Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7"

Transkript

1 PM 1(19) Datum Enheten för geografisk information Lennart Svensson Tfn Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll Bakgrund, syfte och metodik 2 Sida Sammanfattande resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. 2 Resultat per kalibreringsövning Sorsele.. 5 Sala 8 Vårgårda Osby. 14 Frågor och problemställningar som fångades upp på övningarna 18

2 Skogsstyrelsen (19) Bakgrund, syfte och metodik I samband med 2012 års kalibreringsövningar vid Sorsele, Sala, Vårgårda och Osby genomfördes en kontroll av inventerarnas bedömningar av variabler inom återväxttaxeringen, med fokus på bedömning av huvudplantor. Syftet var att få underlag till en kvalitetsbedömning av P5/7-resultaten samt att identifiera eventuella brister i inventeringsinstruktionen främst kvalitetsaspekterna för bedömning av huvudplanta. Sammanlagt deltog 38 inventerare i övningarna. Kontrollen utfördes genom att inventerarna individuellt fick bedöma provytor (i förväg subjektivt utmärkta) och fylla i ett taxeringsprotokoll (blankett 2) samt även fylla i uppgifter om ståndortsfaktorer och åtgärdsmetoder (blankett 1). Efter inlämnandet gjordes en gemensam genomgång av blankett 1 där övningsledningen bestående av Thomas Husing och Andreas Eriksson/Lennart Svensson gav sin bedömning. Därefter återinventerades provytorna gemensamt ledd av Thomas Husing. Resultatet från denna inventering fick utgöra facit för resp. objekt (nedan benämnt som TH/AE eller facit ). I detta PM redovisas hur resultaten har fallit ut. Sammanfattande resultat, slutsatser och åtgärdsförslag Sammantaget visar resultaten att inventerarna underskattade plantantalet i förhållande till facit. Endast ca 1/4 (9 av 38) av inventerarna kom fram till ett plantantal som var i nivå eller högre än facit. Förklaringen till detta ligger troligtvis i - Att inventerarna inte upptäckte alla små självsådda plantor som påträffades vid den gemensamma genomgången. Många par ögon ser mer än ett par. - Att inventerare till stor del dömde ut plantor som Facit hade godkänt som huvudplantor. - Att när det finns många plantor att välja på kan val av huvudplantor bli olika. När instruktionen dessutom anger att plantalet ska räknas efter en tänkt röjning, blir effekten att olika plantor räknas på provytorna beroende på vilken nivå och tyngd man lägger i detta. - Att provytorna var subjektivt utvalda och i flera fall medvetet utlagda på svåra platser för att lyfta olika problemställningar.

3 Skogsstyrelsen (19) Antal inventerare Fig. 1 Antal plantor (%) i förhållande till den gemensamma bedömningen ("facit") Plantantalet varierade från ca 45 till 125 % av värdet för facit. Delvis p g a att provytorna var subjektivt utvalda med en del knepiga fall. Avsikten var att få variation och diskussion vid provytorna. De flesta inventerarna hamnade i intervallet 60-85% av facit som var pl/ha i Sorsele, pl/ha i Sala, pl/ha i Vårgårda och pl/ha i Osby. Med reservation för att plantantalet beräknades för resp. föryngringsyta istället för resp. resultatområde, skulle 1 av 8 inventerare underkänna objektet i Sorsele, 5 av 13 i Sala och 2 av 8 i Osby medan i Vårgårda skulle ingen inventerare underkänna objektet. Två av de totalt åtta skulle underkännas p g a för många nollytor. Eftersom plantantalet var relativt lågt i Sala innebar detta att 63 % (5 av 8) av alla underkännanden noterades i Sala. Åtskillnad i val av huvudplantor återspeglades också i lövandelen. I Sorsele varierade inventerarnas lövandel 0-29 %, i Sala %, Vårgårda % och i Osby %. Vid några av genomgångarna framkom svårigheter att bedöma om lövträden är betat till mer än 50 %, vilket har betydelse för om lövträd får räknas eller inte på provytan. Bedömningen av toppbetade huvudplantor var relativt jämn mellan inventerarna i Sorsele. Däremot spretade det mer på de övriga platserna. Beroende på vilka plantor som väljs som huvudplantor kan resultatet av toppbetade plantor variera. Vid genomgångarna framkom osäkerhet kring hur toppbetade plantor ska bedömas och registreras. Speciellt för lövträd kan betningsskador vara svåra att bedöma och vilken effekt det har på det enskilda trädets utveckling. Fokus i kalibreringsövningarna låg på provytetaxeringen. Mindre tid och kraft lades på skattning av ståndortsfaktorer, metoder och åtgärder. En allmän uppfattning var dock att instruktionen inte ger tillräcklig vägledning för hur de olika ståndortsfaktorerna ska skattas.

4 Skogsstyrelsen (19) Slutsatser och åtgärder Resultatet är inte bra, även om provytorna som valdes vid kontrollen troligtvis i genomsnitt var något besvärligare än normalt då målsättningen var att erhålla variation i provytornas beskaffenhet vad gäller trädslagssammansättning, plantantal, höjdskillnader, och ståndortsförhållanden. Många av de uppdagade problemen går att lösa genom förtydliganden i fältinstruktionen och genom utbildning. Resultatet visar att kalibreringsövningar är viktiga och nödvändiga för att upprätthålla kvalitén i inventeringen. Kalibreringsövningar bör innehålla tester där deltagarna enskilt får inventera ett antal provytor för att sedan kunna diskutera resultaten vid en gemensam genomgång. En konsekvens av studien bör även vara att se över och förtydliga polytaxinstruktionen. Följande åtgärder föreslås: Fältinstruktionen revideras och kompletteras med förtydliganden som ska ge ökad vägledning för hur olika data ska samlas in och bedömas. Det gäller både ståndortsbeskrivning och enskilda plantor. Målsättningen är att minska risken för olika tolkningar av instruktionen som resulterar i olika synsätt på hur inventeringen ska genomföras. Inventerarna informeras om förändringar i fältinstruktionen innan fältsäsongen 2013 börjar. Detta sker genom telefon- eller videomöte regionvis under mars-april. Alla utbildade P5/7-inventerare som ska inventera 2013 måste delta på mötet. Vid kommande kalibreringsövningar under 2013 genomförs en förnyad kvalitetskontroll på samma sätt som den som rapporteras här. Målsättningen vid dessa kalibreringsövningar bör vara att ha resultat och sammanställningar klara från den enskilda provyteinventeringen vid den avslutande gemensamma genomgången.

5 Skogsstyrelsen (19) Resultat per kalibreringsövning Sorsele (av Andreas Eriksson) Samlad kvalitetsbedömning Den samlade bedömningen är att inventerarna i större eller mindre utsträckning underskattar plantantalet vid inventeringen. Till viss del förklaras detta av svårigheten att upptäcka självföryngrade plantor men en stor del beror också på svårigheterna att bedöma huvudplantor utifrån kvalitetsaspekter. Mest uppenbart var att inventerarna i flera fall dömt ut en planta som huvudplanta pga. kvistdefekter och dubbeltopp även om dessa defekter återfinns under 0,3 m höjd vilket är fel enligt instruktionen. I övrigt upptäcktes svårigheter att tillämpa kvalitetskravet kring allmänt hälsotillstånd. Viss osäkerhet råder också hur framtida skaderisk i form av viltbete på lövplantor ska bedömas. Delområde Vid kalibreringen i Sorsele fanns en stor överrensstämmelse mellan deltagarna avseende ståndortsfaktorer. Skillnaden mot TH/AEs bedömning är liten. Generellt har inventerarna bedömt ett steg lägre avseende ståndortsindex. Resultatområde Samtliga deltagare delade TH/AEs bedömning att föryngringsmetoden var Plantering utan frö-/skärmträd och att området var markberett med harvning Taxeringsuppgifter Inventerarnas enskilda bedömningar av antal plantor/ha låg i ett fall på samma nivå som TH/AE, i alla andra fall på ett lägre plantantal. Det lägsta resultatet var ca 30 % lägre Antal plantor/ha Antal plantor/ha I samtliga fall översteg antalet plantor lagkravet för T16 (1300 st/ha) som många inventerare angett och även för T18 (1500 st/ha) som TH/AE angett.

