Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen"

Transkript

1 PM 1(21) Datum Diarienr 2014/2 Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen Sammanfattning Viltskador av älg på ung skog har under flera decennier varit ett svårt problem för skogsbruket. Utöver älgen orsakar även rådjur, kronhjort och dovhjort betydande skador på ung skog. Skadorna leder till sämre föryngring av tall och flera lövträdslag och på många håll planteras den viltskadetåliga granen även på direkt olämpliga marker. Samhällets ansats att hantera dessa problem är en älgförvaltningsmodell där man försöker balansera mängden tillgängligt foder i skogarna, skador på skog och antalet älgar (alternativt hjortvilt). En viktig förutsättning för att driva en sådan förvaltningsmodell är tillgång på data om skadenivåer och fodertillgång. I avvägningarna ingår även olika mål om älgpopulationens sammansättning och struktur som könskvot, åldersstruktur, slaktvikter etc. Sedan 2012 finns en sådan förvaltningsmodell för älg över hela landet. En tydlig fördel med denna förvaltningsmodell är att den möjliggör diskussion och beslut på olika geografisk nivå. Denna rapport utgör en tidig utvärdering enligt ett uppdrag från regeringen i vad mån denna förvaltningsmodell förmår att väga in skog/vilt-perspektivet i beslut och i vad mån den har lett till ökad samsyn mellan parterna, förslag till förbättringar skall ges. Förslagen ligger inom befintlig resursram för Skogsstyrelsen. Älgförvalting är ganska komplicerat och många personer i älgförvaltingsgrupper m.m. har inte kompetens att förstå och väga in skogliga data i sina planer och beslut. Skogsstyrelsen ämnar utveckla sin stödjande funktion genom att erbjuda resultatredovisning och utbildning. I stora delar av Sverige samexisterar älgen med andra hjortdjursarter som påverkar skogen på ett likartat sätt. Här behöver älgförvaltningen utvecklas mot en integrerad hjortviltförvaltning. Skogsstyrelsens metod Äbin (älgbetesinventering) mäter skador på ungskog. Äbin utförs av både Skogsstyrelsen och andra aktörer. Skogsstyrelsen levererar även foderprognoser i form av ungskogsarealer. En stor del (drygt 45%) av Sverige inventerades 2014 med Äbin eller i några fall med en Äbinliknande metod. Det var framför allt i Götaland och norra Norrland en stor täckning uppnåddes. Äbin tycks vara en allmänt respekterad metod och inventeringsresultaten bedöms ofta ha en påverkan på förvaltningsbesluten. Övriga underlag om fodertillgång, föryngring av lövträd m.m. bedöms inte RU älgförvaltning Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen PM (21) vara fullt utvecklade ännu för att tydligt påverka besluten. Skogsstyrelsens uppdrag att äga, förvalta och utveckla Äbin försvåras om Skogsstyrelsen inte själv utför några inventeringar. Metaanalyser av redan insamlade data är en viktig del i att utveckla Äbin och bättre förstå och tolka olika datakällor. Foderprognoserna behöver förbättras och förfinas. Skogsstyrelsen avser göra detta i den mån resurser kan erhållas. För att motverka granplantering på tallmark kommer Skogsstyrelsen att verka för att Mera tall -projektet får en fortsättning och utvidgas. Data om föryngring av RASE (rönn, asp, sälg och ek) behöver användas på ett bättre sätt. Här är viktig att referenstal, måltal m.m. gemensamt tas fram av forskning och myndigheter. De ekonomiska effekterna av skador på skog är svåra att beskriva på grund av brist på långsiktiga studier. Forskningen med stöd av Skogsstyrelsen bör sammanställa de data som finns till en ekonomisk skademodell. Uppdraget I regleringsbrevet för 2014 uppdras åt Skogsstyrelsen att länsvis redovisa andelen ÄBIN-inventerad skog och till Skogsstyrelsen rapporterade resultat. Skogsstyrelsen ska vidare utifrån resultaten av inventeringarna och foderprognoser göra en översiktlig analys av utfallet av skogens tillstånd i de inventerade områdena samt av hur den nya älgförvaltningen har påverkat skog/viltbalansen och vid behov förslå förändringar. Vid genomförandet av uppdraget har det beaktats att det gått kort tid sedan införandet av den nya viltförvaltningen. I redovisningen av uppdraget ges en bakgrundsbeskrivning för att sätta in frågan i ett större sammanhang och ge längre tidsperspektiv. Inledning Klövviltstammarnas storlek och avskjutningsstatistik Älg och annat klövvilt har alltid påverkat skogen. För hundra år sedan omskrevs betesskador på tallungskog som ett problem i det dåtida standardverket om svensk skogshushållning. 1 Men det var först under talet som älgstammen blev så stor (figur 1) att älgskador blev ett mer betydande skogsproduktionsproblem i stort sett i hela landet. Under 1980-talet ökade rådjursstammen kraftigt, något som orsakade betesskador i södra Sverige. Lokalt finns idag stora populationer av dovhjort och kronhjort som även de kan förorsaka betydande skador direkt på skogen eller genom att deras bete av örter och späda skott gör att älgarna i ännu högre grad hänvisas till tallbete en större del av året. Jaktstatistiken visar på ökad avskjutning av dessa viltslag sedan millennieskiftet (figur 1). 1 Wahlgren, A Skogsskötsel: handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog. Norstedts förslag, Stockholm.

3 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 1. Avskjutningsstatistik 1939/ /13. Källa: Det finns ingen statistik på älgstammens storlek annat än för mindre områden där särskilda inventeringar gjorts från t.ex. flyg. Istället uppskattas älgstammens storlek indirekt genom avskjutningsstatistik där vinterstammen bedöms vara ca 3 ggr (eller t.o.m. 3 5 ggr) avskjutningen, med en tidsförskjutning på ca 2 år. 2 Avskjutningen av älg har varit ungefär individer per år sedan mitten av 1990-talet. Det betyder att vinterstammen av älg sedan dess sannolikt varit minst Regionala skillnader Skog/vilt situationen varierar mycket inom landet. Lite förenklat så har man i norra Sverige endast älg och det är bara tall som har ekonomiskt kännbara skadorna. Samtidigt används tall vid föryngring på lämpliga marker, i vissa områden sker t.o.m. en överanvändning. I södra Sverige har man flera klövviltarter som orsakar skador och skadorna sker på flera trädslag. Vanligen underanvänder man tall som har ersatts med i huvudsak gran, vilket ytterligare försvårar situationen. I delar av södra Sverige har man dessutom förutom älg och rådjur dessutom kron- och/eller dovhjort. Lokalt kan man ha situationer som avviker från ovanstående generaliseringar. Det finns t.ex. områden i norr som mer liknar situationen i södra Sverige. I Mellansverige finns olika grader av övergångsformer. Fodertillgång och mängden älg Vintertid, särskilt vid stort snödjup, livnär sig älgen i huvudsak på kvistar och grenar i ungskog upp till ca 5 m höjd. Rönn, asp, sälg, ek och vårtbjörk är några typiska prefererade lövträd. Bland barrträden utgör tall den helt dominerande födan. För älgen krävs att det finns en viss minsta mängd vinterfoder i form av prefererade trädarter (något som även gäller annat vilt 2 Muntlig uppgift: Göran Ericsson, SLU.

4 Skogsstyrelsen PM (21) som betar på träd). Om mängden vinterfodret minskar sker kvalitativa förändringar hos älgstammen, såsom minskade slaktvikter, ökade hälsoproblem och successiv ökad dödlighet. Alternativet är att aktivt minska stammen genom jakt för att foderresursen ska vara tillräcklig. I diskussionen om lämplig storlek på älgstammen används ofta uttrycket att det måste vara balans mellan fodertillgång och stammens storlek, i annat fall antas det uppstå skador på ungskogen. Ett annat sätt att uttrycka detta är att älgstammen inte kan vara större än vad foderresursen klarar att bära och att detta rimligen bör gälla över längre tid (storleksordningen minst 5 10 år och inom ett geografiskt område som hyser en älgstam, exempelvis ett älgförvaltningsområde). Det är en mycket komplex dynamik mellan å ena sidan omfattningen på älgens bete och å andra sidan mängd och förändring i fodertillgång genom bete och tillväxt av foder. Det går därför inte att vid varje tidpunkt ange vad som är rätt storlek på en älgstam för att fodermängden ska bibehållas, eller åtminstone inte minska. Till denna svårighet kommer också de olika uppfattningarna om vilken skadenivå som skogsägare bör kunna tolerera. En utgångspunkt för att ungefär kunna kvantifiera mängden vinterfoder för älg och annat trädbetande vilt är att följa den årliga arealen skog som slutavverkas. En betydande del av älgens vinterföda finns i ungskog där träden är betesbegärliga under en period på ca 5 15 år efter slutavverkning, tidigare och under kortare tid på högre boniteter och senare och under längre tid på lägre boniteter. Sedan ungefär 1980 har i medeltal ca ha slutavverkats varje år i landets skogar. 3 Årligen, men med en fasförskjutning på ca 10 år (medeltal av 5 och 15 år), tillförs alltså ca ha med potentiellt lämpligt vinterfoder för älg (och annat trädbetande vilt). Inte bara storleken på den årligen tillkommande arealen (ca ha) har betydelse för fodermängden. Vid föryngring och efterföljande plant- och ungskogsröjning kan skogsägaren påverka mängden foder genom val av trädslag att föryngra med, prioritering av trädslag vid röjning samt hur hårt man röjer (dvs. hur mycket biomassa per ytenhet man lämnar vid röjningen). Det finns också andra markslag än de som brukas för skogsproduktion som ger viltfoder och som ofta är mer konstanta över tiden i varje område, t.ex. jordbruksmark, bryn samt kantzoner och hänsynsmark på skogsmark. Dessa markslag behöver även beskrivas ur ett foderperspektiv för att nå öka säkerheten i en foderprognos.vid förekomst av andra hjortdjur (rådjur, kronhjort och dovhjort) blir balansekvationen än mer komplicerad då fler djurslag skall dela på foderresursen och dela på ansvaret för skador på skog. Var ligger balansen mellan viltmängd, fodermängd, viltets hälsostatus och skador? Långsiktig balans mellan viltmängd, fodermängd, hälsostatus och skador är något som bör gälla över större områden som t.ex. älgförvaltningsområden. Många har nog en relativt klar bild framför sig om dessa samband, men när detta skall tillämpas inom ett förvaltningsområde uppstår ofta en rad problem. 3 Under perioden slutavverkades i medeltal drygt ha årligen. Källa till arealuppgifterna: Riksskogstaxeringen.

5 Skogsstyrelsen PM (21) Sambanden är inte alltid så enkla som vi vill föreställa oss, t.ex. uppstår ibland svåra skador även inom områden som till synes har rikligt med foder eller att hälsoparametrar kan vara negativa trots låg förekomst av skador. Detta kan ha sin grund i många olika faktorer t.ex: Sättet vi mäter på kan vara otillräckligt eller olämpligt utformat. Verkligheten kan vara mer komplicerad än vad vi förmår att ta med i beräkningen. T.ex. vid områden med flera hjortviltarter uppstår konkurrenseffekter mellan arterna. Yttre faktorer kan på kort eller längre sikt ändra förutsättningarna. T.ex. vid en mild vinter kan hjortviltet till en stor del livnära sig på ris i fältskiktet eller genom att en stormfällning temporärt kan öka fodermängden. Tillståndet i skogen Äbin 2014 Under 2014 utfördes Äbin (Äbin=älgbeteinventering) över hela landet (figur 2). Det är framför allt i Norra Norrland och i Götaland som en stor täckning uppnåddes. Skadenivåerna på tallungskog varierar över landet med lägst skador i norr och högst i söder. Totalt sett har mer än en tredjedel av älgförvaltningsområdena (ÄFO) inventerats med Äbin eller den metod för att kvantifiera älgbetesskador motsvarande Äbin som Svensk naturförvaltning (SNAB) använder (tabell 1). SNAB:s metod innebär att skador redovisas med Äbin-temer men att det finns skillnader i hur man väljer ut bestånd att inventera och hur provytor läggs ut. Så länge det inte är säkerställt att SNAB:s resultat motsvarar det man skulle fått vid en inventering med Äbin så väljer Skogsstyrelsen att särredovisa metoden. Andelen inventerad areal var betydligt lägre i Svealand och södra Norrland jämfört med resten av landet. Om man ser till andelen inventerad skog blir den inventerade andelen högre, drygt 46 % på nationell nivå men fortfarande är andelen mycket låg i Svealand och södra Norrland. Skadorna i Götaland avser endast vinterskador. Om sommarbetesskadorna hade tagits med hade siffrorna blivit högre. Förekomsten av granplantering på tallmark bedömdes i Götaland och resultaten visade en omfattande överanvändning av gran i hela Götaland och i synnerhet ju längre söderut och västerut man kommer.

