Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?"

Transkript

1 Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå

2 Temaprogram en unik satsning mot omgivande samhället Samverkan med externa aktörer ett krav Byggda på avnämarnas behov samverkan Krav på medfinansiering från externa aktörer tid eller pengar SLUs motfinansiering 50% 2-4 milj SEK i årlig budget

3 Temaprogram Skog-vilt Ta fram ny och relevant kunskap för skogs-, natur- och viltskötsel i samverkan Tre teman Djurens fördelning i landskapet Skogsskötsel, foderproduktion och utnyttjande Foderprojektet Förbättrade instrument för övervakning av viltbetespåverkan

4 Partners Sveaskog Holmen Skog Södra Skogsägarna Svenska Jägareförbundet Skogsstyrelsen Naturvårdsverket

5 Foderprojektet: Storskaliga effekter av foderskapande åtgärder Risseparering i föryngringsavverk-ning & gallring Risseparering i föryngrings- & gallringshuggning Anpassad röjning (högkapning) Viltanpassad vägkanthuggning Viltåkrar Ensilage Foderbetor Frihuggning av ekar Salix-plantering

6 Sorsele Experimentell ansats Råneå Furudal Experiment Kontroll Business as usuall Malingsbo Misterhult

7 Uppföljning på landskapsnivå Spillningsinventering Betestryck (tall, björk, rönn, asp) Betesskador tall (ÄBIN) 100-m 2 cirkelprovytor, 1 x 1 km stora inv. trakter Inventering två år före åtgärder ( ) Åtgärder utförs (2010) Uppföljning två år efter åtgärder ( )

8 Faktiskt utförda åtgärder Åtgärd Utfall Enhet Kommentar Risseparering i föryngringsavverkning & gallring Anpassad röjning (högkapning) Anpassad vägkanthuggning 206 (118 FA) (88 GH) ha Konsekvent utfört i två områden 89 ha Konsekvent utfört i ett område 99 km Inte utvärderat Viltåkrar 88 ha Endast i ett område Ensilage 266 balar Inte utvärderat Foderbetor 520 ton Endast i ett område inte utvärderat Frihuggning av ekar 40 träd 2012, ej utvärderat Salix-plantering (0) ha Ej genomfört

9 Risseparering i gallrings- och föryngringsavverkning Potentiella fördelar: Inga större avsteg från gängse rutiner att dra samman riset i högar Toppar och grenar attraktiva som foder Påverkar inte möjligheten att ta ut GROT Potentiella nackdelar: Fördyrar avverkningen Riset används som underlag för maskinerna : ökade markskador i samband med avverkningen

10 Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning

11 Consumed forage, kg / ha Effekter av tidpunkt för avverkning < 2 months 2-3 months 4-5 months Treatment Control Treatment Control Final felling Commercial thinning

12 Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning Ingen ökad kostnad för risseparering i föryngringsavverkning i talldominerade bestånd (Sveaskog muntl.) Fördyring i gallringshuggning samt när tallris separerades från granris (Sveaskog muntl.)

13 Högröjning Potentiella fördelar: Foder sparas under huggskär Snabb initiering av ny skottillväxt Kvalitetsbefrämjande konkurrensdaning av framtidsträd Minskade skador genom avledning av betning från framtidsträd Potentiella nackdelar Kapade stammar växer ikapp och konkurrerar med framtidsträden Ökad skaderisk på framtidsträden om älgar lockas att beta på högkapade träd

14 Viltanpassad röjning -högkapning 10 bestånd, 7.1 ha medel Kapning m över marken >0.5 m från huvudstammar Kapning 0.2 m över marken nära huvudstammar 3200 högkapada tallar per ha Medelhöjd kapade tallar 135 cm Uppföljning efter 2-4 år

