Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen"

Transkript

1 PM 1(21) Datum Diarienr 2014/2 Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen Sammanfattning Viltskador av älg på ung skog har under flera decennier varit ett svårt problem för skogsbruket. Utöver älgen orsakar även rådjur, kronhjort och dovhjort betydande skador på ung skog. Skadorna leder till sämre föryngring av tall och flera lövträdslag och på många håll planteras den viltskadetåliga granen även på direkt olämpliga marker. Samhällets ansats att hantera dessa problem är en älgförvaltningsmodell där man försöker balansera mängden tillgängligt foder i skogarna, skador på skog och antalet älgar (alternativt hjortvilt). En viktig förutsättning för att driva en sådan förvaltningsmodell är tillgång på data om skadenivåer och fodertillgång. I avvägningarna ingår även olika mål om älgpopulationens sammansättning och struktur som könskvot, åldersstruktur, slaktvikter etc. Sedan 2012 finns en sådan förvaltningsmodell för älg över hela landet. En tydlig fördel med denna förvaltningsmodell är att den möjliggör diskussion och beslut på olika geografisk nivå. Denna rapport utgör en tidig utvärdering enligt ett uppdrag från regeringen i vad mån denna förvaltningsmodell förmår att väga in skog/vilt-perspektivet i beslut och i vad mån den har lett till ökad samsyn mellan parterna, förslag till förbättringar skall ges. Förslagen ligger inom befintlig resursram för Skogsstyrelsen. Älgförvalting är ganska komplicerat och många personer i älgförvaltingsgrupper m.m. har inte kompetens att förstå och väga in skogliga data i sina planer och beslut. Skogsstyrelsen ämnar utveckla sin stödjande funktion genom att erbjuda resultatredovisning och utbildning. I stora delar av Sverige samexisterar älgen med andra hjortdjursarter som påverkar skogen på ett likartat sätt. Här behöver älgförvaltningen utvecklas mot en integrerad hjortviltförvaltning. Skogsstyrelsens metod Äbin (älgbetesinventering) mäter skador på ungskog. Äbin utförs av både Skogsstyrelsen och andra aktörer. Skogsstyrelsen levererar även foderprognoser i form av ungskogsarealer. En stor del (drygt 45%) av Sverige inventerades 2014 med Äbin eller i några fall med en Äbinliknande metod. Det var framför allt i Götaland och norra Norrland en stor täckning uppnåddes. Äbin tycks vara en allmänt respekterad metod och inventeringsresultaten bedöms ofta ha en påverkan på förvaltningsbesluten. Övriga underlag om fodertillgång, föryngring av lövträd m.m. bedöms inte RU älgförvaltning Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen PM (21) vara fullt utvecklade ännu för att tydligt påverka besluten. Skogsstyrelsens uppdrag att äga, förvalta och utveckla Äbin försvåras om Skogsstyrelsen inte själv utför några inventeringar. Metaanalyser av redan insamlade data är en viktig del i att utveckla Äbin och bättre förstå och tolka olika datakällor. Foderprognoserna behöver förbättras och förfinas. Skogsstyrelsen avser göra detta i den mån resurser kan erhållas. För att motverka granplantering på tallmark kommer Skogsstyrelsen att verka för att Mera tall -projektet får en fortsättning och utvidgas. Data om föryngring av RASE (rönn, asp, sälg och ek) behöver användas på ett bättre sätt. Här är viktig att referenstal, måltal m.m. gemensamt tas fram av forskning och myndigheter. De ekonomiska effekterna av skador på skog är svåra att beskriva på grund av brist på långsiktiga studier. Forskningen med stöd av Skogsstyrelsen bör sammanställa de data som finns till en ekonomisk skademodell. Uppdraget I regleringsbrevet för 2014 uppdras åt Skogsstyrelsen att länsvis redovisa andelen ÄBIN-inventerad skog och till Skogsstyrelsen rapporterade resultat. Skogsstyrelsen ska vidare utifrån resultaten av inventeringarna och foderprognoser göra en översiktlig analys av utfallet av skogens tillstånd i de inventerade områdena samt av hur den nya älgförvaltningen har påverkat skog/viltbalansen och vid behov förslå förändringar. Vid genomförandet av uppdraget har det beaktats att det gått kort tid sedan införandet av den nya viltförvaltningen. I redovisningen av uppdraget ges en bakgrundsbeskrivning för att sätta in frågan i ett större sammanhang och ge längre tidsperspektiv. Inledning Klövviltstammarnas storlek och avskjutningsstatistik Älg och annat klövvilt har alltid påverkat skogen. För hundra år sedan omskrevs betesskador på tallungskog som ett problem i det dåtida standardverket om svensk skogshushållning. 1 Men det var först under talet som älgstammen blev så stor (figur 1) att älgskador blev ett mer betydande skogsproduktionsproblem i stort sett i hela landet. Under 1980-talet ökade rådjursstammen kraftigt, något som orsakade betesskador i södra Sverige. Lokalt finns idag stora populationer av dovhjort och kronhjort som även de kan förorsaka betydande skador direkt på skogen eller genom att deras bete av örter och späda skott gör att älgarna i ännu högre grad hänvisas till tallbete en större del av året. Jaktstatistiken visar på ökad avskjutning av dessa viltslag sedan millennieskiftet (figur 1). 1 Wahlgren, A Skogsskötsel: handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog. Norstedts förslag, Stockholm.

3 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 1. Avskjutningsstatistik 1939/ /13. Källa: Det finns ingen statistik på älgstammens storlek annat än för mindre områden där särskilda inventeringar gjorts från t.ex. flyg. Istället uppskattas älgstammens storlek indirekt genom avskjutningsstatistik där vinterstammen bedöms vara ca 3 ggr (eller t.o.m. 3 5 ggr) avskjutningen, med en tidsförskjutning på ca 2 år. 2 Avskjutningen av älg har varit ungefär individer per år sedan mitten av 1990-talet. Det betyder att vinterstammen av älg sedan dess sannolikt varit minst Regionala skillnader Skog/vilt situationen varierar mycket inom landet. Lite förenklat så har man i norra Sverige endast älg och det är bara tall som har ekonomiskt kännbara skadorna. Samtidigt används tall vid föryngring på lämpliga marker, i vissa områden sker t.o.m. en överanvändning. I södra Sverige har man flera klövviltarter som orsakar skador och skadorna sker på flera trädslag. Vanligen underanvänder man tall som har ersatts med i huvudsak gran, vilket ytterligare försvårar situationen. I delar av södra Sverige har man dessutom förutom älg och rådjur dessutom kron- och/eller dovhjort. Lokalt kan man ha situationer som avviker från ovanstående generaliseringar. Det finns t.ex. områden i norr som mer liknar situationen i södra Sverige. I Mellansverige finns olika grader av övergångsformer. Fodertillgång och mängden älg Vintertid, särskilt vid stort snödjup, livnär sig älgen i huvudsak på kvistar och grenar i ungskog upp till ca 5 m höjd. Rönn, asp, sälg, ek och vårtbjörk är några typiska prefererade lövträd. Bland barrträden utgör tall den helt dominerande födan. För älgen krävs att det finns en viss minsta mängd vinterfoder i form av prefererade trädarter (något som även gäller annat vilt 2 Muntlig uppgift: Göran Ericsson, SLU.

