INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING"

Transkript

1 2006 dikor

2 INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter kor med goda modersegenskaper och som ges näringsmässigt bra förutsättningar. De rörliga kostnaderna för kon ska dessutom vara så låga som möjligt för att totalekonomin ska bli god. Intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen bör därför avspegla alla ovanstående egenskaper. Att beräkna nyckeltal är ett bra sätt att få kunskap om nuläget i produktionen. Om beräkningarna dessutom görs årligen får man en jämförelse mellan olika produktionsår. Extra intressant blir det om man även sätter ett mål inför kommande år. Nyckeltal väcker många frågor och de ger lätt upphov till diskussioner, som i sin tur leder till förslag på förändringar. Förändringar som ska leda till en förbättring av det ekonomiska resultatet. Det går med fördel att samlas kring nyckeltal i s.k. utvecklingsgrupper. Diskussioner med kollegor är uppskattade och det finns också möjlighet att inom gruppen jämföra sig med varandra. Det sistnämnda ger för många en extra dimension i arbetet. Här följer en presentation av intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen. För varje nyckeltal finns också föreslag på punkter att diskutera. En speciell blankett finns framtagen för redovisning av nyckeltalen. På blanketten finns även möjlighet att visa hur förändringar i nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. HELENA STENBERG LENA WIDEBECK Taurus är slakteriernas (Swedish Meats, Avelspoolen och KLS), Svensk Mjölk och LRF:s utvecklingsbolag för nötköttsrådgivning. Mer information om Taurus hittar du på hemsidan 02 INLEDNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

3 DIKOR Sju ekonomiskt intressanta nyckeltal Betäckta hondjur Målet bör vara att så många som möjligt av de kor och kvigor som betäckts ska vara dräktiga och föda en kalv under året. Avvanda kalvar per betäckt hondjur Kalvningen ska förhoppningvis ge en levande och så småningom avvand kalv. Avvänjningsvikt Vikten på kalven avgör betalningen. Korna bör avvänja så tunga kalvar som möjligt. Kalvningsintervall Långa kalvningsintervall förskjuter kalvningstidpunkten och gör korna mer ineffektiva. Rekryteringsprocent Kvigan är en investering för framtiden som samtidigt kostar pengar i uppfödningen. Rörlig kostnad per ko Den rörliga kostnaden per ko används i beräkningarna för att värdera effekten av en förbättring av produktionsnyckeltalen. Kalvningsperiodens längd En utdragen kalvningssäsong är arbetskrävande och ger kalvar som varierar i storlek och vikt. Både kalvar, ungdjur och kor blir svåra att hålla i enhetliga utfodringsgrupper. Så beräknas nyckeltalen Betäckta hondjur Definition: Antal betäckta eller seminerade kvigor och kor som finns i besättningen den 1 januari det år som nyckeltalen ska beräknas för. Anges i antal. Avvanda kalvar per betäckt hondjur Definition: Antalet avvanda kalvar dividerat med antalet betäckta kor och kvigor. Anges i antal med två decimaler. Avvänjningsvikt Definition: Summan av avvänjningsvikterna för alla kalvar som avvants under året dividerat med antalet. Anges i jämnt antal kilo. Kalvningsperiodens längd Definition: antalet dagar från första till sista kalvning i besättningen under året. Anges i jämnt antal dagar. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR BERÄKNING Kalvningsintervall Definition: Summan av alla kors kalvningsintervall dividerat med antalet kor. Kalvningsintervall är antalet månader mellan en kos två senaste kalvningar. Anges i månader med en decimal. Rekryteringsprocent Definition: Antalet kvigor som kalvat under året dividerat med totala antalet kalvningar. Anges i jämnt antal procent. Rörlig kostnad per ko Definition: Summan av kostnaderna för grovfoder, bete, kraftfoder, mineraler, strö, tjur eller semin samt övrigt (klövverkning, veterinär, öronbrickor mm) Inga kostnader för byggnader eller arbete tas med. Inte heller några räntekostnader eller kostnad för rekrytering (se avsnitt Sätt kronor och ören på nyckeltalen ). Anges i jämnt antal kronor. 03

