LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND"

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum Regeringen Näringsdepartementet Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning. Bakom detta yttrande står även de tre skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna, Norrskog och Mellanskog. Sammanfattning LRF välkomnar Naturvårdsverkets (NV) avsikt att höja sina ambitioner i det övergripande ansvar för svensk viltförvaltning som NV har. LRF ser det som positivt att NV vill främja brukandet av viltet som resurs. Inte minst därför att det indikerar en attitydförändring inom myndigheten. LRF betonar att ett nytt och mer ambitiöst myndighetsarbete i viltförvaltningen som NV föreslår och planerar, måste innefatta en annan syn på markägarnas roll och inflytande i viltförvaltningen. Markägarna drabbas av kostnaderna för viltskadorna och måste få inflytande som står i proportion till ansvaret för alla aspekter av markanvändningen. LRF vänder sig emot de delvis okritiska skrivningar i strategin som gäller att gynna vilt som näring. Vissa av de näringsverksamheter som bygger på försäljning av jakt i Götaland och södra Svealand är avskräckande exempel på felaktigt gynnande av vilt, som drabbar närliggande fastigheter i form av mycket kostsamma viltskador. Det är nu dags att flytta fokus från gynnande av vilt till en ändamålsenlig reglering av de i många fall överstora viltstammarna. LRF poängterar att jaktutövningen i Sverige bör gynnas. Sverige behöver många, välutbildade och motiverade jägare som uthålligt kan hantera och reglera våra stora viltstammar. LRF är mycket skeptiskt till vissa idéer om s.k. rewilding, alltså återintroduktion av arter som tidigare funnits i faunan. Det gäller framför allt stora däggdjur. LRF instämmer i att det är mycket viktigt att förenkla regelverk och minska kostnader för hantering och försäljning av vilt. Det är bra och WETTERIN, ANDERS, Lantbrukarnas riksförbund Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 \\z84cfvs001\341240users$\sa016\documents\n fjr LRF.docx Tfn Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

2 REMISSYTTRANDE 2(11) viktigt att NV i delmål poängterar att möjligheter att jaga viltpopulationer som orsakar stora skador ska öka. Enligt LRF:s finns en övertro på att andra skadeförebyggande åtgärder än jakt kan lösa viltskadeproblem. NV föreslår acceptansnivåer för skador av vilt i areella näringar. LRF är principiellt positivt till sådana acceptansnivåer men poängterar att det är mycket svårt att enas om sådana nivåer. Det är uppenbart att det behövs en ny jaktlagstiftning som är anpassad till nutidens och framtidens behov av att reglera vilttillgången, med hänsyn till enskilda och allmänna intressen. Den nu gällande jaktlagen är i huvudsak en viltskyddslag, med rötter i 1930-talets svaga viltstammar och dåtidens syn på jaktvård. En ny jaktlagsutredning bör därför tillsättas. LRF är tveksamt till om ett nationellt viltråd är motiverat. Om NV avser att rådet ska ha en rådgivande funktion måste rådet ges reellt inflytande. LRF är emot nationella förvaltningsplaner för klövvilt. Sådan förvaltning är till sin karaktär regional och lokal. LRF:s överväganden Inledning Bakgrunden till NV:s förslag till strategi är att viltförvaltningen präglas av intressekonflikter. Den samhällsekonomiska aspekten av viltförvaltning har inte kommit till uttryck i strategin. Stammarna av större däggdjur och större, växtätande fåglar är sedan lång tid så stora att de orsakar mycket kännbara förluster i jord- och skogsbruk samt betydande kostnader för samhället som följd av vilttrafikolyckorna. Hittills har det endast gjorts en nationell beräkning av kostnader för viltskador i trafiken (se vidare nedan). När det gäller skador i skog har skogsbruket sedan länge begärt att Skogsstyrelsen ska göra en nationell beräkning av viltskadorna i skog, men någon beräkning är inte gjord. Eftersom skogsbruket är en av Sveriges basnäringar är det lätt att inse att det produktionsbortfall på 20 %, orsakat av vilt, som Skogforsk beräknat för Sveaskogs skogsinnehav är av storleksordning som påverkar en hel näring, som i sin tur leder till förlorade arbetstillfällen och minskad export. För jordbrukets del finns inte heller några nationella beräkningar av viltskadornas omfattning och kostnader. Denna kunskapsbrist beror till stor del på statens grundsyn på viltskador. Skador orsakade av jaktbara viltarter ska i första hand regleras med jakt och att dessa viltskador inte är statens ansvar. Följden av denna syn är att staten inte heller lägger några resurser på systematisk och rikstäckande mätning och