15 Resultat, högröjning 15% ökning i fodermängd ( 90 kg/ha) jämfört med konventionell röjning Högkapade tallar betades av älg, men i mindre utsträckning än sparade tallar Ingen minskning i toppskottsbetning betningen starkt negativt korrelerad med mängden foder på sparade tallar Ökad tendens för stambrott och barkgnag efter högkapning rumslig omfördelning av betningen? Endast utvärderat på provytenivå Utvärderat endast några år (1-3) efter röjning Utfört i område med höga vinterkoncentrationer av älg

16 Kilogram per hektar Kilogram per hektar Viltåkrar Målgröda Övrigt Obetad Betad Fodermärkgål Klövervall Foderraps (insådd maj) Typ av gröda Foderraps (insådd juni) 0 Fodermärgkål Klövervall (1-årig) Foderraps (insådd maj) Typ av gröda Stora mängder viltfoder kan produceras på viltåkrar Förhöjt betestryck på lövträd på m avstånd från viltåkern

17 Observationer på landskapsnivå

18 Antal älgar / 1000 ha Älgtätheter, medelvärden & medelfel Breddgrad, N

19 Färska skador tall % Färska skador tall (%) Älgtäthet betesskador tall y = 27,57x + 3,5598 R² = 0, ,2 0,4 0,6 0,8 Antal spillningshögar Betestryck - betesskador tall y = 1,4399x + 4,5207 R² = 0, Betestryck tall, %

20 Tallar med färska skador, % Tallar med färska skador, % 60 Samband älgtäthet - färska betesskador 60 Samband fodermängd - färska betesskador Antal älgar / 1000 ha i vinterstam Procent tallfoder Antal älgar per 1000 ha Skadegrad, % Tallfoderprocent Skadegrad, %

21 Lärdomar & erfarenheter Målen för mängd planerade åtgärder uppnåddes inte Åtgärderna försenades i flera fall så att de inte hann utvärderas ordentligt (t ex. viltanpassad röjning, frihuggning av ekar) Planerade åtgärder som plantering av salix utfördes inte Tveksamma val av objekt i vissa fall (ex. vis risseparering) Effekter på landskapsnivå ej ordentligt utvärderade inga medel för uppföljning 2012

22 Svårt att kommunicera så att alla aktörer i beslutskedjan känner sig delaktiga Intresse för viltfrågor och drivkraft bland aktörerna nyckel till framgång Programmet har bidragit till ett ökat intresse i skogsbruket för foderfrågor Programmet har bidragit till ökad samverkan och förståelse mellan forskningen och skogsbruket

23

24 Urval av publikationer från projektet Edenius, L., Roberge, J-M., Månsson, J. & Ericsson, G Ungulate-adapted forest management: effects of slash treatment at harvest on forage availability and use. European Journal of Forest Research 133: Edenius, L., Månsson, J., Roberge, J. M. & Ericsson, G Browsing and damage inflicted by moose in young Scots pine stands subjected to high-stump pre-commercial thinning. Scandinavian Journal of Forest Research DOI: / Månsson, J., Roberge, J. -M., Edenius, L., et al Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest. Wildlife Biology DOI /wlb Roberge, J. M., Månsson, J., Edenius, L., Lindqvist, S. & Ericsson, G Vad visar inventeringar av älgskador och betestryck i skog? Fakta Skog No. 12: Edenius, L., Roberge, J. M., Månsson, J. & Ericsson, G Risseparering som foderskapande åtgärd för klövvilt vid föryngringsavverkning och gallring. Fakta Skog No. 14: Månsson, J., Roberge, J. M., Edenius, L., Bergström, R., Nilsson, L., Komstedt, K., Lidberg, M. & Ericsson, G Hur stor nytta gör viltåkrar? Foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta Skog No. 15: 2012.

