Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Transkript

1 Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 RAPPORT

2 Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Linda Höglund Göteborg Flöjelbergsgatan 8B SE MÖLNDAL Telefon

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Områdeskartor Bakgrund Metodik Rapportens innehåll och u ormning Resultat Gävleborg

4 4

5 Inventerade ÄFO 2014 Figur 1. Svart linje indikerar gräns för de fem älgförvaltningsområden (ÄFO) som ingick i inventeringen

6 Inventerade älgförvaltningsområden i mellersta Sverige 2014 Figur 2. Kartan visar de älgförvaltningsområden (ÄFO) som inventerats av Svensk Naturförvaltning AB i mellersta Sverige under försommaren Områden som denna rapport avser indikeras av ljus färg dvs. Gruvberget, Ljusne, Söder Voxnan, Trödje och Ödmorden. Uppdragsgivare för dessa var länsstyrelsen i Gävleborgs län. Övriga ÄFO inventerades på uppdrag av Sveaskog AB och/eller Stora Enso. 6

7 BAKGRUND Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län inventerat älgbetesskador i fem älgförvaltningsområden. Syftet har varit att få bättre kunskap om älgskadesituationen lokalt och att skapa en långsiktig övervakning av skadeutvecklingen i länets tallungskogar. Inventeringarna har skett på all skogsmark oavsett markägare. Skademätningarna utgör ett viktigt underlag för att bedriva effektiv skogsproduktion och om man parallellt följer utvecklingen av älgtätheten har man en väg till kunskap hur relationen mellan skador och älg ser ut på lokal nivå. Det senare av stor vikt för att kunna vara effektiv i att sätta in förvaltningsåtgärder. METODIK Områden och design Älgförvaltningsområdena inventerades enligt Skogsstyrelsens metod ÄBIN. För att mer ingående kunna beskriva förhållandet mellan skador orsakade av vilt respektive annat samt viltbetesskadornas art registrerades dock skador med en något högre upplösning dvs. fler mätvariabler. I vardera älgförvaltningsområde slumpades 55 kilometerrutor ut där rutor helt utan ungskogsavdelningar (synonymt med bestånd) ersattes med rutor med minst en ungskogsavdelning. I de utslumpade rutorna inventerades betesskador i upp till fyra avdelningar per ruta. I flera rutor uppfyllde dock inget bestånd kriteriet för mätbarhet (se nedan). Ytterligare rutor slumpades därför ut för att uppnå ett stickprov per delområde på ca 40 rutor med minst ett mätbart bestånd, vilket bedömdes ge en acceptabel statistisk precision. I varje avdelning gjordes mätningar i 1-15 slumpvis utlagda provytor. Antalet provytor bestämdes av avdelningens storlek samt andelen tall i avdelningen enligt princip beskrivna i Skogsstyrelsens instruktioner för upplägg av ÄBIN; I korthet ju större avdelning och ju mer tall desto fler provytor. Provytorna var cirkulära med radien 3,5 m. Urval av avdelningar Endast avdelningar utsatta för nämnvärd skaderisk har varit föremål för inventering. Underlaget för att välja ut sådana avdelningar 2014 utgjordes av Skogsstyrelsens register över faktiska avverkningar. Urvalet skedde efter följande kriterier: En genomsnittlig höjd för avdelningens produktionsstammar mellan 1 och 4 m. En andel av produktionsstammarna (ej undertryckta stammar) på minst 10% tall. En avdelningsareal på minst 0,5 ha. Eftersom uppgifter på höjd och trädslagsfördelning saknas i Skogsstyrelsens register gjordes ett initialt urval av avdelningsbestånd mellan ca 4 och 25 år (ett intervall som inkluderar i stort sett alla avdelningar mellan 1 och 4 m). I fält valdes sedan avdelningar av felaktig höjd bort dvs mätningar utfördes endast i avdelningar mellan 1 till 4 m. Likaså valdes bestånd med mindre än 10 % tall bort HÖST VINTER VÅR SOMMAR HÖST VINTER VÅR SOMMAR GAMLA SKADOR FJOL- SOMMAR- SKADOR FÄRSKA (VINTER) SKADOR ETTÅRIGA SKADOR Inventerings period Figur 3. Principskiss för klassificering av ålder på betesskada. Notera a föregående års sommarskador llsammans med de färska vinterskadorna summeras i begreppet e åriga skador. Notera även a gamla skador inkluderar föregående års sommarskador. 7