6 Skogsstyrelsen PM (21) Tabell 1. Länsvis redovisning av antal älgförvaltningsområden (ÄFO) inventerade med Äbin, Äbin-liknande metod och andel inventerad skog under Län Antal ÄFO Inventerat med Äbin Inventerat med annan metod* Andel (%) inventerad skog Norrbotten ,4 Västerbotten Jämtland ,4 Västernorrland ,3 Gävleborg ,3 Dalarna ,9 Värmland 10 0 Västmanland ,9 Uppsala 6 0 Stockholm 8 0 Örebro ,2 Södermanland 9 0 Västra Götaland Östergötland Jönköping ,7 Kalmar ,3 Halland ,8 Kronoberg ,4 Blekinge ,5 Skåne ,7 Totalt ,4 *Avser den Äbin-liknande metod som Svensk Naturförvaltning AB har utvecklat

7 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 2. Andel tall med färsk viltskada 2014 i olika älgförvaltningsområden Äbin-mätingar i Rikskogstaxeringen Äbin-mätningar utförs även som en del av Riksskogstaxeringen årliga inventeringar. Antalet provytor är för få för att användas i den lokala förvaltningen men värdena ger en god uppfattning av medelvärden på nationell och landsdelsnivå. Man får även en god uppfattning över hur skadorna utvecklas över tid. Riksskogstaxeringen visar att andelen färska skador på tallstammar i ungskog 1 4 m årligen ökat sedan inventeringen 2008 från en nivå på mellan 5 och 10 % i alla fyra landsdelar till ett medeltal för landet som helhet på 15 % vid inventeringen (variationsvidd %) (figur 3). I Götaland har andelen tallstammar med färska skador mer än fördubblats mellan 2008 (treårsmedelvärde ) och 2011 (treårsmedelvärde ). På senare tid har andelen skador minskat något i södra Norrland och i Götaland. Orsakerna till nedgången i skadenivåer är i dagsläget oklart.

8 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 3. Färska älgbetesskador enlig Äbin på tallstammar i 1 4 m hög skog.. Glidande 3- årsmedelvärde. Källa: Skogsstatistisk Årsbok 2014 (data från Riksskogstaxeringen, SLU). Foderprognoser 2014 Foderprognoser finns framtagna för hela landet och visar andelen skog i ett åldersspann där dessa skogar är mest intressanta för älgar att söka föda i. Åldersspannet varierar över landet och i olika skogstyper men har approximativt satts till skog som är mellan 5 och 15 år (figur 4). Kartor där man grovt kan se hur arealen ungskog varierar i olika delar av varje län redovisas också (figur 5). För flertalet ÄFO skiljer sig den avverkade arealen lite mellan år och därmed blir utvecklingen av foderarealer tämligen stabil som i exemplet Glaskogens ÄFO i Värmland. Inom en del ÄFO återfinns en vikande avverkning som kan bero på tidigare hög avverkning eller något annat som minskar den avverkningsbara arealen. Detta kan exemplifieras i Norrbottens ÄFO nr 3 där en successivt vikande foderareal kan ge anledning att minska älgstammen. I andra ÄFO kan foderarealen under en tid öka kraftigt på grund av hög avverkning eller som i exemplet med Halland Södra ÄFO på grund av omfattande stormfällning efter stormarna Gudrun och Per (2005 och 2007). Kartor som visar fördelning av ungskogsarealen i foderfas (5-15 år) kan användas för att studera fodersituationen i det egna området. Dessa kartor möter därför ofta större intresse än prognoserna eftersom man delvis kan identifiera sitt eget område. Exemplet med foderarealerna i Kronobergs län visar att andelen foderproducerande ungskog är hög i nästan hela länet bortsett från framför allt den nordöstra delen vilket motiverar olika strategier i

9 Skogsstyrelsen PM (21) älgförvaltningen. Den stora andelen foderproducerande ungskog beror på stormfällningarna efter Gudrun och Per (2005 och 2007). Stormskadorna var betydligt lindrigare i den nordöstra delen Glaskogen ÄFO Värmland Norrbotten ÄFO nr. 3 Hallands Södra ÄFO Figur 4. Foderprognoser (areal ungskog i ha mellan 5-15 år) publicerade på Skogsstyrelsens hemsida 2014 över tre utvalda Älgförvaltningsområden.

10 Skogsstyrelsen PM (21) Figur 5 Andel ungskog i foderfas (5-15 år) i Kronobergs län Äbin anpassad för tallfattiga områden Fram till nyligen har störst intresse kring viltskador i ungskog inriktats mot älgens skador på unga tallar. I stora delar av landet (särskilt i söder) skadas även andra trädslag svårt, som till exempel gran. Dessutom skadar också rådjur, dovhjort och kronhjort unga skogar. Även detta är vanligast i södra Sverige. Sedan 2011 pågår en utveckling av Äbin för att kunna använda metodiken i områden med lite tallskog och med annat klövvilt än älg. Eftersom detta är vanligare i södra Sverige så kallas denna variant ofta populärt för SydÄbin men det finns inget som hindrar att den tillämpas i norra Sverige. Vid denna typ av Äbin har man gjort vissa justeringar av instruktionen, t.ex. inventeras bestånd mellan 0,5 och 3 m höjd och inventering görs i alla beståndstyper. I begreppet stamskada ingår även fejningsskador och försommarbete av tall. Inför beslut om åtgärder vid för höga viltskador kan det vara värdefullt att veta i vilken omfattning olika arter av klövvilt orsakar skadorna. Detta kan förenklat göras genom att analysera hur viltskador fördelar sig på plantor av olika höjd men det kan finnas behov av att då och då även komplettera med analyser av DNA från salivrester på betade plantor och unga träd. Den första mer omfattande inventeringen med anpassad Äbin-instruktion utfördes 2013 på tio älgförvaltningsområden och visade bland annat på färska skador som varierade mellan ca 3 och 39 % för tall och mellan ca 0 och 7 %

11 Skogsstyrelsen PM (21) för gran. Inventeringen visar också grad av ståndortsanpassning uttryckt i användning av tall respektive gran vid föryngring på marker med olika markvegetationstyper, ungefärlig fördelning mellan skadegörande vilt, situationen för RASE, med mera. Under 2014 utfördes inventering på 28 av 54 älgförvaltningsområden i Götaland (figur 2) och skadenivån varierade här mellan 7 och 30 % för tall och mellan ca 0 och 6 % för gran. Påverkan på trädslagsmångfalden Viltbetet påverkar inte bara de trädslag som används aktivt inom skogsproduktionen. Många trädslag, särskilt lövträd har stor betydelse som bärare av biologisk mångfald såväl som att skapa förutsättningar för ett varierat skogslandskap. Betestrycket försvårar föryngringen av flera sådana trädslag. Det är frågan om en lång rad trädslag men rönn, asp, sälg och ek (RASE) utgör exempel på sådana träd som är relativt vanliga, som är hårt betade av vilt och samtidigt har stor betydelse för mångfalden. För dessa trädslag betyder eventuella skador på virkeskvaliteten relativt lite utan här är det främst möjligheten att kunna finnas kvar i beståndet och kunna konkurrera med produktionsträden som är av betydelse. En mätmetodik som går ut på att skatta konkurrensstatusen för RASE (och därmed sannolikheten för att de skall kunna bilda träd i den framtida skogen) har nyligen utvecklats. Det som nu återstår är att ta fram lämpliga måltal för hur mycket RASE som är önskvärt och integrera dessa mål i vilt- och skogsförvaltningen. En viktig förutsättning är att skogsbruket allmänt använder instruktioner som innebär att potentiellt trädbildande RASE inte avlägsnas vid röjning och gallring. Flera stora skogsbruksaktörer har nu anpassat sina instruktioner för röjning. En annan aspekt på hur trädslagmångfalden påverkas är när skogsägaren väljer bort skadeutsatta trädslag vid föryngringen, detta utvecklas mer längre fram. Älgskadorna har betydande produktionseffekter men de är svåra att uppskatta Skador av älg och annat klövvilt innebär att skogsproduktionen är lägre än utan sådana skador. För närvarande saknas bra prognosmodeller för att skatta produktionsbortfall på grund av betesskador. Tidigare studier i skadade tallungskogar (Åselestudien och Furudalsstudien 4 ) kan inte användas för att uppskatta produktionsbortfall på regional eller nationell nivå. Furudalsstudien demonstrerar å andra sidan den kraftigt nedsatta trädtillväxt återkommande älgbetning kan ge inom ett område. Den visade också exempel på betydande nedsättning av virkeskvaliteten som viltskadorna inneburit. Ett sätt att komma runt problemet med avsaknad av generella prognosmodeller för att skatta produktionsbortfall på grund av betesskador är att utnyttja Riksskogstaxeringens permanenta provytor, vilka inventeras vart femte år. I en studie beräknades tillväxten på permanenta provytor med tall 4 Pettersson, F., Bergström, R., Jernelid, H., Lavsund, S. och Wilhelmsson, L Älgbetning och tallens volymproduktion resultat från en 28-årig studie i Furudal. Skogforsk. Redogörelse

12 Skogsstyrelsen PM (21) under femårsperioden vid olika nivåer på älgskadorna under skogsbeståndens ungskogsfas. 5 Ytornas tillstånd skrevs därefter fram i 60 år med prognosverktyget Heureka för att uppskatta produktionsförlusterna på grund av älgskador vid ungefärlig tidpunkt för slutavverkning. Resultatet av studien visar på en faktiskt minskad årlig volymproduktion på grund av älgskador i landets skogar på i storleksordningen 1 milj. m 3 sk. Den beräknade produktionsminskningen bygger på antagande att all tallskog, även dagens medelålders och äldre tallskogar, har drabbats av älgskador under ungskogsfasen motsvarande älgskadenivån i tallungskogarna under senare decennier. Förlusten i volymproduktion orsakad av älgskadorna är den som tillkommer utöver dålig föryngring och andra skador. Med högre skadenivåer 6 blir förlusterna i volymproduktion högre. Det kan illustreras med en sentida uppskattning av tillväxtförluster på grund av älgskador som gjorts för Sveaskogs markinnehav 7. På en brukad areal av ca 2,5 milj. ha uppskattades volymförlusten under hela omloppstiden till m 3 sk för skogen på en årsyta. Uppskalat till hela landets brukade areal (ca 20 milj. ha) motsvarar det en total årlig tillväxtnedsättning på grund av älgskador på knappt 7 milj. m 3 sk en betydligt större volym än den som skattades på med hjälp av data från från Riksskogstaxeringen. Det som talar för att skadebilden kan var något större på Sveaskogs marker än i landet som helhet är att Sveaskog har relativt stort innehav i norra Sverige där tall, som är mer betesbegärlig än gran, dominerar. En rimlig slutsats av de två skattningarna är att den årliga tillväxtnedsättning på grund av älgskador i landet som helhet är ganska mycket större än 1 milj. m 3 sk men mindre än 7 milj. m 3 sk. Riksskogstaxeringen studie har kritiserats för att underskatta effekterna av viltskadorna. Det finns även osäkerheter i analysen. De skadade provytorna man först mätte in under 1980-talet kan ha genomgått en period av lägre betesskador och har återhämtat sig på ett sätt som inte är representativt för dagens betestryck. En stor del av produktionen i de skadade bestånden kom dessutom att bestå av spontan inväxning av gran och björk. Detta innebär också en kostnad genom en mer komplicerad skötsel som är svår att specificera och beräkna. Förutom nedsatt volymproduktion och därmed betydligt mindre avverkningsmöjligheter sänks virkeskvaliteten i tallarnas rotstockar på grund av älgbete. Toppbrott, stambrott, barkdrag och sprötkvist är exempel på skador som innebär att potentiellt timmer reduceras till massaved eller i sämsta fall energived. 5 Kempe, G Älgskadornas inverkan på volymproduktionen i landets skogar. Resultat baserade på Riksskogstaxeringens permanenta provytor. SLU, inst. för skoglig resurshushållning. Arbetsrapport Ett inte alls osannolikt scenario, snarare sannolikt. I norra Norrland (Västerbottens och Norrbottens län, med ungefär en fjärdedel av landets ungskogsareal) där älgskadorna inventerats med Äbin-metodik i mer än 10 år har skadenivåerna ökat kontinuerligt från 2004 till Sonesson, J. och Rosvall, O Lönsammaåtgärder för ökad tillväxt på Sveaskogs marker. (Redaktör: Hannerz, M.) Sveaskog och Skogforsk. Rapport.

13 Skogsstyrelsen PM (21) En betesskademodell där man kan studera effekten av bete i olika omfattning på produktion och kvalitet håller på att tas fram. Underlag till modellen är effekterna efter drygt 10 år av simulerat älgbete utfört i bestånd på SLU:s försökspark i Asa, Småland. Modellen beräknas vara klar under 2015 och kommer att något flytta kunskapsfronten framåt. Ytterligare underlag för att kvantifiera betesskadornas effekter på skogsproduktionen kommer sannolikt om några år då den nyligen utlagda försöksserien Furudal national 8 kan börja avkasta intressanta resultat. Det kommer dock dröja decennier innan denna försökserie kan ge ett mer komplett kunskapsunderlag. Förluster i produktion och ekonomi För samhället innebär viltskadorna bland annat förluster i form av lägre möjlig avverkningsnivå och mindre virke att förädla. För skogsägaren innebär viltskadorna försämrad ekonomi i skogsbruket genom produktionsbortfall och nedsatt virkeskvalitet. För skogsägaren innebär viltskadorna, eller snarare vetskapen om risken för viltskador, också en kostnad i och med att denne i mer eller mindre stor omfattning tvingas modifiera skogsskötseln vid föryngring och plant- och ungskogsvård i förhållande till vad forskning och praktisk erfarenhet visat vara att föredra från produktions- och/eller ekonomiskt perspektiv. Svårigheterna att någorlunda skatta de ekonomiska förlusterna av viltskadorna, både de direkta skadorna av betet och indirekta genom inoptimal skogsskötsel (t.ex. förändrad trädslagsanvändning, senarelagd röjning), utgör ett bekymmer i sig. Utan bra skattningar på kostnaderna saknar man tunga argument vid diskussionen om lämplig storlek på viltstammarna. Detta hämmar diskussioner på såväl lokal förvaltningsnivå som på nationell politisk nivå. Av många skäl, bland annat för effektivare viltförvaltning, behövs modeller för att kvantifiera sambanden mellan nivå på viltskador (t.ex. uttryckta i Äbin-procent ) och skogproduktion (uttryckt i kronor). Vi behöver även kunna skatta riskerna med en inoptimal skogsskötsel i ekonomiska termer. För att få en bättre förståelse för hur skogsägare reagerar på viltskador bör man även studera vid vilken skadenivå en skogsägare anser att det inte längre är meningsfullt att föryngra med tall. Om en stor del av produktionen till slut kommer att bestå av andra trädslag än tall eller tallar med svåra kvalitetsskador så försvinner incitamentet att föryngra med tall överhuvudtaget. Den långsiktiga produktionsförlusten när tall väljs bort på rena tallmarker är mycket svåra att sätta siffror på, särskilt som man måste inkludera svåruppskattade risker för skogsskador (röta, storm, barkborrar, m.m.) i dessa kalkyler. Till kostnaderna för inoptimal skogsskötsel bör även läggas de direkta kostnader som skogsägare och/eller samhället har för att skydda skadekänsliga föryngringar genom repellentbehandling eller hägn. 8 Skogforsk Ett år med Skogforsk 2012.

14 Skogsstyrelsen PM (21) Foderskapande åtgärder i skogsbruket Med foderskapande åtgärder avses här inte utfodring genom ensilage, viltåkrar m.m. vilka är mer att betrakta som viltvård. De åtgärder som avses gäller olika åtgärder som ingår i ett normalt skogsbruk men som anpassas för att öka fodertillgången. Detta innebär att åtgärderna redan idag utförs i varierande grad och där anpassningarna egentligen gäller åtgärder för att ytterligare öka fodertillgången. Foderskapande åtgärder i skogsbrukandet har dock olika typer av begränsningar eller medför olika typer av praktiska eller ekonomiska nackdelar: Naturlig föryngring eller sådd är föryngringsmetoder som rätt utförda fungerar bra eller acceptabelt på totalt ungefär en fjärdedel av skogsmarken. Nackdelen jämfört med att plantera (tall) är att föryngringstiden förlängs med omkring fem år eller mer. Ofta hävdas att sådd och naturlig föryngring är billigare än plantering men betraktas hela föryngringskedjan är det tveksamt om det alltid förhåller sig så. Röjningen kan modifieras för att skapa mer foder men innebär i de flesta fall fördyringar, bland annat genom att det sannolikt leder till ett behov av flera röjningar. Det råder stor osäkerhet om nettoresultatet vid anpassad röjning. Viltfoder kan skapas invid skogsbilvägar genom att bredda den s.k. väggatan vid sidan om vägkroppen och anpassa underhållet av väggatorna så att marken kan utnyttjas för foderproduktion. Antagligen innebär det i de flesta fall att vägröjningen senareläggs (viss fördyring) eller uteblir (kostnadsbesparing). Fördelen med att utföra vägröjning (snabbare upptorkning av vägkroppen på våren och bättre sikt) uppnås inte fullt ut. Vinteravverkning (både slutavverkning och gallring) av tall och vissa lövträd kan erbjuda förhållandevis stora mängder alternativt foder. Problemen ligger i att det finns en marknad som styr vad som behöver avverkas och att förlägga tallavverkningar till vintertid kan innebära ökade kostnader i planering och logistik. Samtidigt vill man ofta förlägga granavverkningar till vinterhalvåret för att minska risken för rötinfektion. Vidare har granmarker i allmänhet sämre bärighet än tallmarker, vilket också styr avverkningar av granbestånd mot vinterhalvåret. Hanteringen av grot (grenar och toppar) vid avverkning i tall kan anpassas så att mer av groten blir tillgänglig för älg och annat hjortvilt att beta på. Detta kan medför en fördyring (sannolikt måttlig) och fältförsök tyder på att en stor andel av den tillrättalagda groten ibland inte används som foder. 9 Grot i gallringsskog verkar ha högre utnyttjandegrad än grot i slutavverkning. 9 Edenius, L., Roberge, J.-M., Månsson, J. och Ericsson, G Kunskap om Vilt och Skog 3: Risseparering som foderskapande åtgärd för klövvilt vid föryngringsavverkning och gallring. SLU. Fakta Skog

15 Skogsstyrelsen PM (21) Den slutsats man kan dra gällande foderskapande åtgärder är att dess potential är begränsad för att minska produktions- och ekonomiska skador i skogsbruket genom att bidra till ökad foderresurs för älg och annat klövvilt. Att helt avvisa sådana anpassningar innebär samtidigt en negativ signal i dialogen med jaktintressena. Erfarenheter av hur den nya älgförvaltningen påverkat skog/viltbalansen Älgförvaltningen har endast varit i funktion under två-tre år och det är naturligtvis en mycket kort tid med alla de inkörningsproblem som alltid uppstår. Det är därför nu alltför tidigt att göra en fullständig utvärdering av funktionaliteten. För att få en uppfattning om detta har Skogsstyrelsen inbjudit en referensgrupp bestående av representanter för storskogsbruket, skogsägarrörelsen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund och länsstyrelserna. Även Naturvårdsverket var inbjudet men deltog inte. En enkät skickades ut till Skogsstyrelsens viltansvariga tjänstemän på distrikten för att få en översikt över hur man uppfattar den lokala älgförvaltningen. Synpunkter från referensgruppen Älgförvaltningssystemet är ännu ungt vilket innebär svårigheter att göra en utvärdering. Man arbetar fortfarande på många håll för att hitta lämpliga arbetsformer. Kompetensen i älgförvaltningsgrupper m.m. är ofta bristande vilket ger låg kvalitet på skötselplaner. Detta medför ofta att man inte klarar att ta in det skogliga perspektivet. Viktigaste åtgärderna är att bemanna organisationen med kompetent folk. Kompetensen bör utvecklas särskilt när det gäller att tolka inventeringsdata och tillämpa dem som grund för förvaltningen. Skogsstyrelsen bör få ökat mandat för att fungera stödjande. Det är mycket viktigt att planerna från älgförvaltningsområdena och älgskötselområdena harmonierar. Detta är ofta inte fallet idag. Den stora betydelsen av Äbin som inventeringsmetod underströks. Det är viktigt med regelbunden dataleverans. Trender är viktigare än värden från enskilda år. Varumärket Äbin behöver även vårdas. Det är viktigt att Skogsstyrelsen äger och förvaltar Äbin. Det måste vara tydligt vad som är en Äbin, det finns flera olika Äbin-liknande inventeringar i omlopp. Det är samtidigt viktigt att Äbin utvecklas. Skogsstyrelsen bör även utföra ett antal inventeringar med egna medel. Det är oerhört viktigt att Äbin-data levereras tidigt, det blir mycket svårt att arbeta in data som levereras efter juni månad i det innevarande årets förvaltningsbeslut. Det finns även förvaltningstekniska komplikationer som gör att man behöver fastställa i god tid innan jakten. Data om årets sommarbete i söder är mycket svårt att få med i besluten samma år.

16 Skogsstyrelsen PM (21) Det regionala perspektivet betonas. Det är svårt att skilja älgens påverkan från påverkan av annat klövvilt. I stora delar av Sverige samexisterar älg med rådjur och/eller hjort. Där behöver älgförvaltningen utvecklas mot en samordnad klövviltförvaltning. I söder förekommer även sommarbete, vilket är ovanlig i norr. I norra Sverige komplicerar förekomst av vandringsälg. Problematiken med överanvänding av gran varierar även över landet, i stora delar av norra Sverige dominerar tallen starkt vid anläggning av ny skog. Foderprognoserna är viktiga men de behöver utvecklas för att bli mer användbara. Andelen tall vid föryngring av skog kan utgöra en viktig indikator på hur väl skog-vilt aspekten kommer med i älgförvaltningen. Mängden tallungskog kan även ses som en foderindikator. En obalans har uppstått genom att flertalet älgförvaltningsplaner förnyas samma år, 76 % under En bättre spridning mellan åren hade varit önskvärt. Synpunkter från viltansvarig personal på Skogsstyrelsens distrikt Skogsstyrelsen viltansvariga på distrikt har besvarat en enkät för att redovisa sin subjektiva uppfattning om hur tillgången på olika underlag påverkar att skog/vilt perspektivet hanteras i distriktets älgförvaltningsområden (figur 6). Resultatet visar att flertalet upplever att tillgång på Äbin-data har en positiv effekt. Områden utan Äbin-data kan ha andra uppgifter om skador men dessa anses inte ha stor betydelse. Saknas Äbin-data helt anser man att det vara svårt att påverka besluten. Intressant är att i de fall där färska data saknas men att det finns data från föregående år upplevde man en nästan lika god effekt som när det fanns data från alla de senaste tre åren. I de fall där det endast fanns data tillgängliga från det innevarande året upplever relativt många att detta inte har haft något inflytande på besluten. Detta illustrerar sannolikt den rent praktiska svårigheten att hinna implementera data i beslutsprocessen samma år.

17 Skogsstyrelsen PM (21) ÄBIN data saknas för hela perioden ÄBIN data för 2014 saknas men finns för 2012 och/eller 2013 ÄBIN data finns för 2014 men inte för 2012 och 2013 ÄBIN data finns för 2014 och för 2012 och/eller % 20% 40% 60% 80% 100% Vet ej Nej Ja Figur 6 Skogsstyrelsens distriktspersonals åsikt av hur olika tillgång till data av skogsskador har påverkat hur Älgförvaltningsområdena har tagit hänsyn till skogliga aspekter i sina beslut. Staplarna visar procentuell fördelning av svaren för varje typ av underlag. När det gäller värdet av foderprognoserna är man mer tveksam och i synnerhet tycks man vara osäker på att data om RASE skulle ha någon särskild påverkan på besluten. De två sista frågorna gällde om det fanns någon betydande kombinationseffekt av flera datakällor avseende beslut eller samsyn. Här väger ja och nej relativt jämnt med en stor andel vet ej. Eftersom man upplevde att Äbin-resultat hade en tydlig påverkan på besluten så reflekterar detta återigen den osäkerhet man känner inför foderprognoser och RASE. I fritext angav en stor del av de svarande att foderprognoserna är för grova och att de behöver utvecklas och förfinas. Ingen angav i fritextsvaren något positivt om RASE-data, vilket illustrerar de svårigheter som finns när tydliga och brett förankrade mål saknas. Har foderprognoserna påverkat beslut i älgförvaltningen Har RASE data påverkat beslut i älgförvaltningen Har data om ÄBIN, foderprognoser och RASE påverkat beslut i älgförvaltningen Har data om ÄBIN, foderprognoser och RASE ökat samsynen 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% Vet ej Nej Ja Figur 7. Skogsstyrelsens distriktspersonals åsikt av hur olika data och kombinationer av data har påverkat hur Älgförvaltningsområdena har tagit hänsyn till skogliga aspekter i sina beslut

18 Skogsstyrelsen PM (21) och samsynen. Staplarna visar procentuell fördelning av svaren för varje typ av underlag eller kombinationer av underlag. I de fritextsvar som distrikten avgav lyftes i princip samma frågor som referensgruppen. Särskilt många lyfter behovet av bättre foderprognoser. Ungefär en tredjedel av de svarande uppger att ingenting har hänt, man upplever att konflikterna mellan skog/vilt- intressen är desamma som tidigare. Samtidigt uppger något fler (knappt hälften) att man kan se positiva tecken till ökad förståelse för de skogliga frågorna. Flera svar utgår från att lokala/regionala frågor med stor betydelse behöver arbetas in bättre i förvaltningsbesluten, exempelvis vargfrågan, Gudrunpåverkad skogsstruktur och brandområdet. Flera personer upplever att älgförvaltningsområdena är för stora, man upplever inte att det data som redovisas gäller för det egna delområdet. Det finns även en upplevelse från några personer att hela systemet är för omfattande och krångligt (byråkratiskt). Slutsatser och förslag Nedan redovisas slutsatser och förslag till förändringar och andra insatser för en bättre skog/vilt-balans. Generellt kan sägas om den nya älgförvaltningsmodellen att den ännu är för ny för en fullständig utvärdering. Eftersom systemet är nytt och under utveckling ser inte Skogsstyrelsen det som ändamålsenligt att föreslå stora förändringar av organisation eller resurstilldelning. Skogsstyrelsens förslag ligger således inom befintlig anslagsram och berör mer vad Skogsstyrelsen kan göra för att förbättra älgförvaltningen. Positivt är att älgförvaltningen har skapat en plattform för diskussion och beslut rörande skog/vilt problematiken på olika geografiska nivåer. Markägarperspektivet har även stärkts och skogssektorn har tagit sitt sektorsansvar ansvar genom att finansiera inventeringar. Det finns dock brister som behöver åtgärdas för att skog/vilt-problematiken skall hanteras på ett bättre och mer rimligt sätt. Älgförvaltningsarbetet Arbetet med att ta fram älgförvaltningsplaner, älgskötselplaner m.m. innebär att samla in, värdera och väga en mängd olika data. Kvaliteten på de planer som tas fram verkar variera starkt och många gånger förmår man inte att väga in den skogliga situationen i sina beslut på ett rimligt sätt. Det är särskilt viktigt att bygga upp kompetens inom älgförvaltningen om hur detta kan gå till. Från referensgruppen har framkommit önskemål om att Skogsstyrelsen som expertmyndighet borde ha en mycket tydligare roll och fast position för att stödja älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdena i detta. Det är dock för tidigt att föreslå några organisationsändringar innan en större utvärdering har utförts. Frågan om älgen och övrigt klövvilt är större än att den ska hanteras enbart av skogssektorn och jägarintressen. Samhället bör ha ett bredare intresse och kunna ta ett större ansvar för förekomsten av vilt och då också inkludera andra värden som trafiksäkerhet, biologisk mångfald, ett varierat landskap, turism, med mera. Den nya älgförvaltningen är endast ett par år gammal och det är sannolikt för tidigt att helt utvärdera i vad mån den tar tillräcklig hänsyn till skogsskador i avskjutningsbeslut och andra förvaltningsåtgärder.

19 Skogsstyrelsen PM (21) Skogsstyrelsen föreslår att utvärderingar av älgförvaltningen görs löpande och särskilt i fråga om hur sambanden mellan vilt, foder, hälsotillstånd och skador hanteras. En viktig utgångspunkt här är de inventeringar med Äbin som görs varje år och vilket avtryck en hög konstaterad viltskadenivå fått på förvaltningsbeslut och åtgärder. Skogsstyrelsen avser att inom existerande resursram på länsnivå årligen genomföra utbildnings- och informationsinsatser i syfte att förklara Äbinresultat, foderprognoser och andra skogliga underlag. Skogsstyrelsen åtar sig även att granska i vad mån älgförvaltningsplanerna har tagit hänsyn till skogliga underlag. Äbin Äbin respekteras som en relevant metod av samtliga parter. Det är därför i sammanhanget viktigt att begreppet Äbin inte urholkas eller försvagas. Detta är särskilt viktigt då man vid analys av data i dag tenderar att lägga mer vikt vid trender över flera år snarare än vid värden från enstaka år. Det finns flera Äbin-liknande metoder i användning och det är därför viktigt att fastslå när en metod verkligen är en Äbin. För att säkra Äbin är det viktigt att det finns en kärna som hålls relativt oförändrad över tid medan vissa sidoparametrar utvecklas. Som exempel på områden som behöver utveckling kan anges Möjlighet att prognosticera skadeutvecklingen för att kunna följa upp de mål om andel oskadade stammar vid fem meters höjd som antagits av skogsbruket. Bättre möjlighet att mäta försommarbete på främst tall, som lokalt kan orsaka stora problem i södra Sverige, ibland större än vinterbetet. En översyn av dimensionering för att möta krav på kostnadseffektivitet. Skogsstyrelsen saknar resurser till egna inventeringar eller delfinansiering av inventeringar. Äbin är en öppen metod som kan användas av olika utförare i konkurrens. De inventeringar som sker görs huvudsakligen avgiftsfinansierat efter upphandling, och Skogsstyrelsen har svårt att konkurrera i pris. För att kunna förvalta Äbin långsiktigt måste Skogsstyrelsen i viss utsträckning också ha möjlighet att genomföra inventering enligt Äbin. Tidsplanen för att leverera in Äbin-resultat till länsstyrelser m.m. bör anpassas så att de levereras i tid för att hinna användas i det ingående årets beslut. Alla inventeringar med Äbin sammantaget innebär en enorm databas som bör meta-analyseras för att bättre förstå hur betesskador varierar i landskapet, mellan år m.m. Detta bör göras av Skogsstyrelsen helst i samarbete med forskningen. Skogsstyrelsens avser att arbeta vidare med utvecklingsinsatserna inom ramen för det pågående arbetet med inventeringsmetoden. Skogsstyrelsen kommer att föra diskussioner med sektorn om förutsättningarna för att utföra Äbin i viss omfattning.

20 Skogsstyrelsen PM (21) Foderprognoser Dagens foderprognoser redovisar endast bruttoarealer ungskog och fungerar bäst för att detektera stora förändringar av foderarealer. Inom många områden varierar avverkningen relativt lite mellan åren och data kan då upplevas som relativt ointressanta. Kartorna som beskriver ungskogsförekomsten inom ett län röner ofta mer intresse men är fortfarande svåra att tolka. För att få en bättre överblick av fodersituationen inom ett område bör skillnader i foderkvalitet mellan olika typer av ungskogar beskrivas bättre. Ett sådant utvecklingsarbete har påbörjats inom Skogsstyrelsen 2014 som en del inom ett arbetsmarknadsprojekt (SAFT) men behöver fortsätta. Foderproduktion på annan mark än den brukade skogen behövs beskrivas såväl som effekten av de foderstimulerande åtgärder som utförs. Särskild finansiering behövs dock om fältinventering ska genomföras för att bedöma foderkvalitet och tillgång i ungskogarna. Förslag till forskningsuppgift för bättre underlag i älgförvaltningen är att undersöka hur snabbt foderproduktionen återhämtar sig vid minskat betestryck från klövvilt inom till exempel ett älgförvaltningsområde. Skogsstyrelsen avser att arbeta vidare med utvecklingen av prognosverktyg för fodertillgång i samverkan med forskningen där så är möjligt. Resurser för eventuellt fältarbete kommer Skogsstyrelsen till stor del att söka externt. Trädslagmångfalden Det är angeläget med fortsatt utveckling av inventeringsmetoderna för viltets påverkan på skogens mångfald. Samtidigt måste de data som samlas in om RASE användas på ett operativt sätt. Genom att ta fram måltal på lämpligt antal trädbildande RASE per hektar inom exempelvis ett älgförvaltningsområde bör intresset för frågan generellt sett öka. Förståelsen för hur negativ påverkan av viltet på RASE samverkar med skador på skog, fodertillgång såväl som med hälsoparametrar hos älgstammen behöver förstås bättre. Detta kan delvis göras genom fler metaanalyser av insamlade data. På många håll i Sverige och i synnerhet i Götaland väljer skogsägarna aktivt bort tall och lövträd till förmån för gran vid föryngringen av skog. Det har medfört att stora arealer granskog idag står på mer eller mindre olämplig mark. Landskapet blir mer ensartad och framtiden för granskogar på olämplig mark är osäker. Dessa skogar kommer med stor sannolikhet att bli utsatta för svåra skogsskador, särskilt i perspektiv av ett förändrat klimat. Skogsstyrelsen i samarbete med flera stora skogsföretag har sedan 2010 genomfört ett pilotprojekt Mera tall för att kunna öka tallföryngringen inom ett studieområde. Den första projektperioden avslutas och utvärderas det är viktigt att projektet både fortsätter och sprids över ett större område. Skogsstyrelsen avser verka för att Mera tall -projektet utvärderas och att de positiva erfarenheterna omhändertas, utvecklas och sprids till andra områden. Skogsstyrelsen kommer även inom övrig rådgivning att verka för en ökad trädslagsmångfald i den brukade skogen. Skogsstyrelsen avser att ta initiativ till en metaanalys av insamlade Äbindata för att öka förståelsen för hur data om RASE samverkar med data om skador på skog, fodertillgång m.m. Skogsstyrelsen avser att verka för att centrala måltal utvecklas för hur stor andel av den brukade skogen som behöver bestå av RASE.

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14)

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14) Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för fiske, jakt och rennäring 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE N2015/1591/FJR 2015-09-15 Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31. Mera tall!

PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31. Mera tall! Dnr 2010/454 PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31 Mera tall! Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 0.1 2010-07-08 Första utkast Ove A 0.2 2010-08-25 Justeringar inför telefonmöte

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Älgförvaltning ger hög kvalité på. Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden

Älgförvaltning ger hög kvalité på. Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden Älgförvaltning ger hög kvalité på Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden inom Äfo 4 i Jönköpings Län. (Ca:115 000 ha ) I samarbete med SLU-SVA.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-08-14 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Stockholm den 15 maj 2012

Stockholm den 15 maj 2012 Stockholm den 15 maj 2012 Fritidshusmarknaden i Sverige Medelpriset för ett fritidshus idag är 1 300 000 kronor. Stora prisvariationer förekommer beroende av när fritidshuset är byggt och var det ligger

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet.

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet. 12 sidor TEMA ATT SKAPA VILTBETE 44 (1096) Att skapa viltbete kan ske på många olika sätt, men för att åtgärderna ska bli effektiva och få tillräckligt stor omfattning är det viktigt att de inkluderas

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 (9) Datum 2015-01-28 Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 Godkännande Godkänd av Roll/Befattning Datum Uppdateringshistorik Version Ansvarig Datum Kommentar

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer