FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Transkript

1 FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg 1

2 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen skog Holmen (1997) Skogsförvaltare Holmen, ha (1999) Distriktschef köp Västerås (2014) Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen - Rovviltexpert miljödepartementet Skogsnäringens representant i: - Viltförvaltningsdelegationen E-län - Mera Tall projektet - Ordf. YH-utb Skogsvård /planering Linköping 2

3 KVÄLLENS MÅL? 1. Väcka nya tankar för viltförvaltning/skogsförvaltning 2. Ny kunskap om viltets påverkan 3. Logik och mod istället för tyckande/känslor/ decibel-demokrati 3

4 FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. MÅL Älgkalv kg 4

5 SKOG & VILT VARNING! KÄNSLIG CHOCKERANDE STÖTANDE INFORMATION 5

6 6 år VAD HAR HÄNT? furor? BONZAI ODLING? Ståtliga Skogproduktion? Biologisk mångfald? Viltfoder? Plantförädling? 7 år 6

7 JAKTUPPLEVELSE? - DJURPLÅGERI? Älgkalv kg Älgkalv kg Älgko 5 år kg Tjur 68 kg 2 Älgkalvar kg Älgkalv kg 8

8 Slaktvikter älgkalv Holmens marker Tjurkalv Älgkalv kg Kvigkalv Älgkalv kg 9

9 Sommarbete i juni ger buskskott i augusti 10

10 Älgkalv kg Hur vill vi ha det? Foder? Välmående vilt? Virkesproduktion? Biologisk mångfald? Samhällsnytta? ALLA VINNARE! 7 år, Mottorp, Finspång 7 år, Hälsingland 11

11 Betesinventering VBIN 1. Urval bestånd 1. Ålder (4-14 år) 2. Geografisk spridning r=3,5 m ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) 4. Utse 8-12 huvudstammar 1. Planterade barr huvudstammar 2. Medelhöjd 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 6. Finns RASE på ytan? 1. Arter, antal 2. Medelhöjd Vinterbete Sommarbete 7. Finns mjölkört på ytan? 1. Ja / Nej Rönn Asp Sälg Ek 12

12 Andel färska bett 40% Färsk toppskottsbetning på tall 4-14 år enligt VBIN 35% 30% 11% 25% 20% 24% 20% Sommarbete 16% 15% 17% 19% 25% Vinterbete 7% 12% 10% 6% 14% 14% 11% 7% 9% 5% MÅL 5% 4% 6% 0% Vinter Sommar 13

13 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Foderförlust - 25 % År 14

14 Antal skjutet klövvilt 3000 Avskjutning klövvilt vs färskttoppskottsbete tall Kolmårdens viltskötselområde ( ha) % ha 36% 35% foderareal % % % % % ha % / / / / / / / / /17 Jaktår 15% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vildsvin Rådjur Dovhjort Kronhjort Älg Mål 15

15 47 % färska skador Boxholms Skogar 16

16 Vem äter tall? DNA-analys 25% 75% 17

17 Älgen blir förlorare 18

18 Kvalitetsbetare (Örter, blad, skott) Anpassningsbar mellangrupp Grovbetare Gräs Vommens relativa storlek = förmåga att leva på näringsfattigare föda? 19

19 ALLA ÄTER ÖRTER under vår-sommar! 20

20 RESULTAT! 21

21 Areal /Antal Vad har vi för alternativ på Holmens marker? Älgkalv kg 10 älg/kha Ränta 6 älg/kha 2 älg/kha FODER KAPITAL TID

22 Hur skall vi få skog och foder? 23

23 Skogsbruk ger foder Hygge år 0-4 Ungskog år 5-17 Äldre skog år >18 24

24 Skogsbruk är foderskapande! ha foderskapande åtgärder varje år (27 ha/dag) ha produktiv skogsmark Slutavverkning Övrig avverkning Gallring Stubbrytning Föryngring Röjning Produktiv skogsmark 25

25 SLUTSATS OBALANS Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv kg Älgkalv kg 26

26 Hägn 10x10 m efter 1 år (17 st) Mjölkörts-index MI 27

27 Målen med älgförvaltningen 1. Högkvalitativ älgstam 2. Balans med betesresurserna 3. Hänsyn till allmänna intressen Enligt propositionen 2009/10:239: Målet är en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Älgstammens storlek ska genom lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. 28

28 UPPGIFTEN är tydlig! Enligt propositionen 2009/10:239: Målet är en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Älgstammens storlek ska genom lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. 29

29 Vad menas med balans? Lagom med älg/vilt i förhållande till fodermängden för att: Minimera skador på växande skog och grödor Undvika negativa effekter på älgens vikt, reproduktion och dödlighet. Genom jakt försöker vi upprätthålla denna balans Ska vi över tiden ha ett konstant förhållande / balans mellan älg och foderutbud måste: Älgtätheten må variera - eftersom foderutbudet varierar 30

30 Antal klövvilt Målet är tydligt Uppgiften är tydlig Sambandet är självklart Öka avskjutning Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 31

31 ÄLGSKÖTSELOMRÅDE (ÄSO) Frivillig samverkan mellan markägare. Samverkansformer bestämmer ingående markägare A B C D E F 33

32 Älgskötselområdet är en markägarorganisation! Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna löser uppgiften Biologisk mångfald Foderprognos Skadenivå Avskjutning Effektiv jakt Ekonomi 34

33 Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna utför Antal klövvilt Öka avskjutning Foderprognos Minska avskjutning Skadenivå För att lösa uppgiften krävs endast två faktorer: 1. Skadenivå 2. Fjolårets avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 35

34 WIN-WIN är målet! Ansvar och MOD är lösningen 36

35 Hög skogsproduktion = Hög viltproduktion! Låg skogsproduktion = Låg viltproduktion! = Rätt trädslag på rätt växtplats! - Hög virkesproduktion - Foder i ris-, busk- och trädskikt - Biologisk mångfald - Kortare omloppstid = mer ungskog/foder/vilt 37

36 Sverige har världens tätaste älgstam 38

37 Vad är risken att skjuta för mycket? Vad är risken att skjuta för lite? Antal klövvilt Öka avskjutning Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 39

38 Vad behöver älgen äta? En vuxen är behöver äta ca 5 kg kvistar (torrvikt) under ett vinterdygn. En ungtall kan innehålla mellan gram foder, en björk mellan gram 5 kg foder = 20 tallar / dygn alt. 100 björkar / dygn 40

39 Betesskadornas inverkan på tillväxten hos tall Vad kostar tillväxtförlusten? 2 m3/år/ha Svar: ca 700 kr/ha/år Vad blir det på ca ha? Svar: ca kr/år Vad kostar kvalitétsförlusten? Vad är jakten värd/år? 41

40 Högkvalitativ älgstam kalvvikter över 70 kg Slaktvikten på kalv är ett resultat av fodermängd och kvalité i naturen. Älgstammens kvalité börjar med älgkalven start! Små kalvar förblir små älgar hela livet. Slaktvikten är dock en trög indikator. Det är inte förrän fodermängden ökat eller minskat under ett flertal år som medelvikten på alla kalvar påverkas positivt eller negativt. 42

41 Hög kvalitativ älgstam Reproduktion är en indikation på älgstammens kvalité Foderöverskott ger god reproduktion Könsfördelningen får vi på köpet Mäts med älgobs första 7 jaktdagarna från 1 okt till 31 okt Registrera synliga tjurar, hondjur och kalvar 43

42 Balans med foder En nyckelfaktor Betesskadeinventering (egen) Trädbildande RASE (Rönn Asp Sälg Ek) Förekomst av mjölkört Foderprognoser (egen) 44

43 Lätt betestrycksinventering - Ungskog 4-14 år (5-10 bestånd/jaktlag) - Linje m (fast linje mellan 2 stolpar) - Bredd 2 m (tumstock) - Inventera alla plantor (15/6-15/7) Ökat betestryck > ökad avskjutning Minskat betestryck > minskad avskjutning Trädslag Ej betad Betad Tall 2 1 Björk 3 Ek 1 Rönn 1 Asp 1 Gran 1 TOT 7 3 X 2 m X Trädslag Ej betad Betad Tall 1 2 Björk 3 Ek 1 Rönn 1 Asp 1 Gran 1 TOT 5 5 X X 2 m X X X X År 1 År 2 45

44 MÅL: Uppgift: ÄLGSKÖTSELPLAN (ÄSO) Viltskötselplan (exempel) Balans med foderutbudet Skapa balans genom rätt jakt/avskjutning Vad är balans? Rimliga betesskador < 3% A C E B F D Ingående markägare Vad är kvalité? Slaktvikt älgkalv >70 kg Reproduktion > 1,0 46

45 ÄLGSKÖTSELPLAN (ÄSO) (Åtgärdsplan) Antal klövvilt Öka avskjutning A E B C D F Ingående markägare Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 47

46 TA REDA PÅ FAKTA! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Kvalitè (slaktvikter, reproduktion, könsfördelning) ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 48

47 Hektar 4-14 år Foderprognos ÄSO Ålder skog, år Markägare A B C D E F G TOT Foderareal År Antal hektar 4-14 år % % - 42% Årtal 49

48 MÅLET ÄR BALANS! Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna löser uppgiften Biologisk mångfald Foderprognos Skadenivå Ekonomi Avskjutning Effektiv jakt 50

49 KVÄLLENS MÅL? 1. Väcka nya tankar för viltförvaltning/skogsförvaltning 2. Ny kunskap om viltets påverkan 3. Logik och mod istället för tyckande/känslor och osäkerhet 51

50 52