6 Skogsstyrelsen (19) Underskattningen av antalet plantor jämfört med TH/AEs resultat beror på två orsaker: - Inventerarna har dömt ut plantor som TH/AE har godkänt som huvudplantor. - Inventerarna har inte upptäckt alla plantor som påträffades vid den gemensamma genomgången. Många par ögon ser mer än ett par. Troligen är självföryngrade tallplantor de som är svårast att upptäcka. Resultatet vid den gemensamma genomgången visade att 29 % av huvudplantorna utgjordes av självföryngrad tall. Inventerarnas enskilda resultat låg mellan 7 % och 28 %. Andel (%) självföryngrad tall av samtliga plantor Andel (%) självföryngrad tall av samtliga plantor Resultatet antyder visserligen att det är en underskattning av självföryngrade tallplantor men eftersom det inte verkar finnas något samband mellan underskattning av självföryngrade tallplantor och den totala underskattningen så ligger troligen skillnaderna i inventerarnas resultat snarare i vilka plantor som väljs som huvudplantor. Åtskillnad i val av huvudplantor återspeglas också i lövandelen Andel (%)löv av samtliga plantor Andel (%)löv av samtliga plantor 5 0

7 Skogsstyrelsen (19) På det aktuella ärendet hamnade inventerarna på allt mellan 0 % till 29 % löv och vid den gemensamma genomgången hamnade vi på 16 %. Förutom plantantal är också andelen nollytor avgörande för slutresultatet. Den gemensamma bedömningen resulterade i inga nollytor, ett resultat som delades av fem inventerare. Två inventerare registrerade en nollyta (5,3 %), och en inventerare registrerade 3 nollytor (15,8 %). De inventerare som registrerat varsin nollyta hade inte registrerat den på samma provyta, däremot hade den inventerare som registrerat tre nollytor registrerat samma och dessutom ytterligare en. Lagkravet för det aktuella ståndortsindexet är max 10 % nollytor. I ett av fallen skulle således föryngringen ha blivit underkänd pga. för stor luckighet. Bedömningen av andel toppbetade huvudplantor var relativt jämn mellan inventerarna men skiljde sig åt mot TH/AEs bedömning. Vid genomgången stod det klart att det fortfarande kvarstår problem med instruktionstexten för toppbetade huvudplantor, där flera inventerare var osäkra på om dessa även skulle vara registrerade som huvudplantor (vilket de ska) eller om de bara ska vara med under toppskadade huvudplantor (vilket är fel). Inventerare Andel toppskadade Provyta/trädslag A 3 % 10/Tall B 0 % - C 4 % 9/Björk, 12/Tall D 5 % 7/Tall, 12/Tall E 2 % 12/Tall F 3 % 12/Tall G 2 % 12/Tall H 5 % 12/Tall (2st) TH/AE 0 % -

8 Skogsstyrelsen (19) Sala (av Andreas Eriksson) Delområde Del flesta inventerare valde att beskriva hygget som ett delområde men några inklusive TH/AE skiljde ut ett mindre område som ett eget delområde. Detta var ett flackare och fuktigare parti av hygget. Till skillnad från TH/AE bedömde majoriteten av inventerarna vegetationstypen till Smalbladig grästyp. Vid den efterföljande diskussionen påpekades särskilt att blåbärstyp ofta övergår till smalbladig grästyp just under hyggesfasen men att det är vegetationstypen under omloppstiden som efterfrågas. Vid genomgången uttrycktes en viss osäkerhet när det gäller bedömning av både frostrisk och vindexponering. Bland resultaten fanns också stor spridning även om majoriteten gjorde samma bedömning som TH/AE med måttlig frostrisk och måttlig vindexponering. Endast en inventerare delade TH/AEs bedömning och angav G26 som ståndortsindex. I alla andra fall valdes Tallbonitet utom i några fall där inventerare för det flackare partiet valde Björkbonitet. TH/AEs val av Granbonitet bygger på bedömningen att det förra beståndet var ett barrblandbestånd och där markens produktionsförmåga bäst tas tillvara av gran. Troligen har inventerarna valt Tallbonitet pga att det nästan enbart fanns tall bland barrplantorna vid inventeringen. Resultatområde Vid bedömning av föryngringsåtgärder rådde stor samstämmighet mellan inventerarna. Viss skillnad fanns i bedömning av markberedningsmetod. Taxeringsuppgifter Vid den gemensamma genomgången slutade taxeringen på 2250 plantor/ha. Inventerarnas enskilda bedömningar (A-M) låg i två fall på ett högre antal plantor, i alla andra fall på ett lägre plantantal. Det lägsta resultatet var 1150 plantor/ha d.v.s. ungefär halva plantantalet. 7 av 13 inventerare låg intervallet % från TH/AE bedömning. Inventeraren med det lägsta plantantalet har troligen missförstått hanteringen av toppbetade huvudplantor, det fanns i protokollet 7 sådana noterade som troligen inte fanns med i det totala antalet huvudplantor. Med dem inräknade skulle inventeraren hamnat på 1500 st./ha.