8 Rapport Älgbetesskador i tallungskog Gävleborgs län 2014 Mätningar Mätningarna utfördes mellan 20 maj och 4 juni I varje bestånd bedömdes: Om beståndet uppfyllde kriterierna för mätbart bestånd. Trädslagsblandning, medelålder, medelhöjd och ståndortsindex. På varje yta mättes/bedömdes: Medelhöjd på de högsta två barrstammarna, dock ej överståndare. Benämns härefter medelmaxhöjd. Ålder på en slumpvis vald tall över halva medelmaxhöjden. Tallens medelhöjd, i praktiken den högsta och lägsta tallen i provytan över halva medelmaxhöjden (ej överståndare). Antal stammar av respektive trädslag (endast produktionsträd) över halva medelmaxhöjden. Förekomst av stamskador på alla tallar över halva medelmaxhöjden. Dessa skador delades upp avseende orsak (vilt respektive annat), ålder på skada (figur 3) samt typ av skada (toppbete, stambrott eller barkgnag, figur 4). Typ av skada registrerades endast för ettåriga skador. A Antal stammar av rönn, asp, sälg och ek (tillsammans kallat RASE) över halva medelmaxhöjden. Höjden på den högsta stammen av trädslagen rönn, asp, sälg och ek. Förekomst av färskt och/eller gammalt bete på det högsta trädet inom respektive RASE-art. Om ungskogsröjning utförts. Vegetationsklass som lingontyp eller magrare, blåbärstyp eller grästyp eller bättre. Föryngrat/föryngrade trädslag samt föryngringsmetod. Sommarbetesskador Många skadeinventeringar har varit fokuserade endast på färska vinterskador (dvs skador som skett efter fjolårets tillväxtsäsong). I vissa områden kan emellertid skador av sommarbete vara omfattande. Detta i sig kan vara av intresse. Funderar man sedan på att försöka göra prognoser av hur skadorna kommer utvecklas krävs information av skador över hela året, inte bara vinterns skador. Det kan alltså finnas skäl att både explicit titta på sommarbetesskadorna (dvs betesskador som sker under tillväxtsäsongen, figur 3) och skatta senaste årets skador. B C Figur 4. De tre olika skadetyperna, orsakad av vilt, som registreras vid inventeringen. Alla är en form av stamskada. A) Färskt toppsko!sbete, B) Färskt barkgnag och C) Färskt stambro! samt färskt barkgnag. Foto: Johan Truvé (A) och Mar n Wallgärd (B, C). 8

9 A B C Figur 5. Tre exempel på toppsko sbete från olika perioder av året. A) Färskt bete från den gångna vintern, B) Färsk sommarbetesskada och C) Fjolsommarskada. Färska sommarbetesskador, B, ignoreras när tallplantan inspekteras på skador. Dessa skador noteras istället vid eventuell inventering nästkommande år och ser då ut enligt C (där har dock e sidosko undgå både olsommar- och färskt vinterbete). Foto: Anders Hedlund (B, C) och Johan Truvé (A) Mätningar av sommarskador ingår ännu inte i ÄBIN (såvida man inte väljer att inventera endast produktionsstammar). Vi valde emellertid att explicit registrera sommarskador. Eftersom helt färska sommarskador inte kunde täckas in vid tidpunkten för skadeinventeringen (då färska sommarskador kan ske hela sommaren) registrerades istället fjolårets sommarskador. Skillnaden mellan en färsk sommarbetesskada och en sommarbetesskada från fjolåret åskådliggörs i figur 5. Beräkningar Skattningar av parametrar för respektive område, t ex medelvärde av färska skador, har gjorts utifrån ett stratifierat trestegsurval (rutor i delområde, avdelningar i rutor och provytor i avdelningar). RAPPORTENS INNEHÅLL OCH UTFORMNING I denna rapport återfinns resultat för årets mätningar i utvalda älgförvaltningsområden (ÄFO). Rapporten består i huvudsak av tabeller och grafer. Kommentar av resultat finns där något bedöms extra värt att notera. Rapporten är i väsentliga delar ett underlag för intern verksamhet och har därför utformats mer detaljerat än vad som finns i enklare resultatblad som redovisas separat. Trädålder, stamhöjd, toppskottslängd, antal stammar, olika typer av skadefrekvenser etc. anges i rapporten med ett skattat medelvärde samt en skattad felmarginal (SE). Medelvärdet + SE talar om att det sanna värdet, med ca 68 % sannolikhet, finns i intervallet. 9

10 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Posi on för mä a kilometerrutor Figur 6. Områdeskarta med storlek och posi on för inventerade kilometerrutor. Ifyllda rutor indikerar rutor med minst e mätbara avdelningar (se metodik för kriterier på mätbar avdelning). 10

11 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Areal, s ckprov och ska ad avdelningskaraktäris ka för respek ve förvaltningsområde Total areal (ha) Areal ungskog (ha) Antal rutor med mätta avd Andel besökta rutor med mätbara avd Antal avd för urval Antal mätta avd Andel mätbara avd Gruvberget % % 252 Antal provytor Ljusne % % 242 Ödmorden % % 216 Söder Voxnan % % 257 Trödje % % 202 Gävleborg % % Trädålder (år) Medelmaxhöjd (dm) Medelhöjd (dm) Andel röjt Andel lingontyp Tall per ha Gran per ha Björk per ha Övrigt per ha Totalt per ha Andel tall av totalt Andel blåbärstyp Andel tall eller gran av totalt Andel grästyp Gruvberget 10,6+/- 0,5 24,4+/- 2,1 20+/- 1,8 12% +/- 6% 83% +/- 5% 17% +/- 5% 0% +/- 0% Ljusne 8,8+/- 0,4 22,6+/- 1,4 18,7+/- 1,2 39% +/- 13% 52% +/- 8% 48% +/- 8% 0% +/- 0% Ödmorden 10+/- 0,4 25,2+/- 2,1 20,6+/- 1,6 37% +/- 10% 60% +/- 8% 39% +/- 8% 2% +/- 1% Söder Voxnan 11,6+/- 0,5 33,2+/- 2,7 25,8+/- 2,8 11% +/- 5% 60% +/- 5% 35% +/- 4% 5% +/- 2% Trödje 11,4+/- 0,5 31,6+/- 2,7 26,7+/- 2,4 2% +/- 1% 50% +/- 6% 44% +/- 5% 6% +/- 3% Gävleborg 10,6+/- 0,3 27,8+/- 1,4 22,4+/- 1,2 23% +/- 5% 62% +/- 4% 36% +/- 4% 3% +/- 1% Andel tall av tall och gran Gruvberget 1315+/ / / / / % 50% 76% Ljusne 984+/ / / / / % 46% 52% Ödmorden 914+/ / / / / % 56% 61% Söder Voxnan 1217+/ / / / / % 55% 59% Trödje 1442+/ / / / / % 49% 73% Gävleborg 1100+/ / / / / % 53% 63% Datum start Datum slut Gruvberget 21-maj 03-jun Ljusne 20-maj 04-jun Ödmorden 20-maj 03-jun Söder Voxnan 21-maj 01-jun Trödje 22-maj 01-jun Gävleborg 20-maj 04-jun Kommentarer Värdet efter +/- indikerar skattningens medelfel (på engelska standard error, förkortat SE). Med stammar avses de träd som är över halva medelmaxhöjden, dvs halva medelhöjden av de två högsta tall eller granstammarna som ej är överståndare. Uppmätt trädslagsfördelning representerar endast produktionsträd som överstiger provytornas halva medelmaxhöjd i avdelningar. Avdelningarna är i sin tur inte heller representativa för all typ av ungskog utan för den ungskog som anges genom uppställda kriterier på höjd, tallandel och areal (se metodik för närmare förklaring). Orsaker till att avdelningar inte varit mätbara har mestadels berott på fel höjd men även på avsaknad av tillräckligt med tall. Figur 7. 11

12 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Genomsni liga skador i respek ve förvaltningsområde Ettårig (<1 år) Färsk (vinter) Fjolårssommar Gruvberget 9,9% +/- 2,7% 7,5% +/- 2,7% 2,3% +/- 0,8% Ljusne 5,7% +/- 1,1% 3,4% +/- 1,1% 2,4% +/- 0,8% Ödmorden 14,3% +/- 3,9% 8,2% +/- 1,8% 6% +/- 3,1% Söder Voxnan 8% +/- 1,3% 6,4% +/- 1,1% 1,7% +/- 0,5% Trödje 4,1% +/- 1,4% 1,5% +/- 0,4% 2,6% +/- 1,3% Gävleborg 10,1% +/- 1,6% 6,7% +/- 0,9% 3,5% +/- 1,2% Figur 8. Betesskada-Bara färsk (vinter) Betesskada- Både färsk (vinter) och gammal Figur 9. Betesskada- Bara gammal Bara annan skada Ingen skada Gruvberget 3% +/- 0,8% 4,5% +/- 2% 27% +/- 4% 22% +/- 2% 43% +/- 4% Ljusne 2,1% +/- 0,8% 1,2% +/- 0,6% 16% +/- 3% 22% +/- 3% 59% +/- 3% Ödmorden 3,2% +/- 0,9% 5% +/- 1,1% 38% +/- 5% 18% +/- 4% 36% +/- 6% Söder Voxnan 2,4% +/- 0,7% 3,9% +/- 0,8% 31% +/- 3% 23% +/- 2% 40% +/- 5% Trödje 1,1% +/- 0,4% 0,4% +/- 0,3% 19% +/- 5% 9% +/- 2% 71% +/- 4% Gävleborg 2,7% +/- 0,4% 4% +/- 0,6% 31% +/- 3% 20% +/- 2% 42% +/- 3% Kommentarer Värdet efter +/- indikerar skattningens medelfel (på engelska standard error, förkortat SE). Enligt ÄBIN-definition utgör färska skador andelen stammar över halva medelmaxhöjden som drabbats av älgbete efter föregående års tillväxt (i praktiken ifrån september 2013). För att få fram de ettåriga skadorna adderas antalet tallar med färska vinterskador med antalet tallar med betade tallar från fjolårets sommar. Gammal betesskada utgörs av alla skador före slutet på föregående års tillväxt dvs. skador även från fjolårets sommar. Med bara annan (ibland benämnt övrig) skada avses skadade stammar vars skadeorsak är osäker eller med säkerhet annat än viltbete. Figur

13 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Genomsni liga skador i respek ve förvaltningsområde Stammar ettårig skada Bara bete Både bete och annat Bara annat Gruvberget 10% +/- 3% 0% +/- 0% 1% +/- 0% Ljusne 6% +/- 1% 0% +/- 0% 1% +/- 0% Ödmorden 14% +/- 4% 0% +/- 0% 0% +/- 0% Söder Voxnan 8% +/- 1% 0% +/- 0% 1% +/- 0% Trödje 4% +/- 1% 0% +/- 0% 0% +/- 0% Gävleborg 10% +/- 2% 0% +/- 0% 1% +/- 0% Stammar ackumulerad skada Både bete Bara bete och annat Bara annat Gruvberget 30% +/- 5% 5% +/- 1% 22% +/- 2% Ljusne 18% +/- 3% 2% +/- 1% 22% +/- 3% Ödmorden 34% +/- 4% 13% +/- 6% 18% +/- 4% Söder Voxnan 27% +/- 3% 10% +/- 3% 23% +/- 2% Trödje 20% +/- 5% 0% +/- 0% 9% +/- 2% Gävleborg 29% +/- 2% 9% +/- 3% 20% +/- 2% Figur 11. Figur 12. Skadefördelning för inventerade stammar Bara bete Både bete och annat Bara annat Oskadade Alla stammar Gruvberget Ljusne Ödmorden Söder Voxnan Trödje Gävleborg Kommentarer Värdet efter +/- indikerar skattningens medelfel (på engelska standard error, förkortat SE). Ackumulerade skador innebär tallar med skada oavsett skadans ålder. Med annat (ibland benämnt övrigt) avses skada som med stor sannolikhet inte gått att klassa som älgbetesskada. I genomsnitt 467 oskadade tallstammar av totalt 1100 tallstammar vid en genomsnittlig höjd på 2,2 meter. 13

14 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Skadegrad för mä a kilometerrutor Ackumulerade skador Figur 13. De oranga punkterna indikerar posi on för inventerade rutor med mätbara avdelningar samt rela v storlek på ackumulerade skador, dvs. skador av alla åldrar, i respek ve ruta år Rutorna har valts ut slumpmässigt bland rutor som har minst en avdelning som uppfyller uppställda kriterier (se metodik). De a förklarar a rutorna inte är jämnt fördelade i respek ve ÄFO. Observera även a en punkt motsvarar endast en ruta. Man bör därför inte låta en eller e fåtal punkter beskriva llståndet högst lokalt utan istället se enbart ll storskaliga skillnader. 14

15 RESULTAT FÖR GÄVLEBORG Förekomst och skador på RASE i respek ve älgförvaltningsområde Antal RASE per ha Högsta stam över medelmaxhöjd Högsta stam under medelmaxhöjd-betad Högsta stam under medelmaxhöjd- Obetad Stam saknas Gruvberget 253+/ % +/- 2% 29% +/- 5% 2% +/- 1% 65% +/- 6% Ljusne 445+/ % +/- 3% 36% +/- 4% 5% +/- 1% 48% +/- 5% Ödmorden 276+/ % +/- 5% 31% +/- 6% 2% +/- 1% 52% +/- 7% Söder Voxnan 179+/ % +/- 3% 34% +/- 5% 2% +/- 1% 53% +/- 6% Trödje 335+/- 86 4% +/- 2% 29% +/- 6% 1% +/- 0% 67% +/- 7% Gävleborg 259+/ % +/- 2% 32% +/- 3% 2% +/- 1% 55% +/- 3% Figur 14. Kommentarer Värdet efter +/- indikerar skattningens medelfel (på engelska standard error, förkortat SE). RASE är ett samlingsnamn för rönn, asp, sälg och ek. Alla är de prefererade arter för klövvilt och även på olika sätt ett viktigt inslag i skogen med tanke på den biologiska mångfalden. Andelen provytor med eller utan RASE, med en RASE-stam högre eller lägre än avdelningens medelmaxhöjd och högsta RASE-stam betad eller obetad, utgör index över möjligheten för RASE att vara trädbildande, inom ÄBIN kallat konkurrensstatus. Tabellen visar antal RASE över halva medelmaxhöjden per ha samt konkurrensstatus för respektive ÄFO. De flesta provytorna saknade RASE. I de provytor där RASE ändå fanns var den högsta stammen under medelmaxhöjden och betad. Figur 15. Kra igt betad asp vilken utsa s för årets bete liksom äldre bete. Foto: Mar n Wallgärd 15