RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd med berörda fastighetsägare och jakträttshavare. Samrådet är ett led i det nya älgförvaltningssystemet, och ska avse det fortsatta förvaltningsarbetet. Det som framkommer på samrådsmötet mellan företrädare för älgskötselområdet och berörda fastighetsägare och jakträttshavare ska ligga till grund för upprättandet av så väl kortsiktiga som långsiktiga mål i älgskötselplanen. Det är ett gemensamt ansvar för fastighetsägarna och jägarna att skapa balans mellan viltstammarna och foderutnyttjande. Denna balans är ett viktigt mål för den skogs- och jaktpolitik som riksdagen har beslutat om. Den politiska ambitionen är att ställningstaganden ska ske på det lokala planet. Detta innebär ett ökat och tydligare ansvar för fastighetsägarna och jägarna att målet uppfylls. Ett viktigt led är det årliga samråd som ska ske mellan företrädare för älgskötselområdet samt berörda fastighetsägare och övriga jakträttshavare inom älgskötselområdet. Älgskötselområdena ansvarar för att samrådet kommer till stånd. Riktlinjerna avser i första hand rutinerna kring älgjakt, men samrådet kan också avse andra aktuella viltarter som till exempel kron- och dovhjort, rådjur samt vildsvin. Samrådets sammansättning Samrådet består av dels företrädare för älgskötselområdet, dels berörda fastighetsägare och övriga jakträttshavare inom älgskötselområdet. Inför samrådet Respektive företrädare bör samla in de uppgifter inom sin sektor som kan ha betydelse för samrådets bedömningar. Älgskötselområdets företrädare: Avskjutningsstatistik, älgobs, eventuella viltinventeringar, bedömningar av älgstammens storlek och sammansättning med mera, samt resultat från överläggningar med ingående jaktlag. Viltolycksstatistik, särskilt drabbade vägsträckor m.m. samt eventuella förslag om olycksförebyggande åtgärder. Förslag till viltskadeförebyggande åtgärder som älgskötselområdet kan vidta. Berörda fastighetsägare: Viltskador på gröda och skog grundade på bedömningar eller genomförda inventeringar. Förändringar i skogsbruket (t.ex. slutavverkningsarealer) som kan komma att påverka det framtida foderutbudet. Samrådets genomförande Samrådet ligger till grund för att upprätta älgskötselområdets älgskötselplan med syftet att uppnå målet med en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna och med hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, motverkande av trafikolyckor, skador på skog samt inverkan på övrig biologisk mångfald. Älgskötselplanen omfattar tre år och ska harmoniera med länsplanens övergripande mål samt älgförvaltningsplanen för älgförvaltningsområdet. Eventuella skillnader inom älgskötselområdets olika delar bör särskilt noteras.

2 För att nå uppsatta mål måste älgskötselområdets styrelse efter varje samråd upprätta en skötselplan med förslag om avskjutningens storlek, tilldelning, avskjutningsprinciper, jakttider, skadeförebyggande åtgärder, biotopvårdsåtgärder med mera. Detta mot bakgrund av de inför samrådet redovisade underlagen, avstämda mot målen i den översiktliga planen. Samrådet ska protokollföras. Samrådet är inte beslutande, utan ett forum för intressenterna att redovisa sin uppfattning om skogsskador, trafikolyckor, älgstammens status med mera. Efter samrådet Älgskötselområdet ska spara protokollet i minst 5 år. Protokoll bör medföras till samrådet med älgförvaltningsområdets älgförvaltningsgrupp. Protokollen kan begäras in av Lst. FÖREDRAGNINGSLISTA SAMRÅD ÄSO 1. Mötets öppnande av sammankallande ledamot från älgskötselområdet 2. Notering av kallade och närvarande 3. Val av ordförande och sekreterare för samrådet 4. Val av justeringsmän 5. Redovisning av a. föregående års avskjutning b. älgobs och eventuellt andra viltinventeringar c. bedömning av den nuvarande älgstammen d. genomgång av det pågående arbetet inom älgskötselområdet 6. Redovisning av skador på gröda 7. Redovisning av skador på skog 8. Redovisning av rapporterade viltolyckor 9. Redovisning av övrig dödlighet 10. Målsättning för skogens utveckling 11. Målsättning för älgstammens utveckling

3 12. Redovisning av viltskadeförebyggande åtgärder foderproduktion, viltvård etc. 13. Övriga frågor (förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) 14. Avslutning PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Norra Frosta Samråd i älgskötselområde, omfattande totalt hektar, har den (datum månad år) ägt rum i 1. Mötet öppnas av 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Deltagare vid samrådet (totalantal) Endast fastighetsägare: Namnförteckning i Bilaga 1 Endast jakträttshavare: Namnförteckning i Bilaga 2 Fastighetsägare & jakträttshavare: Namnförteckning i Bilaga 3 Övriga deltagare 3. Till ordförande i vid samrådsmötet utses och till sekreterare 4. Till justeringsmän vid samrådsmötet utses: 5. A) Redovisning av föregående års avskjutning. Noteringar med anledning av resultatet

4 # 5 B) Redovisning av älgobs samt övriga aktuella inventeringar. (till exempel reproduktionsundersökningar, slaktvikter, åldersbestämningar) Särskilda noteringar med anledning av de redovisade uppgifterna. 5 C) Bedömning av den nuvarande älgstammen. Antalsmässigt #Stammen ökar #Stammen minskar #Stammen oförändrad Kvalitetsmässigt #Låg medelålder #Låg tjurandel #Låg hondjursandel Inventering: antal /1000 hektar. Kommentarer (till exempel lokala skillnader) Uppgifterna grundas på Inventering Bedömning 5 D) Redovisning av pågående arbete inom älgskötselområdet Särskilda noteringar med anledning av redovisningen.

5 6. Redovisning av viltskador på gröda. Särskilda noteringar. Uppgifterna grundas på Inventering Bedömning 7. Redovisning av färska skador på skog. Skadeläget är enligt markägarna #För högt #Högt #Acceptabelt #Måttligt #Lågt Trädbildning av rönn, sälg och asp förekommer i #Riklig omfattning #Måttlig omfattning #Ringa omfattning Uppgifterna grundas på Inventering Bedömning Kommentarer (lokala skillnader m.m.)

6 Vidtagna åtgärder för ett ökat foderutbud 8. Redovisning av viltolyckor i trafiken. st olyckor med älg och st olyckor med övrigt klövvilt inblandad inträffade föregående år. Särskilt drabbade vägavsnitt och eventuella förslag till förebyggande åtgärder: 9. Redovisning av övrig dödlighet: 10. Målsättning för skogens utveckling Andel oskadade tallar vid 5 m 70% Årliga färska skador, max 2-5% Antal tallar oskadade av klövvilt vid 5 m /ha RASE, provytor med positiv konkurrensstatus Ökande 11. Målsättning för älgstammen Mot bakgrund av redovisade förhållanden under punkterna 5-9 är målet med älgstammen följande avstämt mot älgskötselplanen; Antalsmässigt Kvalitetsmässigt # Nuvarande stam på lämplig nivå # Högre medelålder # Stammen kan öka (betydligt) # Ökad andel hondjur

7 # Stammen måste minska (betydligt) # Ökad andel tjur Noteringar och kommentarer (olika uppfattningar, lokala variationer med mera) Riktlinjer till jägarna för att uppnå önskvärd förändring: Åtgärder för att följa upp förändringen: 12. Redovisning av viltskadeförebyggande åtgärder. Foderskapande åtgärder, viltvård, viltanpassat brukande etc. 13. Övriga frågor (eventuella synpunkter på förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera)

8 14. Mötets avslutande Sekreterare Namnförtydligande Telefon: Dagtid: Telefon: Mobil: Dagtid: Mobil: Justeras (två av mötet utsedda personer):.....