9 A B C D E F G H I J K L M TH/AE Skogsstyrelsen (19) 3000 Antal plantor/ha Antal plantor/ha % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel (%) löv av huvudplantor

10 Skogsstyrelsen (19) Vårgårda (av Lennart Svensson) Vid kalibreringen i Vårgårda deltog 7 inventerare. Samlad kvalitetsbedömning Den samlade bedömningen i Vårgårda är att valet av huvudplantor varierar ganska mycket. Resultatet visade att plantantalet varierade från 1842 pl/ha till pl/ha mellan inventerarna baserat på 19 provytor. Orsakerna till skilda resultat ligger bl. a i osäkerhet kring hantering av lövträd d v s att bedöma om lövträd får räknas eller inte. Detta blir tydligt då man tittar på lövandelen bland huvudplantorna som varierade från 23 % till 58 %. En av orsakerna är också att man missar små självföryngrade plantor och tror att de inte ska räknas. I samband med övningen uppdagades problematiken kring att rådgivningsnivån för röjning kommer i konflikt med våra kriterier för att räkna huvudplantor som står nära varandra. Rådgivningsnivån för röjning är ofta ett förband på ca 2 m medan vi i P5/7 tillåter att avståndet mellan två huvudplantor får vara 0,6 m. Här finns det en tendens till att inventerare gör olika och att man i vissa fall diskvalificerar plantor som står tätare än rådgivningsnivån. Vad gäller uppgifter för delområde-resultatområde är mitt intryck (LS) att dessa uppgifter inte samlas in särskilt noggrant. I Vårgårda gjordes inga mätningar utan det mesta bestämdes utifrån synintryck och erfarenhet, vilket förklarar en del av variationerna. Delområde Övningsledningen bedömde att hygget bör delas in i två delområden då ståndortsförhållanden avvek från varandra. Endast en inventerare delade bedömningen att beskriva området i två delområden. Övriga sex valde att beskriva området i ett enda område. Samtliga inventerare klassade området som fastmark. En inventerare satte fuktighetsklass Torr, tre stycken satte Frisk och två stycken satte fuktig. Inventeraren med två delområden registrerade både Frisk och Fuktig mark, vilket även övningsledningen gjorde. Fyra inventerare klassade vegetationstypen som Smalbladig grästyp medan en klassade det som Bredbladig grästyp. Inventeraren med två delområden noterade Smalbladig grästyp samt Starr-fräkentyp. En inventerare glömde notera vegetationstyp. Övningsledningen satte Blåbärstyp och Bredbladig grästyp. Samtliga inventerare bedömde texturen till Medel. Övningsledningen registrerade Medel och Grov. Sex inventerare bedömde jorddjupet som mäktigt, den sjunde bedömde det som mycket varierande. Övningsledningen bedömde det som Tämligen grunt och Mäktigt.

11 Skogsstyrelsen (19) Fyra inventerare bedömde att rörligt markvatten saknades. Två ansåg att det förekom under Kortare perioder. Inventeraren med två delområden ansåg att rörligt markvatten saknades i ett område men förekom i Kortare perioder i ett annat delområde. Övningsledningen ansåg att det saknas över hela hygget. Fyra inventerare bedömde frostrisken som måttlig, en bedömde det som Obetydlig och en annan bedömde det som Stor. Inventeraren med två delområden bedömde fristrisken vara Måttlig resp. Stor. Övningsledningen bedömde frostrisken som Måttlig över hela hygget. Fem inventerare bedömde vindexponeringen som måttlig, en som skyddat medan en annan bedömde läget som utsatt. Övningsledningen ansåg vindexponeringen vara Måttlig. Tre inventerare bedömde ståndortsindex till G 26, två till G 28. Inventeraren med två delområden satte G 26 resp. B18. En inventerare har ej registrerat SI. Övningsledningen noterade G26 resp. G28. Resultatområde Övningsledningen bedömde att föryngringsmetoden var Plantering utan frö- /skärmträd. Samtliga höll med om detta förutom en inventerare som hade registrerat ett delområde som Naturlig föryngring utan fröträd. En inventerare hade glömt registrera föryngringsmetod och markberedning. Fyra inventerare ansåg hygget vara markberett med harv varav en inventerare ansåg ett delområde vara Ej behöv av markberedning. En inventerare hade noterat Fläckmarkberedning. Övningsledningen registrerade hygget som markberett med harv. Taxeringsuppgifter Vid den gemensamma genomgången slutade taxeringen på 2684 plantor/ha. Inventerarnas enskilda bedömningar (A-G) låg i två fall på samma nivå, i tre fall under och övriga fall (2 st) på ett högre plantantal. Det lägsta resultatet var 1842 plantor/ha d.v.s. ca 30 % lägre och det högsta 3105 plantor/ha d.v.s.16% högre än Facit. I samtliga fall översteg antalet plantor lagkravet för G28 (1800 st/ha) Antal pl/ha A B C D E F G "Facit"

12 Skogsstyrelsen (19) Variationen i antalet huvudplantor kunde också observeras i andelen lövplantor. På det aktuella ärendet hamnade inventerarna på allt mellan 23 % och 58 % löv och vid den gemensamma genomgången hamnade vi på 31 %. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel löv (%) av huvudplantor A B C D E F G "Facit" Vid diskussionerna i samband med genomgången framkom några orsaker till så skilda resultat. 1. Det är svårt att bedöma om lövet är betat mer än 50 %. Detta har betydelse om löv får räknas som huvudplanta eller inte. Helst vill man stryka detta villkor. 2. Osäkerhet kring om stubbskott får räknas eller inte. Framgår inte i instruktionen. 3. I flera fall har lövplantor valts bort i förmån för mindre självföryngrade tall- eller granplantor. Dessa kan ibland vara svåra att upptäcka. Förutom plantantal är också andelen nollytor avgörande för slutresultatet. Den gemensamma bedömningen resulterade i 0 st nollytor, ett resultat som delades av alla utom två inventerare. Dessa inventerare registrerade 1 st nollyta (5,3 %), dock på olika ytor. Lagkravet för det aktuella ståndortsindexet är max 10% nollytor. Ingen inventerare skulle således ha underkänt objektet. Bedömningen av andel eller antal toppbetade huvudplantor var relativt jämn mellan inventerarna men var genomgående mindre än övningsledningens bedömning. Vid genomgången stod det klart att beroende på vilka plantor som väljs som huvudplantor kan valet av toppbetade plantor variera. Det kan ibland även vara svårt att se vad som är toppskadat eller inte, speciellt bland lövträden.

13 Skogsstyrelsen (19) Inventerare Andel toppskadade Provyta/trädslag A 9 % 15/Björk, 16/Tall B 6 % 12/Tall, 16/Tall C 0 %? Ej ifyllt? D 4 % 10/Björk, 15/Björk E 3 % 16/Tall, 16 Björk F 2 % 6/Björk G 10 % 12/Tall, 15/Björk Facit 14 % 1/Björk, 2/Gran, 4/Tall, 10/Tall, 127Tall, 13/Gran(2 st)

14 Skogsstyrelsen (19) Osby (av Lennart Svensson) Vid kalibreringen i Osby deltog 8 inventerare. Samlad kvalitetsbedömning Inventerarnas bedömning av områdets ståndortsfaktorer varierade i betydande grad mellan inventerarna. Inga mätningar gjordes utan uppgifterna inhämtades genom synintryck och egna erfarenheter, vilket kan vara en förklarande orsak till skillnaderna. Objektet innehöll relativt många självsådda plantor vilket gjorde att valet av huvudplantor skiftade väsentligt. Resultatet visade att det totala plantantalet varierade från 1632 pl/ha till Facits pl/ha, baserat på 19 provytor. Orsakerna till de skilda resultaten är flera, men de främsta orsakerna är troligen att: 1. När det finns många plantor att välja på kan val av huvudplantor bli olika. När instruktionen dessutom anger att plantalet ska räknas efter en tänkt röjning, blir effekten att olika plantor räknas på provytorna beroende på vilken nivå och tyngd man lägger i detta. 2. Inventerarna upptäckte inte alla småplantor som påträffades vid den gemensamma genomgången. Många par ögon ser mer än ett par. 3. Inventerare dömde ut plantor som Facit har godkänt som huvudplantor. En viss osäkerhet framkom hur betade lövplantor ska bedömas och vilken effekt det har för trädens utveckling. I övrigt upptäcktes svårigheter att tillämpa kvalitetskravet kring allmänt hälsotillstånd. Synen på vad som är en godtagbar huvudplanta och som kan ingå i ett framtida bestånd efter röjning varierar. Delområde Övningsledningen bedömde området som ett enda delområde och ansåg att den avvikande mer fuktiga delen var för liten för att utgöra ett eget delområde. Tre inventerare instämde i detta, medan fyra inventerare hade två delområden. En inventerare delade in området i tre delområden. En viss variation av bedömning av markslag konstaterades, vilket är naturligt då mer än hälften av inventerarna hade fler än ett delområde. Fuktighetsklass bedömdes relativt lika med något undantag. Övningsledningens instruktion från tidigare kalibreringsövningar angående att blåbärstyp i storskog ofta övergår till smalbladigt gräs vid en hyggesfas hade inte anammats av inventerarna. Samtliga inventerare hade bedömt vegetationstypen till smalbladigt gräs på huvuddelen av området. I de övriga delområdena varierade vegetationstyperna från Lingontyp till bredbladig grästyp.

15 Skogsstyrelsen (19) Texturen bedömdes som medel av alla inventerare med något undantag. Övningsledningen och sex inventerare bedömde jorddjupet som mäktigt över hela området, medan två bedömde en del som tämligen grunt. Rörligt markvatten bedömdes saknas helt av övningsledningen samt tre inventerare. Övriga fem bedömde det finnas i kortare perioder i hela eller delar av området. Frostrisken bedömdes vara måttlig för den övervägande arealen. Tre inventerare bedömde den dock som stor i en del av området. Bedömningen av vindexponering spretade från skyddat läge till utsatt läge. Konstaterades vid genomgången att vi är dåligt kalibrerade på detta och att instruktionen inte ger tillräcklig vägledning. Ifrågasattes även nyttan med att registrera denna variabel. Alla utom en inventerare hade angett granbonitet på huvuddelen av området. SI varierade mellan G26 och G30 på det större området där de flesta inkl. övningsledningen hade angett G28. Någon hade angett G22 på ett delområde, en annan G24 och en tredje B20 på ett delområde. En person hade även angett T26 på ett delområde. SI bestämdes på känsla och erfarenhet, vilket kan förklara den något spretiga bedömningen. Resultatområde Övningsledningen hade delat in området i två resultatområden vilken även tre inventerare hade gjort. Fyra inventerare såg däremot området som en enhet med ett resultatområde. En inventerare hade delat in området i tre resultatområden. Genomförd föryngringsåtgärd var inte uppenbar då området hade varit utsatt för stormskador, vilket gjorde att inventerarna valde mellan Plantering utan fröträd och Plantering med fröträd på huvuddelen av området. Området var inte markberett, men ansågs av övningsledningen att behov fanns. De flesta hade dock angett att det ej fanns behov. Flera hade dock glömt att fylla i uppgiften. Diskuterades huruvida besvärlig terräng ska styra om markberedningsbehov finns. Svaret gavs att så inte är fallet. Även om terrängen är stenig och brant och praktisk oframkomlig för en markberedare ska det inte vara styrande för om markberedningsbehov finns eller inte. Taxeringsuppgifter Inventerarnas enskilda bedömningar av antal plantor/ha låg i samtliga fall lägre än Facit. Det lägsta resultatet var ca 54 % lägre, vilket delades av två inventerare. Det låga plantantalet innebar att dessa två objekt skulle ha underkänts vid en skarp inventering för aktuellt SI. Antalet registrerade nollytor var inte tillräckligt många för att påverka bilden av antalet underkända.

16 Skogsstyrelsen (19) Antal plantor/ha A B C D E F G H "Facit" Underskattningen av antalet plantor jämfört med Facit beror på flera orsaker. Vid den gemensamma genomgången av resp. provyta framkom följande orsaker: - När det finns många plantor att välja på kan val av huvudplantor bli olika. Instruktionen anger plantal efter en tänkt röjning. Detta kan vara styrande för hur många plantor som räknas. - Inventerarna har dömt ut plantor som Facit har godkänt som huvudplantor. Exempelvis godkände Facit träd som växte på rotvälta och höjdskillnader på max 1 m inom provytorna. Höjdskillnad ska mätas i våg mellan plantornas toppar och inte mätas från rot till topp. Ett förtydligande i instruktionen behövs. - Inventerarna har inte upptäckt alla små plantor som påträffades vid den gemensamma genomgången. Många par ögon ser mer än ett par. Diskuterades hur små plantorna får vara för att räknas. Vid kalibreringsövningarna har budskapet varit att tall med dubbelbarr ska räknas. Instruktionen anger minst två vegetationssäsonger. - Synen på vad som är betad löv och effekten av det varierar. Detta medför att val av huvudträdslag och antal plantor kan bli olika. - Synen på vad som är en godtagbar huvudplanta och som kan ingå i ett framtida bestånd efter röjning varierar. Exempelvis är flera tveksamma till att räkna plantor som troligtvis inte kommer att överleva fram till röjningstidpunkten. Troligen är självföryngrade plantor de som är svårast att upptäcka. Resultatet vid den gemensamma genomgången visade, trots att området var planterat, att 89 % av barrhuvudplantorna utgjordes av självföryngrad tall eller gran. Inventerarnas enskilda resultat låg mellan 54 % och 86 %. Variationen i antalet huvudplantor kunde också observeras i andelen lövplantor. På det aktuella ärendet hamnade inventerarna på allt mellan 15 % och 45 % löv och vid den gemensamma genomgången hamnade vi på 15 %.

17 Skogsstyrelsen (19) 50% Andel löv av huvudplantor (%) 40% 30% 20% 10% 0% A B C D E F G H "Facit" Variationen i val av huvudplantor avspeglas också i vilka huvudplantor som granskades och bedömdes som toppskadade. Vid genomgången diskuterades problematiken kring hur sprötkvist och dubbelstam ska bedömas. Det togs även upp problematiken kring att bedöma betesskador på lövträd. Lövträd klarar betning mycket bättre än t ex tall. Inventerare Andel toppskadade Provyta/trädslag A 3 % 14/Lärk B 17 % 9/Gran*2, 14/Lärk, 15/Gran*2, 16/Gran*2 C 5 % 1/Gran, 14/Lärk D 14 % 1/Gran, 5/Tall*2, 14/Lärk, 15/Gran, 16/Gran E 6 % 12/Björk*3 F 17 % 1/Gran, 2/Övrigt löv, 4/Tall, 5/Tall, 8/Björk*2, 14/Lärk, 17/Björk*2 G H 2 % 13 % 14/Lärk 9/Tall, 12/Björk, 14/Lärk, 17/Björk Facit 9 % 1/Tall, 14/Lärk, 16/Tall, 17/Björk*3

18 Skogsstyrelsen (19) Frågor och problemställningar som snappades upp på övningarna Vid kalibreringsövningarna uppkom en mängd frågor och problemställningar. Nedan listas en del av dem. De flesta fick ett svar på övningarna medan några blev obesvarade. Tanken är ändå att alla frågor ska fångas upp och tas om hand i den kommande processen. 1. Hur ska texten tolkas? Finns en motsättning mellan detta och vad man faktiskt bör räkna på provytan (minst 0,6 m mellan huvudplantorna och max 5 plantor per yta) 2. Hur ska höjdskillnaden mellan plantor mätas? 3. Hur ska man bedöma plantor som växer på rotvältor eller stubbar? 4. Det är svårt att bedöma betningsskador på löv. 5. Är sommarbetning/repning på löv en betningsskada? 6. Varför är det olika kriterier för vilka plantor som får räknas i Polytax och i återväxttaxering för lagärenden? I den senare får enligt uppgift inte beståndsföryngrad gran räknas som huvudplanta. 7. Val av huvudplantor varierar kraftigt när det finns många att välja på. 8. Ögat är oftast inställt på planterade plantor och det är därför lätt att missa självsådda småplantor. Hur små plantor ska man få räkna? 9. Vid torr mark får ej löv räknas. Vi låter oftast veg.typ styra val av fuktighetsklass, vilket är fel. Vi bör istället följa definitionen där terrängen är mer styrande. 10. Hur ska man se på dubbelstam resp. sprötkvist? Man hamnar oftast i tvetydiga lägen. 11. Svårt att bedöma plantornas livskraftighet (speciellt pionjärträd) när de är hårt trängda eller beskuggade. Räkna/räkna inte? 12. Hur agerar man när objektet redan är röjt vid inventeringstillfället? 13. Är det rätt att ta hänsyn till vilka plantor som står utanför ytan? 14. Kan björk utgående från stubbskott räknas? 15. Hur ska man se på mindre trädgrupper som avviker i längd och grovlek från övriga delar av föryngringsytan? Räkna /räkna inte? 16. Oklart hur toppbetade huvudplantor ska registreras i taxeringsprotokollet. Kan toppbetade huvudplantor registreras både som huvudplanta och toppbetad huvudplanta?

19 Skogsstyrelsen (19) 17. Problem att bedöma kvistdefekter och dubbeltopp. Skadan bortses om den utgår från lägre höjd än 0,3 m från marken. Vanligt att man missar detta. 18. Osäkert hur framtida skaderisk i form av viltbete på lövplantor ska bedömas. 19. Hur små får delområden resp. resultatområden vara? 20. Hur ska man skatta fuktighetsklass, vegetationstyp, textur, rörligt markvatten, frostrisk, vindexponering och ståndortsindex? Hur betydelsefull är resp. variabel? 21. Hur ska man se på markberedningsbehov? Vad styr? Kan besvärlig terräng innebära inget markberedningsbehov? 22. När ska Ingen åtgärd anges och när ska Naturlig föryngring anges?

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta Jukkasjärvi sockens skogsallmänning infodrar anbud på utförande av: Skogsplantering: 89 hektar (186 900 plantor) fördelade på fem (5) områden (Se bifogade

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Virke till salu Rotpost

Virke till salu Rotpost 15-05-18 Virke till salu Rotpost Föryngringsavverkning 969,2 m 3 sk på fastigheten Östervåla-Hemmingsbo 9:2 i Heby kommun. På markägarens, Åsa Ernlunds, uppdrag har rotpost stämplats av Hushållningssällskapet.

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011 GJB 753:2 Skogsförsäkring Försäkringsvillkor 1 januari 2011 1 Innehåll B EGENDOMSFÖRSÄKRING - SKOGSFÖRSÄKRING...3 1. Vem försäkringen gäller för...3 2. När försäkringen gäller...3 3. Var försäkringen gäller...3

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

Infrastruktursektorn

Infrastruktursektorn Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten

Läs mer

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet.

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet. M4Traffic har fått i uppdrag av Trafikverket i Region Mälardalen att delta i arbetet med att validera ny basprognos avseende 2014 för region SAMM (exklusive Stockholm) och SYDOST (Östergötland) som ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Konstgräs i trafikmiljö

Konstgräs i trafikmiljö 1 (7) Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Objektnummer Projektnamn Konstgräs i trafikmiljö 2 (7) Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund...3 2 Projektmål...3 3 Resultatanalys...4 3.1 LCC...4

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna 3.8-6.8. 2014

Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna 3.8-6.8. 2014 1 Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna 3.8-6.8. 2014 - med fiskgjusen i fokus Porträtt av fiskgjusens unge. Matts Finnlund Rapporten skriven av: Ralf Wistbacka, lägerkoordinator 2014. Ralf Wistbacka

Läs mer

RAPPORT 19 2005. Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort

RAPPORT 19 2005. Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort RAPPORT 19 2005 Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort Jonas Bergquist, Per-Magnus Ekö, Björn Elving, Ulf Johansson Tomas Thuresson Skogsstyrelsen december 2005

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon KLIPPA gräs Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon Examensarbete HGU 2008 Att det kostar mycket pengar att klippa gräs det vet jag. Att det kostar så mycket det trodde jag inte. Hur har

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning. 1 Förbrukningsmönster och maxdygn-/maxtimfaktorer Bakgrund och syfte

Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning. 1 Förbrukningsmönster och maxdygn-/maxtimfaktorer Bakgrund och syfte Svenskt Vatten Utveckling Projektförslag 1(5) 2015-06-11 Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning 1 Förbrukningsmönster och maxdygn-/maxtimfaktorer Bakgrund och syfte Dimensionering av svenska

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län 1 / 8 Beslut Datum 2012-01-17 218-2658-2011 Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn! Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor.

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor. Ulf Sikström, Helena Gålnander, Karin Hjelm, Jörgen Hajek och Lars Göran Sundblad, Skogforsk Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Version 2015-01-16 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Förklaringar och information 5 4 Syftet med inventeringen 6 5 Inventeringstidpunkt 8 6 Definitioner och

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Skogsbrukets kostnader 2010

Skogsbrukets kostnader 2010 Rapport 2010:10 Skogsbrukets kostnader 2010 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2010:10 Copyright 2010-08-09 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 49

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd Ympäristölautakunta 67 13.04.2016 Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd 2790/11.01.00/2016 Ympäristölautakunta 13.04.2016 67 Beredare

Läs mer

Svar på återremiss i ärendet om semesterförmåner för heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda

Svar på återremiss i ärendet om semesterförmåner för heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda Södertälje U kommun 2009-04-20 Persona lavdelningen Arvodesnämndens sekreterare Till Kommunstyrelsen Svar på återremiss i ärendet om semesterförmåner för heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda

Läs mer

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Bilaga M10 PM Naturinventering Datum: 2013-03-27 Sida 1 (2) Bilaga M10 PM Naturinventering Spjutåsberget har inventerats vid två tillfällen under utredningsarbetet. Dels genomfördes

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer