Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0"

Transkript

1 Äbin Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

2 Författare Matts Rolander, Skogsskonsulent, Skogsstyrelsen, Christer Kalén, Viltspecialist, Skogsstyrelsen, Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, Foto Ola Högberg Omslag Christer Kalén Sid 8 Grafisk produktion Annika Fong Ekstrand

3 Beslut ska vila på fakta I en kunskapsbaserad älgförvaltning är det viktigt att beslut vilar på ett relevant, transparent och kvalitetssäkrat underlag. Att förvalta älg kompliceras av att hänsyn måste tas till fler aspekter än de som inbegrips i själva älgstammen, till exempel skador på skog och gröda samt viltolyckor i trafiken. I en modern älgförvaltning ska dock olika intressen beaktas på ett väl avvägt sätt. Målet är att de positiva värdena som sammankopplas med älg i landskapet ska överskugga de negativa konsekvenserna. Skogsstyrelsen har i samråd med andra myndigheter och aktörer påbörjat ett arbete med att fram system för Skoglig Betesinventering (SKOBI) där inventeringsmetoder som är kvalitetssäkrade och som vilar på vetenskaplig grund samlas. Samma metoder är dock inte relevanta för samtliga älgförvaltningsområden (ÄFO) i landet, men Skoglig Betesinventering underlättar för en lokal anpassning av vilka inventeringsmetoder som är relevanta. I vissa fall är samma metodik även användbar på en mindre geografisk skala, till exempel älgskötselområde (ÄSO). 3

4 Olika metoder inom skoglig betesinventering SKOBI I Skoglig Betesinventering ingår i dagsläget fem metoder. Målet med metoderna är att hitta en lämplig balans mellan älgstammens numerär och de kostnader som uppstår för skogsbruket på grund av skadorna. I denna manual beskrivs metoden Äbin. SKOglig BetesInventering SKOBI Mäter hjortdjurens påverkan på skogen Älgbetesinventering (Äbin) Foderprogno (Fodpro) Referenshägn Trädbildning Barkgnag Figur 1. Metoder som vilar på vetenskaplig grund kvalitetssäkras inom förvaltningssystemet Skoglig Betesinventering (Skobi). De viktigaste metoderna är Älgbetesinventering (Äbin), Foderprognoser (Fodpro), Referenshägn och barkgnagsinventering på stora träd. Äbin, som syftar till att inom ett område skatta andelen unga träd som skadats av bete från älg eller andra hjortdjur. Fodpro, som syftar till att ta fram underlag för fodersituationen och dess utveckling inom ett område. Referenshägn, där mindre uthägnader etableras i ett område och som sedan används för att påvisa och illustrera betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling. Trädbildning, som syftar till att få en uppfattning om betestrycket på de mest eftertraktade trädslagen är av en omfattning att rekrytering till den framtida skogen riskerar att bli bristfällig. Barkgnag, som syftar till att i enskilda bestånd skatta andelen skadade träd, där man noterat att äldre träd blivit utsatta för barkgnag. 4

5 Det här är Äbin Älgbetesinventering är en av fem metoder inom Skoglig Betesinvetering. Syftet med Äbin är att göra en statistisk skattning av hur stor andel av träden inom ett givet inventeringsområde och inom ett givet höjdintervall som skadats av älg. Träden i ungskogar inventeras i fält och utgör stickprov som sedan ger en representativ skadenivå för områdets som helhet. De ungskogar som inventeras lottas ut bland samtliga ungskogar som finns inom området och som möter det höjdintervall som är definierat (till exempel 1-4 meter). I första hand inventeras tre olika typer av stamskador, där man även skiljer mellan färska och äldre skador: toppskottsbete stambrott barkgnag I princip är inte Äbin begränsad av områdets storlek, även om en minsta praktiska storlek på inventeringsområdet bör ligga på ungefär ha. I teorin finns inte heller någon övre gräns för områdets storlek, men dess värde för en lokalt baserad förvaltning minskar om inventeringsområdet är mycket större än det område där operativa beslut kring avskjutning bestäms. Därför bör inventeringsområde och förvaltningsområde var detsamma. Om man däremot avser att fördela tilldelningen av älg till olika delområden inom älgförvaltningsområdet (till exempel beroende på att skadenivåerna antas vara olika) är det lämpligt att göra en älgbetesinventering för varje delområde. Kostnaden för inventeringen är ungefär lika stor oavsett områdets storlek. Metoden har i nuvarande utformning främst används i större områden i norra Sverige samt i några län i mellersta Sverige. Anledningen till att metoden inte används lika frekvent i söder hänger samman med att tallandelen i skogarna är låg. Anpassningar för tallfattiga områden är dock ett nytt tillägg till Äbin och ingår kortfattat i denna manual/metodbeskrivning. Skogsstyrelsens bedömning är att Äbin i normalfallet är lämplig att använda för nivån älgförvaltningsområde och att den är tillräckligt utvärderad såväl vetenskapligt som praktiskt. Begrepp och definitioner Stamskada Toppskottsbetning Stambrott Barkgnag Färska skador Gamla skador Försommarbete Vegetationsperiod Huvudstam Stam Rutnummer Annan skada Som stamskada räknas toppskottsbetning, stambrott och barkgnag. Avbetat eller brutet skott ovanför högsta grenvarvet. Avbruten stam nedanför högsta grenvarvet. Barken avgnagd så att ved blivit synlig. Älgskador gjorda efter senaste vegetationsperioden. Älgskador gjorda före senaste vegetationsperioden. Betning av det icke förvedade årsskottet (under skottskjutning). Tiden från tidig vår till sen höst. Ett träd som sparas vid röjning och är avsett för virkesproduktion. Ett ungt träd eller en planta. Identitet som fås vid urvalsförfarandet och är kortare än kartbeteckningen. Stamskada som har annan orsak än älg eller där orsaken är osäker. 5

6 Metodik vid insamling Att söka fram och inventera alla träd mellan 1-4 meter för ett helt Äbin-område skulle vara mycket tidsödande och helt orealistiskt i praktisk och ekonomisk mening. Inventeringen sker istället genom att endast inventera ett stickprov. I ett första steg slumpas ett antal (mellan 55 och 60) kilometerrutor ut inom området. En kilometerruta är 1 x 1 km det vill säga 100 hektar stor. Nästa steg är att lokalisera ungskogarna inom km-ytorna. Målet är att inom varje km-yta hitta alla ungskogar som uppfyller de uppställda kriterierna (t.ex. medelhöjd 1-4 meter). Att inom ett område ta fram ungskogar inom ett visst höjdintervall är relativt komplicerat, men olika datakällor kan användas, kompletterat med personalens lokalkännedom: Avverkningsstatistik Skogsbruksplaner När väl alla ungskogar i km-ytorna är identifierade och arealsbestämda tas ett kartunderlag fram som används i fältbesöken. Urvalet av de träd som ska inventeras går vidare genom att välja ett antal provytor i de ungskogar som befinner sig inom kmytorna. I varje ungskogsbestånd inventeras mellan 1-15 provytor. Antalet provytor beror på ungskogens storlek och dess trädslagsblandning. Provytorna har en radie på 3,5 meter. Det är alltså först då inventeraren befinner sig på provytan som den faktiska registreringen av skador på träd sker. ÄFO Km-yta Figur 2. Inom det område som ska inventeras lottas ett antal km-ytor ut som sedan blir föremål för fältinventering. Ett visst urval av träd som ska ingå i inventeringen sker också på provytan. På respektive provyta inventeras alla träd (tall, gran, björk samt ibland även asp, rönn, sälg och ek) som är lika höga eller högre än halva medelhöjden av de två högsta barrträden inom ytan. Dessa träd antas utgöra träd som i framtiden har goda förutsättningar att bli så kallat gagnvirkesträd det vill säga att de kommer kunna tas tillvara som exempelvis massaved, timmer med mera. För att ytterligare rationalisera inventeringen kan även ett urval ske genom att endast huvudstammar inventeras. I dessa fall sorteras stammar bort som inte antas ha någon betydelse för den framtida Km-yta Ungskog inom höjdintervall Provyta Huvudstammar Färska skador - Toppskot - Barkgnag Ungskog som inventeras - Stambrott Medelhöjd för huvudstammar inom - Försommarbete* intervall 1-4 m alt. 0,5-3m. - Fejning* Minst 1/10 tall alt. alla beståndstyper ÄFO Provytor i förband Konkurrensstatus Figur 3. Schematisk bild över stickprovsförfarandet i Äbin. (*Försommararbete och fejningsskador är valbara). 6

7 produktionen, trots att de uppfyller höjdrestriktionerna. Det är dock viktigt att poängtera att man brukar få närmast identiska skadenivåer oavsett om man mäter på huvudstammar eller på de stammar som är över halva medelhöjden. Urval vid tallrika/tallfattiga områden Idag är Äbin nära nog synonymt med en tallskadeinventering. I områden där tall inte är ett dominerande inslag i skogen avtar värdet av en tallskadeinventering. I sådana områden är det mer relevant att inkludera skador även på andra trädslag som gran, björk, bok och lärk. Det finns ingen exakt avgränsning när anpassningarna till tallfattiga områden bör genomföras. Detta bör vara upp till varje förvaltningsområde att avgöra. Det finns vissa möjligheter att översätta anpassningarna till vanligt Äbin-resultat eftersom det i de flesta tallfattiga områden även kommer att finnas en vis andel tall som man mäter skador på. Anpassningarna till tallfattiga områden är ännu under utprovning och förbättrade instruktioner ska tas fram. Tabell 1. Skillnader i urvalskriterier beroende på om inventeringen genomförs i ett område med en stor eller liten andel tall i ungskogen. Arbete på provytan När man väl bestämt vilka träd på provytan som ska ingå i inventeringen ska följande obligatoriska uppgifter samlas in: Antal träd av respektive trädslag. Antal träd med stamskador, fördelat på trädslag och uppdelat i färska och gamla skador samt övriga skador. Om provytan är röjd eller inte. Äbin är dock uppbyggt som ett menysystem och det finns därför många olika kombinationer och avvikelser som kan tillämpas för att få en skräddarsydd inventering som bättre möter kundens behov. I denna manual går vi inte in på djupet i utformning av dessa tillägg, utan nöjer oss med att konstatera att tillägg gäller faktorer som huvudstam, vilka trädslag som ska ingå i inventeringen samt viltfoder. Notera att huvudstaminventering är valbart i Äbin, men obligatoriskt vid anpassning till tallfattiga områden. Tabell 2. Justeringar av registreringar på provytan beroende på om inventeringen utförs i ett område med stor eller liten talldominans. Ungskogskriterier Ungskogens höjdintervall Minsta tallandel i beståndet Tallrika områden Tallfattiga områden 1-4 meter 0,5-3 meter 10 % 0 % Registrering på provyta Tallrika områden Tallfattiga områden Stammar Tallstammar Alla stammar Huvudstammar Valbart Endast huvudstammar Stamskador Toppskottbete, stambrott, barkgnag Toppskottbete, stambrott, Barkgnag, fejning, försommarbete Figur 4. Med hjälp av en 3,5 meter långt metspö håller inventeraren koll vilka träd som ingår i provytan. 7

8 Figur 5. Skadetyper hos tall. Från vänster toppskottsbete, stambrott respektive barkgnag). Figur 6. Stambrott på rönn som gör den chanslös i konkurrens mot bakomvarande gran. Konkurrensstatus och trädbildning Trädbildning är ytterligare en av de tilläggsvariabler som ingår i Äbin. Syftet med trädbildning är att fånga upp betets inverkan på de av djuren mest eftertraktade trädslagens möjlighet att konkurrera med övriga trädslag inom området. Ett mått på framgången hos de eftertraktade träden är att beskriva dess konkurrensstatus. Det sker genom att 8 registrera förekomst och högsta höjd av trädslagen rönn, asp, sälg och ek. Genom att jämföra detta med medelhöjd av de träd som är mindre utsatta för bete kan konkurrensstatus beskrivas. Detta sätt att mäta är nytt och det kan dröja ett tag innan det slår igenom. Innan dess kan man stöta på ett äldre sätt att mäta trädbildning, där man istället mäter medelhöjden på dessa trädslag.

9 Material och utrustning Kilometerrutor med tillhörande bestånd och provytor läggs in i en databas som figurer i ett digitalt kartskikt. Detta kartskikt (samt information om ungskogarna) används av inventeraren för att hitta till ungskogarna och till provytorna som ska inventeras. Registrering av data sker i fält i handdator, vilket är den mest tidseffektiva metoden, alternativt på blanketter. Alla uppgifter om km-yta och bestånd finns, inklusive en positionsangivelse, i den handdator som används vid fältarbetet. Övrig utrustning som inventeraren behöver är bland annat mätkäpp, modell metspö med 3,5 m radie markerad, kompass, pennor, måttband, miniräknare, skrivunderlägg, punktpollett med mera. Inventering av älgarnas vinterbetning sker bäst på barmark under våren och helst bör inventeringen ske före lövsprickning och skottskjutning. Därefter försvåras arbetet. Vid inventering av försommarbete sker inventering från andra halvan av juni och i juli. Krav på dig som inventerar Inventeraren ska innan första inventeringssäsong genomgå en grundkurs i metodens teori, urval, arbetssätt, registrering m.m. I denna grundkurs ingår även praktiska inventeringsmoment i fält. Därefter bör inventeraren genomgå återkommande (helst årliga) kalibreringsövningar för att säkerställa en jämn hög kvalité på datainsamlingen. Inventeraren bör även ha skoglig kompetens, vana av att arbeta med fältdatorer och GPS samt förmåga att arbeta självständigt. När, hur ofta och vilka resurser behövs Om en adaptiv älgförvaltning (med hänsyn till skadenivåer) ska kunna bedrivas bör Äbin återkomma med ett till tre års intervall inom samma område. Vi vet idag att de skadenivåer som redovisas vid en Äbin uppvisar en stor variation mellan åren. Det finns flera orsaker till denna variation där sambandet är mer komplicerat än hur mycket älg det finns i området. Vinterns längd och snöperiod tros ha stor betydelse för resultatet. Årliga inventeringar ger alltså ett bättre beslutsunderlag eftersom mellanårsvariationer då kan fångas in. Räkna med att det tar cirka 25 dagsverken i fält att inventera ett Älgförvaltningsområde. Utöver detta behövs cirka 15 dagsverken till för- och efterarbete. För att hinna inventera mellan snösmältning och lövsprickning/skottskjutning bör minst två inventerare jobba i varje Äfo. I normalfallet hinner inventeraren mellan 1-3 kilometerrutor per dagsverke. Variationen beror till stor del på hur många ungskogar som respektive ruta innehåller samt hur lång restiden är. En annan anledning till varierande tidsåtgång är hur väl utsökningen av inventeringsbara ungskogar lyckats. En Äbin som genomförs i ett Äfo kostar omkring kr (2012). Merparten av kostnaden hänförs till fältarbetet (cirka 70 %). Teknik och utrustning För att uppfylla tekniska krav lagras informationen i en databas. Denna databas används även för registrering och resultatsammanställning. Vidare behövs ett GIS-system för digitalisering av polygoner (ungskogar), provytor och även för att ta ut kartor som kan behövas i fält. GIS-systemet används även för att framställa resultatkartor vid rapportering samt till framställning av digitala skikt som kan exporteras till handdatorer med GPS. 9

10 Resultatbearbetning Äbin kan ge flera olika delresultat. Det viktigaste resultatet gäller den procentuella andelen färska skador i yngre skog inom området. Genom Äbin är det också möjligt att se hur många träd per hektar som blivit betade respektive som inte blivit betade. Detta resultat kan vara ett grovt mått/index på hur förhållandet är mellan älgtätheten och mängden av samt kvaliteten på befintligt foder. Äbin kan också ge information om hur stor andel av träden som någon gång under sin uppväxt drabbats av älgskada (ej obligatoriskt) och redovisas under rubriken gamla skador. Från resultatsammanställningen går även (om tillägget trädbildning använts) att få en uppfattning om hur hårt betestrycket är på begärliga trädslag såsom rönn, asp och ek. Trendmått är ofta ett viktigt underlag i förvaltningen. Med hjälp av trendmått kan man följa förändringar över tid samt se effekten av vidtagna åtgärder. Det ger också bättre möjlighet att få förståelse för variationer mellan år och vad som orsakar dessa. Om man önskar ett diagram där effekten av mellanårsvariationer inte är lika framträdande brukar man använda rullande medelvärden. I figur 7 redovisas resultat från de Äbin som utförts i Uppsala län mellan åren 2002 och 2011 inklusive rullande treårsmedelvärden. Tabell 3. Skador på tall i Bälinge viltförvaltningsområde, Uppsala Procent skadade stammar (%) % oskadade stammar Bara färska älgskador Färska och gamla älgskador Bara gamla älgskador Andra skador Andel tall med färska skador (%) Löpande treårsmedelvärden Figur 7. Andel tall med färska skador i samtliga inventerade områden i Uppsala län mellan åren 2004 och Streckad linje visar rullande treårsmedelvärden. 10

11 Statistisk säkerhet När man arbetar med ett stickprov låter man en delmängd representera det man egentligen är intresserad av. I Äbin inventeras skador på endast en liten andel av tallarna inom inventeringsområdet. Resultatet från denna skalas upp för att ge en generell bild av området som helhet. För att bättre kunna bedöma hur väl de inventerade tallarna kan representera helheten brukar man redovisa mått på den statistiska osäkerheten. I Äbin redovisas därför ofta medelfelet för resultatet. Ett lågt medelfel innebär att resultatet har en god precision. Ett resultat på 10 procent färska skador och ett medelfel på 1 procent innebär, något förenklat, en hög sannolikhet (~60%) att andelen skadade tallar i verkligheten ligger inom intervallet 9 till 11 procent (skattat värde medelfelet). När är ett medelfel stort, litet eller acceptabelt? Det går inte att ge ett generellt svar på denna fråga, medelfelet måste ställas i relation till behovet av noggrannhet. Behovet av noggrannhet beror i sin tur på vilka kostnader ett felbeslut riskerar att medföra. Tanken med Äbin är att resultatet ska tjäna som direkt underlag för beslut. Om målet är att skadenivån inte ska överstiga till exempel fyra procent, samtidigt som Äbin visar på ett värde på 15 procent med ett medelfel på en procentenhet är det ett tydligt underlag som pekar på att åtgärder bör vidtas för att minska skadenivån. Om inventeringen däremot resulterar i ett skattat värde på fem procent och där medelfelet uppgår till två procentenheter, är medelfelet så stort att man inte med någon vidare säkerhet vågar påstå att det sanna värdet överstiger målnivån. Andel tall i inventeringsområdet (%) % 2 % 34 % 4 % 48 % Bällinge VFO Totalt färska skador 14 % Totalt älgskadade 48 % Figur 8. Andel tallar i Bälinge viltförvaltningsområde med skador. Rapportering Resultaten från en genomförd Äbin bör redovisas i älgförvaltningsplanen. För att resultaten ska kunna användas operativt i älgförvaltningen måste mottagarna av informationen ha god kunskap om Äbin. Detta är nödvändigt för att personen i fråga ska kunna göra en tolkning av resultaten så att de kan användas som ett av flera beslutsunderlag i älgförvaltningen. Rapporteringen bör bland annat innehålla uppgifter om andelen skadade stammar (nya och gamla skador) samt trender för tidigare genomförda inventeringar. Även kartor där skadenivån för respektive inventerad km-ruta går att utläsa, bör ingå. 11

12 Tolkning av resultat För att veta om skadenivåerna är tolerabla eller ej måste de jämföras med en målsättning. Vad som är ett rimligt mål är svårt att uttala sig exakt om. Det finns ett grundläggande samband mellan hur stor älgstammen är och andelen skador. Det finns några faktorer (till exempel fodertillgång, andel tall, vinterns längd) som gör att man inte automatiskt kan jämföra skadenivåer mellan olika områden. En viss skadenivå i ett område kan uppstå vid fem älgar per tusen hektar medan samma skadenivå uppstår först vid tio älgar per tusen hektar i ett annat område. Varje område bör sätta det mål som upplevs realistiskt utifrån områdets förutsättningar. För att kunna styra mot ett långsiktigt mål (exempelvis antalet oskadade stammar vid älgsäker höjd) kan man exempelvis beräkna vid vilken skadenivå man kan nå detta mål och jämföra med nuvarande nivå. Användbarheten i skadeberäkningarna ökar om man har tillgång till inventeringsresultat under flera år. Kontinuerliga mätningar gör det även möjligt att få en uppfattning om skadorna ökar eller minskar. En hög andel färska skador jämfört med en lägre andel gamla skador indikerar en ökande skadetrend. Ungskogar som växer på goda marker tål en något högre andel skador än ungskog på magra marker eftersom de snabbare växer ur skadekänslig höjd. Ungskogar med ett högt stamantal (till exempel sådd eller naturlig föryngring) tål ett högre absolut bete än planteringar. Skadorna sker vanligen under flera år och ofta väljer man att basera målbeskrivningen på hur många stammar per hektar som beräknas vara oskadade när bestånden växer ur skadekänslig höjd (vid cirka fem meters höjd). Som en konsekvens av att man inte når målsättningen kan olika åtgärder göras. Exempel på åtgärder kan vara att skjuta mer/mindre älg och/eller öka fodermängden i området. Enskilda år kan resultaten avvika stort från en trend. Detta kan bland annat bero på snörika vintrar, vandringsälgar, att annan foderareal minskat eller ökat i större omfattning med mera. Metodens säkerhet och begränsningar Det är viktigt att understryka att framräknad skadeprocent samt övriga resultat endast gäller för området som helhet. Om det finns behov att dela upp inventeringsområdet i delområden måste en omräkning av resultaten för respektive delområde göras. Den statistiska säkerheten i resultatet kommer dock att vara lägre om man delar upp materialet på delområden. Äbin-resultatet ska inte tolkas som en indirekt skattning av älgpopulationen. Skadenivåerna är beroende av fler faktorer än antalet älgar. När man bestämmer avskjutningsnivåer behöver man även data om älgstammens storlek och sammansättning. En missuppfattning är att Äbin-resultatet återspeglar en sannolik skadenivå inom ett slumpmässigt valt bestånd inom Äbin-området. Men Äbin försöker inte skatta en genomsnittlig skadenivå i de ungskogsbestånd som finns inom området. Syftet är att skatta det totala antalet tallar inom hela området samt hur många av dessa som är skadade. De tallrika ungskogsbestånden får genom urvalsförfarandet större inverkan på resultatet än bestånd med liten tallandel. 12

13 Kvalitetssäkring och uppföljning Med kvalitetssäkring i detta sammanhang menas att kvaliteten säkras i alla led. Kvalitetssäkringen sker exempelvis genom att inventerarna genomgår utbildning och regelbundna kalibreringar. Framtagandet av de skogar som ska besökas samt utläggning av provytor sker med statistiskt säkerställda metoder. Data läggs in i databas på ett standardiserat sätt och resultat sparas för framtida arbete inom älgförvaltningen. För att beslutsfattare inom älgförvaltning ska kunna fatta bra beslut är det viktigt att de ges möjlighet till utbildning om metoden och hur resultaten bör tolkas. Det kan röra sig om exempelvis viltförvaltningsdelegationer, älgförvaltningsgrupper och skogliga tjänstemän. Förslag på fördjupnings-/kompletterande läsning Äbininstruktionerna Bergqvist, G., Bergström, R. and Edenius, L Patterns of stem damage by moose (Alces alces) in young pinus sylvetris stands in Sweden. Scand. J. For. Res. 16: Kjellander, P Utvärdering av Äbin. Skogsstyrelsen, rapport nr 1. Faber, W., Edenius, L. och Pehrson Å Älgens barkgnag på tall. Fakta skog nr 9:1996. SLU Faber, W.E. och Edenius L Bark stripping by moose in commercial forests of fennoscandia a review. Alces vol 34(2):1998. Kalén, C., Holm, S., Bergquist, J. och Roberge, Jean-Michel. Vidareutveckling av pågående Viltskadeinventeringar. Skogsstyrelsen Meddelande nr 5:2009. Kjellander, P. Utvärdering av Äbin. Skogsstyrelsen rapport nr 1:2007. Lavsund, S. Skogsskötsel och älgskador i tallungskog. Resultat från Skogforsk nr 6:2003. Pettersson, F., Nordlund, S. och Bergström R Kraftsamling Skog Effekter av älgskador på skogsproduktion och ekonomi för bestånd på demonstrationsgårdar. Rapport Skogforsk. Witzell, J (ed) Skogsskötselserien nr 12, Skador på skog. Skogsstyrelsen. Det finns även rapporter från utförda Äbin att ladda ner från Skogsstyrelsens hemsida: (sök på Äbin) 13

14

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesskador i tallungskog ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO

Läs mer

Betestillgång i landskapet - Instruktion

Betestillgång i landskapet - Instruktion Instruktion 1(6) Datum 2014-12-05 Diarienr Betestillgång i landskapet - Instruktion Denna instruktion beskriver arbete i bestånd för inventering av betestillgång i landskapet. Syftet är att ta fram uppgifter

Läs mer

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT 04 2014 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Göteborg Flöjelbergsgatan

Läs mer

Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg.

Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg. Region Mitt Distrikt Södra Gävleborg och Distrikt Norra Gävleborg Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg. Sammanfattning ÄBIN är en inventeringsmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete

Läs mer

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning

Läs mer

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden WC WC WC 789 WC Region Mitt Distrikt Södra Dalarna Distrikt Södra Gävleborg Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden Sammanfattning Medelbeståndet i denna inventering visar på en tallandel

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Version 2015-01-16 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Förklaringar och information 5 4 Syftet med inventeringen 6 5 Inventeringstidpunkt 8 6 Definitioner och

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Spillningsinvetering av älg

Spillningsinvetering av älg Spillningsinvetering av älg Älgförvaltning FO Natur Version 2016-04-07 Basmetod för inventering av älg Avskjutningsstatistik, Älgobs, Spillningsinventering och kalvslaktvikter är de inventeringsmetoder

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2012 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan JUA älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Planläggning Äbin. Instruktion för planläggning av ett Äbinområde. Christer Kalén och Bo Leijon

Planläggning Äbin. Instruktion för planläggning av ett Äbinområde. Christer Kalén och Bo Leijon Planläggning Äbin Instruktion för planläggning av ett Äbinområde 2016 Christer Kalén och Bo Leijon Version 2016-02-01 Skogsstyrelsen Författare Christer Kalén och Bo Leijon Läs mer www.skogsstyrelsen.se/abin

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Norn

Spillningsinventering av älg i Norn Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal

Läs mer

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo,

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo, ÄBIN 2012, Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo, Norrtälje N Äfo 1 2.Resultat respektive färgat område (med samma färg) är samma skadenivå.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal

Läs mer

MEDDELANDE Vidareutveckling av pågående viltskadeinventeringar

MEDDELANDE Vidareutveckling av pågående viltskadeinventeringar MEDDELANDE 5 2009 Vidareutveckling av pågående viltskadeinventeringar Skogsstyrelsen november 2009 Författare Christer Kalén Sören Holm Jonas Bergquist Jean-Michel Roberge Projektledare Christer Kalén

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2016

Instruktion för Älgbetesinventering 2016 Instruktion för Älgbetesinventering 2016 VERSION 2016-06-01 ÄBININSTRUKTION 2016 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Målgrupp för denna instruktion 5 4 Förklaringar och information 5 5 Syftet med inventeringen

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Spillningsinventeringar Örebro 2013

Spillningsinventeringar Örebro 2013 Spillningsinventeringar Örebro 2013 Jägareförbundet SO-Mitt Strågatan 3 SE-653 43 Karlstad * Tel: 0553-108 30 * Fax: 054-56 15 13 Plusgiro: 152292-9 * Bankgiro: 566-6755 * Org.nr 802001-6658 www.jagareforbundet.se

Läs mer

Älgbetesinventering på Orsblecks Viltvårdsområde

Älgbetesinventering på Orsblecks Viltvårdsområde SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2014:27 Älgbetesinventering på Orsblecks Viltvårdsområde Damage caused by moose browsing survey at Orsblecks game management area Robin Nääs Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Möte med Älgskötselområden i Blekinge

Möte med Älgskötselområden i Blekinge Möte med Älgskötselområden i Blekinge 2016-06-01 Ulf Rosander Jakthandläggare FOTO: Ulf Rosander Syftet med kvällen - Älgförvaltningen - Älgläget i länet - Framtid? - Inventeringar, varför? - Spillningsinventering

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra metoder

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Handbok fo r inventeringen av sja lvfo ryngring i kontinuitetsskogsbruk

Handbok fo r inventeringen av sja lvfo ryngring i kontinuitetsskogsbruk Handbok fo r inventeringen av sja lvfo ryngring i kontinuitetsskogsbruk Varför ska du läsa detta här? Rekommendationen är att läsa vidare om du svarar JA på följande frågor. 1. Är du intresserad av hyggesfria

Läs mer

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ryssby-Åby Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1. Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen Ryssby-Åby Version (datum) 2016-03-29 Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Nytt

Läs mer

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Ank. ÄLGFÖRVALTNINGSPLAN. Bergslagskanalen. Namn på älgförvaltningsområdet. Länsstyrelson i Värmlands lan

Ank. ÄLGFÖRVALTNINGSPLAN. Bergslagskanalen. Namn på älgförvaltningsområdet. Länsstyrelson i Värmlands lan Namn på älgförvaltningsområdet Älgförvaltningsplan för perioden Reviderad datum Revidering orsak Registrerad areal för ÄFO (ha) Registrerad areal ÄSO totalt (ha) Registrerad areal licensområden Antal älgskötselområden

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen

Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen PM 1(21) Datum 2015-02-13 Diarienr 2014/2 Redovisning angående älgförvaltning och skog/vilt-balansen Sammanfattning Viltskador av älg på ung skog har under flera decennier varit ett svårt problem för skogsbruket.

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

Äbin Fältinstruktion Arbete i fält 2016

Äbin Fältinstruktion Arbete i fält 2016 Äbin Fältinstruktion Arbete i fält 2016 Frida Carlstedt och Christer Kalén Version 2016-03-31 Skogsstyrelsen Författare Frida Carlstedt Christer Kalén Foto Ola Högberg Omslag Marita Edlund, sid 9 hm Michael

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Institutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten

Institutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten Institutionen för skoglig resurshushållning 2012-10-30 Sören Wulff Per Hansson NRS 2012 Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten För att effektivisera övervakningen av skogsskador

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ September 27 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 27-16 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Laxå 27, Sv Naturförvaltning BAKGRUND

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige

Läs mer

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

MEDDELANDE Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning

MEDDELANDE Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning MEDDELANDE 3 2011 Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Skogsstyrelsen september 2011 Författare Christer Kalén Jonas Bergquist Projektledare Christer Kalén Projektgrupp Jonas

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 213/214 Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling

Läs mer

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9 Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9 Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden

Läs mer