4 TOLKNING DIKOR AV NYCKELTAL 04 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

5 DIKOR Så tolkas nyckeltalen Betäckta hondjur Avvanda kalvar per betäckt hondjur Är antalet hondjur anpassat till gårdens förutsättningar? Beakta både areal, åker och beten samt byggnader. Finns det betäckta hondjur som inte är avsedda att kalva ( slaktdjur) i besättningen? Ibland betäcks kor och kvigor avsedda för slakt av olika anledningar ändå. Finns några sådana kvar i besättningen den 1/1 ska dessa inte räknas. Det är enbart betäckta hondjur avsedda att kalva som ska vara med. Diskutera varför slaktdjuren betäcks? Är korna dräktighetsundersökta? Om nej, diskutera kostnaderna med att övervintra tomma kor. Diskutera när och hur en dräktighetsundersökning är lämplig att genomföra i besättningen. Finns det höstkalvande kor i besättningen? Om ja, diskutera hur dessa ska behandlas vid beräkningen av nyckeltal. Låt november- och decemberkalvande kor ingå i nästa års kalvomgång. För september- och oktoberkalvande kor är det bättre att beräkna separata nyckeltal för denna grupp. Brytpunkten bör då inte vara årsskiftet. Vad är huvudorsaken till en siffra under 1? Beror resultatet på att tomma kor har övervintrats eller på att kalvarna dör? En siffra över 1 visar på en hög tvillingfrekvens. När dör kalvarna? I samband med förlossningen eller senare under uppfödningen? Beror dödligheten på hög tvillingfrekvens? Diskutera vid behov rutinerna i samband med kalvning t ex var kalvningarna sker och om kalvningarna övervakas. Diskutera även vad dödfödslarna beror på t ex fellägen och /eller svåra förlossningar och kornas/kvigornas storlek och kondition. I samband med det sistnämnda är det lämpligt att även diskutera utfodringsstrategier kring kalvning. Diskutera även hur avelstjuren väljs ut både med avseende på ras och individ? Förekommer dödfödslarna både på kvigor och kor? Om kalvarna dör senare under uppfödningen kan följande diskuteras. Dör kalvarna innan de kommit ut på bete eller efter? Är kalvarna svaga redan när de föds för att sedan dö efter några dagar/veckor? Får de nyfödda kalvarna i sig råmjölk? Diskutera även selen och E-vitamin tillförseln, om?, när? och hur?. Är någon/några döda kalvar obducerade? Är/ har veterinär varit inkopplad? Beror dödlighet på bete på olyckshändelser? Oländig terräng? Förgiftningar? PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR TOLKNING 05

6 TOLKNING DIKOR AV NYCKELTAL Avvänjningsvikt Är resultatet rimligt utifrån ras/raskombination i besättningen. Jämför t ex avvänjningsvikten med den dominerande rasens 200 dagars vikt i KAP. Diskutera könsfördelningen på kalvarna. Kvigkalvar väger i genomsnitt mindre än tjurkalvar. Hur hög är tvillingfrekvensen? Tvillingar väger i genomsnitt mindre än enfödda kalvar. Hur hög är rekryteringsprocenten i besättningen? Finns det många förstakalvare i förhållande till kor sjunker avvänjningsvikten. Diskutera även kornas näringsförsörjning. Betenas avkastning och beläggningsgrad har betydelse här. Diskutera avvänjningstidpunkten för kalvarna. Hur gamla är de vid avvänjning? Utfodras kalvarna på betet? Avvänjs alla kalvar samtidigt oavsett födelsedatum? Diskutera avelsmålet i besättningen? Är rasvalet optimalt för gårdens förutsättningar? Finns t ex kornas mjölkproduktion med i avelsmålet? Kalvningsperiodens längd Vilken är den önskade/optimala kalvningstidpunkten i besättningen? Finns höstkalvare i besättningen bör de november och december kalvande korna räknas med i kalvningsperioden för nästkommande år (se resonemang under antalet betäckta kor ovan). Diskutera fördelar och nackdelar med koncentrerad kalvning. Fördelar är t ex koncentrerad arbetstopp, högre genomsnittlig avvänjningsvikt och jämnare kalvgrupper (plus både vid försäljning och vid egen vidareuppfödning). Nackdelar kan vara ett ökat utrymmesbehov då fler kalvningsboxar behövs och en koncentrerad arbetstopp kan även i vissa företag vara en nackdel. Diskutera rutinerna för betäckningstjurarna i besättningen. Hur många kor per tjur? Ålder på tjurarna? När släpps respektive tas tjurarna ifrån? Diskutera vilken kondition korna har vid betäckning? Är det någon speciell grupp av kor som kalvar senare, t ex andrakalvare (blivit dräktiga sent som första kalvare)? Diskutera då utfodringsrutinerna för denna grupp. Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt. Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och kalvning? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren kommer igång att jobba efter släpp till korna. Diskutera utslagningsstrategi för korna. Betäcks de kor som släpat efter året innan om? Dräktighetsundersöks korna så man vet om de har blivit dräktiga sent? 06 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

7 DIKOR Kalvningsintervall Diskutera nackdelarna med ett långt kalvningsintervall t ex att kalvningstidpunkten förskjuts och att kostnaden för kon per kalv ökar. Diskutera betäckningsrutinerna. Används semin eller betäckningstjur eller både och? Får de seminerade korna längre kalvningsintervall? När släpps respektive tas tjurarna bort? Hur många kor/betäckningstjur? Diskutera kornas kondition vid kalvning. I samband med detta diskuteras även utfodringsstrategin runt kalvning. Vad händer med kor som tar sig dräktiga sent? Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt. Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och kalvning? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren kommer igång att jobba efter släpp till korna. Rörlig kostnad per ko Diskutera gårdens kostnader för de aktuella posterna. Finns det inga exakta siffror så gör rimliga generella uppskattningar. Hjälp kan fås från t ex Taurus dikokalkyl på Den rörliga kostnaden per ko kan även fås genom att de ekonomiska nyckeltalen baserade på bokföringsuppgifter beräknas. I sista hand kan en generell kostnad användas för att åskådliggöra vad en förändring i nyckeltalen innebär ekonomiskt. En rimlig kostnad ligger mellan och kronor per ko och år. Rekryteringsprocent I vilken fas befinner sig besättningen? Utökning? Minskning? Stadig? Det är naturligt med en hög rekryteringsprocent vid en utökning medan en hög rekrytering i en stadig fas bör diskuteras. Är besättningen en avels- eller bruksbesättning? I avelsbesättningen strävar man ofta efter en högre rekryteringsprocent för att nå ett snabbare avelsframsteg. Diskutera för- och nackdelar med en hög rekryteringsprocent ( 30 % och uppåt) Fördelar med en hög rekrytering är t ex snabbare avelsframsteg, snabbare få en mer enhetlig kogrupp, kunna satsa på slakt av ungkor istället för kvigor. Nackdelar är t ex ökad risk för kalvningsproblem och därmed även en ökad arbetsinsats, ökad kostnad för uppfödning av rekryteringsdjur och lägre avvänjningsvikter på kalvarna. Diskutera avelsmålet i besättningen. Hur väljer man ut de kvigor som ska betäckas? Stämmer urvalsprocessen med avelsmålet? PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR TOLKNING 07

8 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL ÅR Nuläge Mål Jämför Antal betäckta hondjur den 1/1 Avvanda kalvar/betäckt hondjur Avvänjningsvikt, kg Kalvningsperiodens längd, dagar Kalvningsintervall, mån Rekrytering % Rörlig kostnad per ko och år, kr VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR? Nuläge Rörlig kostnad per kg avvand kalv kr/ko/år / mån x / kalvar = Kostnad kr per kg avvand kalv och år OM DU NÅR UPPSATTA MÅL: Antal avvanda kalvar / mån x / kalvar = Avvänjningsvikt / mån x / kalvar = Kalvningsperiodens längd / mån x / kalvar = Kalvningsintervall / mån x / kalvar = Rekrytering kvigor x kr/ kor kr/ko kr/ko/år / / mån x kalvar = Rörlig kostnad per ko & år / mån x / kalvar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 08 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

9 DIKOR Sätt kronor och ören på nyckeltalen Vi har valt en metod som ofta används utomlands för att visa vad en förändring av ett nyckeltal egentligen är värt i pengar. Man utgår från den rörliga kostnaden för en diko i besättningen eftersom den är ett bra mått på vad kalven kostar att producera. Sedan fördelas kostnaden för dikon på varje kilo avvand kalv. Kostnaden för att producera ett kilo avvand kalv påverkas av allt vi mäter i nyckeltalen, såsom Inte dräktiga, men betäckta kor Kalvningsintervall och kalvningsperiodens längd, Antal avvanda kalvar och deras avvänjningvikt Rekryteringsprocent Det följande exemplet visar vad kostnaden är i nuläget för att producera ett kilo avvand kalv och hur förbättringar i de olika nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. Nyckeltal nuläge: mål Antal betäckta kor den 1/1: 50 Antal avvanda kalvar: Avvänjningsvikt: 285 kg 295 kg Kalvningsperiodens längd: 105 dagar 84 dagar Kalvningsintervall: 12,3 månader 12,0 månader Rekrytering: 20 % 10 % Rörliga kostnader per ko och år: 4500 kr 4300 kr Nuläge Kostnaden för att producera 1 kg avvand kalv med gårdens nuvarande resultat är 17:90. Kostnaden beräknas genom att ta rörlig kostnad per ko och dividera med antal kilo avvand kalv per ko och år. Antal kilo avvand kalv per ko och år påverkas av: avväjningsvikt kalvningsintervall antal avvanda kalvar 4500 kronor /12,3 mån x 45/50 kalvar = 17:90 avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv 4500/285 x 12/12,3 x 45/50 = 17:90 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR KRONOR OCH ÖREN 09

10 DIKOR Mål Antalet avvanda kalvar Om andelen antalet avvanda kalvar ökar från 45 till 48 blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 16:80. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/285 x 12/12,3 x 48/50 = 16:80 kr/kg + 1:10 kr/kg Avvänjningvikt Om avvänjningsvikten höjs från 285 till 295 kg med hjälp av andra åtgärder än att kalvningsperioden förkortas blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:30 kr. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/295 x 12/12,3 x 45/50 = 17:30 kr/kg + 0:60 kr/kg Kalvningsperiodens längd Om kalvningsperiodens längd förkortas från 105 till 84 dagar kan avvänjningsvikten förväntas öka till 295 kg och kostnaden för att producera 1 kg kalv blir 17:30. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/295 x 12/12,3 x 45/50 = 17:30 kr/kg + 0:60 kr/kg Kalvningsintervall Om kalvningsintervallet förkortas från 12,3 till 12,0 månader blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:50 kr. avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4500/285 x 12/12,0 x 45/50 = 17:50 kr/kg + 0:40 kr/kg Rekryteringsprocent Merkostnaden för att rekrytera ett djur har beräknats till kronor utifrån skillnaden mellan livvärdet och slaktvärdet på kvigan. NULÄGE: 10 rekryteringsdjur x kr= kr Kostnaden per ko blir /50= 575 kr Kostnaden per kg avvand kalv blir 575 kronor /12,3 mån x 45/50 kalvar = 2:28 kr MÅL: 5 rekryteringsdjur x kr= kr Kostnaden per ko blir 14375/50= 287,50 kr Kostnaden per kg avvand kalv blir 287,5 kr/ko /12,3 mån x 45/50 kalvar = 1:14 kr Om rekryteringsprocenten sänks från 20 % till 10 % sänks kostnaden för att producera 1 kg kalv med 1:14 kr/kg, från 17:90 till 16:76. Rörliga kostnader per ko Om kons rörliga kostnader sänks med 200 kr blir kostnaden per kg avvand kalv 17:10 kr. 17,1 kr/kg avvand kalv d v s + 0,8 kr/kg avvand kalv avvänjningvikt kalvningsinterv avvanda kalvar Kostnad/kg kalv förbättring 4300/285 x 12/12,3 x 45/50 = 17:10 kr/kg + 0:80 kr/kg Till slut Om besättningen i exemplet lyckas att nå alla sina mål kan reduceringen i rörlig kostnad per kg avvand kalv bli så stor som runt 4 kronor vilket motsvarar en ökad intäkt per ko på runt 1000 kronor. För att nå uppsatta mål krävs insatser. Då målen sätts måste insatsernas storlek och kostnad finnas med i resonemanget. Beräkningarna ovan visar dock att det finns ekonomiskt utrymme för att göra insatser för att förbättra produktionsresultatet. 10 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR

11 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR Gårdsnamn: Dikogården Brukare: Karl Gustafsson SE-nr: NYCKELTAL ÅR 2006 Nuläge Mål Jämför Antal betäckta hondjur den 1/ Avvanda kalvar/betäckt hondjur 0,90 0,96 +0,06 Avvänjningsvikt, kg kg Kalvningsperiodens längd, dagar dagar Kalvningsintervall, mån 12,3 12,0-0,3 månader Rekrytering % % Rörlig kostnad per ko och år, kr kr VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR? Nuläge Rörlig kostnad per kg avvand kalv 4500 kr/ko/år / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = Kostnad kr per kg avvand kalv och år 17:90 OM DU NÅR UPPSATTA MÅL: Antal avvanda kalvar / 12.3 mån x 48 / 50 kalvar = 16:80 Avvänjningsvikt / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:30 Kalvningsperiodens längd / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:30 Kalvningsintervall / 12.0 mån x 45 / 50 kalvar = 17:50 Rekrytering 5 kvigor x 287,5 kr/ 50 kor 287,5 kr/ko 287,5 kr/ko/år / / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 1:14 16:76 Rörlig kostnad per ko & år / 12.3 mån x 45 / 50 kalvar = 17:10 BESLUTADE ÅTGÄRDER Dräktighetsundersök alla betäckta hondjur. Ta bort avelstjuren efter 3 månader. NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 2008 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR KRONOR OCH ÖREN 11

12

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015 EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag Innehåll EU:S NÖTDJURSBIDRAG............................... 4 1. Nytt

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Att börja. -med dikor

Att börja. -med dikor Att börja -med dikor INLEDNING För att säkerställa tillgången på kalv till nötköttsproduktionen behöver antalet dikor i landet öka. Det finns också idag betesmarker som hävdas dåligt där dikor med kalvar

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

KAP, Kött Avel Produktion.

KAP, Kött Avel Produktion. Svensk Mjölks bestämmelser angående KAP, Kött Avel Produktion. Till den av SJV utfärdade föreskriften om nötkreatur som används till avel har Svensk Mjölk meddelat följande regler för KAP. 1. Allmänt.

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Mineraler. och lite annat

Mineraler. och lite annat Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Vetenskaplig redovisning Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Inledning I Sverige finns cirka 160 000 dikor fördelade på omkring 13 000 besättningar. Dessa

Läs mer

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt 1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR Lördagen den 19 november 2012 Visning kl. 10.30 och auktionen börjar 13.00 Huvudsponsorer: Limousinkött, Dickssons Kött & Handel AB, SLS AB, Sveland, Ofab,

Läs mer

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data?

Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data? 1 Man vill veta om lamm som är ute på bete med modern är friskare än lamm som fötts upp med nappflaska. Man delar därför slumpmässigt in nyfödda lamm i två grupper, där den ena gruppen får gå ute på bete

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20 Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20 Innehåll Sammanfattning s 2 Inbjudan s 3-4 Regler för prövningsomgången 2012/2013 s 5-10 Bilaga 1 Prövningskostnader s 11 Bilaga 2 Anmälningsblankett s

Läs mer

Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella

Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella Syftet med detta PM är att klargöra SVAs rekommendationer avseende antikroppsundersökningar i besättningar som spärrats på grund av salmonella.

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning till renskötselföretag

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Haverö Alvdal Öv Rendal Skrälldalen Atna Engerdal Vinstra Ri ngebu Tenskog Koppang Osdalen Galven Fulufjället Ev en sta d Vona Trysil Bollnäs Våmhus

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer