Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
|
|
- Lars-Göran Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund
2 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna i första älgjaktsveckan okt 14-okt 15-okt 16-okt 17-okt 18-okt 19-okt okt 27okt - 2 nov 3-9 nov nov
3 0,08 Obs/timme visar älgstammens utveckling 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 I Viltdata finns användbar älgobs från ,02 0,
4 Älgobs hjälper er att balansera älgstammen på den nivå som ni kommer överens om. 2010
5 3500 Obs/timme och avskjutning 0, Vid en jämförelse mellan obs/h och avskjutningen framkommer om ett års avskjutning har gjort att stammen ökar eller minskar nästa år vid allt annat lika. Dock finns det många faktorer som påverkar 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0, Avskjutning Obs / tim 0
6 3500 Obs/timme och avskjutning 0, Avskjutning En del av nergången i obs/h 2010 kan förklaras av lägre reproduktion 2010 men inte allt. Vid en jämförelse mellan obs/h och avskjutningen framkommer om ett års avskjutning har gjort att stammen ökar eller minskar nästa år vid allt annat lika. Dock finns det många faktorer som påverkar Obs / tim 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0
7 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område
8 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna betydligt mer för att få användbara diagram
9 0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0, Kommunen
10 0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0, Ålem Kommunen
11 0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0, Ålem Mönsterås Kommunen
12 0,14 0,12 0,1 Mönsterås Obs/timme Kravet på 5000 mantimmar för att en säker skattning som kan användas som jämförelse innebär att många kretsar i delar av Sverige får ihop för få timmar för att enskilt använda Älgobs. De måste då slås ihop med angränsande enheter. Källa: SLUs manual 0,08 0,06 0,04 0, Ålem Mönsterås Fliseryd Kommunen
13 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar
14 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar
15 Förändring i avskjutningsreglerna påverkar antalet obs En eller fem obs Vissa älgar ser vi inte alls och vissa flera gånger
16 0,08 Emådalen Obs/timme 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Nya regler Endast en av dubbelkalvar lovlig Minskad tilldelning Vuxna snabbt färdigskjutna
17 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret
18 0,08 Obs/timme kan påverkas av vädret 0,07 0,06 Dimma 0,05 0,04 0,03 0,02 0, Obs / tim
19 0,08 Obs/timme kan påverkas av vädret 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Om enstaka år avviker se till trenden Ett enskilt år kan ha en avvikelse i Älgobsen som inte beror på en förändring i älgpopulationen utan orsakas av andra faktorer, t ex en ovanligt varm period. Källa: SLUs manual Obs / tim
20 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna (Långsam förändring)
21
22
23 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna Hård avskjutning i ett ÄSO påverkar områdena runt om
24 Vilda djur väljer i första hand de bästa habitaten (Vilt, människa, samhälle) Antal/1000 ha habitat kan sägas vara områdets lämplighet som livsmiljö sedd ur artens perspektiv
25 Antal/1000 ha Först när dessa är så tätbefolkade att det är lika värdefullt att vara på de sämre habitaten fylls dessa på (Vilt, människa samhälle )
26 Antal/1000 ha Om människorna sätter ett mål som innebär lika många älgar överallt
27 Antal/1000 ha Om människorna sätter ett mål som innebär lika många älgar överallt och skjuter hårt på de bästa habitaten och sparar på de sämre..
28 Antal/1000 ha.förblir det då så här jämt?
29 Antal/1000 ha Svaret är nog nej
30 Antal/1000 ha I praktiken har de flesta populationer och arter en ihopklumpad fördelning i landskapet, vilket helt enkelt betyder att tätheten är högre i för arten lämpliga miljöer och lägre i de mindre attraktiva. Källa: Vilt, människa samhälle
31 Antal/1000 ha Vid lika värdefulla marker i genomsnitt inom några ÄSO men där ett ÄSO lever sitt eget liv
32 Antal/1000 ha Vad händer?
33 Antal/1000 ha Även här kommer det att flytta in älgar från omgivningarna som gör att älgobsen blir lite förvirrande
34 Älgars rörlighet Förr hade varje by/jaktlag sina egna stamkor etc när de fick säga det själva, men är det så?
35 Under vår- och sommarperioden hade älgkorna en genomsnittlig hemområdesstorlek på 3200 ha och de sex tjurarna 4220 ha Hemområdena under vintern var något mindre för korna och betydlig mindre för tjurarna. Kor: 2500 ha, tjurar: 1590 ha. Misterhult
36 Under vår- och sommarperioden hade älgkorna en genomsnittlig hemområdesstorlek på 3200 ha och de sex tjurarna 4220 ha Hemområdena under vintern var något mindre för korna och betydlig mindre för tjurarna. Kor: 2500 ha, tjurar: 1590 ha. Misterhult Figur 4. Avstånd mellan vinterområde (1 mars) och sommarområde (1 juni) för GPS-märkta älgar i Misterhultsområdet.
37 1,6 1,4 1,2 Avskjutning av hondjur i två intilliggande ÄSO/1000 ha - dock ej samma ÄFO Alla kalvar lovliga o också alla hondjur 1 0,8 0,6 0,4 Endast ensamma hondjur lovliga en vecka under vilken endast en dubbelkalv får fällas 0,
38 1,6 1,4 1,2 Avskjutning av hondjur i två intilliggande ÄSO/1000 ha - dock ej samma ÄFO Alla kalvar lovliga o också alla hondjur 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Endast ensamma hondjur lovliga en vecka under vilken endast en dubbelkalv får fällas Hur tror ni att obs/mantimme och antal kalvar per hondjur påverkas i omkringliggande områden?
39 Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna Hård avskjutning i ett ÄSO påverkar områdena runt om Egenintresse
40
41 0,08 Obs/timme 0,07 0,06??? 0,05 0,04 0,03 0,02 Det var några saker som påverkar Obs/timme. Hur tolkar ni årets uppgång av obs/timme? 0, Obs / tim
42 Observerade kalvar/tim och skjutna kalvar v 1 länet Skjutna kalvar v 1 Kalv/h 0,018 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0
43 500 Observerade dubbelkalvsekipage och skjutna kalvar v 1 länet ,0035 0,003 0,0025 0, Skjutna kalvar v 1 Dubbelkalv/h 0,0015 0,001 0,0005 0
44 450 Observerade ensamma hondjur och skjutna hondjur v 1 länet 0, , , , , , Skjutna hondjur v1 Ensam ko/h 0
45 Observerade tjurar och skjutna tjurar v 1 länet Skjutna tjurar v1 Tjur/h 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0
46 Frågan har ställts om olika avskjutningsregler påverkar utfallet i obsen när det gäller tjurandel o antal kalvar per hondjur? Antalet djur är högst på söndagskvällen före jaktpremiären, men varken tjurandel eller antalet kalvar per hondjur behöver vara högst den kvällen. men kan vara det
47 Frågan har ställts om olika avskjutningsregler påverkar utfallet i obsen när det gäller tjurandel o antal kalvar per hondjur? Antalet djur är högst på söndagskvällen före jaktpremiären, men varken tjurandel eller antalet kalvar per hondjur behöver vara högst den kvällen. men kan vara det Generellt får de som följer den ursprungliga Kalmarmodellen något högre tjurandel och något fler kalvar/hondjur i obsen än de som inte har några restriktioner trots att utgångsläget på söndagskvällen är detsamma
48 0,45 Tjurandel 0,4 0,35 0,3 0,
49 0,45 Tjurandel 0,4 0,35 Varför så högt mål? 0,3 0,25 Framför allt viktigt för att hondjuren ska bli dräktiga vid första brunsten
50 Det fanns ett signifikant samband mellan handjurens kroppsvikt och andelen normala spermier (i prov från bitestikeln).. Alla 1,5-åriga tjurar var inte könsmogna och bland de 2,5- och 3,5-åriga tjurarna fanns individer som inte bedömdes vara fullt könsmogna baserat på den spermiemorfologiska bilden. Testiklarnas vikt i förhållande till kroppsvikten, det vill säga kvoten testikelvikt:kroppsvikt, var mycket låg hos älgtjurarna (medelvärde 0,033 %), vilket indikerar att de inte har förutsättningar för att betäcka ett flertal hondjur under en kort tidsperiod. Andelen morfologiskt normala spermier minskade mot slutet av oktober och början av november jämfört med i början av oktober månad, vilket tyder på att den reproduktiva säsongen hos tjurarna sannolikt då befann sig i slutfas. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala
51 Borttaget foto som visade skillnader i pungstorlek mellan en älgtjur och köttrastjur med hänvisning till föregående bild Idag går det i länet i genomsnitt 2,5 3 hondjur per tjur som är minst 2,5 år vid brunsten. Kon är bara mottaglig för befruktning under ett enda dygn. Om hon inte befruktas det dygnet kan hon brunsta om tre veckor senare.
52 Tidigt födda kalvar är större vid jakten Om kon blir betäckt i normal tid kan kalven direkt och indirekt tillgodogöra sig de tre - fyra viktigaste vegetationsmånaderna...men vilket foder finns det? Borttaget foto som visade ett hygge med bara kruståtel Borttaget foto som visade mjölkört
53 Tidigt födda kalvar är större vid jakten Om kon blir betäckt i normal tid kan kalven direkt och indirekt tillgodogöra sig de tre fyra viktigaste vegetationsmånaderna...men vilket foder finns det? Borttaget foto som visade ett hygge med bara kruståtel Borttaget foto som visade mjölkört
54 Det naturliga urvalet Pinntjuren kan mycket väl bli en produktiv skoveltjur -- om han får leva. Men just nu får han bida sin tid och han kanske inte ens är könsmogen!!! Fotograf: Kenneth Johansson
55 100% 90% 100% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 80% 70% 60% 50% 64% 40% 30% 20% 10% 0% 23% 15% 7% 4% D län 2013
56 100% 90% 80% 70% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 100% 100% 74% 60% 50% 40% 64% 53% 30% 20% 10% 0% 31% 23% 19% 15% 8% 7% 4% 2% 1% 1% 1% 0% 0% H Län 2013 D län 2013
57 100% 90% 80% 70% 60% 100% 100% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 92% 75% 74% 50% 40% 53% 35% 30% 20% 10% 0% 23% 31% 20% 16% 19% 8% 6% 1% 1% 0% 0% 0% 2% 1% 1% 1% 0% 0% H Län 2013 D län 2013 Ryssby-Åby inkl felskjutningar
58 Det fanns ett signifikant samband mellan handjurens kroppsvikt och andelen normala spermier
59 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Obs/timme och tjurandel Andel tjur i obsen Obs / tim 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0
60 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam
61 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt
62 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning
63 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam
64 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 42% 58%
65 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning
66 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 26% 74 %
67 50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam Tillväxt Avskjutning Utg stam Andel 26% 74 %
68 0,84 Andel kalvar per vuxet hondjur 0,82 0,8 0,78 0,76 0,74 0,72 0,7 0,68 Extremt torrår ,66 0,64 0,
69
70 Hos de undersökta hondjuren var kroppsvikten snarare än åldern avgörande för när en älgkviga blev könsmogen. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala
71 Medelvikter efter antalet gulkroppar (Hultsfred ) ,2 162,2 181, GK 1 GK 2 GK Folke Fagerlund
72 50% 45% 40% 43% Andel skjutna hondjur 2013 i olika viktklasser 35% 30% 25% 20% 25% 22% 15% 10% 10% 5% 0% under
73
74 Jämförelse åldersfördelning skjutna hondjur 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 32% 51% 0% Procent i avskjutningen länet 2012,2013 (371 djur) 1 år 2 års 3 års Äldre Ryssby-Åby (78 djur)
75 Älgkorna hade ovulerat (haft ägglossning), dvs. passerat brunst tidigare på säsongen än kvigorna, även om en viss överlappning sågs mellan grupperna. Trettio dagar in på älgjaktsperioden hade dock ett fåtal älgkor inte ovulerat och för kvigor var denna andel högre. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala Andelen morfologiskt normala spermier minskade mot slutet av oktober och början av november jämfört med i början av oktober månad, vilket tyder på att den reproduktiva säsongen hos tjurarna sannolikt då befann sig i slutfas.