3 REMISSYTTRANDE 3(11) beräkning av viltskador, så länge de orsakas av jaktbart vilt. Detta är inte hållbart. Enligt LRF:s bestämda uppfattning måste den av NV föreslagna strategin grundas på nationella beräkningar av skadornas omfattning och dess samhällsekonomiska följder. Först då kan intressekonflikterna hanteras på vetenskaplig grund, och resurser som står i proportion till effekterna på samhällsekonomin kan tillföras förvaltningen. Beroende på var i landet man är verksam och beroende av vilken inriktning man har i sitt brukande har markägarna ansvaret för att väga samman alla eller flera av följande faktorer i sin jordbruks- och skogsproduktion: biologisk mångfald, sociala värden, renskötsel, rekreation, vilt och andra ekosystemtjänster på sin mark. Det är då rimligt att markägaren har ett avgörande inflytande i viltförvaltningsfrågor. Av flera orsaker har markägarna inte inflytande i viltförvaltningen som står i proportion till det ovan beskrivna, sammantagna ansvaret för markanvändningen. Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med viltförvaltning präglas av en felaktig uppfattning om att viltförvaltning är något som i första hand angår myndigheter och jägarintressen. Denna missuppfattning beror delvis på Svenska Jägareförbundets roll. Som gör att förbundet får och skapar sig inflytande på ett sätt som andra intresseorganisationer inte har. Inflytandet beror delvis på Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag, från regeringen. Men det beror även på den felaktiga synen att markägarna bara ställer sin mark till förfogande, och inte ska ha så mycket att säga till om jämfört med jaktintressena. Därför vill LRF med skärpa framhålla att ett nytt och mer ambitiöst myndighetsarbete i viltförvaltningen som Naturvårdsverket föreslår och planerar, måste innefatta en annan syn på markägarnas roll och inflytande i viltförvaltningen. Markägarna drabbas av kostnaderna för viltskadorna men har hittills inte inflytande som är i närheten av det sammantagna ansvar som markägarna har för markanvändningen. LRF:s överväganden återges i den ordning ämnena är uppställda i NV:s redovisning. Med början från sidan 14, där mål, delmål och åtgärder föreslås. Främja brukande av vilt som resurs LRF ser det som positivt att NV vill främja brukandet av viltet som resurs. Inte minst därför att det indikerar en attitydförändring inom myndigheten. LRF är i huvudsak positivt till mål och delmål under denna rubrik men har två invändningar om delmålen. Ett av LRF:s mål är att utveckla landsbygdens näringsliv. Sådan utveckling får dock aldrig ske på bekostnad av annan markanvändning, andra näringsidkare. LRF har i sin vildsvinspolicy klargjort LRF:s uppfattning om viltskador som sprids över fastighetsgränserna:

4 REMISSYTTRANDE 4(11) Den enskilda markägarens jord- och skogsbruk kan bli kraftigt påverkat av närliggande fastigheters inriktning i viltförvaltningen. Enligt LRFs uppfattning har alla markägare ansvar för att viltförvaltningen, som en del av äganderätt och förfoganderätt, inte påverkar grannmarkernas jord- och skogsbruk negativt. Följderna av felaktig viltförvaltning på närliggande fastigheter i form av skador i jord- och skogsbruk är inte tydligt reglerat i jaktlagen (1987:259). Det är därför som överdrivet gynnande av vilt genom riktad avskjutning och överdriven viltutfodring kan fortsätta utan att någon lagförs. En nyckelmening i strategin under denna rubrik på sidan 14 är: Sådant brukande som bidrar till att minska skadorna på landsbygdens näringar ska särskilt främjas. Detta borde NV ha utvecklat i strategin. Nu finns detta som en god ansats som inte följs av någon närmare beskrivning, utöver att.. möjligheten till jakt på de viltpopulationer som orsakar stora skador.. ska öka. En del av nuvarande brukande leder till motsatsen, både när det gäller kommersiell jakt och intensiv förvaltning för fritidsjakt. Skadorna på andra landsbygdsnäringar, främst jordoch skogsbruk, ökar. LRF vill särskilt vända sig emot de delvis okritiska skrivningar i strategin som gäller att gynna vilt som näring. Vissa av de näringsverksamheter som bygger på försäljning av jakt i Götaland och södra Svealand är avskräckande exempel på felaktigt gynnande av vilt, som drabbar närliggande fastigheter i form av mycket kostsamma viltskador. Samtidigt ska påpekas att vissa jaktliga näringsverksamheter längre norrut i landet är utan negativa effekter och enbart gynnsamma för den bygd som berörs. Skillnaden ligger inte bara i geografiskt område. De största problemen med kommersiell jakt och intensiv fritidsjakt är regelmässigt kopplade till överdriven utfodring av vilt. LRF erinrar därför om sin framställan till regeringen , LRF:s dnr 2014/6765, med förslag om att länsstyrelserna ska få reglera viltutfodring, där så krävs. LRF:s krav på reglering är lika aktuellt i dag eftersom ingen väsentlig förändring skett, vad gäller avarterna i viltutfodring. Enligt LRF:s uppfattning måste tankar om gynnande av brukande av vilt också alltid kopplas till frågan om negativa effekter av gynnandet. Det är nu dags att flytta fokus från gynnande av vilt till en ändamålsenlig reglering av de i många fall överstora viltstammarna. Däremot vill LRF poängtera att jaktutövningen i Sverige bör gynnas. Sverige behöver många, välutbildade och motiverade jägare som uthålligt kan hantera och reglera våra stora viltstammar. Då måste jaktutövningen gynnas genom att

5 REMISSYTTRANDE 5(11) förenkla regelverken, och att minska statlig byråkrati och dess kostnader, som drabbar jägare och markägare. En av åtgärderna under denna rubrik är kunskapsinhämtning om återintroducering av arter som naturligt hör hemma i vår fauna. Kunskapsinhämtning är förstås i sig oproblematisk. Däremot är LRF av både principiella och konkreta skäl mycket skeptiskt till vissa idéer om s.k. rewilding, alltså återintroduktion av arter som tidigare funnits i faunan. I dessa tankar ryms ofta orealistiska och naturromantiska föreställningar om att ställa naturen till rätta. Det kan vara behjärtansvärt när det gäller t.ex. vissa fågelarter, som av olika anledningar inte längre häckar i Sverige. Sådana återintroduktioner kan vara okontroversiella och i alla delar positiva. Däremot är andra tankar om t.ex. stora växtätare som visent, mer eller mindre orealistiska. Inte bara därför att arten i sig kan vara problematisk när den kommer i kontakt med människor, som vistas i naturen. LRF:s principiella hållning är att det är uteslutet att satsa resurser på att återintroducera, dvs tillföra fler större viltarter, när vi bevisligen inte klarar av att förvalta de viltarter som förekommer i stora populationer och som orsakar svåra skador i jordbruk, skogsbruk och trafik. Eventuella återintroduktioner av större däggdjur bör enligt LRF:s uppfattning inte komma i fråga innan vi har lärt tillräckligt och skapat regelverk så att vi kan begränsa de ökande skadorna av befintliga viltarter i Sverige. Under åtgärder nämns utveckling av nya sätt att jaga. Detta kan vara behövligt. Inte minst finns stor potential för utökad jakt på flera gåsarter. LRF vill dock varna för den alltmer teknikdrivna utvecklingen av metoder. Synen på jakt kan snabbt försämras om t.ex. drönare skulle bli ett vanligt hjälpmedel vid fritidsjakt. Så kallade åtelkameror är däremot exempel på teknik som har stor potential i viltförvaltningen. Bestämmelserna om dessa kameror måste förenklas avsevärt. NV vill att så många viltarter som möjligt ska jagas under allmän jakttid. Detta är en god ambition. Det underlättar förvaltningen och minskar statens kostnader. LRF instämmer i att det är mycket viktigt att förenkla regelverk och minska kostnader för hantering och försäljning av vilt. Förebygga skador och andra problem som viltet orsakar Det är bra och viktigt att NV i delmål poängterar att möjligheter att jaga viltpopulationer som orsakar stora skador ska öka. LRF vill i detta sammanhang särskilt belysa att det i många texter om viltskador antas att det finns stor potential i andra skadeförebyggande åtgärder än jakt. Viltskadecenter

6 REMISSYTTRANDE 6(11) (del av SLU) har i ca 20 år bedrivit omfattande kunskapsinhämtning och/eller tillämpade försök med i stort sett alla skadeförebyggande metoder som finns. Även om flera skadeförebyggande åtgärder är svåra att studera i empiriska försök framstår det som klart att åtgärder som handlar om annat än att reducera den skadegörande artens antal oftast inte fungerar. Annat än temporärt. Eftersom det inte finns något egenvärde i överstora viltstammar vill LRF framhålla att man inte ska konstla till frågan om att minska viltskador. Färre individer gör mindre skada. Det borde inte behöva poängteras. Men det krävs, eftersom viltstammarnas storlek ofta inte ifrågasätts. Som exempel kan nämnas att samhällets kostnader för vilttrafikolyckorna enligt vetenskaplig rapport från SLU 2014 är knappt fyra miljarder per år. Det som krävs är högre avskjutning och att överdrivet gynnande av viltstammar genom utfodring måste kunna hindras. Under åtgärder föreslås att acceptansnivåer för skador av vilt på areella näringar tas fram. Det ska poängteras att svenskt skogsbruk sedan 2012 har en sådan acceptansnivå vad gäller viltskador i skog. Målet är i korthet att minst 7 av 10 föryngrade tallstammar ska vara oskadade när de nått 5 m höjd. Tanken om acceptansnivåer är god. Exempel finns från rennäringen. LRF vill dock markera att det är ett mycket grannlaga arbete att ta fram sådana nivåer, och att få acceptans för dem. För det första måste det råda en absolut samstämmighet med den aktuella näringen innan ett sådant eventuellt mål sätts. För det andra är den geografiska skalan för acceptansnivån avgörande för om ett sådant mål ska sättas överhuvudtaget. Vissa viltskador är lokala, eller drabbar bara vissa typer av företag. Att då sätta acceptansnivåer t.ex. på nationell nivå eller länsnivå är meningslöst eller blir missvisande. Vissa skador kan i en nationalekonomisk mening vara närmast obetydliga, medan de i ett mer begränsat område kan vara förödande för berörd näring. NV vill ta fram riktlinjer för flerartsförvaltning av klövvilt. Det är uppenbart att det finns ett stort behov av flerartsförvaltning. Om riktlinjer ska göra någon nytta måste de vara praktiska och handfasta råd om avvägning mellan olika viltarter, avskjutning, inventering mm. Frågan är om detta är möjligt/lämpligt att den centrala myndigheten tar sådana riktlinjer. Viltförvaltning är till sin natur mer regional och lokal. Det är bra att NV vill ta fram myndighetsgemensamma metoder för att mäta skador av vilt. Sådan finns för viltskador i skog, älgbetesinventering (ÄBIN). Om framtida metoder ska bli verksamma i viltförvaltningen måste också länsstyrelserna få mer medel för att mäta viltskador. Sådana medel finns nu bara för vissa, fredade arter. Det bör tillföras medel för mätning av skador av jaktbara arter. Det är bra att NV vill tydliggöra att myndigheterna

7 REMISSYTTRANDE 7(11) (länsstyrelserna) kan och bör besluta om skyddsjakt på myndighets initiativ. Länsstyrelserna använder knappast den möjligheten. NV vill ha ett bemyndigande att föreskriva om utfodring av vilt, för att minska viltskadorna. Enligt LRF:s uppfattning är det bra om NV får ett sådant bemyndigande. Viktigare på kort sikt är dock att länsstyrelserna får bemyndigande att temporärt förbjuda viltutfodring där så krävs, se ovan om LRF:s krav på reglering. NV vill att det ska finnas ett utökat, ekonomiskt stöd för att förebygga skador även av jaktbara arter. Den frågan och frågan om att ersätta skador av jaktbara arter kommer då och då upp i debatten om viltskador. LRF har tagit ställning mot ersättningar för skador av jaktbart vilt. Av den orsaken att det skulle saknas incitament för både brukare och jägare att hantera viltskador genom jakt, om den skadedrabbade skulle ersättas av staten. Se nedan utdrag från LRF:s riksförbundsstyrelses svar på motion till riksförbundsstämman om ersättningar för jaktbart vilt: Efter riksdagsbeslut i början av 1990-talet gäller grundprincipen att skador av vilt skall förhindras eller begränsas genom jakt. Undantag gäller för arter som är fredade. För dessa arter kan staten under vissa förutsättningar bidra till skadeförebyggande åtgärder och/eller ge ersättning för skador. Exempel på skadegörande arter som ersättning kan ges för är trana, sångsvan och fredade gåsarter. Det innebär att skador av t.ex. älg eller vildsvin inte kan ersättas. Det fanns innan ovan nämnda riksdagsbeslut möjlighet att ersätta grödskador av älg och vildsvin under vissa förutsättningar. Detta slopades med det uttalade syftet att ersättningssystemet motverkade tillräcklig avskjutning, eftersom skadedrabbade inte hade något incitament för att utöka jakten eller på annat sätt förebygga skador, så länge skadeersättningar utbetalades. Enligt styrelsens uppfattning måste LRF:s högsta prioritet vara att minska viltskadorna, genom att arbeta för att de på många håll överstora viltstammarna minskar och kommer i balans med den naturgivna fodertillgången. Att istället arbeta för ersättningssystem är enligt styrelsens uppfattning kontraproduktivt, i det långa perspektivet. Styrelsens anser att en tillbakagång till ett mer generellt ersättningssystem skulle kunna uppfattas som ett steg mot att acceptera en situation med svåra viltskador. Jaktintressena skulle då med goda skäl kunna avfärda krav på minskade viltstammar med argumentet att den enskilde brukaren ändå kan få skadeersättning från staten, om avskjutningen inte skulle vara tillräcklig. Styrelsen menar att en sådan utveckling skulle vara farlig för Sveriges jordoch skogsbruk. Sverige är nu ett av de mest vilttäta länderna i Västeuropa. Viltet är givetvis en stor tillgång, och exempel på framgångar för naturvård och viltvård i Sverige. Samtidigt är det så att värdet av viltet, framför allt för de mindre fastigheternas ägare, inte på långa vägar uppväger de kostnader som viltet orsakar jord- och skogsbruk......

8 REMISSYTTRANDE 8(11) Därför bör LRF inte arbeta för generella ersättningssystem för viltskador, utan fortsatt arbeta för att markägarna tar det ansvar och får det inflytande över sin egen mark som äganderätten ger dem rätt till. Styrelsen inser att den inriktningen innebär stora ansträngningar, men hävdar att det är det långsiktigt hållbara alternativet för att minska viltskadorna. Skapa en tydlig och förutsägbar viltförvaltning NV vill verka för att jaktlagstiftningen ses över. LRF instämmer i detta. Det är beklagligt att regeringen avslutade den pågående Jaktlagsutredningen, just som den skulle genomföra huvuduppgiften; en grundlig översyn av jaktlagstiftningen. Det är uppenbart att det behövs en ny jaktlagstiftning som är anpassad till nutidens och framtidens behov av att reglera vilttillgången med hänsyn till enskilda och allmänna intressen, t.ex. jordbruk, skogsbruk och fordonstrafik. Den nu gällande jaktlagen är i huvudsak en viltskyddslag, med rötter i 1930-talets svaga viltstammar och dåtidens syn på jaktvård. En ny jaktlagsutredning bör därför tillsättas. De på många håll täta viltstammarnas skador i jord- och skogsbruk hade kunnat begränsas om vi haft en jaktlagstiftning som på ett otvetydigt sätt klargör vem som har ansvar för viltets skadeverkningar. D.v.s. en lagstiftning som reglerar problematiken med stora viltstammar. Problematiken grundas i att viltet lever, förflyttar sig och gör skador helt oberoende av fastighetsgränserna. Viltförvaltningen på en fastighet får inte påverka andra, närliggande fastigheter så att de närliggande fastigheterna drabbas av oacceptabla kostnader för viltskador. Den analys om behov av ny jaktlagstiftning som NV vill göra, gjordes av förra regeringen innan Jaktlagsutredningen tillsattes. Det behövs alltså ingen ny analys för att konstatera det uppenbara, att jaktlagstiftningen inte fyller dagens krav på viltförvaltning, som måste ta hänsyn till annan markanvändning. Vidare vill NV under denna rubrik utveckla och planera vägledning av och samverkan med länsstyrelserna. LRF instämmer i detta förslag. Det skiljer sig så mycket i handläggningen mellan olika länsstyrelser att det kan hävdas att likhet inför lagen i flera avseenden inte gäller, inom viltförvaltningen. Det är inte acceptabelt. NV vill inrätta ett nationellt viltråd vid Naturvårdsverket. Rådet är tänkt att ersätta nu befintliga råd om viltförvaltning på verket. LRF är inte helt avvisande till tanken på ett sådant råd. Samtidigt ser LRF stora svårigheter med att etablera ett sådant råd, med ansvar för alla viltförvaltningsfrågor. Ett sådant råd kan bli för stort vad gäller antal ledamöter och/eller så allmänt hållet att förvaltningsnyttan av rådet kan ifrågasättas. NV:s rovdjursråd har funnits under många år. Från att ha varit ett rådgivande organ till NV i konkreta

9 REMISSYTTRANDE 9(11) förvaltningsfrågor, har rådet utvecklats till att i huvudsak fungera som forum för information från NV till rådets ledamöter/organisationer. Detta är knappast tillräckligt som motiv för att hålla ett råd på en central myndighet. Frågan om ett heltäckande viltråd är frågan om syftet från NV:s sida. Om NV önskar ett reellt rådgivande organ kan både organisationer och närmast berörda myndigheter ha anledning att se positivt på tanken. Om ett sådant forum däremot är tänkt för informationsförmedling eller som ett diskussionsforum är LRF tveksamt till om rådet är motiverat. Om NV avser en rådgivande funktion måste rådet ges reellt inflytande. För intresseorganisationer är det vanligt att hamna i en situation med tagande av gisslan. Det vill säga; staten ger inget reellt inflytande till liknande forum. Men ledamöterna/organisationerna kommer ändå uppfattas som delansvariga för frågor behandlade i forumet. Om NV bildar ett viltråd är det LRF:s bestämda uppfattning att rådet måste begränsas till de parter som är mest berörda och aktiva i viltförvaltningen. Rådet måste vara begränsat i antal ledamöter, balanserat, representativt i förhållande till parternas ansvar i den operativa förvaltningen och med tyngdpunkt på markägare, jägare och närmast berörda, förvaltande myndigheter. NV vill ha nya, nationella förvaltningsplaner för rovdjur, klövvilt respektive stora fåglar. Det senare syftar i huvudsak på gäss, tranor och sångsvan. Vi har nu nationella förvaltningsplaner för rovdjur, vilket är beslutat i rovdjurspolitiken. LRF är tveksamt till förvaltningsnyttan av dessa nationella rovdjursplaner, men de har varit ett mycket tydligt uttalat önskemål från EUkommissionen. Framför allt i samband med överträdelseärendet om licensjakt på varg. När det gäller stora fåglar kan det finnas anledning att ta fram en nationell plan. Det finns ingen som helst politik om hur dessa fåglar ska förvaltas och i vilka mängder de bör finnas. Utöver de grundläggande bestämmelserna i jaktlagen om att viltarterna ska finnas i livskraftiga bestånd, har staten inte formulerat någon form av inriktning eller mål för förvaltningen av dessa fåglar. Här skulle en nationell plan kunna utgöra ett stöd, främst för länsstyrelserna. När det gäller klövvilt är LRF emot nationella planer. Sveriges stora variation när det gäller naturgeografi, markanvändning och vilttillgång gör att nationella planer för dessa arter knappast skulle göra någon skillnad i verkligheten. Klövvilt, d.v.s. hjortdjuren, vildsvin samt mufflonfår kan inte förvaltas nationellt. Det finns redan nu länsvisa planer för älg och i vissa län för kronhjort. Dessa arter måste förvaltas länsvis och i förvaltningsområden. Det finns dessutom regelverk för jakt på älg och kronhjort, som nu är under utveckling. Dessa regelverk avser regional och lokal förvaltning. Den nationella nivån är närmast ett akademiskt intresse när det gäller dessa arter.

10 REMISSYTTRANDE 10(11) Det är inte orimligt att NV tar över ansvaret för jakttider. Dessa frågor kan hellre handläggas på ansvarig, central myndighet än av regeringen. Däremot avstyrker LRF tanken på att länsstyrelserna i viss omfattning skulle besluta om jakttider. Tanken strider mot de principer som styrt beslut om jakttider sedan länge. Från en tidigare övertro på att jakttider, främst när det gäller småvilt, skulle ha stor betydelse för utvecklingen av populationerna har forskning och erfarenhet visat att jakttider är ett trubbigt verktyg i förvaltningen. Man bör ha i minne att jakttiderna för länge sedan reviderades årligen, som ett resultat av övertron på jakttider som förvaltningsverktyg. Det är ett antal andra faktorer som i avgörande grad styr populationsutvecklingen. Det är t.ex. klimat under reproduktionssäsongen och andra naturliga variationer och cykler som styr vilttillgången, snarare än jakttid och jaktuttag. En av de viktigaste principerna för beslut om jakttider är att de ska vara så enkla och överskådliga som möjligt och att de ska gälla över så stora, sammanhängande geografiska områden som möjligt. Om det inte finns starka biologiska skäl för jakttider indelade efter länsgränser eller del av län. Om länsstyrelserna skulle besluta om jakttider är det stor risk att dessa principer skulle frångås och att ambitiösa tjänstemän skulle ta chansen att inskränka eller förbjuda jakt på lösa grunder. Detta övergripande ansvar bör ligga på NV. Eftersom länsindelningen har liten eller ingen betydelse vad det gäller beslut om jakttider för småvilt. Det finns dock anledning att överväga om länsstyrelserna bör har rätt att utöka allmän jakttid på arter som jagas under allmän jakttid och orsakar stora skador. Exempel kan vara dovhjort och gåsarter. Bygg viltförvaltningen på kvalitetssäkrad kunskap Ett av målen under denna rubrik är att NV ska få ett utpekat ansvar för övervakning av viltpopulationer. Det är oklart vad som avses. Att NV skulle ha ansvar för genomförandet av viltövervakningen är enligt LRF:s uppfattning inte lämpligt. Stor del av viltövervakningen genomförs i dag på ideell bas. Det gäller mycket av det arbete som utförs av ornitologer och jägare. Det ideella arbetet genomförs ofta med stort kunnande, engagemang och ambition. Dessutom till låg kostnad för staten. Vilket fortsatt bör uppmuntras. Om NV avser någon form av uppdrag för bättre överblick och samordning av viltövervakning kan det däremot vara rimligt.

11 REMISSYTTRANDE 11(11) Med vänlig hälsning LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Thomas Bertilsson Enhetschef Anders Wetterin Expert, jakt och vilt

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning. JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR

Läs mer

1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?

1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? 1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712

Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712 2001-02-08 Jordbruksdepartementet Same- och utbildningsenheten 103 33 Stockholm Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712 Svenska Jägareförbundet får med anledning av det

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-04-15 Ärendenr: NV-02483-16 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss av promemoria om specialforum för

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Jordbruksdepartementet Rättssekreteriatet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Sveriges Jordägareförbund har

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS

Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Öster Malma 2013-11-08 Landsbygdsdepartementet Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Svenska Jägareförbundet får härmed avge följande yttrande över

Läs mer

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår delvis propositionen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande

Läs mer

Eftersök av trafikskadat vilt

Eftersök av trafikskadat vilt Ds 2008:35 Eftersök av trafikskadat vilt Jordbruksdepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll...5 Författningsförslag...7 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)...7 Förslag till

Läs mer

Svenska Rovdjursföreningens synpunkter på En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m., Redovisning av regeringsuppdrag

Svenska Rovdjursföreningens synpunkter på En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m., Redovisning av regeringsuppdrag 1 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 090321 s synpunkter på En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m., Redovisning av regeringsuppdrag 1) Övergripande synpunkter utökad delegering

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen

Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt

Läs mer

Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark

Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Tresticklans nationalpark Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets

Läs mer

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism

Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism Large 2011 i Järvsö 2011-11-22 Sammanfattning från regionalt dialogmöte om rovdjursturism. 1. Olle Fack från Destination Järvsö och Linda Thelin från Rovdjurscentret hälsar välkommen till ett möte med

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 viltskadeförordningen (2001:724); NFS 2008:16

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Viltinventeringar och viltforskning

Viltinventeringar och viltforskning Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo

Läs mer

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 2006-10-31 Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna varierar över tiden, liksom samhällets prioriteringar

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter

Läs mer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6 Älgförvaltningen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen. I betänkande behandlas även

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Dnr 2010/5346 Er ref Dnr 07-30 2010-12-02 Ert datum 2010-06-18 Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03. Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.

Läs mer

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:58

Regeringens proposition 2011/12:58 Regeringens proposition 2011/12:58 Eftersök av vilt vid sammanstötning med spårbundna fordon Prop. 2011/12:58 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 december 2011 Fredrik

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012. YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Yttrande från Riksföreningen Hänsynsfull Jakt avseende Betänkande SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning M2007/2507/Na.

Yttrande från Riksföreningen Hänsynsfull Jakt avseende Betänkande SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning M2007/2507/Na. Yttrande från Riksföreningen Hänsynsfull Jakt avseende Betänkande SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning M2007/2507/Na. Riksföreningen Hänsynsfull Jakt, RHJ, är ytterst kritisk till utredningen Rovdjuren

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning Naturskyddsföreningen Policy Jakt och viltförvaltning Antagen av Naturskyddsföreningens riksstyrelse 2014 2 Innehållsförteckning Kap. 1 Inledning 4 Kap. 2 Grundläggande utgångspunkter 4 Kap. 3 När kan

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

8 Begreppet jaktvård utmönstras i lagstiftningen

8 Begreppet jaktvård utmönstras i lagstiftningen SOU 1997:91 383 8 Begreppet jaktvård utmönstras i lagstiftningen När nuvarande jaktlag trädde i kraft den 1 januari 1988 byttes ordet jaktvård ut mot begreppet viltvård. Utredningen har noterat att ordet

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

7.1 Utredningens förslag i sammanfattning

7.1 Utredningens förslag i sammanfattning SOU 1997:91 257 7 Viltvårdsområden 7.1 Utredningens förslag i sammanfattning Utredningen föreslår att lagen (1980:894) om jaktvårdsområden får ändrad rubrik och fortsättningsvis kallas lagen om viltvårdsområden.

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning

Tolktjänst för vardagstolkning YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning

Läs mer

Sidan 1 av 30. A & O i VVO. Utbildningsmaterial för viltvårdsområden i Norrbotten 2013-03-04

Sidan 1 av 30. A & O i VVO. Utbildningsmaterial för viltvårdsområden i Norrbotten 2013-03-04 Sidan 1 av 30 A & O i VVO Utbildningsmaterial för viltvårdsområden i Norrbotten A & O i VVO Innehållsförteckning Sidan 2 av 30 1. Lagstiftning sid 3 (Lag om viltvårdsområden SFS 2000:592) a. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar. 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref HaV 783-2012 Ert datum 2012-03-19 Havs- och vattenmyndigheten Göteborg havochvatten@havochvatten.se God Havsmiljö 2020; del 1 Inledande bedömning, del 2

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016 EXAMENSARBETE Kontrollen av vargstammen Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg Louise Wennerstrand 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning 1 (8) Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 16050 103 21 STOCKHOLM SN Dnr 266/2009 2009-11-20 Remissyttrande Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm

KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17

Läs mer

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen

Läs mer

Fåglar, skador och ersättning

Fåglar, skador och ersättning LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Fåglar, skador och ersättning En rapport om fågelskador inom jordbruket Fotograf: Kent Ove Hvass 2011 Sammanfattning På vissa håll i landet upplevs stora problem med skador på

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Naturbrukarna 2016-02-29

Naturbrukarna 2016-02-29 1 Naturvårdsverket registrator@naturvårdsverket.se Yttrande: Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Föreningen Sverige önskar härmed inkomma med yttrande rörande Gemensamma

Läs mer

YTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81); Dnr N2006/6984/HUB

YTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81); Dnr N2006/6984/HUB Sveriges Jordägareförbund Box 162 SE-597 24 Åtvidaberg Telefon 0120-858 26 Telefax 0120-858 10 kansli@jordagarna.se Näringsdepartmentet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer