbare få fram förädlat material. 25

26 Mekanisering av inversmarkberedning. 26

27 Utveckling av maskinell plantering 27