76 1 år 2 års 3 års Äldre Gulkroppar/hondjur och ålder ,2 1 1,2 Sommaröverlevnad snitt 84 % 84% 84% 84% Kalvar/hondjur och ålder 0 0,168 0,84 1,01
77 1 år 2 års 3 års Äldre Gulkroppar/hondjur och ålder ,2 1 1,2 Sommaröverlevnad snitt 84 % 84% 84% 84% Kalvar/hondjur och ålder 0 0,168 0,84 1,01 Andelen ett- och tvåårskvigor påverkar antalet kalvar per hondjur 1. För att få en låg andel ettårs-kvigor krävs en hög kalvavskjutning 2. För att få en låg andel tvåårs-kvigor krävs en hög andel ettårskvigor i avskjutningen av hondjur
78 Sammanfattning Det är alltså viktigt att ha en hög tjurandel, en hög medelålder/vikt på både tjurar och hondjur för att dels få en hög andel kalv per hondjur och dels få tidigt födda och därmed tyngre kalvar
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs merSKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merÅterrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Läs merInbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.
Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014
Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merÅrsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad
Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Jonas Malmsten, Anne-Marie Dalin, Holger Dettki, Kent Nilsson, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka,
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion
Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,
Läs merUtvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län
RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning
Läs merGöran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström
Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merRapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012
Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 5 Institutionen för Vilt, Fisk
Läs merKronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Läs merProtokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte.
Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Roland Svensson hälsar alla mycket välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Val av ordförande och sekreterare. Mötet föreslog och valde Jan Elmeklo som ordförande
Läs merÄlgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017
Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Diarieföring av älgskötselplanen Nytt ärende (planen
Läs merStyrelseförslag - Ny modell, i tre steg!
Styrelseförslag - Ny modell, i tre steg! 1. HUR MÅNGA älgar skall vi skjuta? 2. VILKA ÄLGAR skall vi skjuta, fördelning T/H/K? 3. AVSKJUTNINGSREGLER för att uppnå detta. Styrelseförslag Hur många älgar
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad
Årsrapport GPS-älgarna Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Jonas Malmsten A, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Kent Nilsson, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka, Alina Evans
Läs merÄlgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018
Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur 0,14 Älgobs per mantimme Obs / tim 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Obs / tim Linjär (Obs
Läs merBjörnåsens ÄSO. Samrådsmöte med markägare Jaktledare och jägare
Samrådsmöte med markägare Jaktledare och jägare 2016-05-11 SAMMANSTÄLLNING AV ÄLG-OBS 2015. Antal observerade djur (Resultat 2014) 150 tjurar 174 114 ensamma hondjur 166 86 kor med 1 kalv 125 35 kor med
Läs merÄlgreproduktion, -forskning & -förvaltning
Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Nytt och gammalt från svensk älgforskning Jägarmöte, Österbotten, 2012 Jonas Malmsten, bitr. statsveterinär, viltpatolog, doktorand Enhet för patologi och viltsjukdomar
Läs merRapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011
Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk
Läs merDenna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011.
Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, A Alina Evans,
Läs merMed Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.
Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen
Läs merViltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Läs merVälkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde
Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Vedby Oderljunga ÄSO jaktåret 2015/2016 Fan, nu är det älgjakt igen! AREALER MM Vi hade 77 jaktlag med 17062 hektar anslutna 2015/2016. Vi har en utträdesansökan
Läs merlåt kalvjakten styra!
låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden
Läs merlåt kalvjakten styra!
låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större
Läs merSammanfattning av de tre första åren.
Sammanfattning av de tre första åren. Avskjutning Modellen att styra vuxenavskjutningen med antal fällda kalvar har visat sig höja avskjutningen ganska rejält, framförallt när det gäller kalvskyttet. Under
Läs merInformation från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete
Information från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete 2017-03-14 Årsmöte GNAO Vi har gjort en älgskötselplan (ÄSP) för jakten 2016, 2017, 2018 Denna plan gjorde vi förra
Läs merAtt förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen
Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Haverö Alvdal Öv Rendal Skrälldalen Atna Engerdal Vinstra Ri ngebu Tenskog Koppang Osdalen Galven Fulufjället Ev en sta d Vona Trysil Bollnäs Våmhus
Läs merRapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO
2015-02-14 Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Mårensgården, Bengtsbo 179 776 96 Dala-Husby - 2 - Inventeringsområdet
Läs merMöte med Älgskötselområden i Blekinge
Möte med Älgskötselområden i Blekinge 2016-06-01 Ulf Rosander Jakthandläggare FOTO: Ulf Rosander Syftet med kvällen - Älgförvaltningen - Älgläget i länet - Framtid? - Inventeringar, varför? - Spillningsinventering
Läs merFörord. Umeå i februari 2004. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten
Älginventering från flyg i Nordmaling och på Holmön 2004 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av viltvårdsnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten.
Läs merFödoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Läs merGöingeåsens älgskötselområde Ä
Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.
Läs merProtokoll. Styrelsemöte Osby Norra Älgskötselområde. Osby Naturbruksgymnasium 2008-05-15
Protokoll Styrelsemöte Osby Norra Älgskötselområde Osby Naturbruksgymnasium 2008-05-15 Närvarande: Ej närvarande Jan Axel Axelsson Per Anders Andersson Hans Åke Clarberg Nils Lauritzson Holger Persson
Läs merÄlgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Svensk Naturförvaltning AB har gjort en beräkning av älgstammens storlek och sammansä ning i Västerbo ens läns Nordöstra älgförvaltningsområde.
Läs merInventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel 090-490 85, 070-676 50 10 Vintermyrvägen 3, 905 96 Umeå e-post: erican@swipnet.
Älginventering från flyg i Tärnaby 2001 1 Beställare: Länsviltnämnden Ansvarig för genomförandet Jägareförbundet Västerbotten Finansiering Länsstyrelsen Västerbottens län Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet
Läs merÄLGPOLICY. foto: Mostphotos
ÄLGPOLICY Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen foto: Mostphotos 1 Älgen är ett av våra viktigaste vilt Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella,
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Läs merBäckaby Älgskötselområde
Bäckaby Älgskötselområde 2015-2016 Första året på denna skötselplanen är avverkad och jaktlagen har återigen gjort ett mycket bra jobb. Enligt avskjutningsplanen skulle vi tillsammans fälla 10 tjurar,
Läs merSkog & vilt i balans. Christer Kalén
Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens
Läs merDrömmen om Stortjuren
Drömmen om Stortjuren Drömmen om stortjuren! Många älgjägare minns säkert storhetstiden, åren då det sköts dubbelt så många älgar som i dag, då var och varannan älgtjur hade ordentliga skovlar och slaktvikter
Läs merAtt förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen
Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Älgstam 10 000 ha 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar Avskjutning höst Mål 50 % reproduktion 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar
Läs merYttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS
Öster Malma 2013-11-08 Landsbygdsdepartementet Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Svenska Jägareförbundet får härmed avge följande yttrande över
Läs mer1. Tillåtna djur Samtliga tjurar. Ensamma hondjur.
Regler för älgjakten 2017-2018 i Ryssby-Åby älgskötselområde 1. Tillåtna djur Samtliga tjurar Ensamma hondjur. 2.Jakttidens längd En av dubbelkalvar t.o.m. 29 oktober, därefter är samtliga kalvar lovliga.
Läs merSIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund
SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning
Läs merSvenska Jägareförbundets handlingsplan för älg
Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ
ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ 151204 Avsikten med denna sammanställning är att i samlad form presentera tillgängliga kvantitativa data och statistik om älgstammen i Södermanlands
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 213/214 Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling
Läs merHandledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04
Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...
Läs mer1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris.
2008-09-24 1(5) Sammanträdesdatum Plats 2008-09-24 Elgsjögården Protokollförare Jonnie Friberg Distribution övriga På hemsidan Jaktledarmöte delområde Holmen 24 september 2008 1 Jaktlagens lägesrapport
Läs merFAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur
1(5) FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur Detta faktablad Allmänhetens observationer av stora rovdjur inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se)
Läs merRapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna
2009-07-09 Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Pelle Bergs backe 3 Box 1947 791 19 FALUN Tel:
Läs merInsamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar
NRM 2009 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar Prover och uppgifter från knubbsälar som skjutits vid skyddsjakten eller med enskilda tillstånd kommer att användas vid studier
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merEkonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016
Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande
Läs merStamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental
Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merE-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE
E-handeln 2014 Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 11/12 17/12 2014. 1038 personer i varierande
Läs merVälkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde
Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga copyright Vedby Oderljunga Vedby Oderljunga ÄSO jaktåret 2014/2015 Fan, nu är det älgjakt igen! copyright Vedby Oderljunga Jaktåret 2014/15 Jakten 2014/2015
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merSTADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet
Läs merFAKTA ÄLG inventeringar
FAKTA ÄLG inventeringar Flyginventering feb 03 6,5 älgar per 1000 hektar observerades Beräknad vinterstam är 7,4 älgar 1-40 kronvilt per 1000 hektar ÄBIN 2003 2004 Mål 2,0 % Mål 2,0 % Utfall 10,7 % Utfall
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 215/216 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs merSkötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde
Upprättad 2012 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 29 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merInformation om nya älgjaktsförslaget och varg
Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merVildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Läs merInstruktion för Beläggningsplan i IndividRAM
Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merRegler för älgjakten i Ryssby-Åby älgskötselområde
Regler för älgjakten 2018-2019 i Ryssby-Åby älgskötselområde 1. Tillåtna djur a. Samtliga tjurar b. Ensamma hondjur c. En av dubbelkalvar är lovliga de första två veckorna, dvs under 2018 från och med
Läs merUnderlag för beräkning av avskjutningen Data från älgskötselplanen
Underlag för beräkning av avskjutningen Data från älgskötselplanen a. Den totala avskjutningen inom ÄSO på årsbasis Bör avse de senaste tre årens avskjutning. År 2011 2012 2013 Summa Tjur 10 8 6 24 Hondjur
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merÄlgförvaltningsplan för Uppsala län
Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala
Läs merBasal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?
Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merNärståendevårdarnas ålder och kön
Närståendevården, Tillsyn 2012 Här presenteras en sammanställning av kommunernas och närståendevårdarnas svar på den tillsyn av närståendevården som gjordes genom enkätutskick till kommunerna och närståendevårdarna.
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2016 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Platåbergens ÄSO Ä-14-98-15-003 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÅrsmöte den 11 februari 2010 Eds Sockenstuga
Grums Jaktvårdskrets Årsmöte den 11 februari 2010 Eds Sockenstuga Grums Jaktvårdskrets Dagordning årsmöte den 11 februari 2010 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av årsmötesfunktionärer
Läs merJAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde
JAKTREGLER Stöde Södra Viltvårdsområde STÖDE SÖDRA VILTVÅRDSOMRÅDE Allmänna regler för jakt på älg, antagna på ordinarie årsstämma 2011 Jakten bedrivs uppdelad på samma områden som föregående år Jägare
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått.
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått. För varje mått redovisas; 1 Resultatet för sämsta kommunen 2 Genomsnitt för deltagande kommuner 3 Resultatet för Ronneby Kommun 4 Resultatet
Läs merManual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Läs merUtbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK ROVDJUR: Allmänhetens medverkan i inventeringen Detta faktablad Varg: Allmänhetens medverkan i inventeringen inom Nasjonalt
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merInformationsunderlag till media
Informationsunderlag till media 2015-10-08 Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har långa traditioner och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit
Läs mer