Vad är Viltförvaltning?

Transkript

1 Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Jaktupplevelser 1

2 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen 36 % av den nyanlagda skogen i Götaland var motsvarande siffra 14 %. På 1980-talet var ca 50 % av plantorna som såldes i Kalmar län tall. De senaste åren har andelen tallplantor legat på nivån %. 2

3 Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Södra Skogsplantor och Södra Odlarna Andel, % 30 Andel tall

4 SKA-VB 08 Referens Andel gran

5 Slutsatser Vi får allt fler monokulturer av gran, ofta på dålig mark, vilket ger; Dåligt virke som ger låg eller ingen avkastning. Dåligt med foder för det vilda. Dålig biologisk mångfald. Ingen vinner, alla förlorar! 5

6 SKA-VB 08 Referens Andel tall

7 7

8 8

9 9

10 Sommarbetad tall 10

11 Sommarbetad tall med sk BUSKSKOTT i aug 11

12 Betesskador i Kolmården! 12

13 Näringspyramiden grundläggande ekologi Varg, björn och människa =jaktuttag Älg Köttätare Tertiärproduktion Växtätare Sekundärproduktion Tall Växter Primärproduktion

14 När foderutbudet minskar......måste mängd växtätare och köttätare anpassa sig Jaktuttag Älg Älg...blir det obalans i näringskedjan tall - älg - jaktuttag måste obalansen åtgärdas i de högre nivåerna! Näringskedjan kan aldrig förvaltas uthålligt uppifrån och ned! (genom att säga hur många älgar man ska ha när älgmaten tryter)

15 Ungskogen är foderbasen och står för dynamiken i foderlandskapet Hygge Foderfas 4-14 år Äldre skog 15

16 Foder &Klövvilt i Kolmården Mängd Ränta FODER KAPITAL Jonnie Friberg HOLMEN 2000 SKOG AB TID

17 Både skog och jakt gynnas av restaurerad foderproduktion Utan restaurering Med restaurering Älg Älg Bärförmåga ökar - älgantal kan öka på sikt Bärförmåga Bärförmåga

18 Hur många mular föder detta? 18

19 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB

20 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB

21 Hur ser foderfasen ut i ett skötselområde? % Äldre Medel Ungskog 0 Foderfas = plantskog-ungskog, 4-14 år Foderfasen bör prognostiseras för att fastställa avskjutningsnivån? Minskande foderfas skall resultera i lägre viltstam osv. 21

22 Olika mått på älgtäthet SO Ludvika Bergvik Sveaskog 0 Älg/1000 ha Älg/1000 ha är inte ett ekologiskt baserat täthetsmått oanvändbart för förvaltningsbeslut Älg/100 ha tallbete Älg/100 ha tallbete är ett ekologiskt baserat täthetsmått användbart för förvaltningsbeslut

23 JAKTUPPLEVELSER? - USEL KVALITÈ Älgkalv kg Älgkalv kg Älgko 5 år kg Älgko 0906 mager 2 Älgkalvar kg Älgkalv kg 23

24 Beteskadeinventering Holmen Urval bestånd 1. Trädslagsblandning (Tall 30-70%) 2. Ålder (3-5 år, 6-13 år) 3. Geografi ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) r=3,5 m 4. Utse 8-12 huvudstammar 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 24

25 Inventeringsområden betesskador 2009 & 2010 V 55 Ö 55 Stavsjö Finspång Södra 25

26 Andel toppskottsbetade hvudsatmmar Färsk toppskottsbete tall 4-13 år Distrikt Egen Skog 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Sommar 1,5% 27,7% 7,0% 21,2% 13,9% 18,1% 9,2% 13,7% V + S 9,8% 3,1% 5,6% 3,9% 13,6% 10,9% 7,9% 7,6% Vinter 18,0% 9,4% 16,7% 3,4% 23,5% 10,4% 17,7% 8,5% 26

27 Betesskador gran 2009 & 2010 Andel färskt toppskottsbete på huvudstammar av gran per bestånd i ålder 3-13 år 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Gran Alla 2009 Gran Alla

28 Detta skall producera: Timmer Massaved Biobränsle Vilt Jaktupplevelser Biologisk mångfald Naturupplevelser Rekreation Bär, svamp 28

29 Grundläggande djurhållning 29

30 Vad säger djurskyddslagen om detta? 30

31 Foderproduktion / Viltbonitet Köttproduktion är en omvandling av vegetabilier till animalie protein X kg biomassa = Y kg kött kg biomassa = 1000 kg vilt kg biomassa= 5 älgar kg biomassa = 3 älgar + 4 kron kg biomassa = 2 älg + 3 kron + 4 dov I skogen sker en ständig dynamik dvs foderproduktionen förändras i tid, rum och mängd 31

32 Kolmården idag Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv kg Älgkalv kg 32

33 MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans med naturligt förekommande foder Hög skogsproduktion Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktviker och god reproduktion 33

34 MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans Foder + Skador Antal klövvilt 34

35 Avskjutning Älg Dov + kron 1. Foderbrist 2. Betesskador 3. Svält 4. Slaktvikter 5. Reproduktion 6. Sjukdom 7. Krasch Foder / Ungskog 35

36 Grundsdal ha Flyginventering Älgtjur 3st. Älgko 3st varav en med halsband Älgkalv ingen observation 36

37 Torpesta 950 ha 37

38 Ripsa ha Flyginventering Älgtjur 8 st. Älgko 12 st varav 3 st med halsband Älgkalv 7 st 38

39 Älgavskjutning från

40 Skattning av foderareal per fälld älg Foderareal per skjuten älg (ha/ind)

41 Betesskador skapar en virkesvacka V o l y m, m 3 s k Bestånds ålder 41

42 Vinterbetad Gran 42

43 Betesskador tall 2009 & 2010 Andelen färskt toppskottsbete på huvudstammar av tall per bestånd i ålder 3-13 år 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Tall Alla 2009 Tall Alla