Älgbetesinventering 2019

Transkript

1 Älgbetesinventering 209 ÄFO: Sydvästra Län: Västerbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bland annat hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har viltskador. Trots namnet skiljer inte Äbin på skador som orsakats av andra vilda hjortdjur än älg. Resultaten avser förvaltningsområdet som helhet, lokala variationer förekommer inom området. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

2 Sammanfattning -faktaunderlag till älgförvaltningsplaner och älgskötselplaner Tallstammar Ståndortsanpassning 4 RASE 5 Årsskadad tall,2 andel viltskadade tallstammar det senaste året Andel ungskog på mager mark som är föryngrad med tall Andel ytor med förekomst av RASE 4% 2% 0% 8% 6% 4% 2% 0% % 2% 6% 8% 0% 00% 80% 60% 40% 20% 0% % 77% 92% 55% 76% 00% 80% 60% 40% 20% 0% % 49% 4% 40% 44% 00% 80% 60% 40% Andel tallstammar 3 utan viltskador Alla tallstammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador som uppkommit det senaste året har registrerats. 2 I tidigare rapporter redovisas endast skador som uppkommit under vintern. Värden i tidigare rapporter kan därför skilja sig från dessa. 3 Alla tallstammar utan vare sig årsskada eller viltskador som uppkommit tidigare år. 0% 5% Andel ytor med gynnsam 6 konkurrensstatus 20% 4 Lämpligt trädslag utifrån markens egenskaper 0% % 6% 79% 58% 39% 5 Högsta individen av rönn/asp/sälg och ek. 6 Högsta individen av rönn/asp/sälg eller ek är högre än medelhöjden av de två högsta barrträden på provytan 0% % 6% 0% 4% 6% SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

3 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

4 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Område och inventeringens omfattning Län Område Utförare Antal km-rutor som utgör stickprovet i området Västerbottens län Antal inventerade ungskogar Antal inventerade provytor Sydvästra Foran Sverige AB Områdets areal fördelat på ägoslag Medelbonitet Tallmarker (SI) Areal, hektar Vattenareal, hektar Landareal, hektar Ej skogsmark, hektar Skogsmark, hektar Källa för ståndortsindex är Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet Foto Michael Ekstrand SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

5 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Sommar Höst Vinter Vår Sommarskador + Vinterskador = Årsskada Äbin, fältinventering Resultat Årsskada = En viltskada som tillkommit under perioden mellan föregående vegetationsperiods start fram till vinterns avslutning. Både vinterskada och sommarskada innefattas i årsskada. För de stammar som betats under sommaren och sedan återigen under vintern så kallat återbete hänförs endast i kategorin vinterskada SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

6 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Årsskada, viltskadade stammar det senaste året Trädslag Andel, % Medelfel, % Tall 0 % 2, % Gran 2,3 %,0 % När inträffade viltskadan på tallstammarna Sommar Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och till älgskötselplaner Tallstammar utan viltskador 39 % av tallstammarna i äbinungskogarna är oskadade Andel oskadade och viltskadade tallstammar 39% 6% Vinter Viltskadade Oskadade SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

7 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Tallstammar med årsskada År Flerårsmedeltal Andel, 7 % 2 % 6 % 8 % 0 % 8 % % Oskadade tallstammar År Andel, % Flerårsmedeltal 7 % 6 % 79 % 58 % 39 % 6 % Granstammar med årsskada År Andel, % Flerårsmedeltal 0,3 % 0,5 % 0,0 %,0 % 2,3 %,2 % Skogsstyrelsens ställningstagande för viltskador: Tall: För älgförvaltningsområdet gäller att högst 5% av tallstammarna har årligen uppkomna skador orsakade av hjortdjur för att anses som en tolerabel skadenivå. Oskadade tallstammar: För att möjliggöra att 7 av 0 tallstammar förblir oskadade när den inventerade ungskogen senare uppnår 5 meters höjd ska minst 85% av tallstammarna i de inventerade ungskogarna vara oskadade av hjortdjur. Gran: För älgförvaltningsområdet gäller att högst % av granstammarna har årligen uppkomna skador orsakade av hjortdjur för att anses som en tolerabel skadenivå. Flerårsmedeltal beräknas utifrån en sammanläggning av all grunddata för de tre senaste inventeringarna, flerårsmedeltalet kan därför skilja sig från medelvärdet av ovan angivna årsvisa värden. SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

8 Andel av ståndorten FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, % 80% 60% 40% 20% 0% Magra marker Mellanmarker Bördiga marker Andel av Äbinungskog 37 % 8 % 3 % Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Skogsstyrelsens ställningstagande: Trädslag väljs utifrån ståndortsförhållanden Utpräglade tallmarker föryngras inte med gran På marker som passar både för tall och gran föryngras minst en fjärdedel med tall Återbeskogning med tall År Flerårsmedeltal Magra marker 58 % 77 % 92 % 55 % 76 % 74 % Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (ädellöv i delar av landet). Mellanmarker 27 % 34 % 77 % 40 % 37 % 5 % Flerårsmedeltalet beräknas på de tre senaste inventeringarna. SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

9 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Rönn Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek = RASE Andel av inventerade provytor, % Asp Sälg År Flerårsmedeltal 3 RASE, andel provytor med förekomst 44 % 49 % 4 % 40 % 44 % 29 % Gynnsam konkurrensstatus 2 7 % 6 % 0 % 4 % 6 % 3 % Gynnsam konkurrensstatus för RASE av de provytorna där RASE förekommer 7 % 2 % 0 % 0 % 4 % 2 % Ek endast RASE-stammar högre än 3 decimeter har registrerats 2 högsta individen av rönn/asp/sälg eller ek är högre än medelhöjden av de två högsta barrträden på provytan 3 Flerårsmedeltalet beräknas på de tre senaste inventeringarna. SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

10 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Ungskogens trädslagssammansättning Trädslag Stammar per ha Övriga produktionsträdslag 2% RASE (rönn, asp, sälg, ek) 6% Tall 26% Tall 092 Gran 609 Björk Övriga produktionsträdslag 76 Björk 52% Gran 4% RASE (rönn, asp, sälg, ek) 238 Totalt Flerårsmedeltal beräknat på de tre senaste inventeringarna. SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

11 FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Röjning Beståndsmedelhöjd, dm Antal inventerade provytor, st. Andelen provytor som röjts, % % 9% Röjda Inte röjda Illustration: Jarl Holmström 9% SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

12 SKOGSSTYRELSENS SLUTSATSER SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

13 Skogsstyrelsens slutsatser gällande skador på tall för Sydvästra, Västerbottens län * Baserat på flerårsmedelvärden (bild 7) Andel årsskadade tallar är i intervallet 5-0 % vilket innebär en allvarlig skadenivå och åtgärder behöver vidtas för att minska skadenivån. Andelen oskadade tallar är i intervallet % vilket innebär en svår skadenivå. Viltskador har ackumulerats under flera år och kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att framgent möjliggöra att 7 av 0 tallstammar är oskadda när framtida ungskogar uppnår 5 meter höjd. SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

14 Skogsstyrelsens slutsatser gällande ståndortsanpassning för Sydvästra, Västerbottens län * Baserat på flerårsmedelvärden (bild 8) På svaga marker behöver åtgärder vidtas för en bättre ståndortsanpassning. Mer än en fjärdedel av den mark som är lämplig för både tall och gran har återbeskogats med tall, vilket innebär en godtagbar ståndortsanpassning SYDVÄSTRA, VÄSTERBOTTENS LÄN

15 Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 5