Skogsbruk och viltbruk

Transkript

1 Viltbruk som en del av skogsbruket Visa Eronen jaktchef Finlands viltcentral Nyland Den offentliga viltkoncernens målsättningar Mikael Wikström Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 1

2 Skogsbruk: Skogsbruk eller skogshushållning är utnyttjande av skog för produktion av råvaruprodukter som timmer, massaved och bränsle. Rätten att avverka och att bestämma därom tillkommer markägaren. Viltbruk: Viltbruk eller vilthushållning är utnyttjande av vilt för produktion av råvaruprodukter som kött, hudar och troféer samt rekreation och upplevelser. Rätten att bedriva jakt och att bestämma därom tillkommer markägaren (JL 6 ). ger markägaren möjligheter att få inkomster från sitt markinnehav. Ungefär hälften av den privatägda marken i Finland används för jakt där markägarna och deras familjemedlemmar själva medverkar, och de tar därmed vara på kött, troféer och rekreation själva. Resten av marken arrenderas ut så att markägarna inte själv deltar i jakten. Mikael Wikström / Finlands viltcentral I och med att uppkomsten av skador ofta är knuten till balansen mellan fodertillgång och foderätare, är det väsentligt att avgöra vad som är lämplig mängd foder och ätare. Hjortdjursbeståndens täthet mäts genom olika inventeringar och på motsvarande sätt borde fodertillgången mätas. Mätning av rådande fodertillgång och uppskattandet av framtida fodertillgång borde göras i varje älgförvaltningsområde för att kunna förutspå betestryck och avgöra lämplig älgtäthet. Förhållandena kan variera mycket mellan olika älgförvaltningsområden. Metoder för mätning av fodertillgång har utvecklats i bl.a. Sverige och kunde även tillämpas i Finland. Hur stor är andelen foderproducerande ungskog i älgförvaltningsområdet? Träden är mellan 1 och 5 meter höga (åldern ofta 5 20 år) Trädslagen är tall, björk eller andra lövträd (gran äts ogärna) Källa: Skogsstyrelsen Mikael Wikström / Finlands viltcentral Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 2

3 Metoder för att skapa mera foder (till hjortdjur) i skogsbruket: Förkortade omloppstider ger oftare ungskogar Intensiv markberedning gynnar föryngring av foderväxter Föryngring med tall på tallmark ger större arealer med foderväxter Naturlig föryngring som ger tätt plantuppslag Röjning där för hjortdjuren attraktiva trädslag gynnas i alla planteringar Uppsamlandet av ris och toppar i högar vid avverkning vintertid Gödsling ökar den tillgängliga biomassan Gynna lövsly i kantzoner mot åkrar, vattendrag, skogsvägar... Övrigt foderskapande: Skötsel av elledningsgator för produktion av lövsly Gynnandet av ekar och äppelträd t.ex. vid övergivna boplatser Odlandet av viltåkrar, upprätthållandet av vinterutfodringsplatser (ensilage) Mikael Wikström / Finlands viltcentral Ju större areal med foder, desto mindre skador... Källa: Widemo 2016 Mikael Wikström / Finlands viltcentral Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 3

4 Vid förnyelse har ibland gran använts även på tallmark, i försök att undvika framtida betningsskador av hjortdjur. MEN! Granen kan komma att utsättas för andra skadegörare i nästan samma omfattning... Av den produktiva skogsmarken där tall var dominerande trädslag, utsattes ca 25 % av olika kvalitetsnedsättande skador , medan ca 22 % skadades där gran var dominerande trädslag (VMI 11). Skadegörare i tallbestånd, totalt ca 25 % av arealen: 1,00% 0,88% 1,57% 3,54% 3,55% 0,17% 6,87% 7,27% Okänd Abiotiska Svampar Hjortdjur Mänsklig verksamhet Konkurrens Insekter Övriga ryggradsdjur Skadegörare i granbestånd, totalt ca 22 % av arealen: 1,06% 0,95% 3,21% 1,74% 0,19% 0,33% 6,93% 7,60% Källa: VMI 11 Dessutom leder en mindre andel tallungskog i älgförvaltningsområdet till en ökad andel skadade tallar (Widemo 2016). Mikael Wikström / Finlands viltcentral Viltvänlig skogsvård Viltvänlig skogsvård som gynnar skogshönsfåglar Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 4

5 Viltvänlig skog erbjuder näring och skydd åt skogshönsfåglar Fåglarna har framgång i mångsidig blandskog, där trädbeståndets storlek och täthet varierar Skogsharen har nytta av samma element Enkla saker skydd och näring Förändring av tankesättet Undvikande av parkliknande skogar Behovet av förröjning Trädbeståndens och buskskiktens storlek, täthet och artvariation Viltbuskage och undervegetation Skogar med minst 3 trädarter Uppmärksamheten på riset, särskilt på blåbärsris Viktiga livsbiotoper Möjligheter till kontinuerlig odling Foto: Janne Miettinen Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 5

6 Övrig nytta Mångfald Landskap Rekreationsbruk Ekosystemtjänster Beredskap klimatförändring skador förändringar i virkespriser Metoder och nyttan av dessa 1. Beaktande av viltbuskage och risvegetation: STRUKTURELL MÅNGFALD - FÖRMÅNLIGT 2. Blandskog: STRUKTURELL MÅNGFALD FÖRMÅNLIGT OCH FÖRNUFTIGT (klimatförändring, skador, barrträdsblandning jämsides med lövträdsblandning) 3. Skötsel av övergångszoner: MERA SKOGSBEKLÄDD, STRUKTURELL MÅNGFALD OCH BLÅBÄR DE VIKTIGASTE MILJÖERNA FÖR UNGKULLAR 4. Restaurering av dikade torvmossar med glesa trädbestånd: DALRIPA OCH SÄDGÅS 5. Höggallring: ÖKAR SKOGSBEKLÄDNADEN Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 6

7 De viktigaste detaljerna Foto: Janne Miettinen Buskage för vilt Skapar storleks- och täthetsvariation i trädbeståndet skydd för hönsfåglar Trädbeståndet i ett bra viltbuskage är varierande i storlek och har olika trädarter Granens närvaro är viktig! Lämpliga objekt är bl.a. fuktiga svackor kantområden bredvid områden med bra blåbärsris Lämplig storlek är en grupp på några träd upp till två ar Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 7

8 4-5 snår per hektar Vid föryngring kan snåren användas som naturvårdsträdgrupper Blandskog Blandskog erbjuder fåglarna föda och skydd Idealiskt med minst tre trädarter ljus åt risvegetationen och skydd för fåglarna Lövträdsblandning Minoritetsträdets andel till och med 20 % Underväxta granar skapar skydd Vinternäring Tall: tjäder Björk: orre Al: järpe Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 8

9 Blåbär Blåbär är hönsfåglarnas viktigaste näringsväxt Enhetliga bestånd med blåbärsris är viktiga för fåglarnas ungkullar Skapar skydd och insekterna som lever på blåbärsrisets blad är ungarnas föda de första levandsveckorna Blåbäret gynnas av längre omloppstider än normalt, kontinuerlig odling och av gallringar utförda i rätt tid Skikt med ris och buskage I viltvänlig skog undviker man överdriven röjning och markbearbetning. risskikt som erbjuder skydd och näring Vid föryngring Naturligt uppkomna plantbestånd Vändhögläggning minimerar söndring av markytan och risvegetationen bevaras Undvik markbearbetning och uttagning av grot under skogshönsfåglarnas ruvningstid (maj-juni) Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 9

10 Övergångszoner Övergångszoner viktiga livsbiotoper för kullarna trädbeståndet artrikt och skiktat risvegetationen livskraftig fukt i jordmånen för insekter Bevaring av skogsbeklädnaden och den naturliga vattenhushållningen! Avverkningar kan genomföras genom höggallring eller plockhuggning Möjligheter för kontinuerlig odling Luck- och plockhuggning frigör utrymme för kronskikt och undervegetation förverkligas så att skogen bevaras bevuxen Förläng omloppstiden genom höggallring skogsbeklädd Lämpliga objekt försumpad skog fuktiga sänkor övergångszoner bäckdalar Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 10

11 Glesbevuxna dikningsområden En karg dikad myr, där trädbeståndet inte växt till sig, kan lämpa sig för att återställas till en viltvänlig myr. Avlägsnande av träd Återställande av vattenhushållningen genom att täppa till eller dämma upp diken Kontroll av vattenmättnadseffekten viktig! Öppna och glest bevuxna myrar dalripans livsbiotoper orrens spelplatser Mat och skydd! Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland 11