FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Transkript

1 FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg 1

2 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens representant i: Fakta ha produktiv skogsmark m3fub slutavverkning m3fub gallring -Viltförvaltningsdelegationen E-län -Mera Tall projektet -Ordf. KY-utb Skogsvård /planering 2

3 3

4 4

5 5

6 Sommarbetad tall i juni 6

7 Sommarbetad tall med sk BUSKSKOTT i aug 7

8 Betesskador i Kolmården! 8

9 Vem äter?? 9

10 Inventeringsområden betesskador 2009 & 2010 V 55 Ö 55 Stavsjö Finspång Södra 10

11 Andel toppskottsbetade hvudsatmmar Färsk toppskottsbete tall 4-13 år Distrikt Egen Skog 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Sommar 1,5% 27,7% 7,0% 21,2% 13,9% 18,1% 9,2% 13,7% V + S 9,8% 3,1% 5,6% 3,9% 13,6% 10,9% 7,9% 7,6% Vinter 18,0% 9,4% 16,7% 3,4% 23,5% 10,4% 17,7% 8,5% 11

12 Betesskador gran 2009 & 2010 Andel färskt toppskottsbete på huvudstammar av gran per bestånd i ålder 3-13 år 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Gran Alla 2009 Gran Alla

13 JAKTUPPLEVELSER? - USEL KVALITÈ Älgkalv kg Älgkalv kg Älgko 5 år kg Älgko 0906 mager 2 Älgkalvar kg Älgkalv kg 13

14 Ungskogen är foderbasen och står för dynamiken i foderlandskapet Hygge Foderfas 4-14 år Äldre skog 14

15 Foder & Klövvilt i Kolmården Mängd Ränta FODER KAPITAL Jonnie Friberg HOLMEN 2000 SKOG AB TID

16 Hur många mular föder detta? 16

17 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB

18 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB

19 Både skog och jakt gynnas av restaurerad foderproduktion Utan restaurering Med restaurering Älg Älg Bärförmåga ökar - älgantal kan öka på sikt Bärförmåga Bärförmåga

20 Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Trafikolyckor 4. Jaktupplevelser 20

21 Detta skall producera: Timmer Massaved Biobränsle Vilt Jaktupplevelser Biologisk mångfald Naturupplevelser Rekreation Bär, svamp 21

22 Kolmården idag Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv kg Älgkalv kg 22

23 MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans med naturligt förekommande foder Hög skogsproduktion Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktviker och god reproduktion 23

24 Verktyg Faktabaserad Viltförvaltning i Balans Foder + Skador Antal klövvilt 24

25 Det är skillnad på hektar & hektar! 25

26 Älgförvaltning enligt grundläggande ekologi Jaktuttag Jakt Tertiärproduktion Älg Älg Sekundärproduktion Tall Trafikolyckor Grund fakta Primärproduktion Betesskador Foderprognos Foderareal

27 Olika mått på älgtäthet SO Ludvika Bergvik Sveaskog 0 Älg/1000 ha Älg/1000 ha är inte ett ekologiskt baserat täthetsmått oanvändbart för förvaltningsbeslut Älg/100 ha tallbete Älg/100 ha tallbete är ett ekologiskt baserat täthetsmått användbart för förvaltningsbeslut

28 Hur ser foderfasen ut i ett skötselområde? % Äldre Medel Ungskog 0 Foderfas = plantskog-ungskog, 4-14 år Foderfasen bör prognostiseras för att fastställa avskjutningsnivån? Minskande foderfas skall resultera i lägre viltstam osv. 28

29 Ny Strategi! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Population i förhållande till foderareal ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 29

30 Beteskadeinventering Holmen 2009 & Urval bestånd 1. Trädslagsblandning (Tall 30-70%) 2. Ålder (3-5 år, 6-13 år) 3. Geografi ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) r=3,5 m 4. Utse 8-12 huvudstammar 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 30

31 Avskjutning Älg Dov + kron 1. Foderbrist 2. Betesskador 3. Svält 4. Slaktvikter 5. Reproduktion 6. Sjukdom 7. Krasch Foder / Ungskog 31

32 Skattning av foderareal per fälld älg Foderareal per skjuten älg (ha/ind)

33 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen 36 % av den nyanlagda skogen i Götaland var motsvarande siffra 14 %. På 1980-talet var ca 50 % av plantorna som såldes i Kalmar län tall. De senaste åren har andelen tallplantor legat på nivån %. 33

34 Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Södra Skogsplantor och Södra Odlarna Andel, % 30 Andel tall

35 Näringspyramiden grundläggande ekologi Varg, björn och människa =jaktuttag Älg Köttätare Tertiärproduktion Växtätare Sekundärproduktion Tall Växter Primärproduktion

36 När foderutbudet minskar......måste mängd växtätare och köttätare anpassa sig Jaktuttag Älg Älg

37 SKA-VB 08 Referens Andel gran

38 Slutsatser Vi får allt fler monokulturer av gran, ofta på dålig mark, vilket ger; Dåligt virke som ger låg eller ingen avkastning. Dåligt med foder för det vilda. Dålig biologisk mångfald. Ingen vinner, alla förlorar! 38

39 SKA-VB 08 Referens Andel tall