Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo"

Transkript

1 Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1

2 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena planade under 2008 ut och den genomsnittliga älgskadefrekvensen för tall hamnade 2008 på 5,0% färska skador års inventering visar en ökning jämfört med 2008 och den genomsnittliga älgskadefrekvensen 2009 för områdena blev 7,5 %. Se fig.1 för respektive område. Återbetningsgraden är hög (66% av färska skador) vilket kan indikera foderbrist. Skogsstyrelsen Uppsala distrikt bedömer att mängden färska skador ej får öka. Figur1 Färska stamskador i procent på tall vid inventering 2009 Vfo År Bälinge 7,8 2. Östervåla 6,4 3. Tierp 10,9 4.Östhammar 5,1 Alla vfo 7,5 Inledning Under våren och försommaren 2009 har ÄBIN (älgbetesinventering) i Uppsala län genomförts. Bild 2 på sidan 6 visar inventeringens geografiska täckning. Inventeringen har finansierats av Korsnäs, STORA- ENSO, Sveaskog, Uppsala akademiförvaltning, Uppsala stift samt Skogsstyrelsen Uppsala distrikt. Bakgrund Skogsstyrelsen arbetar för att skogens värden förvaltas i enlighet med samhällets intressen. I Svensk författningssamling (SFS 2007:1046) föreskriver regeringen följande: Myndigheten skall verka för att skog skyddas mot skador av luftföroreningar, djur och sjukdomar. Samtidigt är skogens vilda däggdjur en naturlig och viktig del i det skogliga ekosystemet (produktions-, och miljömålet ska väga lika tungt). Det svenska hjortviltet (älg, rådjur, kronvilt och dovvilt) är inte bara viktiga för ekologiska processer och den biologiska mångfalden, de bidrar även positivt till viktiga samhällsvärden som t.ex. friluftsliv, jakt, turism. Hjortviltet innebär för många markägare ett skogligt mervärde och har ett högt socialt värde för många människor. Ändrade förutsättningar Ända sedan 1970-talet har en minskning av föryngringsarealen på många håll i landet gett en obalans mellan antalet älgar och tillgänglig fodermängd (se fig.2 s.3) De risker och kostnader som orsakas av ett högt betestryck bidrar till en minskad benägenhet bland markägare att plantera tall och lövträd. På magrare marker har istället satts gran som leder till att markens produktionsförmåga inte utnyttjas fullt ut. Samtidigt innebär detta att beståndets känslighet mot stressfaktorer som t.ex. torka ökar. Då gran planteras på tallståndorter minskar dessutom skogarnas foderproduktion vilket missgynnar hjortviltets livsbetingelser. Följden av detta har blivit större skador på tallungskog eftersom mängden (arealen) tallungskog blivit mindre i förhållande till mängden älgar. Avverkningsvolymen och avverkningsareal ligger idag nära ett maximalt möjligt uttag. Det är nödvändigt att anpassa älgstammens storlek till fodertillgången så att skadorna på tallungskog inte blir orimliga samt att den biologiska mångfalden inte hotas. Hotet kan bestå i att det är en liten andel av nyckelarterna* som har möjlighet att blir träd (-bildande) p.g.a att de hålls nedbetade. Se andra stycket efter fig.2 för förklaring av begreppet nyckelarter. 2

3 Skog viltbalansen enligt Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen bedömer att frekvensen färska älgbetesskador på tall över tiden inte bör överstiga 4% sett till större områden. Med större områden menas vfo eller större (vfo= viltförvaltningsområde). Vidare skall älgstammen vara i balans med fodertillgången vintertid. Trädbildning av asp, rönn och sälg bör öka. Föryngring ska kunna utföras med ett för ståndorten lämpligt trädslag. I första hand menas här föryngring av tall. Figur 2. Relationen mellan tillgänglig foderareal och antalet skjutna älgar. Foderareal per skjuten älg (ha/ind) Minskat virkesvärde Älgen betar vintertid yngre tall i höjden 1-4 meter. Betningen leder genom barkgnag, stambrott och toppskottsbetning till stamskador som begränsar rotstockens framtida användbarhet som sågtimmer. En hög älgskadenivå kan avsevärt minska värdet på det talltimmer som kan avverkas i framtiden. Man kan också säga att vi begränsar den framtida användningen och handlingsfriheten av virket/trädet. En hård älgbetning av årsskotten hämmar också tillväxten i ungskogen. Skadorna ger ekonomiska förluster för den enskilde skogsägaren, men påverkar även ekonomin för hela länet och sammantaget exportvärdet för Sverige. Nyckelarter Asp, rönn och sälg är nyckelarter i skogsekosystemet och är ur biologisk synvinkel mycket viktiga. Många av de arter som vi idag klassar som utrotningshotade är knutna till dessa lövträd. Framför allt äldre och grövre lövträd fungerar som värdar för fåglar, mossor, insekter och diverse olika lavar. En hård betning av de unga lövträden kan på sikt bidra till att den biologiska mångfalden inte kan säkras. Foderproducerande åtgärder Om viltvårdsåtgärder för hjortvilt kan sägas att de generellt skapar förutsättningar för fler arter men också fler individer av en eller flera arter. Då fler individer av exempelvis älg finns ökar även risken lokalt (per automatik) för mer betesskador. I dagsläget uppstår merparten av det foder som är tillgängligt för älgen genom skogsbruk. Om foderskapande åtgärder genomförs kan de bidra till minskade älgbetesskador under förutsättning att åtgärderna inte följs av en ökande älgstam. Vid ökat foderutbud är det troligt att återbetets del av de färska skadorna minskar samt att den totala procenten färska skador minskar. I sammanhanget är det viktigt att särskilja på tillgängligt/prefererat foder under sommar-, respektive vinterhalvår. Viltförvaltning För att bedriva en seriös och långsiktigt hållbar viltförvaltning måste beslutsunderlag i form av kännedom om frekvensen betesskador finnas. Mängden skador är i huvudsak beroende av antalet hjortvilt per ytenhet samt mängden tillgängligt foder. Sett i ett skadeperspektiv innebär detta i sin tur att antalet älgar samt tilldelade älgar (avskjutning) kommer att behöva variera mellan olika områden och också mellan åren. Ett 3

4 syfte med ÄBIN är att resultaten från inventeringen ska fungera som ett av flera beslutsunderlag vid adaptiv förvaltning av den aktuella älgstammen. Allmänt om inventeringen Inventeringen ger en översiktlig bild av älgbetningen i varje inventeringsområde. Den lokala variationen i betning kan vara stor inom ett inventeringsområde. Naturligt har vi även en variation i skadenivå mellan åren (s.k. årsmån). Vi ser ett visst samband mellan hårda vintrar (stort snödjup som ligger länge) och en högre skadefrekvens. Inventeringen bör användas tillsammans med information från älgobs, avskjutningsstatistik, flyginventering, spillningsinventering, lokala älgbetesinventeringar (s.k. lokal ÄBIN), viltolycksstatistik samt fodertillgång m.m. ÄBIN - material och metod Metoden är framtagen genom ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och dåvarande Skogsvårdsorganisationen. Genom att på ett enhetligt sätt inventera betesskadorna är de framtagna ÄBINresultaten jämförbara mellan olika delar av länet/landet. Metoden har efter utvärdering reviderats. Fältarbetet är utfört av Skogskonsulenter på Skogsstyrelsens Uppsala distrikt. Innan inventeringens start genomgick dessa en utbildning i metoden. Som extra kvalitetssäkring utförde inventerarna en dags gemensamt arbete/kalibrering vid inventeringens början. Vid fältarbetet har handdatorer med GPS mottagare använts för positionering av provytor. Förarbete, koordinering av fältarbetet samt bearbetning av materialet har gjorts av Matts Rolander. Inventeringsområden Länet har indelats i fyra inventeringsområden som sammanfaller med gränserna för fyra Vfo (viltförvaltningsområden). Dessa är 1.Bälinge vfo, 2.Östervåla vfo, 3.Tierp vfo samt 4.Östhammar vfo. Både privatägd mark och storskogsbrukets marker har inventerats. Se bild 2 sid. 6 för områdesindelning. Figur 3 Inventeringsområdenas storlek, antal inventerade provytor samt antal ungskogar INVENTERINGS OMRÅDE TOTAL AREAL HA ANTAL PROVYTOR ANTAL UNGSKOGAR 1 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar Totalt Urval Varje inventeringsområde har delats upp i rutor med sidolängd 1 x 1 km (km-rutor). Med information från storskogsbrukets indelningsregister och satellitbildstolkning har runt 75 rutor/inventeringsområde slumpmässigt lottats ut (geografiskt systematiskt). De privata ungskogarna har lottats ut utifrån avverkningsanmälningar. Det har även tillämpats en stratifiering. Syftet med att stratifiera är att kunna beräkna skadefrekvenser per ägare. Skadenivåerna för resp. ägare blir däremot oftast osäkra p.g.a. ett litet statistiskt underlag. Inom de lottade km-rutorna har ungskog med över 2/10 tall och med en medelhöjd mellan 1 4 meter inventerats. Bestånden inventeras med cirkulära provytor. Provyteradien är 3.5 meter (38.5 m 2 ). 4

5 Följande faktorer har registrerats vid inventeringen: Totalt antal tallar, granar samt björkar. Antal stammar med färsk stamskada orsakad av älg. Definitionen på färsk stamskada orsakad av älg är: Toppskottsbetning, stambrott eller barkgnag orsakade älg efter den senaste vegetationsperioden. Se bild 1. Endast skador som med säkerhet har orsakats av älg noteras. Antal stammar/trädslag uppdelat på färska älgskador, färska älgskador på tidigare skadade stammar, enbart gamla älgskador, stamskador av osäkert ursprung eller annan orsak än älg samt oskadade stammar. Antal trädbildande (> 2.5 meter) respektive potentiellt trädbildande ( meter) aspar, rönnar och ekar fördelat på antal med/utan färsk toppskottsbetning av älg. Bild 1. Exempel på skadetyper som registreras Toppskottsbetning Toppbrott och stamgnag Stamgnag Resultat I bild 2 s. 6, figur 4, 5 s.7 och 6 s.7 redovisas resultatet. I bilaga 1, 2, 3 och 4 visas respektive inventeringsområdes resultat. Skogstyrelsen redovisar resultaten vid lokala jaktsamråd, till viltvårdsnämnd och Länsstyrelsen som därigenom erhåller underlag för tilldelning av älgar samt vid beredning av skötselplaner, vid information till markägare, förvaltare, till massmedia. 5

6 Bild 2 Inventeringsområden samt skadefrekvens 2009 i Uppsala län Ovanstående karta visar grovt hur skadesituationen på områdesnivå ser ut. Det går alltså inte utifrån denna karta säga att det på alla platser inom respektive färgat område (med samma färg) har samma skadenivå. 6

7 Figur 4 och 5 Färska stamskador i procent på tall vid inventering Figur 4 Vfo Bälinge ej inv. 7,8 2. Östervåla 4,0 6,4 3. Tierp 7,6 10,9 4.Östhammar 4,0 5,1 Alla vfo 5,0 7,5 Figur 5 Figur 6. Andel av tallstammar med olika skador. INV. OMRÅDE FÄRSK SKADA + ÅTERBETAT PÅ SAMMA INDIVID % FÄRSK ÄLGSKA-DA (ENBART NYBETAD) % FÄRSK + GAMMAL ÄLGSKAD A PÅ SAMMA INDIVID % ENBART GAMMAL ÄLGSKAD A % STAMSKADA EJ SÄKER ÄLGSKADA EL. ANNAN ORSAK, % OSKADADE % ÅTERBET NINGS- GRAD % 1 Bälinge 7,8 2,4 5,4 44,0 2,6 45,6 69,2 2 Österv. 6,4 1,9 4,5 45,0 3,4 45,3 70,3 3 Tierp 10,9 4,8 6,1 43,9 0,7 44,5 56,0 4 Östh. 5,1 1,6 3,5 33,1 2,4 59,4 68,6 Genomsnitt för invent. 7,5 2,6 4,9 41,5 2,3 48,7 66,0 Stamskadorna är i huvudsak orsakade av älg. De skador som inte med säkerhet kan identifieras som orsakade av älg, klassas som annan orsak, dvs. i detta antal ligger sannolikt också en del gamla betesskador. En del av de gamla skadorna kan vara svåra att upptäcka och undgår inventeraren. 7

8 Vid tolkning av tabellen måste det noteras att inventeringen omfattar ungskogar i höjdintervallet 1-4 meter. Flertalet inventerade bestånd har alltså flera år i beteshöjd kvar vilket gör att ackumulerade skadorna i de kommande gallringsskogarna blir högre än de siffror som redovisats. Hur olika mål och eller resultat ger olika älgskadefrekvens. Låt oss anta att en markägare/förvaltare har ett mål som lyder: När ungskogen växer ur älgbeteshöjd skall minst 70 % av gagnvirkesstammarna vara obetade/oskadade. För att bevaka skadeutvecklingen görs årliga inventeringar där mängden färska skador (s:a endast färska + färska på redan betad) noteras. Samma förvaltare har satt 4 % som ett riktvärde för hur hög den årliga skadefrekvensen max bör vara för att målet skall nås. Han/hon uppskattar tiden då ungskogen befinner sig i beteshöjd till cirka 15 år. Återbetningsgraden (andelen återbete av den totala andelen färska skador) sätts till 50 % vilket motsvarar genomsnittet för de senaste 7 årens inventeringar. Med dessa förutsättningar kommer 70 % av stammarna att vara oskadade och 30 % att vara skadade när ungskogen uppnått älgsäker höjd. Målet har m.a.o.förutsättningar att nås. Om vi istället räknar med 6,25 % färska skador (genomsnittet för de två sista årens Äbin i C-län) så kommer fördelningen att vara 53 % oskadade och 47 % skadade när ungskogen är ur älgbeteshöjd. Målet nås inte. Slutligen räknar vi med 2 % som årligt riktvärde för andelen färska skador vilket då gör att andelen oskadade stammar blir 85 % och de skadade stammarna hamnar på 15 %. Målet nås men är det realistiskt? (författarens kommentar). Ett förslag för att kunna jämföra olika mål inom sektorn är att dessa (målen) antingen definieras som andel (%) skadade stammar alternativt antal stammar per hektar. På så sätt blir målen jämförbara. Diskussion För att komma till rätta med de generellt höga skadenivåerna måste alla intressenter bidra med vad som är möjligt utifrån deras perspektiv. Representationen vid de lokala samråden på viltförvaltningsområdesnivå måste beaktas. Länsstyrelsen och viltvårdsnämnden bör ha tillgång till betestrycksinventeringar som visar skadefrekvenser som orsakats av den vinterstam som skall förvaltas hösten efter. Här har självklart alla relevanta inventeringar en plats. Skogsstyrelsen ser som sagt ett gemensamt ansvar i att minska älgbetesskadorna. Några exempel för att uppnå detta skulle kunna vara att : Skogsbolag/förvaltare oftare representerar vid lokala samråd utbildar i viltanpassad skogsskötsel och lägger ut försök på egna marker. så långt möjligt planterar tall på tallståndorter. Jägarna bjuder in till dialog sätter sig in i markägarens situation. Jägareförbundet verkar för samarbete med markägare, förvaltare, Skogsstyrelsen. verkar för att information på viltförvaltningsområdesnivå tillgängliggörs och synkroniseras med andra inventeringar (ex:vis ÄBIN). Utvecklar metoder inom viltvården som inte ökar betesskadorna. 8

9 Skogsstyrelsen genomför ÄBIN samt redovisar resultaten vid lokala jaktsamråd, till viltvårdsnämnd och Länsstyrelsen som därigenom erhåller underlag för tilldelning av älgar samt vid beredning av skötselplaner. genomför information till markägare/förvaltare och till massmedia. verkar för att skogssektorn i länet (så långt möjligt) har samsyn i vad som är rimliga skadenivåer. utbildar markägare genom rådgivning m.m. utvecklar och samarbetar med andra intressenter vad gäller viltanpassad skogsskötsel. Med denna typ av skogsskötsel menas skogliga åtgärder som minskar betesskador. För ytterligare information kontakta: Matts Rolander, tel , 9

10 Bil. 1 Bälinge vfo (område 1), betestrycksinventering 2009 Ovanstående karta visar grovt hur skadesituationen på områdesnivå ser ut. Det går alltså inte utifrån denna karta säga att det på alla platser inom respektive färgat område (med samma färg) har samma skadenivå. 10

11 Bil. 2 Östervåla vfo (område 2), betestrycksinventering 2009 Ovanstående karta visar grovt hur skadesituationen på områdesnivå ser ut. Det går alltså inte utifrån denna karta säga att det på alla platser inom respektive färgat område (med samma färg) har samma skadenivå. 11

12 Bil. 3 Tierp vfo (område 3), betestrycksinventering 2009 Ovanstående karta visar grovt hur skadesituationen på områdesnivå ser ut. Det går alltså inte utifrån denna karta säga att det på alla platser inom respektive färgat område (med samma färg) har samma skadenivå. 12

13 Bil. 4 Östhammar vfo (område 4), betestrycksinventering 2009 Ovanstående karta visar grovt hur skadesituationen på områdesnivå ser ut. Det går alltså inte utifrån denna karta säga att det på alla platser inom respektive färgat område (med samma färg) har samma skadenivå. 13

14 14

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen

Läs mer

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesskador i tallungskog ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg.

Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg. Region Mitt Distrikt Södra Gävleborg och Distrikt Norra Gävleborg Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg. Sammanfattning ÄBIN är en inventeringsmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs FOO: MAGNUS NYMAN Lokalt Samråd Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs retsens ansvar att ombesörja kallelse, lokalbokning och att se till att samrådet genomförs

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden WC WC WC 789 WC Region Mitt Distrikt Södra Dalarna Distrikt Södra Gävleborg Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden Sammanfattning Medelbeståndet i denna inventering visar på en tallandel

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog ~S KO GSSTYRE LSEN PROTOKOLL Datum 2008-04-10 Nr 49 1(1) Närvarande: Göran Enander Generaldirektör beslutande Avdelningschef ('r U Johan Wester "-Ii::: Johanna From Enhetschef Q,L. Christer Kajen Handläggare,

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT 04 2014 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Göteborg Flöjelbergsgatan

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo,

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo, ÄBIN 2012, Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo, Norrtälje N Äfo 1 2.Resultat respektive färgat område (med samma färg) är samma skadenivå.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Norn

Spillningsinventering av älg i Norn Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra metoder

Läs mer

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Svensk Naturförvaltning AB har gjort en beräkning av älgstammens storlek och sammansä ning i Västerbo ens läns Nordöstra älgförvaltningsområde.

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0 Äbin Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0 Författare Matts Rolander, Skogsskonsulent, Skogsstyrelsen, matts.rolander@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal

Läs mer

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan JUA älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen PM 1(21) Datum 2015-02-13 Diarienr 2014/2 Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen Sammanfattning Viltskador av älg på ung skog har under flera decennier varit ett svårt problem för skogsbruket.

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ryssby-Åby Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Möte med Älgskötselområden i Blekinge

Möte med Älgskötselområden i Blekinge Möte med Älgskötselområden i Blekinge 2016-06-01 Ulf Rosander Jakthandläggare FOTO: Ulf Rosander Syftet med kvällen - Älgförvaltningen - Älgläget i länet - Framtid? - Inventeringar, varför? - Spillningsinventering

Läs mer

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn April 2007 Arbetet är beställt av: Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Rapport 11-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015 Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 214/215 Svensk Naturförvaltning AB har gjort en beräkning av älgstammens storlek och sammansä ning i Norrbo ens älgförvaltningsområde 5. Uppgi erna kan fungera som

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get

Läs mer

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1. Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen Ryssby-Åby Version (datum) 2016-03-29 Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Nytt

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Arbetet är beställt av Gunnarps ÄSO Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Rapport 10-2008 Bakgrund På många områden i

Läs mer

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna! Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Regler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

Regler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Regler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den. och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till Namn, beslutande

Läs mer

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Mönsterås Äso Ä-61-01-114 Ny planperiod eller revidering:

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2012 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Flyginventering av älg i Malung Vintern

Flyginventering av älg i Malung Vintern RESULTATBLAD 20 2010 Foto: Andreas Nyström Flyginventering av älg i Malung Vintern 2010-2011 På uppdrag av Jägareförbundet Dalarna genomförde Svensk Naturförvaltning AB en älginventering i Malungs församling

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Version 2015-01-16 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Förklaringar och information 5 4 Syftet med inventeringen 6 5 Inventeringstidpunkt 8 6 Definitioner och

Läs mer