25 TACK! Sveaskog Södra Skogsägarna Holmen Skog Skogsstyrelsen Göran Ericsson Johan Månsson Jean-Michel Roberge Fredrik Stenbacka Sonya Juthberg Kent Nilsson Jimmy Pettersson

Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå

Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan 2014 Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå Viltanpassat skogsbruk Åtgärder som syftar till att förena vilt- och skogsvård inom ramen för ett

Läs mer

Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011

Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011 Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011 Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Göran Ericsson och Roger Bergström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 1 Institutionen för

Läs mer

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning

Läs mer

ÄBIN Västerbotten 2012

ÄBIN Västerbotten 2012 ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning

Läs mer

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017 Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 17 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christofersson

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016 Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 1 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christofersson

Läs mer

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

List of publications May 2013

List of publications May 2013 Johan Månsson Department of Ecology List of publications Peer reviewed articles Månsson J., Nilsson L. and Hake M. In press. Territory size and habitat selection of breeding common cranes in a boreal landscape.

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo 1 Älgskadeinventering i Uppsala län 2010 Sammanfattning Under ett antal år har älgbetesskadorna

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB Bergvik Skog AB Rapport 18-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Skog & vilt i balans. Christer Kalén

Skog & vilt i balans. Christer Kalén Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen Rapporten är framtagen inom den regionala skogsstrategin för Småland med finansiering från det

Läs mer

Älgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Älgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo Älgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo 1 Älgskadeinventering i Uppsala län 2011 Sammanfattning Totalt sett

Läs mer

SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012

SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012 SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012 Göran Ericsson, Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Joris Cromsigt, Navinder Singh och Wiebke Neumann Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ September 27 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 27-16 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Laxå 27, Sv Naturförvaltning BAKGRUND

Läs mer

Betesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop?

Betesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop? Betesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop? Johan Månsson i samarbete med Henrik Andrén, Roger Bergström & Göran Ericsson, Petter Kjellander Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Älgens mål överlevnad,

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 FAKTABLAD Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog AB Rapport 11-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

En studie av viltets påverkan på Skogssällskapets fastighet i Selesjö

En studie av viltets påverkan på Skogssällskapets fastighet i Selesjö SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2015:04 En studie av viltets påverkan på Skogssällskapets fastighet i Selesjö A study of the effects of wildlife at Selesjö Carl Westling Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Integrerat vilt- & skogsbruk

Integrerat vilt- & skogsbruk Älgen rör sig längs skogsbrynet och sträcker sig efter rönn och Salixskott. Med stabil tillgång till foder i landskapet under och mellan år minskar man problemen med betesskador. Integrerat vilt- & skogsbruk

Läs mer

viltvård för klövvilt

viltvård för klövvilt viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder

Läs mer

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB Bergvik Skog AB Rapport 19-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen

Läs mer

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde 2013-03-18 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-08-15-046

Läs mer

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018 Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur 0,14 Älgobs per mantimme Obs / tim 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Obs / tim Linjär (Obs

Läs mer

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2012

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2012 Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 212 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christoffersson

Läs mer

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan Sö Perstorps Äso 2013-05-13 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-04-01-218 Sö Perstorps

Läs mer

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna! Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog

SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012 Göran Ericsson, Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Joris Cromsigt, Navinder Singh och Wiebke Neumann Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2013

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2013 Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 13 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christoffersson

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Remiss: Kunskapsplattform för skogsproduktion Dnr 2012/3474

Remiss: Kunskapsplattform för skogsproduktion Dnr 2012/3474 2014-06 06-10 Skogsstyrelsen Remiss: Kunskapsplattform för skogsproduktion Dnr 2012/3474 Svenska Jägareförbundet, nedan kallat förbundet, har tagit del av rubricerad remiss. Förbundets synpunkter redovisas

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Osby Norra Älgskötselområde Länsstyrelsens reg.nummer: Total areal ÄSO i ha: 21273

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet.

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet. 12 sidor TEMA ATT SKAPA VILTBETE 44 (1096) Att skapa viltbete kan ske på många olika sätt, men för att åtgärderna ska bli effektiva och få tillräckligt stor omfattning är det viktigt att de inkluderas

Läs mer

Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder

Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder Författare: Emma Hartelius Klass: AT-17 LIA-period LIA II Handledare: Åsa Andersson, Skogsinspektor på Södra Datum då rapporten lämnas in: 2018-05-04 Sammanfattning

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning

Läs mer

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av Bergvik Skog AB Rapport 17-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Blekinge mitt Län: Blekinge län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Södertälje Län: Stockholms län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Kronoberg 6 Län: Kronobergs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Spillning, viltbete och foderproduktion

Spillning, viltbete och foderproduktion Spillning, viltbete och foderproduktion Hjälmseryds älgskötselområde Inventering våren 2018 Göran Örlander 2018-04-02 1. Bakgrund För att kunna förvalta en älgstam krävs kunskap om älgens (klövviltets)

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2012 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ölands Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Örnsköldsvik Län: Västernorrlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Skärgården Län: Stockholms län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Examensarbete i ämnet biologi 2011:9

Examensarbete i ämnet biologi 2011:9 Examensarbete i ämnet biologi 2011:9 Klövviltets nyttjande av foderraps på viltåker och betespåverkan på angränsande skog Maria Lidberg Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen

Läs mer

Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU

Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU 2010-11-29 Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU I Bilaga 1. finns detaljerat underlag till denna artikel. (Bilaga

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: ÄFO 1 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Gimmen Län: Dalarnas län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Nordväst Län: Skåne län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Oskarshamn Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Fagersta Möklinta Län: Västmanlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Fodersituation för älg i Örebro län 2012

Fodersituation för älg i Örebro län 2012 Fodersituation för älg i Örebro län 2012 Ekosystembaserad förvaltning I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017 Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Rapport betesinventering augusti 2017

Rapport betesinventering augusti 2017 Rapport betesinventering augusti Bakgrund Betesinventeringen genomfördes mellan 3 juli till 21 juli och omfattade 133 bestånd fördelat på Holmens skogsinnehav i region köping. Den totala inventerade arealen

Läs mer

ÄFO- grupper Rapportering ÄFO-vis: Arbetet med Förvaltningsplanerna Avskjutningen under perioden Genomförda inventeringar

ÄFO- grupper Rapportering ÄFO-vis: Arbetet med Förvaltningsplanerna Avskjutningen under perioden Genomförda inventeringar ÄFO- grupper Rapportering ÄFO-vis: Arbetet med Förvaltningsplanerna Avskjutningen under perioden Genomförda inventeringar Nuvarande ÄFO grupper är valda 2012-14 ÄBIN Matts Rolander, skogsstyrelsen: Ny

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT 04 2014 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Göteborg Flöjelbergsgatan

Läs mer

Älghultsmetoden. Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning. Utläggning av provytor

Älghultsmetoden. Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning. Utläggning av provytor Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning Utläggning av provytor Fördela km-rutor med vardera 40 provytepunkter jämnt över det område som ska inventeras. Det görs enkelt i ArcMap

Läs mer

FRÅN SKOGFORSK NR

FRÅN SKOGFORSK NR RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 3 2005 Roger Bergström Professor. Skogforsk. Tel. 018 18 85 59 roger.bergstrom@skogforsk.se Kjell Danell Professor vid inst. f. skoglig zooekologi, SLU, Umeå. Tel. 070-374 79

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum

Läs mer

Skogsbruk och viltbruk

Skogsbruk och viltbruk Viltbruk som en del av skogsbruket Visa Eronen jaktchef Finlands viltcentral Nyland Den offentliga viltkoncernens målsättningar Mikael Wikström 2016 2 12.2.2016 Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

FASTSTÄLLANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN FÖR ASA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE, Ä

FASTSTÄLLANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN FÖR ASA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE, Ä BESLUT 1 (2) Datum 2016-09-14 Ärendenummer 218-4481-2016 Asa älgskötselområde Emil Lagerqvist lagerqvistemil@gmail.com FASTSTÄLLANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN FÖR ASA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE, 01-23-034-Ä BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen PM 1(21) Datum 2015-02-13 Diarienr 2014/2 Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen Sammanfattning Viltskador av älg på ung skog har under flera decennier varit ett svårt problem för skogsbruket.

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde Foto: Jonas Lemel Augusti 2006 Arbetet är beställt av Bergvik Skog AB Rapport 13-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer