Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Transkript

1 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

2 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen har finansierats av Skogsstyrelsen, Sveaskog, Stora-Enso och Korsnäs. Samt konjukturutvecklingasfonden i Gävleborgs län, som finansierat bondeskogsdelen i Gävleborg. Inventeringen omfattar en areal på ca ha skogsmark där 60 är ägt av privatpersoner och 40 ägt av bolag. ÄBIN är en inventeringsmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna. I inventeringen har färska och gamla stamskador av älg i ungskog registrerats. Skadorna är antingen toppskottsbetning, stambrott eller barkgnag, d v s enbart skador som får negativa konsekvenser för timmerkvalitén. Mätning har skett på både totalantal stammar och huvudstammar. Inventeringen visar att färska skadorna orsakade på tallhuvudstammarna i ungskog mellan 1 4 meter visar på 6,4 färska skador på tidigare obetade tallar och 8,1 färska skador på tidigare betade tallar. Syfte Syftet med ÄBIN är att resultaten från inventeringen ska fungera som ett av flera beslutsunderlag vid förvaltning av den aktuella älgstammen. Metod Den inventeringsmetod som tillämpats är ÄBIN (ÄlgBetesINventering). Metoden är framtagen genom ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsvårdsorganisationen. Fältarbetet är utfört av personal med skoglig kompetens, anställda av Skogsstyrelsen. Personalen fick innan inventeringens start en dagsutbildning i metoden. Inventeringsområdet Området som har inventerats består av ca ha skogsmark och ca ha åker/hagmark. Området följer i stort de naturliga avgränsningar som finns i form av t.ex. större sjöar och vägar med viltstängsel eller kommande vägar med viltstängsel. Syftet med avgränsningen är att området skall hålla en egen älgstam där de vandringar av älg som sker i området skall fångas upp. Både privatägd mark och storskogsbrukets marker har inventerats. Inventeringsområdet sträcker sig över två län, Dalarna och Gävleborg. Sträcker sig längst riksväg 80 från Falun till Storvik. Från Falun till Borlänge längst med riksväg 70 från Borlänge ner till Avesta. Från Storvik till Österfärnebo och längs vatten, Färnebofjärden, Dalälven, Bysjön och Bässingen i söder till Avesta. Se även bifogade kartor. Antalet inventerade bestånd är 123 stycken och 406 provytor har lagts ut. 43 av inventerade bestånd innehåller mer en 60 tall i beståndet. Tabell 1. Inventeringsområde Areal skogsmark ha Inventerade bestånd Provytor Gävle-Dala

3 Urval Varje inventeringsområde har delats upp i rutor med sidolängd 1 x 1 km (km-rutor). Med information från Skogsstyrelsens gissystem har ca 75 rutor/inventeringsområde slumpmässigt lottats ut (geografiskt systematiskt). Inom de lottade km-rutorna har all ungskog med över 1/10 tall eller björk och med en medelhöjd mellan 1 4 meter inventerats. Bestånden inventeras med cirkulära provytor. Provyteradien är 3.5 meter (38.5 m2). Följande faktorer har registrerats vid inventeringen: Totalt antal tallar, glasbjörkar samt vårtbjörkar. Antal stammar med färsk stamskada orsakad av älg. Definitionen på färsk stamskada orsakad av älg är: Toppskottsbetning, stambrott eller barkgnag orsakade älg efter den senaste vegetationsperioden. Endast skador som med säkerhet har orsakats av älg noteras. Antal huvudstammar fördelat på trädslag. Definition på huvudstam är: En stam som bör lämnas vid framtida röjning och som bedöms komma producera sågtimmer eller massaved i det framtida produktionsbeståndet. Antal huvudstammar/trädslag uppdelat på färska älgskador, enbart gamla älgskador, stamskador av osäkert ursprung eller annan orsak än älg samt oskadade stammar. Antal trädbildande (> 2.5 meter) respektive potentiellt trädbildande ( meter) aspar och rönnar fördelat på antal med/utan färsk toppskottsbetning av älg. Resultat Inventeringen syftar till att vara ett hjälpmedel i älgförvaltningen. Vilket innebär att ett visst urval har gjorts för att skapa en överskådlig rapport med inriktning på resultat som har direkt betydelse för älgförvaltningen. Den ger en översiktlig bild av älgbetningen inom inventeringsområde. Den lokala variationen i betning kan vara stor inom ett inventeringsområde. Naturligt har vi även en variation i skadenivå mellan åren. Man bör därför se till flera års resultat innan man drar slutsatser om trender. Noggrannheten och omfattningen i inventeringen begränsas av de resurser som finns tillgängliga för arbetet. Inventeringen bör ses som ett av de beslutsunderlag som behövs i älgförvaltningen och bör användas integrerat med information från älgobs, avskjutningsstatistik, lokala älgbetesinventeringar m.m. Trädslagfördelning för huvudstammar per ha i de inventerade ytorna Inventering visar att medelbeståndet har 3126 st stammar per ha. Där tall är det dominerande trädslaget. Se tabell 2. Tabell 2. Totalt Antal st/ha Tall st Gran st Löv st

4 Andel totala stamskador på huvudstammar av tall En färsk stamskada är en toppskottsbetning, ett barkgnag eller ett stambrott orsakad av älg senaste vintern. Varje sådan skada begränsar handlingsfriheten i den framtida användningen av virket. Skogsbruket har enats om att högsta acceptabla andel färska stamskador på huvudstam av tall är ca 2 per år i genomsnitt inom större urskiljbara områden. Denna skadenivå beräknas innebära att ca av tallhuvudstammarna har en stamskada då ungskogen växer ur beteshöjd. I inventeringen skiljer man de olika skadorna som finns på huvudstammarna. När älgen betar i ungskog sker det alltid en viss återbetning på redan skadad skog. Vid inventeringstillfället registreras det även skador där skadegöraren inte går att fastställa. Skadorna kan vara orsakade utav älg, men också utav av t.ex. klimatiska faktorer Tabell 3. Totalt antal stamskador på huvudstam av tall. Inventeringsområde Enbart färsk Färsk + gammal Enbart gammal Stamskada, ej säker älg el. annan orsak Oskadade Gävle-Dala 6,4 8,1 20,0 5, Totalt antal tallhstam/ha på provytorna Andel totalt antal tallstammar med färsk stamskada Denna inventering har gjorts för att få ett mått på hur stor andel av det totala antalet tallarna som är skadade ut av älg, utan att inventeraren väljer ut huvudstammar. Detta ger också ett mått på hur stor medelfel är på inventeringen. Tabell 4. Färska stamskador på alla tallar vid inventering 2010 INVENTERINGSOMRÅDE ANDEL FÄRSKA STAMSKADOR PÅ ALLA TALLAR Gävle-Dala 12,5 1,7 MEDELFEL I BERÄKNINGARNA Andel trädbildande stammar av asp och rönn. I inventeringsområdet utgör asp och rönn två stycken arter som är betydelsefull för den framtida mångfalden, då flera ovanliga lavar och mossor är knutna till träden. Trädslagen är också väldigt omtyckta utav älg i sitt födosök. På provytorna har det mätts trädbildande individer utav asp och rönn. Med trädbildande individ menas att trädet har en höjd över 25 dm. Tabell 5. Antal trädbildande stammar per ha av asp och rönn över 25 dm. Inveteringsområde Asp per ha Rönn per ha Gävle-Dala Författare till rapporten; Magnus Hedspång Skogsstyrelsen. Bilagor. Pajdiagram, färska skador. Färgpunktskarta. Skadekarta.

5