4 Skogsstyrelsen PM (21) som betar på träd). Om mängden vinterfodret minskar sker kvalitativa förändringar hos älgstammen, såsom minskade slaktvikter, ökade hälsoproblem och successiv ökad dödlighet. Alternativet är att aktivt minska stammen genom jakt för att foderresursen ska vara tillräcklig. I diskussionen om lämplig storlek på älgstammen används ofta uttrycket att det måste vara balans mellan fodertillgång och stammens storlek, i annat fall antas det uppstå skador på ungskogen. Ett annat sätt att uttrycka detta är att älgstammen inte kan vara större än vad foderresursen klarar att bära och att detta rimligen bör gälla över längre tid (storleksordningen minst 5 10 år och inom ett geografiskt område som hyser en älgstam, exempelvis ett älgförvaltningsområde). Det är en mycket komplex dynamik mellan å ena sidan omfattningen på älgens bete och å andra sidan mängd och förändring i fodertillgång genom bete och tillväxt av foder. Det går därför inte att vid varje tidpunkt ange vad som är rätt storlek på en älgstam för att fodermängden ska bibehållas, eller åtminstone inte minska. Till denna svårighet kommer också de olika uppfattningarna om vilken skadenivå som skogsägare bör kunna tolerera. En utgångspunkt för att ungefär kunna kvantifiera mängden vinterfoder för älg och annat trädbetande vilt är att följa den årliga arealen skog som slutavverkas. En betydande del av älgens vinterföda finns i ungskog där träden är betesbegärliga under en period på ca 5 15 år efter slutavverkning, tidigare och under kortare tid på högre boniteter och senare och under längre tid på lägre boniteter. Sedan ungefär 1980 har i medeltal ca ha slutavverkats varje år i landets skogar. 3 Årligen, men med en fasförskjutning på ca 10 år (medeltal av 5 och 15 år), tillförs alltså ca ha med potentiellt lämpligt vinterfoder för älg (och annat trädbetande vilt). Inte bara storleken på den årligen tillkommande arealen (ca ha) har betydelse för fodermängden. Vid föryngring och efterföljande plant- och ungskogsröjning kan skogsägaren påverka mängden foder genom val av trädslag att föryngra med, prioritering av trädslag vid röjning samt hur hårt man röjer (dvs. hur mycket biomassa per ytenhet man lämnar vid röjningen). Det finns också andra markslag än de som brukas för skogsproduktion som ger viltfoder och som ofta är mer konstanta över tiden i varje område, t.ex. jordbruksmark, bryn samt kantzoner och hänsynsmark på skogsmark. Dessa markslag behöver även beskrivas ur ett foderperspektiv för att nå öka säkerheten i en foderprognos.vid förekomst av andra hjortdjur (rådjur, kronhjort och dovhjort) blir balansekvationen än mer komplicerad då fler djurslag skall dela på foderresursen och dela på ansvaret för skador på skog. Var ligger balansen mellan viltmängd, fodermängd, viltets hälsostatus och skador? Långsiktig balans mellan viltmängd, fodermängd, hälsostatus och skador är något som bör gälla över större områden som t.ex. älgförvaltningsområden. Många har nog en relativt klar bild framför sig om dessa samband, men när detta skall tillämpas inom ett förvaltningsområde uppstår ofta en rad problem. 3 Under perioden slutavverkades i medeltal drygt ha årligen. Källa till arealuppgifterna: Riksskogstaxeringen.

5 Skogsstyrelsen PM (21) Sambanden är inte alltid så enkla som vi vill föreställa oss, t.ex. uppstår ibland svåra skador även inom områden som till synes har rikligt med foder eller att hälsoparametrar kan vara negativa trots låg förekomst av skador. Detta kan ha sin grund i många olika faktorer t.ex: Sättet vi mäter på kan vara otillräckligt eller olämpligt utformat. Verkligheten kan vara mer komplicerad än vad vi förmår att ta med i beräkningen. T.ex. vid områden med flera hjortviltarter uppstår konkurrenseffekter mellan arterna. Yttre faktorer kan på kort eller längre sikt ändra förutsättningarna. T.ex. vid en mild vinter kan hjortviltet till en stor del livnära sig på ris i fältskiktet eller genom att en stormfällning temporärt kan öka fodermängden. Tillståndet i skogen Äbin 2014 Under 2014 utfördes Äbin (Äbin=älgbeteinventering) över hela landet (figur 2). Det är framför allt i Norra Norrland och i Götaland som en stor täckning uppnåddes. Skadenivåerna på tallungskog varierar över landet med lägst skador i norr och högst i söder. Totalt sett har mer än en tredjedel av älgförvaltningsområdena (ÄFO) inventerats med Äbin eller den metod för att kvantifiera älgbetesskador motsvarande Äbin som Svensk naturförvaltning (SNAB) använder (tabell 1). SNAB:s metod innebär att skador redovisas med Äbin-temer men att det finns skillnader i hur man väljer ut bestånd att inventera och hur provytor läggs ut. Så länge det inte är säkerställt att SNAB:s resultat motsvarar det man skulle fått vid en inventering med Äbin så väljer Skogsstyrelsen att särredovisa metoden. Andelen inventerad areal var betydligt lägre i Svealand och södra Norrland jämfört med resten av landet. Om man ser till andelen inventerad skog blir den inventerade andelen högre, drygt 46 % på nationell nivå men fortfarande är andelen mycket låg i Svealand och södra Norrland. Skadorna i Götaland avser endast vinterskador. Om sommarbetesskadorna hade tagits med hade siffrorna blivit högre. Förekomsten av granplantering på tallmark bedömdes i Götaland och resultaten visade en omfattande överanvändning av gran i hela Götaland och i synnerhet ju längre söderut och västerut man kommer.

6 Skogsstyrelsen PM (21) Tabell 1. Länsvis redovisning av antal älgförvaltningsområden (ÄFO) inventerade med Äbin, Äbin-liknande metod och andel inventerad skog under Län Antal ÄFO Inventerat med Äbin Inventerat med annan metod* Andel (%) inventerad skog Norrbotten ,4 Västerbotten Jämtland ,4 Västernorrland ,3 Gävleborg ,3 Dalarna ,9 Värmland 10 0 Västmanland ,9 Uppsala 6 0 Stockholm 8 0 Örebro ,2 Södermanland 9 0 Västra Götaland Östergötland Jönköping ,7 Kalmar ,3 Halland ,8 Kronoberg ,4 Blekinge ,5 Skåne ,7 Totalt ,4 *Avser den Äbin-liknande metod som Svensk Naturförvaltning AB har utvecklat

7 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 2. Andel tall med färsk viltskada 2014 i olika älgförvaltningsområden Äbin-mätingar i Rikskogstaxeringen Äbin-mätningar utförs även som en del av Riksskogstaxeringen årliga inventeringar. Antalet provytor är för få för att användas i den lokala förvaltningen men värdena ger en god uppfattning av medelvärden på nationell och landsdelsnivå. Man får även en god uppfattning över hur skadorna utvecklas över tid. Riksskogstaxeringen visar att andelen färska skador på tallstammar i ungskog 1 4 m årligen ökat sedan inventeringen 2008 från en nivå på mellan 5 och 10 % i alla fyra landsdelar till ett medeltal för landet som helhet på 15 % vid inventeringen (variationsvidd %) (figur 3). I Götaland har andelen tallstammar med färska skador mer än fördubblats mellan 2008 (treårsmedelvärde ) och 2011 (treårsmedelvärde ). På senare tid har andelen skador minskat något i södra Norrland och i Götaland. Orsakerna till nedgången i skadenivåer är i dagsläget oklart.

8 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 3. Färska älgbetesskador enlig Äbin på tallstammar i 1 4 m hög skog.. Glidande 3- årsmedelvärde. Källa: Skogsstatistisk Årsbok 2014 (data från Riksskogstaxeringen, SLU). Foderprognoser 2014 Foderprognoser finns framtagna för hela landet och visar andelen skog i ett åldersspann där dessa skogar är mest intressanta för älgar att söka föda i. Åldersspannet varierar över landet och i olika skogstyper men har approximativt satts till skog som är mellan 5 och 15 år (figur 4). Kartor där man grovt kan se hur arealen ungskog varierar i olika delar av varje län redovisas också (figur 5). För flertalet ÄFO skiljer sig den avverkade arealen lite mellan år och därmed blir utvecklingen av foderarealer tämligen stabil som i exemplet Glaskogens ÄFO i Värmland. Inom en del ÄFO återfinns en vikande avverkning som kan bero på tidigare hög avverkning eller något annat som minskar den avverkningsbara arealen. Detta kan exemplifieras i Norrbottens ÄFO nr 3 där en successivt vikande foderareal kan ge anledning att minska älgstammen. I andra ÄFO kan foderarealen under en tid öka kraftigt på grund av hög avverkning eller som i exemplet med Halland Södra ÄFO på grund av omfattande stormfällning efter stormarna Gudrun och Per (2005 och 2007). Kartor som visar fördelning av ungskogsarealen i foderfas (5-15 år) kan användas för att studera fodersituationen i det egna området. Dessa kartor möter därför ofta större intresse än prognoserna eftersom man delvis kan identifiera sitt eget område. Exemplet med foderarealerna i Kronobergs län visar att andelen foderproducerande ungskog är hög i nästan hela länet bortsett från framför allt den nordöstra delen vilket motiverar olika strategier i

9 Skogsstyrelsen PM (21) älgförvaltningen. Den stora andelen foderproducerande ungskog beror på stormfällningarna efter Gudrun och Per (2005 och 2007). Stormskadorna var betydligt lindrigare i den nordöstra delen Glaskogen ÄFO Värmland Norrbotten ÄFO nr. 3 Hallands Södra ÄFO Figur 4. Foderprognoser (areal ungskog i ha mellan 5-15 år) publicerade på Skogsstyrelsens hemsida 2014 över tre utvalda Älgförvaltningsområden.

10 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 5 Andel ungskog i foderfas (5-15 år) i Kronobergs län Äbin anpassad för tallfattiga områden Fram till nyligen har störst intresse kring viltskador i ungskog inriktats mot älgens skador på unga tallar. I stora delar av landet (särskilt i söder) skadas även andra trädslag svårt, som till exempel gran. Dessutom skadar också rådjur, dovhjort och kronhjort unga skogar. Även detta är vanligast i södra Sverige. Sedan 2011 pågår en utveckling av Äbin för att kunna använda metodiken i områden med lite tallskog och med annat klövvilt än älg. Eftersom detta är vanligare i södra Sverige så kallas denna variant ofta populärt för SydÄbin men det finns inget som hindrar att den tillämpas i norra Sverige. Vid denna typ av Äbin har man gjort vissa justeringar av instruktionen, t.ex. inventeras bestånd mellan 0,5 och 3 m höjd och inventering görs i alla beståndstyper. I begreppet stamskada ingår även fejningsskador och försommarbete av tall. Inför beslut om åtgärder vid för höga viltskador kan det vara värdefullt att veta i vilken omfattning olika arter av klövvilt orsakar skadorna. Detta kan förenklat göras genom att analysera hur viltskador fördelar sig på plantor av olika höjd men det kan finnas behov av att då och då även komplettera med analyser av DNA från salivrester på betade plantor och unga träd. Den första mer omfattande inventeringen med anpassad Äbin-instruktion utfördes 2013 på tio älgförvaltningsområden och visade bland annat på färska skador som varierade mellan ca 3 och 39 % för tall och mellan ca 0 och 7 %

11 Skogsstyrelsen PM (21) för gran. Inventeringen visar också grad av ståndortsanpassning uttryckt i användning av tall respektive gran vid föryngring på marker med olika markvegetationstyper, ungefärlig fördelning mellan skadegörande vilt, situationen för RASE, med mera. Under 2014 utfördes inventering på 28 av 54 älgförvaltningsområden i Götaland (figur 2) och skadenivån varierade här mellan 7 och 30 % för tall och mellan ca 0 och 6 % för gran. Påverkan på trädslagsmångfalden Viltbetet påverkar inte bara de trädslag som används aktivt inom skogsproduktionen. Många trädslag, särskilt lövträd har stor betydelse som bärare av biologisk mångfald såväl som att skapa förutsättningar för ett varierat skogslandskap. Betestrycket försvårar föryngringen av flera sådana trädslag. Det är frågan om en lång rad trädslag men rönn, asp, sälg och ek (RASE) utgör exempel på sådana träd som är relativt vanliga, som är hårt betade av vilt och samtidigt har stor betydelse för mångfalden. För dessa trädslag betyder eventuella skador på virkeskvaliteten relativt lite utan här är det främst möjligheten att kunna finnas kvar i beståndet och kunna konkurrera med produktionsträden som är av betydelse. En mätmetodik som går ut på att skatta konkurrensstatusen för RASE (och därmed sannolikheten för att de skall kunna bilda träd i den framtida skogen) har nyligen utvecklats. Det som nu återstår är att ta fram lämpliga måltal för hur mycket RASE som är önskvärt och integrera dessa mål i vilt- och skogsförvaltningen. En viktig förutsättning är att skogsbruket allmänt använder instruktioner som innebär att potentiellt trädbildande RASE inte avlägsnas vid röjning och gallring. Flera stora skogsbruksaktörer har nu anpassat sina instruktioner för röjning. En annan aspekt på hur trädslagmångfalden påverkas är när skogsägaren väljer bort skadeutsatta trädslag vid föryngringen, detta utvecklas mer längre fram. Älgskadorna har betydande produktionseffekter men de är svåra att uppskatta Skador av älg och annat klövvilt innebär att skogsproduktionen är lägre än utan sådana skador. För närvarande saknas bra prognosmodeller för att skatta produktionsbortfall på grund av betesskador. Tidigare studier i skadade tallungskogar (Åselestudien och Furudalsstudien 4 ) kan inte användas för att uppskatta produktionsbortfall på regional eller nationell nivå. Furudalsstudien demonstrerar å andra sidan den kraftigt nedsatta trädtillväxt återkommande älgbetning kan ge inom ett område. Den visade också exempel på betydande nedsättning av virkeskvaliteten som viltskadorna inneburit. Ett sätt att komma runt problemet med avsaknad av generella prognosmodeller för att skatta produktionsbortfall på grund av betesskador är att utnyttja Riksskogstaxeringens permanenta provytor, vilka inventeras vart femte år. I en studie beräknades tillväxten på permanenta provytor med tall 4 Pettersson, F., Bergström, R., Jernelid, H., Lavsund, S. och Wilhelmsson, L Älgbetning och tallens volymproduktion resultat från en 28-årig studie i Furudal. Skogforsk. Redogörelse

12 Skogsstyrelsen PM (21) under femårsperioden vid olika nivåer på älgskadorna under skogsbeståndens ungskogsfas. 5 Ytornas tillstånd skrevs därefter fram i 60 år med prognosverktyget Heureka för att uppskatta produktionsförlusterna på grund av älgskador vid ungefärlig tidpunkt för slutavverkning. Resultatet av studien visar på en faktiskt minskad årlig volymproduktion på grund av älgskador i landets skogar på i storleksordningen 1 milj. m 3 sk. Den beräknade produktionsminskningen bygger på antagande att all tallskog, även dagens medelålders och äldre tallskogar, har drabbats av älgskador under ungskogsfasen motsvarande älgskadenivån i tallungskogarna under senare decennier. Förlusten i volymproduktion orsakad av älgskadorna är den som tillkommer utöver dålig föryngring och andra skador. Med högre skadenivåer 6 blir förlusterna i volymproduktion högre. Det kan illustreras med en sentida uppskattning av tillväxtförluster på grund av älgskador som gjorts för Sveaskogs markinnehav 7. På en brukad areal av ca 2,5 milj. ha uppskattades volymförlusten under hela omloppstiden till m 3 sk för skogen på en årsyta. Uppskalat till hela landets brukade areal (ca 20 milj. ha) motsvarar det en total årlig tillväxtnedsättning på grund av älgskador på knappt 7 milj. m 3 sk en betydligt större volym än den som skattades på med hjälp av data från från Riksskogstaxeringen. Det som talar för att skadebilden kan var något större på Sveaskogs marker än i landet som helhet är att Sveaskog har relativt stort innehav i norra Sverige där tall, som är mer betesbegärlig än gran, dominerar. En rimlig slutsats av de två skattningarna är att den årliga tillväxtnedsättning på grund av älgskador i landet som helhet är ganska mycket större än 1 milj. m 3 sk men mindre än 7 milj. m 3 sk. Riksskogstaxeringen studie har kritiserats för att underskatta effekterna av viltskadorna. Det finns även osäkerheter i analysen. De skadade provytorna man först mätte in under 1980-talet kan ha genomgått en period av lägre betesskador och har återhämtat sig på ett sätt som inte är representativt för dagens betestryck. En stor del av produktionen i de skadade bestånden kom dessutom att bestå av spontan inväxning av gran och björk. Detta innebär också en kostnad genom en mer komplicerad skötsel som är svår att specificera och beräkna. Förutom nedsatt volymproduktion och därmed betydligt mindre avverkningsmöjligheter sänks virkeskvaliteten i tallarnas rotstockar på grund av älgbete. Toppbrott, stambrott, barkdrag och sprötkvist är exempel på skador som innebär att potentiellt timmer reduceras till massaved eller i sämsta fall energived. 5 Kempe, G Älgskadornas inverkan på volymproduktionen i landets skogar. Resultat baserade på Riksskogstaxeringens permanenta provytor. SLU, inst. för skoglig resurshushållning. Arbetsrapport Ett inte alls osannolikt scenario, snarare sannolikt. I norra Norrland (Västerbottens och Norrbottens län, med ungefär en fjärdedel av landets ungskogsareal) där älgskadorna inventerats med Äbin-metodik i mer än 10 år har skadenivåerna ökat kontinuerligt från 2004 till Sonesson, J. och Rosvall, O Lönsammaåtgärder för ökad tillväxt på Sveaskogs marker. (Redaktör: Hannerz, M.) Sveaskog och Skogforsk. Rapport.

13 Skogsstyrelsen PM (21) En betesskademodell där man kan studera effekten av bete i olika omfattning på produktion och kvalitet håller på att tas fram. Underlag till modellen är effekterna efter drygt 10 år av simulerat älgbete utfört i bestånd på SLU:s försökspark i Asa, Småland. Modellen beräknas vara klar under 2015 och kommer att något flytta kunskapsfronten framåt. Ytterligare underlag för att kvantifiera betesskadornas effekter på skogsproduktionen kommer sannolikt om några år då den nyligen utlagda försöksserien Furudal national 8 kan börja avkasta intressanta resultat. Det kommer dock dröja decennier innan denna försökserie kan ge ett mer komplett kunskapsunderlag. Förluster i produktion och ekonomi För samhället innebär viltskadorna bland annat förluster i form av lägre möjlig avverkningsnivå och mindre virke att förädla. För skogsägaren innebär viltskadorna försämrad ekonomi i skogsbruket genom produktionsbortfall och nedsatt virkeskvalitet. För skogsägaren innebär viltskadorna, eller snarare vetskapen om risken för viltskador, också en kostnad i och med att denne i mer eller mindre stor omfattning tvingas modifiera skogsskötseln vid föryngring och plant- och ungskogsvård i förhållande till vad forskning och praktisk erfarenhet visat vara att föredra från produktions- och/eller ekonomiskt perspektiv. Svårigheterna att någorlunda skatta de ekonomiska förlusterna av viltskadorna, både de direkta skadorna av betet och indirekta genom inoptimal skogsskötsel (t.ex. förändrad trädslagsanvändning, senarelagd röjning), utgör ett bekymmer i sig. Utan bra skattningar på kostnaderna saknar man tunga argument vid diskussionen om lämplig storlek på viltstammarna. Detta hämmar diskussioner på såväl lokal förvaltningsnivå som på nationell politisk nivå. Av många skäl, bland annat för effektivare viltförvaltning, behövs modeller för att kvantifiera sambanden mellan nivå på viltskador (t.ex. uttryckta i Äbin-procent ) och skogproduktion (uttryckt i kronor). Vi behöver även kunna skatta riskerna med en inoptimal skogsskötsel i ekonomiska termer. För att få en bättre förståelse för hur skogsägare reagerar på viltskador bör man även studera vid vilken skadenivå en skogsägare anser att det inte längre är meningsfullt att föryngra med tall. Om en stor del av produktionen till slut kommer att bestå av andra trädslag än tall eller tallar med svåra kvalitetsskador så försvinner incitamentet att föryngra med tall överhuvudtaget. Den långsiktiga produktionsförlusten när tall väljs bort på rena tallmarker är mycket svåra att sätta siffror på, särskilt som man måste inkludera svåruppskattade risker för skogsskador (röta, storm, barkborrar, m.m.) i dessa kalkyler. Till kostnaderna för inoptimal skogsskötsel bör även läggas de direkta kostnader som skogsägare och/eller samhället har för att skydda skadekänsliga föryngringar genom repellentbehandling eller hägn. 8 Skogforsk Ett år med Skogforsk 2012.

14 Skogsstyrelsen PM (21) Foderskapande åtgärder i skogsbruket Med foderskapande åtgärder avses här inte utfodring genom ensilage, viltåkrar m.m. vilka är mer att betrakta som viltvård. De åtgärder som avses gäller olika åtgärder som ingår i ett normalt skogsbruk men som anpassas för att öka fodertillgången. Detta innebär att åtgärderna redan idag utförs i varierande grad och där anpassningarna egentligen gäller åtgärder för att ytterligare öka fodertillgången. Foderskapande åtgärder i skogsbrukandet har dock olika typer av begränsningar eller medför olika typer av praktiska eller ekonomiska nackdelar: Naturlig föryngring eller sådd är föryngringsmetoder som rätt utförda fungerar bra eller acceptabelt på totalt ungefär en fjärdedel av skogsmarken. Nackdelen jämfört med att plantera (tall) är att föryngringstiden förlängs med omkring fem år eller mer. Ofta hävdas att sådd och naturlig föryngring är billigare än plantering men betraktas hela föryngringskedjan är det tveksamt om det alltid förhåller sig så. Röjningen kan modifieras för att skapa mer foder men innebär i de flesta fall fördyringar, bland annat genom att det sannolikt leder till ett behov av flera röjningar. Det råder stor osäkerhet om nettoresultatet vid anpassad röjning. Viltfoder kan skapas invid skogsbilvägar genom att bredda den s.k. väggatan vid sidan om vägkroppen och anpassa underhållet av väggatorna så att marken kan utnyttjas för foderproduktion. Antagligen innebär det i de flesta fall att vägröjningen senareläggs (viss fördyring) eller uteblir (kostnadsbesparing). Fördelen med att utföra vägröjning (snabbare upptorkning av vägkroppen på våren och bättre sikt) uppnås inte fullt ut. Vinteravverkning (både slutavverkning och gallring) av tall och vissa lövträd kan erbjuda förhållandevis stora mängder alternativt foder. Problemen ligger i att det finns en marknad som styr vad som behöver avverkas och att förlägga tallavverkningar till vintertid kan innebära ökade kostnader i planering och logistik. Samtidigt vill man ofta förlägga granavverkningar till vinterhalvåret för att minska risken för rötinfektion. Vidare har granmarker i allmänhet sämre bärighet än tallmarker, vilket också styr avverkningar av granbestånd mot vinterhalvåret. Hanteringen av grot (grenar och toppar) vid avverkning i tall kan anpassas så att mer av groten blir tillgänglig för älg och annat hjortvilt att beta på. Detta kan medför en fördyring (sannolikt måttlig) och fältförsök tyder på att en stor andel av den tillrättalagda groten ibland inte används som foder. 9 Grot i gallringsskog verkar ha högre utnyttjandegrad än grot i slutavverkning. 9 Edenius, L., Roberge, J.-M., Månsson, J. och Ericsson, G Kunskap om Vilt och Skog 3: Risseparering som foderskapande åtgärd för klövvilt vid föryngringsavverkning och gallring. SLU. Fakta Skog

15 Skogsstyrelsen PM (21) Den slutsats man kan dra gällande foderskapande åtgärder är att dess potential är begränsad för att minska produktions- och ekonomiska skador i skogsbruket genom att bidra till ökad foderresurs för älg och annat klövvilt. Att helt avvisa sådana anpassningar innebär samtidigt en negativ signal i dialogen med jaktintressena. Erfarenheter av hur den nya älgförvaltningen påverkat skog/viltbalansen Älgförvaltningen har endast varit i funktion under två-tre år och det är naturligtvis en mycket kort tid med alla de inkörningsproblem som alltid uppstår. Det är därför nu alltför tidigt att göra en fullständig utvärdering av funktionaliteten. För att få en uppfattning om detta har Skogsstyrelsen inbjudit en referensgrupp bestående av representanter för storskogsbruket, skogsägarrörelsen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund och länsstyrelserna. Även Naturvårdsverket var inbjudet men deltog inte. En enkät skickades ut till Skogsstyrelsens viltansvariga tjänstemän på distrikten för att få en översikt över hur man uppfattar den lokala älgförvaltningen. Synpunkter från referensgruppen Älgförvaltningssystemet är ännu ungt vilket innebär svårigheter att göra en utvärdering. Man arbetar fortfarande på många håll för att hitta lämpliga arbetsformer. Kompetensen i älgförvaltningsgrupper m.m. är ofta bristande vilket ger låg kvalitet på skötselplaner. Detta medför ofta att man inte klarar att ta in det skogliga perspektivet. Viktigaste åtgärderna är att bemanna organisationen med kompetent folk. Kompetensen bör utvecklas särskilt när det gäller att tolka inventeringsdata och tillämpa dem som grund för förvaltningen. Skogsstyrelsen bör få ökat mandat för att fungera stödjande. Det är mycket viktigt att planerna från älgförvaltningsområdena och älgskötselområdena harmonierar. Detta är ofta inte fallet idag. Den stora betydelsen av Äbin som inventeringsmetod underströks. Det är viktigt med regelbunden dataleverans. Trender är viktigare än värden från enskilda år. Varumärket Äbin behöver även vårdas. Det är viktigt att Skogsstyrelsen äger och förvaltar Äbin. Det måste vara tydligt vad som är en Äbin, det finns flera olika Äbin-liknande inventeringar i omlopp. Det är samtidigt viktigt att Äbin utvecklas. Skogsstyrelsen bör även utföra ett antal inventeringar med egna medel. Det är oerhört viktigt att Äbin-data levereras tidigt, det blir mycket svårt att arbeta in data som levereras efter juni månad i det innevarande årets förvaltningsbeslut. Det finns även förvaltningstekniska komplikationer som gör att man behöver fastställa i god tid innan jakten. Data om årets sommarbete i söder är mycket svårt att få med i besluten samma år.

16 Skogsstyrelsen PM (21) Det regionala perspektivet betonas. Det är svårt att skilja älgens påverkan från påverkan av annat klövvilt. I stora delar av Sverige samexisterar älg med rådjur och/eller hjort. Där behöver älgförvaltningen utvecklas mot en samordnad klövviltförvaltning. I söder förekommer även sommarbete, vilket är ovanlig i norr. I norra Sverige komplicerar förekomst av vandringsälg. Problematiken med överanvänding av gran varierar även över landet, i stora delar av norra Sverige dominerar tallen starkt vid anläggning av ny skog. Foderprognoserna är viktiga men de behöver utvecklas för att bli mer användbara. Andelen tall vid föryngring av skog kan utgöra en viktig indikator på hur väl skog-vilt aspekten kommer med i älgförvaltningen. Mängden tallungskog kan även ses som en foderindikator. En obalans har uppstått genom att flertalet älgförvaltningsplaner förnyas samma år, 76 % under En bättre spridning mellan åren hade varit önskvärt. Synpunkter från viltansvarig personal på Skogsstyrelsens distrikt Skogsstyrelsen viltansvariga på distrikt har besvarat en enkät för att redovisa sin subjektiva uppfattning om hur tillgången på olika underlag påverkar att skog/vilt perspektivet hanteras i distriktets älgförvaltningsområden (figur 6). Resultatet visar att flertalet upplever att tillgång på Äbin-data har en positiv effekt. Områden utan Äbin-data kan ha andra uppgifter om skador men dessa anses inte ha stor betydelse. Saknas Äbin-data helt anser man att det vara svårt att påverka besluten. Intressant är att i de fall där färska data saknas men att det finns data från föregående år upplevde man en nästan lika god effekt som när det fanns data från alla de senaste tre åren. I de fall där det endast fanns data tillgängliga från det innevarande året upplever relativt många att detta inte har haft något inflytande på besluten. Detta illustrerar sannolikt den rent praktiska svårigheten att hinna implementera data i beslutsprocessen samma år.

17 Skogsstyrelsen PM (21) ÄBIN data saknas för hela perioden ÄBIN data för 2014 saknas men finns för 2012 och/eller 2013 ÄBIN data finns för 2014 men inte för 2012 och 2013 ÄBIN data finns för 2014 och för 2012 och/eller % 20% 40% 60% 80% 100% Vet ej Nej Ja Figur 6 Skogsstyrelsens distriktspersonals åsikt av hur olika tillgång till data av skogsskador har påverkat hur Älgförvaltningsområdena har tagit hänsyn till skogliga aspekter i sina beslut. Staplarna visar procentuell fördelning av svaren för varje typ av underlag. När det gäller värdet av foderprognoserna är man mer tveksam och i synnerhet tycks man vara osäker på att data om RASE skulle ha någon särskild påverkan på besluten. De två sista frågorna gällde om det fanns någon betydande kombinationseffekt av flera datakällor avseende beslut eller samsyn. Här väger ja och nej relativt jämnt med en stor andel vet ej. Eftersom man upplevde att Äbin-resultat hade en tydlig påverkan på besluten så reflekterar detta återigen den osäkerhet man känner inför foderprognoser och RASE. I fritext angav en stor del av de svarande att foderprognoserna är för grova och att de behöver utvecklas och förfinas. Ingen angav i fritextsvaren något positivt om RASE-data, vilket illustrerar de svårigheter som finns när tydliga och brett förankrade mål saknas. Har foderprognoserna påverkat beslut i älgförvaltningen Har RASE data påverkat beslut i älgförvaltningen Har data om ÄBIN, foderprognoser och RASE påverkat beslut i älgförvaltningen Har data om ÄBIN, foderprognoser och RASE ökat samsynen 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% Vet ej Nej Ja Figur 7. Skogsstyrelsens distriktspersonals åsikt av hur olika data och kombinationer av data har påverkat hur Älgförvaltningsområdena har tagit hänsyn till skogliga aspekter i sina beslut

