ÄBIN Västerbotten 2012

Transkript

1 ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon

2 ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning ÄBIN visar andelen älgskadade träd i 1-4 m hög ungskog ÄBIN mäter - Färska älgskador på alla tallstammar - Färska och gamla älgskador på tallhuvudstammar - Älgskador på huvudstammar av andra trädslag - Förutsättningar för återväxt av biologiskt värdefulla lövträd rönn, asp, sälg, ek

3 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Objekt Provyta ÄFO 1 ha Ungskog 3,5 m radie Ungskogar 1-4m Provytor i Provyta: 55 km-rutor Max 4 objekt inven- förband - skador, färska/gamla lottas ut teras (lottning) (1 15 st) - huvudstammar - trädbildn. rönn, asp Urval och lottningar gjorda med statistiskt säkerställda metoder

4 VAD INVENTERAS? Krav på inventerad ungskog - Medelhöjd för huvudstammar 1-4 m - Areal större än,5 ha - Minst 1/1 tall eller björk - Max 3% andra lövträd än björk, efter en tänkt röjning Huvudstam - Träd som sparas vid röjning och är avsett för virkesproduktion

5 Vad klassas som älgskador? Endast stamskador som säkert orsakats av älg Toppskottsbetning Stambrott Barkgnag Fjolårets toppskott Stammen bruten nedanför Barken avgnagd så ovan översta grenvarvet översta grenvarvet att veden syns

6 Skadebedömning Färsk och gammal älgskada (återbetning) Bedömningen görs säkrast tidigt på våren

7 Utbildade inventerare

8 Älgbetning ger tillväxtförlust och olämpliga trädslag i ungskogen

9 Huvudstammar förloras

10 Stamskador ger virkesfel

11 Skadorna är ojämnt fördelade Två bestånd i samma inventeringsområde Svårt skadat Nästan oskadat

12 ÄBIN Västerbotten 212 Älgförvaltn.områden ÄBIN-områden 1 Umeå/Nordmaling 2 Bjurholm/Vännäs/Vindeln 3 Åsele 4 Dorotea 5 Vilhelmina 6 Storuman 7 Sorsele/Malå 8 Lycksele 9 Norsjö/Jörn 1 Skellefteå/Robertsfors

13 Färska skador alla tallstammar Västerbotten (± medelfel) Procent År

14 Färska skador tall huvudstammar Västerbotten Procent År

15 2 Färska älgskador alla tallstammar Västerbotten 212 Procent SO SV ME NV NO ALLA ÄFO

16 14 Färska älgskador tall huvudstammar Västerbotten Procent SO SV ME NV NO ALLA ÄFO

17 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

18 Färska skador alla tallstammar Umeå/Nordmaling ( ± medelfel ) Procent År

19 Färska skador tall huvudstammar Umeå/Nordmaling Procent År

20 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Umeå/Nordmaling Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

21 Färska skador alla tallstammar Bjurholm/Vännäs/Vindeln (± medelfel) Procent År

22 Färska skador tall huvudstammar Bjurholm/Vännäs/Vindeln Procent År

23 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Bjurholm/Vännäs/Vindeln Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

24 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten ÄFO SYDOST Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

25 Färska skador alla tallstammar Åsele (± medelfel) Procent År

26 Färska skador tall huvudstammar Åsele Procent År

27 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Åsele Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

28 Färska skador alla tallstammar Dorotea (± medelfel) Procent År

29 Färska skador tall huvudstammar Dorotea Procent År

30 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Dorotea Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

31 Färska skador alla tallstammar Vilhelmina (± medelfel) Procent År

32 Färska skador tall huvudstammar Vilhelmina Procent År

33 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Vilhelmina Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

34 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten ÄFO SYDVÄST Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

35 24 22 Färska skador alla tallstammar Storuman (± medelfel) Procent År

36 16 Färska skador tall huvudstammar Storuman Procent År

37 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Storuman Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

38 Färska skador alla tallstammar Lycksele (± medelfel) Procent År

39 16 Färska skador tall huvudstammar Lycksele Procent År

40 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Lycksele Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

41 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten ÄFO MELLERSTA Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

42 Färska skador alla tallstammar Sorsele/Malå (± medelfel) Procent År

43 Färska skador tall huvudstammar Sorsele/Malå Procent År

44 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Sorsele/Malå Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

45 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten ÄFO NORDVÄST Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

46 Färska skador alla tallstammar Norsjö/Jörn (± medelfel) Procent År

47 Färska skador tall huvudstammar Norsjö/Jörn Procent År

48 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Norsjö/Jörn Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

49 Färska skador alla tallstammar Skellefteå/Robertsfors (± medelfel) Procent År

50 Färska skador tall huvudstammar Skellefteå/Robertsfors Procent År

51 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Skellefteå/Robertsfors Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

52 22 2 Huvudstammar vid ÄBIN i Västerbotten ÄFO NORDOST Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

53 22 2 Färska skador tall, huvudstammar Procent

54 22 2 Färska skador tall, alla stammar (± medelfel) Procent

55 5 Älgskador (färska + gamla) tall huvudstammar Västerbotten Procent SO SV ME NV NO ALLA ÄFO 12 Andel foderproducerande ungskogsareal Västerbotten Procent SO SV ME NV NO ALLA ÄFO

56 Biologiskt värdefulla lövträd Rönn och asp är viktiga för den biologiska mångfalden

57 Biologiskt värdefulla lövträd Älgbetning hindrar återväxt av trädbildande asp och rönn i ungskog På en av 1 provytor är högsta rönnen - oskadad, - minst 2 m, - med i konkurrensen med omgivande träd ÄBIN Västerbotten 212

58 Biologiskt värdefulla lövträd Indikator: Höjd och älgskada hos högsta plantan av rönn och asp på provytan. Högsta individ på provytan: Frekvens provytor (%) Rönn Asp Höjd > 3 dm 22,6 8,5 Höjd > 3 dm, oskadad 1,2,6 Oskadad, med gynnsam konkurrensstatus *),54,41 Oskadad, gynnsam konkurrensstatus och höjd min 2 m,11,19 *) Höjd minst 5% av medelhöjden hos ytans två högsta barrträd (Antal provytor i Västerbotten 212: 5396)

59

60 Slutsatser ÄBIN 212 visar att färska älgskador fortfarande ligger på en för hög nivå Skadorna variera kraftigt mellan områden. En alarmerande ökning av färska skador ses i Åsele kommun. Även Lycksele och Storumans kommuner har mycket höga skadenivåer. Minst färska skador uppmättes inom Dorotea och Vilhelmina och i kustlandet. Nästan var fjärde huvudstam av tall har en älgskada på stammen Rönn och asp som kan bilda vuxna träd är sällsynta i ungskogarna I snitt för länet har nytillkommande (färska) skador minskat något jämfört med rekordvintern 21/211. En ökad avskjutning 211 kan ha bromsat skadeökningen. Andra faktorer kan också ha inverkat. Älgskador medför stora produktionsförluster under lång tid, som drabbar markägarna, förädlingsindustrin och samhället Älgskadorna begränsar markägarens möjligheter till god skogsvård Tillgången på viltfoder i landskapet har betydelse för skaderisken och bör beaktas i älgförvaltningen

61 ÄBIN-resultat > Myndigheten > Skog och miljö > Tillståndet i skogen Älgförvaltning > Myndigheten >Skog-och-miljo >Skog, jakt och vilt