Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå

Transkript

1 Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan 2014 Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå

2 Viltanpassat skogsbruk Åtgärder som syftar till att förena vilt- och skogsvård inom ramen för ett ekonomiskt skogsbruk Attrahera viltet genom att skapa foderplatser av hög kvalitet Styra bort betning från beteskänsliga bestånd/träd

3 Viltanpassningar i skogsbruket Beståndsanläggning Mer av naturlig föryngring Fler plantor, utspädning av betestrycket Ungskogsfasen Alternativa röjningsmetoder Röja och behålla foder Gallrings- och föryngringsavverkning Hopdragning & separering av avverkningsrester (Gödsling)

4 Fodermängder Beståndstyp/ åtgärd Ungskogsröjning Gallringshuggning Föryngringsavverkning Fodermängder Kg torrvikt per ha Antal älgdygn per ha Referens 200-(2000) 40-(400) Kalén & Bergqvist Edenius et al Edenius et al Igenväxande slåtter-/ betesmark (>4500) (900) Ahlén 1975 Viltåkrar Månsson et al. 2012

5 Älgproducerande potential i olika skogsbruksåtgärder, nationell nivå Åtgärd Arealer, ha per år (siffror från RIS) Ungskogsröjning Gallringshuggning Föryngringsavverk ning Miljoner älgdygn per år Hur kan fodret göras mer tillgängligt & nyttjat?

6

7

8

9 Slutsatser, 2010 Deltagarna vid workshopen var eniga om att ytterligare forskningsinsatser behövs för att säkert kunna bedöma lämpligheten av foderskapande åtgärder som ett verktyg i klövviltsförvaltningen Har det tillkommit något nytt?

10 Temaprogram Vilt & skog Del av SLUs strategiska fo-satsning i samverkan med näringarna och andra intressenter Samfinansiering, budget ca 3 Mkr per år Projektperiod Indelat i tre teman Djurens fördelning i landskapet Skogsskötsel, foderproduktion & nyttjande Förbättrade instrument för övervakning av viltbetespåverkan

11 Råneå Experimentområde Kontrollområde Sorsele Furudal Malingsbo Utvärdering landskapsskalan Basinventeringar Betestryck/Skador Spillningsinventering Fodertillgång Kalvvikter Avskjutning Foderkvalité Misterhult

12 Foderskapande åtgärder i experimentområdena Risseparering i gallrings- & föryngringsavverkning Midjeröjning i ungskogsbestånd Viltåkrar (längst i söder) Ensilageutfodring Viltanpassad vägkantsröjning

13

14 Risseparering i gallrings- & föryngringsavverkning

15 Risseparering i gallrings- och föryngringsavverkning Potentiella fördelar: Inga större avsteg från gängse rutiner att dra samman riset i högar Toppar och grenar attraktiva som foder Påverkar inte möjligheten att ta ut GROT Potentiella nackdelar: Fördyrar avverkningen Riset används som underlag för maskinerna : ökade markskador i samband med avverkningen

16 Kg tallkvist per ha Effekter av risseparering på tillgängliga fodermängder FA, rissep GA, rissep FA, ej rissep GA, ej rissep

17 Kg tallkvist per ha Konsumtion av tallfoder i risseparering FA, rissep GA, rissep FA, ej rissep GA, ej rissep

18 Consumed forage, kg / ha Effekter av tidpunkt för avverkning < 2 months 2-3 months 4-5 months Treatment Control Treatment Control Final felling Commercial thinning

19 Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning Ingen ökad kostnad för risseparering i föryngringsavverkning i talldominerade bestånd (Sveaskog muntl.) Fördyring i gallringshuggning och när tallris behövde separeras från granris (Sveaskog muntl.)

20 Viltanpassad röjning - högröjning

21 Högröjning Potentiella fördelar: Foder finns kvar under huggskär Snabb initiering av ny skottillväxt Kvalitetsbefrämjande konkurrensdaning av framtidsträd Minskade skador genom avledning av betning från framtidsträd Potentiella nackdelar Kapade stammar växer ikapp och konkurrerar med framtidsträden Ökad skaderisk på framtidsträden om älgar lockas att beta på högkapade träd

22 Högröjningsförsök, Malingsbo 10 talldominerade bestånd Antal tallar efter röjning: Framtidstallar 3170 per ha Högkapade tallar 920 per ha Medelhöjd (2-3 år efter röjning): Högsta framtidstallar 4.4 m Högkapade tallar 1.4 m Antal lövträd efter röjning: I medeltal 640 stammar per ha Älgtäthet: 18 djur per 1000 ha (i de röjda bestånden)

23 Fodermängd, kg per ha Fodermängder & utnyttjande i högröjning Tillgängligt Betat Huvudstammar Högkapade tallar

24 Utnyttjande & färska skador Högkapade tallar Framtidstallar Betestryck, % Tillgängliga skott per ha Toppskottsbete, % 13 Barkgnag, % 5 Stambrott, % 7

25 Effekter på skaderisk för framtidstallar Fodermängd på högkapade tallar: risk för barkgnag och stambrott ökar Fodermängd på framtidstallar: skaderisken minskar för samtliga skadetyper Lövträd: risk för toppskottsbetning ökar med mängden lövträd

26 Rangordning av skadepåverkande faktorer Toppskottsbete: 1. Mängd lövträd (ökad risk) 2. Fodermängd på framtidstallar (minskad risk) Barkgnag & stambrott: 1. Fodermängd på framtidstallar (minskad risk) 2. Fodermängd på högkapade tallar (ökad risk)

27 Tänkbara orsakssamband Högröjning ökar spridningen av fodret i höjd låga skador ökar som en följd av att en större del av betningen sker på lägre höjd Höga fodermängder på framtidstallarna minskar risken för skador genom att betningen fördelas på många träd Övertoppning av björk ökar risken för toppskottsbetning

28 Wallgren mfl 2013

29 Implikationer för skötsel av talldominerade ungskogsbestånd Välslutna, jämnhöga bestånd med hög andel tall ökar fodermängden och sänker skaderisken vid en given älgtäthet Hög lövandel och betesskador - kan brunnsröjning runt framtidstallar minska skaderisken vid höga lövandelar? Kunskapsläget fortfarande oklart!

30 Sammanfattning Stora fodermängder i ungskogsröjning, gallrings- & föryngringsavverkning Risseparering ökar tillgängligheten av fodret men kostnadseffektiviteten tveksam Avverkning under senhöst/förvinter ökar foderutnyttjandet i äldre skog Högkapade tallar betas men i mindre utsträckning än framtidstallarna Höga stamantal i ungskogsbestånd ökar fodermängden och minskar skaderisken vid en given älgtäthet Högröjning ökar risken för stambrott och barkgnag? Mycket återstår att reda ut kring röjning

31 Kunskapsluckor Vi vet mer om foderskapande åtgärder på träd- & beståndsnivå, men oklart hur det fungerar på större skalor Relation mellan foderskapande åtgårder och mängd & fördelning av andra vegetationstyper Hur uppnår vi balans mellan mängd löv och skador i röjningsbestånd? Optimal tidpunkt för ungskogsröjning?

32 Tack!