18 Skogsstyrelsen PM (21) och samsynen. Staplarna visar procentuell fördelning av svaren för varje typ av underlag eller kombinationer av underlag. I de fritextsvar som distrikten avgav lyftes i princip samma frågor som referensgruppen. Särskilt många lyfter behovet av bättre foderprognoser. Ungefär en tredjedel av de svarande uppger att ingenting har hänt, man upplever att konflikterna mellan skog/vilt- intressen är desamma som tidigare. Samtidigt uppger något fler (knappt hälften) att man kan se positiva tecken till ökad förståelse för de skogliga frågorna. Flera svar utgår från att lokala/regionala frågor med stor betydelse behöver arbetas in bättre i förvaltningsbesluten, exempelvis vargfrågan, Gudrunpåverkad skogsstruktur och brandområdet. Flera personer upplever att älgförvaltningsområdena är för stora, man upplever inte att det data som redovisas gäller för det egna delområdet. Det finns även en upplevelse från några personer att hela systemet är för omfattande och krångligt (byråkratiskt). Slutsatser och förslag Nedan redovisas slutsatser och förslag till förändringar och andra insatser för en bättre skog/vilt-balans. Generellt kan sägas om den nya älgförvaltningsmodellen att den ännu är för ny för en fullständig utvärdering. Eftersom systemet är nytt och under utveckling ser inte Skogsstyrelsen det som ändamålsenligt att föreslå stora förändringar av organisation eller resurstilldelning. Skogsstyrelsens förslag ligger således inom befintlig anslagsram och berör mer vad Skogsstyrelsen kan göra för att förbättra älgförvaltningen. Positivt är att älgförvaltningen har skapat en plattform för diskussion och beslut rörande skog/vilt problematiken på olika geografiska nivåer. Markägarperspektivet har även stärkts och skogssektorn har tagit sitt sektorsansvar ansvar genom att finansiera inventeringar. Det finns dock brister som behöver åtgärdas för att skog/vilt-problematiken skall hanteras på ett bättre och mer rimligt sätt. Älgförvaltningsarbetet Arbetet med att ta fram älgförvaltningsplaner, älgskötselplaner m.m. innebär att samla in, värdera och väga en mängd olika data. Kvaliteten på de planer som tas fram verkar variera starkt och många gånger förmår man inte att väga in den skogliga situationen i sina beslut på ett rimligt sätt. Det är särskilt viktigt att bygga upp kompetens inom älgförvaltningen om hur detta kan gå till. Från referensgruppen har framkommit önskemål om att Skogsstyrelsen som expertmyndighet borde ha en mycket tydligare roll och fast position för att stödja älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdena i detta. Det är dock för tidigt att föreslå några organisationsändringar innan en större utvärdering har utförts. Frågan om älgen och övrigt klövvilt är större än att den ska hanteras enbart av skogssektorn och jägarintressen. Samhället bör ha ett bredare intresse och kunna ta ett större ansvar för förekomsten av vilt och då också inkludera andra värden som trafiksäkerhet, biologisk mångfald, ett varierat landskap, turism, med mera. Den nya älgförvaltningen är endast ett par år gammal och det är sannolikt för tidigt att helt utvärdera i vad mån den tar tillräcklig hänsyn till skogsskador i avskjutningsbeslut och andra förvaltningsåtgärder.

19 Skogsstyrelsen PM (21) Skogsstyrelsen föreslår att utvärderingar av älgförvaltningen görs löpande och särskilt i fråga om hur sambanden mellan vilt, foder, hälsotillstånd och skador hanteras. En viktig utgångspunkt här är de inventeringar med Äbin som görs varje år och vilket avtryck en hög konstaterad viltskadenivå fått på förvaltningsbeslut och åtgärder. Skogsstyrelsen avser att inom existerande resursram på länsnivå årligen genomföra utbildnings- och informationsinsatser i syfte att förklara Äbinresultat, foderprognoser och andra skogliga underlag. Skogsstyrelsen åtar sig även att granska i vad mån älgförvaltningsplanerna har tagit hänsyn till skogliga underlag. Äbin Äbin respekteras som en relevant metod av samtliga parter. Det är därför i sammanhanget viktigt att begreppet Äbin inte urholkas eller försvagas. Detta är särskilt viktigt då man vid analys av data i dag tenderar att lägga mer vikt vid trender över flera år snarare än vid värden från enstaka år. Det finns flera Äbin-liknande metoder i användning och det är därför viktigt att fastslå när en metod verkligen är en Äbin. För att säkra Äbin är det viktigt att det finns en kärna som hålls relativt oförändrad över tid medan vissa sidoparametrar utvecklas. Som exempel på områden som behöver utveckling kan anges Möjlighet att prognosticera skadeutvecklingen för att kunna följa upp de mål om andel oskadade stammar vid fem meters höjd som antagits av skogsbruket. Bättre möjlighet att mäta försommarbete på främst tall, som lokalt kan orsaka stora problem i södra Sverige, ibland större än vinterbetet. En översyn av dimensionering för att möta krav på kostnadseffektivitet. Skogsstyrelsen saknar resurser till egna inventeringar eller delfinansiering av inventeringar. Äbin är en öppen metod som kan användas av olika utförare i konkurrens. De inventeringar som sker görs huvudsakligen avgiftsfinansierat efter upphandling, och Skogsstyrelsen har svårt att konkurrera i pris. För att kunna förvalta Äbin långsiktigt måste Skogsstyrelsen i viss utsträckning också ha möjlighet att genomföra inventering enligt Äbin. Tidsplanen för att leverera in Äbin-resultat till länsstyrelser m.m. bör anpassas så att de levereras i tid för att hinna användas i det ingående årets beslut. Alla inventeringar med Äbin sammantaget innebär en enorm databas som bör meta-analyseras för att bättre förstå hur betesskador varierar i landskapet, mellan år m.m. Detta bör göras av Skogsstyrelsen helst i samarbete med forskningen. Skogsstyrelsens avser att arbeta vidare med utvecklingsinsatserna inom ramen för det pågående arbetet med inventeringsmetoden. Skogsstyrelsen kommer att föra diskussioner med sektorn om förutsättningarna för att utföra Äbin i viss omfattning.

20 Skogsstyrelsen PM (21) Foderprognoser Dagens foderprognoser redovisar endast bruttoarealer ungskog och fungerar bäst för att detektera stora förändringar av foderarealer. Inom många områden varierar avverkningen relativt lite mellan åren och data kan då upplevas som relativt ointressanta. Kartorna som beskriver ungskogsförekomsten inom ett län röner ofta mer intresse men är fortfarande svåra att tolka. För att få en bättre överblick av fodersituationen inom ett område bör skillnader i foderkvalitet mellan olika typer av ungskogar beskrivas bättre. Ett sådant utvecklingsarbete har påbörjats inom Skogsstyrelsen 2014 som en del inom ett arbetsmarknadsprojekt (SAFT) men behöver fortsätta. Foderproduktion på annan mark än den brukade skogen behövs beskrivas såväl som effekten av de foderstimulerande åtgärder som utförs. Särskild finansiering behövs dock om fältinventering ska genomföras för att bedöma foderkvalitet och tillgång i ungskogarna. Förslag till forskningsuppgift för bättre underlag i älgförvaltningen är att undersöka hur snabbt foderproduktionen återhämtar sig vid minskat betestryck från klövvilt inom till exempel ett älgförvaltningsområde. Skogsstyrelsen avser att arbeta vidare med utvecklingen av prognosverktyg för fodertillgång i samverkan med forskningen där så är möjligt. Resurser för eventuellt fältarbete kommer Skogsstyrelsen till stor del att söka externt. Trädslagmångfalden Det är angeläget med fortsatt utveckling av inventeringsmetoderna för viltets påverkan på skogens mångfald. Samtidigt måste de data som samlas in om RASE användas på ett operativt sätt. Genom att ta fram måltal på lämpligt antal trädbildande RASE per hektar inom exempelvis ett älgförvaltningsområde bör intresset för frågan generellt sett öka. Förståelsen för hur negativ påverkan av viltet på RASE samverkar med skador på skog, fodertillgång såväl som med hälsoparametrar hos älgstammen behöver förstås bättre. Detta kan delvis göras genom fler metaanalyser av insamlade data. På många håll i Sverige och i synnerhet i Götaland väljer skogsägarna aktivt bort tall och lövträd till förmån för gran vid föryngringen av skog. Det har medfört att stora arealer granskog idag står på mer eller mindre olämplig mark. Landskapet blir mer ensartad och framtiden för granskogar på olämplig mark är osäker. Dessa skogar kommer med stor sannolikhet att bli utsatta för svåra skogsskador, särskilt i perspektiv av ett förändrat klimat. Skogsstyrelsen i samarbete med flera stora skogsföretag har sedan 2010 genomfört ett pilotprojekt Mera tall för att kunna öka tallföryngringen inom ett studieområde. Den första projektperioden avslutas och utvärderas det är viktigt att projektet både fortsätter och sprids över ett större område. Skogsstyrelsen avser verka för att Mera tall -projektet utvärderas och att de positiva erfarenheterna omhändertas, utvecklas och sprids till andra områden. Skogsstyrelsen kommer även inom övrig rådgivning att verka för en ökad trädslagsmångfald i den brukade skogen. Skogsstyrelsen avser att ta initiativ till en metaanalys av insamlade Äbindata för att öka förståelsen för hur data om RASE samverkar med data om skador på skog, fodertillgång m.m. Skogsstyrelsen avser att verka för att centrala måltal utvecklas för hur stor andel av den brukade skogen som behöver bestå av RASE.

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesskador i tallungskog ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog ~S KO GSSTYRE LSEN PROTOKOLL Datum 2008-04-10 Nr 49 1(1) Närvarande: Göran Enander Generaldirektör beslutande Avdelningschef ('r U Johan Wester "-Ii::: Johanna From Enhetschef Q,L. Christer Kajen Handläggare,

Läs mer

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning

Läs mer

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna! Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ September 27 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 27-16 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Laxå 27, Sv Naturförvaltning BAKGRUND

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT 04 2014 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Göteborg Flöjelbergsgatan

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Mitt 2012 Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet KRONHJORTEN EN ART SOM ÖKAR! Skattad avskjutning kronhjort (st) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2013

Skogsskador i Region Mitt 2013 1(7) Datum 2014-04-28 Diarienr 2014/783 Alf Olofsson, Rolf Gransvik, Ulf Lindenbaum, Magnus Hedspång, Sven-Olle Larsson, Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Sven Kihlström, Staffan Dackman, Linda Munter,

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad

Läs mer

Skogsskador i Region Väst 2012

Skogsskador i Region Väst 2012 Region Väst för 2012 Datum 2013-03-05 Diarienr 2013/423 1(5) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Anders Settergren, Håkan Kollander, Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Lars Karlsson Skogsskador i Region Väst

Läs mer

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ryssby-Åby Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan

Läs mer

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden WC WC WC 789 WC Region Mitt Distrikt Södra Dalarna Distrikt Södra Gävleborg Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden Sammanfattning Medelbeståndet i denna inventering visar på en tallandel

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal

Läs mer

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:

Läs mer

Skogsskador i Region Syd 2016

Skogsskador i Region Syd 2016 Skogsskaderapport Region Syd 2016 Datum 2017-02-28 Diarienr 2017/692 1(x) Anna Cederholm, Stig Hermansson, Håkan Kollander, Bertil Lundahl, Ingemar Strid, Ingvar Persson, Christian Persson, Anders Bäckman,

Läs mer

Skogsskador i Region Öst 2012

Skogsskador i Region Öst 2012 Region Öst för 2012 Datum 2013-02-28 Diarienr 2013/423 1(5) Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Anna Cederholm, Niklas Peil, Lars Strand, Karin Wågström, Lars Karlsson Skogsskador i Region Öst 2012 Denna

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 213/214 Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn April 2007 Arbetet är beställt av: Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Rapport 11-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Skogsskador Region Nord 2014

Skogsskador Region Nord 2014 RAPPORT Datum 2015-03-09 Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad

Läs mer

Betestillgång i landskapet - Instruktion

Betestillgång i landskapet - Instruktion Instruktion 1(6) Datum 2014-12-05 Diarienr Betestillgång i landskapet - Instruktion Denna instruktion beskriver arbete i bestånd för inventering av betestillgång i landskapet. Syftet är att ta fram uppgifter

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Arbetet är beställt av Gunnarps ÄSO Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Rapport 10-2008 Bakgrund På många områden i

Läs mer

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1. Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen Ryssby-Åby Version (datum) 2016-03-29 Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Nytt

Läs mer

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0 Äbin Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0 Författare Matts Rolander, Skogsskonsulent, Skogsstyrelsen, matts.rolander@skogsstyrelsen.se

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer