Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden
|
|
- Roland Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 WC WC WC 789 WC Region Mitt Distrikt Södra Dalarna Distrikt Södra Gävleborg Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden
2 Sammanfattning Medelbeståndet i denna inventering visar på en tallandel under 50 % i samtliga områden. De har även en betydande andel björk och visst inslag av gran vilket ger relativt goda valmöjligheter vid en röjning. Betestrycket i älgförvaltningsområdet Lumsheden ligger på 2,4 % färska skador och en andel gamla skador på 25,6 %. Inventeringsområdet delades i sin tur upp i två delområden, Lumsheden Dalarna och Lumsheden Gästrikland. Dessa områden visade på betesskador på 3,2 respektive 1,1 % färska älgskador. Vad gäller andelen gamla skador var förhållandet mellan delområdena det omvända, 19,2 % i Dalarna och 35,5 % i Gästrikland. Från tidigare inventeringar (Svärdsjö 2002 och Västra Gästrikland 2001) där de färska skadorna legat kring 5 % har således skadenivåerna minskat med drygt 1,5 procentenheter på 6 7 år. En enkel uppskattning av dagens skadenivå visar att medelbeståndet i Lumsheden vid 15 år ålder kommer ha kring 1600 av älg oskadade stammar. Detta ger relativt goda valmöjligheter vid en sista röjning inför förstagallringen. Det bör då tilläggas att om målet med beståndet är att producera kvalitativt talltimmer bör det finnas minst 1500 tallstammar per hektar inför förstagallringen. Medelbeståndet för Lumsheden har en medelålder på ca 9 år och en medelhöjd på nära 1,9 m, och är en bra bit på väg mot en älgsäker höjd. Dalsidan på området Lumsheden har dock de minsta marginalerna vad gäller färska betesskador. En förändring på en procentenhet kan statistiskt verka bagatellartat men en observering av skogstillståndet i fält vid högre skadenivåer visar på stor skillnad för skadeläget. Avverkningstakten har generellt ökat i regionen med en stor areal nyanlagda bestånd som följd. Därmed är det viktigt att skadeläget inte tillåts förvärras i en alltför stor utsträckning. 2
3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH BAKGRUND MATERIAL & METOD Allmänt Inventeringsområde Urval av inventeringsobjekt Urvalskriterier Registrerade variabler Skada av älg Provytor RESULTAT SLUTSATSER Bilaga 1. Skadekarta för inventerade provrutor 14 3
4 1. Inledning och Bakgrund Under 200-talet och senare delen av 90-talet har trädslagsfördelningen i föryngringarna ändrats i regionen södra Norrland och Dalarna. Från att ha dominerats av tall har granandelen successivt ökat. Detta i kombination med minskade föryngringsarealer har förändrat utbudet av vinterfoder för älgen och skapat ett större skadetryck på tallungskogarna. Förekomsten av älg och fördelningen av tallungskog inom inventeringsområdet Lumsheden varierar stort vilket gör att älgförvaltningen inte kan bedrivas på ett schablonartat sätt. Därför är det viktigt att det löpande görs både flyg och skadeinventeringar och att dessa koordineras med varandra. Denna inventering är ett bra exempel på ett sådant samarbete där man matchat skadeinventering och flyginventeringen som utfördes vintern Den nuvarande miljö- och skogspolitiken, med dess uttalade sektors- och myndighetsansvar för såväl produktion som miljö, innebär ett ökat ansvar för markägaren, jakträttsinnehavaren och skogsstyrelsen, att verka för att älgstammens storlek anpassas till födotillgången så att skador som älg åstadkommer inte hotar virkesproduktionen eller den biologiska mångfalden. Samtidigt innebär älgstammen en viktig förnyelsebar resurs, som skall utnyttjas och förvaltas långsiktigt i balans med de övergripande skogspolitiska målen. En grundförutsättning för ett lyckat resultat är att älgförvaltning bedrivs lokalt mellan jägare och markägare. För att effektivisera samrådsgrupperna så att konstruktiva och långsiktiga beslut kan tas måste information av god kvalitet skapas. Denna information bör primärt baseras på inventeringsresultat över såväl skador som älgpopulationerna, vilket skall relateras mot ett av markägare och jägare fastlagt måltal för acceptabelt betestryck på ungskog. Först när klara måltal för älgskador finns och en regelbunden skadeinventering genomförs, som resulterar i data som kan accepteras som sanna av berörda parter, erhålls ett stabilt beslutsunderlag för älgförvaltningen. I älgförvaltningsområdet Lumsheden finns en hög andel marker med markvegetationstyperna lingon och blåbär. Dessa marker är lämpliga för tallproduktion och många av markerna är föryngrade med naturlig föryngring med fröträd av tall. Detta ger ofta ett högt stamantal av både tall och lövträd. Tillgången på vinterfoder för älg borde därmed vara god i området. Historiskt har delar av Lumsheden (ffa östra delarna) varit problemområden men årets inventering visar på att skadebilden har förändrats till andra delar av området. Därför är det viktigt att data fortlöpande uppdateras för att kunna föra en dialog främst med jägarna, men även med beslutsfattare kring viltvården. 4
5 2. Material & Metod 2.1 Allmänt Inventeringen genomfördes enligt rutinerna för den nationella inventeringsmetoden ÄBIN (ÄlgBetesINventering). Metoden är framtagen av Sveriges Lantbruks Universitet i samarbete med Skogsstyrelsen och Skogsvårdstyrelserna (Holm & Hörnberg, 2000). Inventeringen genomfördes under perioden 1/5-15/ Inventeringen utfördes av Skogsstyrelsens egen personal på uppdrag av Stora Enso, Sveaskog, KUA-fonden Dalarnas län och KUA-fonden Gävleborgs län. 2.2 Inventeringsområde Inventeringen har utförts uteslutande inom gränserna för viltförvaltningsområdet Lumsheden (Se bilaga 1). Området har delats upp i två områden vilka delas av landskapsgränserna. Det finns dock inga delområden som följer kretsgränser. 2.3 Urval av inventeringsobjekt Samtliga ekonomiska kartblad som ingår helt eller delvis i aktuellt inventeringsområde har bildat urvalsbas. Varje kartblad har indelats i kvadratiska rutor med sidolängd 1 x 1 km med arealen 100 ha. Inom varje kartblad har två rutor slumpats ut. I varje ruta har samtliga bestånd som uppfyller urvalskriteriet registrerats och arealen fastställts. Samtliga bestånd som antas tillhöra populationen ritades in på kartan och numrerades. I de fall antalet bestånd inom en enskild kvadratkilometer översteg 3 taxerades endast tre av dessa efter urval genom lottning. 2.4 Urvalskriterier Bestånd som inventerades var ungskog med en aritmetisk medelhöjd för huvudstammarna mellan meter och med en areal motsvarande minst 0.5 ha. Andelen tall i bestånden var minst 10 % på beståndsnivå efter en tänkt röjning och andelen andra lövträd än björk fick uppgå till högst 3/ Registrerade variabler Eftersom inventeringen utfördes som en provyteinventering av bestånd avsågs vissa uppgifter för hela beståndet och vissa uppgifter för de enskilda provytorna. 5
6 På beståndsnivå registrerades: Inventeringsdatum Förrättningsman Inventeringsområde Kartblad Rutnummer Stratumnummer Beståndsnummer X/Y-koordinater Beståndsareal Taxeringsförband Antal provytor inom beståndet Ståndortsindex Höjd över havet Beståndsålder Beståndsmedelhöjd Ägargrupp Röjt/oröjt Planterat/beståndsföryngrat På provytenivå insamlades: Antal tallar inom visst höjdintervall Medelhöjd för tallar inom visst höjdintervall Antal tallar inom visst höjdintervall med försommarbetning från fjolåret (1999) Antal tallar inom visst höjdintervall med färsk älgskada Antal tallar inom visst höjdintervall med både färsk och gammal älgskada Antal tallar inom visst höjdintervall med gammal älgskada Antal tallar inom visst höjdintervall med enbart annan skada (Antal tallar inom visst höjdintervall utan skador, erhålles från ovanstående punkter) Antal björkar inom visst höjdintervall Antal björkar inom visst höjdintervall som är ej utvecklingsbara stammar för sågtimmer Antal granar inom visst höjdintervall Antal trädbildande aspar, rönnar och sälgar 2, 5 m höga (enbart inom bestånd med medelhöjd > 2,5 m) Dominerande orsak för andra skador än älgskador 6
7 2.5.1 Skada av älg Definition av skada av älg (färska och gamla stamskador): Stamskada orsakad av älg efter den senaste vegetationsperioden. Som stamskada räknas: Toppskottsbetning, Stambrott och Barkgnag Provytor Bestånden inventerades med cirkulära provytor. Provyteradien är bestämd till 3.5 meter. (38,5 m 2 ). Provytor lägg ut i ett kvadratiskt förband. Förbandsbredden bestäms av andelen tall och beståndets areal. Förbandet bestäms enligt följande: Om andelen tall är mindre än 30 % väljs förbandet 110 meter (0.8 provyta per ha). Om beståndets areal (delen inom rutan) överstiger 10.9 ha väljs n = 9 provytor. Är arealen mindre än 1.2 ha läggs en provyta ut (förbandet noteras då som 0). Om andelen tall ligger mellan 30 och 70 % väljs förbandet 95 meter (1.1 provytor per ha). Om beståndets areal (delen inom rutan) överstiger 9.7 ha väljs n = 12 provytor. Är arealen mindre än 1 ha läggs en provyta ut (förbandet noteras som 0). Om andelen tall överstiger 70 % väljs förbandet 80 meter (1.56 provytor per ha). Om beståndets areal (delen inom rutan) överstiger 9.6 ha väljs n = 15 provytor. Är arealen mindre än 0.64 ha läggs en provyta ut (förbandet noteras som 0). 7
8 3. Resultat Tabell 1. Statistik för medelbeståndet uppdelat på delområden Lumsheden Dalarna och Lumsheden Gästrikland samt värden för hela Lumsheden. Stammar/ha (procent) Område Tall Gran Björk Medelålder Medel- Höjd (dm) Icke utv. Björk Lum. Dalarna 2118 (52,3) 356 (8,8) 1568 (38,7) 9,4 19,7 26,1% Lum. Gästrikland 2203 (45,4) 723 (17,3) 1547 (37) 7,1 16,8 35% Lumsheden 2151 (46,2) 563 (12,1) 1918 (41,2) 8,9 18,8 21,5 Tallandelen i de olika delområdena är relativt hög och högst i Lumsheden Dalarna. Även medelhöjden för medelbeståndet är högst i Lumsheden Dalarna. Däremot har delområdet Lumsheden Gästrikland det högsta stamantalet per hektar trots en lägre procentandel tall, och ett högre stamantal totalt jämfört med Lumsheden Dalarna. Noterbart är skillnaden i andelen utvecklingsbar björk mellan delområdena där Lumsheden Gästrikland har en relativt hög procent skadad björk. Procentuell skadefördelning på tallungskog, Lumsheden Figur 1. Procentuell skadefördelning på tallungskog för hela inventerade området. 72 Av älg oskadade Gamla skador Färska på gamla Färska på oskadade Procentuell skadefördelning på tallungskog, Lum. Dalarna Figur 2. Procentuell skadefördelning för Lumsheden Dalarna 77.5 Av älg oskadade Gamla skador Färska på gamla Färska på oskadade 8
9 Procentuell skadefördelning på tallungskog, Lum. Gästrikland Figur 3. Procentuell skadefördelning för Lumsheden Gästrikland 63.4 Av älg oskadade Gamla skador Färska på gamla Färska på oskadade Den totala andelen färska skador för Lumsheden ligger på 2,4 % (Jämför regionalt sektorsmål på 2 % färska skador) enligt figur 1. Andelen av älg oskadade stammar motsvarar 72 %. En jämförelse mellan figur 2 och 3 visar på betydande skillnader både vad gäller färska och gamla skador. Lumsheden Dalarna har en låg andel gamla skador på drygt 19 % men en högre andel färska skador. Förhållandet är omvänt vad gäller Lumsheden Gästrikland som har en låg andel färska skador på 1,1 % men drygt 35 % gamla skador. Lumsheden som helhet har i övrigt 72 % oskadade stammar. Tabell 2. Medelfel i inventeringsdata för färska och gamla skador med 90 procentig säkerhet. Medelfel 90 %-ig säkerhet Område Färska Gamla skador Lum. Dalarna 0,5 1,3 Lum. Gästrikland 0,5 1,7 Lumsheden 0,3 1,4 I tabell 2 visas medelfelet på de färska skadorna. Hela inventeringen visar ett medelfel på 0,3 medan delområdena ligger på 0,5. 9
10 Skadeprognos Lumsheden Lum Dalarna Lum Gästrikland Stammar/ha Idag År Figur 4. Skadeprognos för de tre områdena. Diagrammet visar antalet oskadade stammar, för de två delområdena samt för hela Lumsheden, från idag till medelbeståndet är 15 år (beståndet antas då nått älgsäker höjd,ca 4 m). Varje år reduceras de oskadade stammarna med dagens skadenivå per område. Utgångsläget idag baseras på medelålder enligt tabell 1 och mängden oskadade stammar. Figuren ovan är ett sätt att åskådliggöra dagens betestryck och vad det har för effekt på morgondagens ungskog. Samtliga områden ligger kring 50 % oskadade stammar vilket ger ett utgångsbestånd i figur 4 med ett stamantal kring 1500 stammar/ha oskadade stammar. Bestånden är något yngre generellt i området Lumsheden Gästrikland varför dessa räknats 8 år framåt i stället för 6 år för att nå 15 år och älgsäker höjd. Enligt diagrammet i figur 4 kommer Lumsheden Gästrikland ha det lägsta antalet oskadade stammar när medelbeståndet nått 15 års ålder. Detta trots att andelen färska skador är lägst i detta område. Resultatet ska dock jämföras med områdets historik dvs. andelen gamla skador vilket visar på en hög andel gamla skador och därmed färre framtidsstammar i beståndet efter 15 års ålder och inför första gallringen. Viltförvaltningsområdet som helhet har knappt 1500 st/ha vid en medelålder på 15 år. 10
11 Stammar/ha Skadeprognos för yngre bestånd Beståndsålder Lumsheden Lum Dalarna Lum Gästrikland Figur 5. Skadeprognos för ett simulerat typbestånd föryngrat med skogsodling och där antalet etablerade plantor är 2000 pl/ha. Detta i ett tidigt skede och en beståndsålder på 5 år då skador på ungskogen påverkar kvalitén påtagligt negativt på första stocken på ett framtida slutavverkat träd. Varje år reduceras de oskadade stammarna med dagens skadenivå på oskadade stammar per område Typbestånd Stammar/ha Beståndsålder Figur 6. Ett simulerat planterat bestånd med 2000 etablerade stammar/ha och en årlig skadenivå på 2 % färska skador på oskadade stammar. Kurvan i figur 6 är konstruerad i syfte att visa ett målbestånd. I de områden där man nått sektorsmålet på 2 % färska betesskador är det möjligt att med ett bestånd med 2500 planterade tallstammar, med en etablering av 2000 stammar, ha ca 1600 oskadade stammar inför förstagallringen om man bortser från andra biotiska och 11
12 abiotiska skador förutom älgen. Efter en röjning finns det möjlighet att ha tillräckligt många tallstammar inför förstagallringen för att få en god produktion av kvalitetsvirke. 12
13 4. Slutsatser I tabell 1 åskådliggörs medelbeståndets karaktär i form av stamantal, medelålder, medelhöjd och andelen av björkstammarna som inte har förutsättningarna för gagnvirkesproduktion. Oavsett område har medelbeståndet en godtagbar andel tall och det ges relativt goda förutsättningar inför framtida skogsproduktion, med utrymme för avgångar av huvudstammar i beståndet. I medelbeståndet med en medelålder på ca 9 år har beståndet passerat en känslig fas vad gäller betesskador med bibehållet högt stamantal av tall med en låg andel gamla skador. En rätt utförd röjning där de skadade stammarna tas bort ger fullgoda förutsättningar för kvalitetsproduktion av tall. Dalsidan på området Lumsheden har dock de minsta marginalerna vad gäller färska betesskador. En förändring på en procentenhet kan statistiskt verka bagatellartat men en observering av skogstillståndet i fält vid högre skadenivåer visar på stor skillnad för skadeläget. Avverkningstakten har generellt ökat i regionen med en stor areal nyanlagda bestånd som följd. Därmed är det viktigt att skadeläget inte tillåts förvärras i en alltför stor utsträckning. En bra utförd röjning skulle kunna vara att lämna en lövinblandning på mellan %, gynna gran i lägre partier och i övrigt satsa på tall. Detta förfarande ingår i begreppet ståndortsanpassning vilket i denna region, med en hög andel bestånd med marvegetation lingon och blåbär, innebär en hög andel tall i bestånden. En sådan ståndortsanpassning är fullt möjlig att tillämpa generellt i området Lumsheden med tanke på de relativt låga skadenivåerna. En jämförelse mellan figurerna 4 6 ger en viktig slutsats. Figuren 6 är konstruerad för att på ett teoretiskt plan illustrera en normal tallföryngring med ca 2000 huvudstammar i utgångsläget. Utifrån detta genereras skador i nivå med sektorsmålet, 2 % färska betesskador, varpå årliga avgångar sker och andelen oskadade stammar minskar för att vid ca 15 år ålder ligga på ca 1600 oskadade stammar/ha. Jämför man detta med t.ex. figur 5 där man har samma utgångsläge i beståndet men med dagens skadenivåer har man nått sektorsmålet med marginal. Figur 4 6 är givetvis endast underbyggda på antaganden utifrån dagens läge, och är tänkta som illustrationer. Det kan vara stora variationer i tillgången på vinterbete mellan olika vintrar vilket ger olika andelar färska betesskador. Prickkartan i bilaga 1 visar att skadorna inte är jämnt fördelade över området. Skador över 5 procent är koncentrerade från östra delen av Lumsheden och löper sedan i syd-västlig riktning mot Falun. På Gästrikesidan samt norra delen på Dalsidan ligger skadorna mestadels kring 2 %. Av detta kan man göra slutsatsen att trots den låga älgobsen i senaste flyginventeringen är det ändå viss obalans vad gäller viltskadorna. Med andra ord finns det utrymme för en högre älgstam i norra delarna av Lumsheden medan älgstammen i ovannämnda stråk bör ses över. Historiken i områdena och tidigare inventeringar visar på förändringar. Inventeringarna är inte direkt jämförbara eftersom områdena inte motsvarar varandra. Senast det gjordes en inventering i Svärdsjöområdet var 2002 och resultatet visade på 4,9 % färska skador och 34,8 % gamla skador. Det gjordes även en inventering 2001 i Västra Gästrikland vilket delvis berör dagens Lumsheden. Dåvarande skadenivå var 5,1 % färska skador och 30,2 % gamla skador. Detta vittnar om en minskad älgstam från början av 2000-talet där minskningen kan ha haft en högre takt på Dalsidan med tanke på den lägre andelen gamla skador i årets inventering. För skogsproduktionens del kan trenden endast ses som positiv. 13
14 Bilaga 1. Skadekarta för inventerade provrutor 14
Älgbetesinventeringen 2009 i Gävleborg.
Region Mitt Distrikt Södra Gävleborg och Distrikt Norra Gävleborg Älgbetesinventeringen 2009 i Gävleborg. Sammanfattning ÄBIN är en inventeringsmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete
Läs merÄlgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg.
Region Mitt Distrikt Södra Gävleborg och Distrikt Norra Gävleborg Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg. Sammanfattning ÄBIN är en inventeringsmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete
Läs merÄlgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010
Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen
Läs merÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon
ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen
ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100
Läs merÄBIN Västerbotten 2012
ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merÄlgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal
Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde
Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde Foto: Jonas Lemel Augusti 2006 Arbetet är beställt av Bergvik Skog AB Rapport 13-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008
FAKTABLAD Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog AB Rapport 11-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 5 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna
Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB Bergvik Skog AB Rapport 19-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 4 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 6 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: ÄFO 7 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: 09 Bergslagskanalens ÄFO Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 7. Tiveden Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 6. Örebro läns sydöstra Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Delomr. 1 Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet.
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 4 Delomr. 2 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet. Via
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Kronoberg 6 Län: Kronobergs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Södertälje Län: Stockholms län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 8 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Oskarshamn Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Gimmen Län: Dalarnas län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Sydvästra Län: Västerbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 1 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Östersund_Sundsvall Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland
Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland Foto: J Lemel Foto: Jonas Lemel September 2005 Rapporten är beställd av: Stora Enso Korsnäs AB Stiftet i Uppsala Rapport 20-2005 Svensk Naturförvaltning
Läs merÄlgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo
Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Rutor slumpmässigt utlagda i delområde ÄFO: Norrbotten 2, Delomr. 1 Län: Norrbottens län Kartan visar Älgförvaltningsområdets avgränsning samt det stickprov av
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn
Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av Bergvik Skog AB Rapport 17-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo
Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB Bergvik Skog AB Rapport 18-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)
Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017/2018
Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018 Äbinresultat för ÄFO registrerade i Jämtlands län Kartan utgörs av de ÄFO som är registrerade till länet samt det stickprov av kilometerrutor där inventering
Läs merÄlgbetesskador i tallungskog
ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Blekinge mitt Län: Blekinge län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Södertälje Län: Stockholms län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Kronoberg 6 Län: Kronobergs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ölands Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Örnsköldsvik Län: Västernorrlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Skärgården Län: Stockholms län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: ÄFO 1 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Gimmen Län: Dalarnas län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Nordväst Län: Skåne län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Oskarshamn Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Fagersta Möklinta Län: Västmanlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Skåne län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Kronobergs län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2016/2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017 Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Uppsala län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄlgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo
Älgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo 1 Älgskadeinventering i Uppsala län 2011 Sammanfattning Totalt sett
Läs merÄlgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo
Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo 1 Älgskadeinventering i Uppsala län 2010 Sammanfattning Under ett antal år har älgbetesskadorna
Läs merSkador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen
Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning
Läs merÄlgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT
Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT 04 2014 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Göteborg Flöjelbergsgatan
Läs merVad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merInventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen
Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen Rapporten är framtagen inom den regionala skogsstrategin för Småland med finansiering från det
Läs merRapport betesinventering augusti 2017
Rapport betesinventering augusti Bakgrund Betesinventeringen genomfördes mellan 3 juli till 21 juli och omfattade 133 bestånd fördelat på Holmens skogsinnehav i region köping. Den totala inventerade arealen
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur
Läs merÄbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0
Äbin Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0 Författare Matts Rolander, Skogsskonsulent, Skogsstyrelsen, matts.rolander@skogsstyrelsen.se
Läs merKlövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning
Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merRÖJNINGSUNDERSÖKNING 1997
ME D D E L A N D E 7 1998 RÖJNINGSUNDERSÖKNING 1997 Produktion - Miljö RÖJNINGSUNDERSÖKNING 1997 Produktion - Miljö Jönköping 1998 Författare Bengt Pettersson Jan Bäcke Papper Copy X Upplaga 1 ex Tryck
Läs merSambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en
Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Skogsbrukets Viltgrupp analyserat sambandet mellan älgtäthet och älgbetesskador på tall i Västerbo
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merTänk vilt när du sköter skog!
Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid
Läs merBeslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.
PROTOKOLL Nr H-57/2018 1(1) Datum 2018-10-18 Närvarande: Herman Sundqvist Erik Sollander Christer Kalén Generaldirektör, beslutande Skogspolitisk strateg Handläggare, föredragande Justeras Herman Sundqvist
Läs merReferenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017
Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 17 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christofersson
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen
Läs merRiktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens
Läs merVad är Viltförvaltning?
Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Jaktupplevelser 1 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen
Läs merInformation om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa
Information om Samråd Arbrå Östra VVO Flästa 2015-08-05 Målsättningar De regionala målen omfattar älgstammens kvalitet, skogen samt trafikskador. Älgstammen Målen nedan gäller inom länets älgförvaltningsområden
Läs merSpillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde
Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merBetesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Läs merUtvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg
Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Sammanfattning för 2001 2006 Foto: Jonas Lemel Oktober 2006 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 21-2006 Svensk Naturförvaltning
Läs merÄlghultsmetoden. Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning. Utläggning av provytor
Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning Utläggning av provytor Fördela km-rutor med vardera 40 provytepunkter jämnt över det område som ska inventeras. Det görs enkelt i ArcMap
Läs merÄlgförvaltningsplanernas måluppfyllelse
Älgförvaltningsplanernas måluppfyllelse Linköping November 2018 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 3 Analys av statistik på riksnivå... 7 4 Analys av statistik gällande Götaland...18 5 Analys
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs merReferenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2012
Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 212 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christoffersson
Läs merReferenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016
Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 1 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christofersson
Läs merInstruktion för Älgbetesinventering 2016
Instruktion för Älgbetesinventering 2016 VERSION 2016-06-01 ÄBININSTRUKTION 2016 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Målgrupp för denna instruktion 5 4 Förklaringar och information 5 5 Syftet med inventeringen
Läs merÄlgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.
Sida1(9) Distribution Deltagare : Länsstyrelse: Camilla Frisch Styrelsemötesprotokoll 2015-03-23. Deltagare; Per Hjärp. Holmen Skog. Fredrik Landström. Hargs Bruk Denny Häverstam Mellanskog Anders Holm
Läs mer