svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden."

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar om projektet Foder och fägring. Seminariet ingår som en del av projektet. Läs mer om projektet: Syftet med seminariet var att; visa på var behovet av bete finns i länet. ge inspiration och möjligheter för företag att kunna dra nytta av den informationen för att tex utveckla sin verksamhet. få nya infallsvinkar till lösningar på denna problematik. o ekonomisk lönsamhet att ha betesdjur. Utmaningen är att få svårskötta marker som tex betesmarker långt från djurgårdar och andra värdefulla marker där det kan vara svårt att få ekonomisk bärighet. o att öka betesdjur på bete inom skyddade områden. skapa kontakter för ev samarbete mellan företag eller föreningar. Inför eftermiddagens diskussioner ställdes följande frågor som deltagarna skulle ha med sig under dagen för att reflektera utifrån sin egen situation. Hur kan jag och mitt företag/organisation dra nytta av att det finns ett behov av bete? Vad behövs för att det ska gå runt ekonomiskt? Vad behövs för att det ska fungera praktiskt? Hur kan vi arbeta tillsammans? Beskrivning av läget i länet Jens Montelius Risberg, projektledare LIFE Foder & Fägring Idag har skötseln av många värdefulla marker upphört eller blivit sämre. Till detta visar även statistik att nötkreatur minskar i antal samt att djurgårdar med nötkreatur även minskar och att de även koncentreras till vissa områden. Avståndet mellan djur och betesmarker är större i Dalarna i jämförelse med andra delar av landet. I genomsnitt är avståndet i Svealand 600 meter mellan brukningscentrum och betesmarker, för Dalarna är det 1200 meter. Så Dalarna har större avstånd än många andra län. I denna statistik finns dock fäbodar med vilket gör att statistiken blir något Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN Fax E-post Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

2 Minnesanteckningar 2 (10) svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Antal tamdjur och djurgårdar Statistik från Jordbruksverket visar för Dalarna att antal dikor och får ökar, medan mjölkkor, kvigor, tjurar och stutar minskar. Minskningen av nötkreatur är oroande eftersom de gör det stora jobbet på betesmarker. Ser man till statistiken om antal djurgårdar i Dalarna så visar även den att mjölkgårdarna och företag med kvigor, tjurar och stutar har minskat drastiskt. De som föder upp kalvar och fårfarmare är ganska oförändrade i antal. En fråga om statistiken för hästar ställdes. De siffror som finns med i presentationen innefattar bara hästar på jordbruk. Det är långt ifrån alla hästar som finns i länet. Det var en brist i statistiken som vi inte fått förklarat i förväg. Hästar kan därför spela en större roll för betesmarkerna än vad som sas under seminariet. Figur 1 Fodertillgång och betesdjur Kartan över fodertillgång och betesdjur (figur 1) visar kommunerna i olika färger där mörkast färg visar att det finns tillräckligt med betesdjur för att klara hävden av betesmarkerna. I de ljusa kommunerna finns det problem att klara av hävden. De kommuner som har svårast att klara av detta är Ludvika, Rättvik, Orsa, Mora, Älvdalen och Malung-Sälen.

3 Minnesanteckningar 3 (10) Fördelning av tamdjur och betesmarker Nötkreatur finns främst i länets jordbruksmarker och mindre utanför (figur 2). För får ser det likartat ut men där är det mer utspritt över länet (figur 3). Figur 2 Figur 3 På kartan över Dalarnas betesmarker (figur 4) finns givetvis de flesta betesmarker inom jordbruksbygderna, men många finns även utanför där vi utifrån tidigare kartor vet att det är färre betesdjur. De blå prickarna visar betesmarkerna och färgerna visar arealen

4 Minnesanteckningar 4 (10) betesmark inom en viss radie. Samma analysradie har använts för betesmarksarelen som för djurantalet. Ser man bara till de mest värdefulla markerna ser man ett liknande mönster men där en något större andel av de avlägsna markerna hör till de värdefulla. Figur 4 Problembilden är klar. Hur ska man lösa det faktum att avsaknaden av betesdjur där behov finns av bete. Hur kan man lösa detta? Genom att flyttar djur mellan områden? Hur sköts tillsynen då? Vad har gjorts tidigare Det har funnits betesprojekt tidigare på Länsstyrelsen. Inom projektet Foder och fägring har det hållits inspirationsmöten i länet. Det finns många lokala engagemang som betesföreningar, lokal köttförsäljning, och eldsjälar. Detta lokala engagemang är viktigt att de får stöd att sprida intresse och kunskap till fler. Fråga: Finns det analyser angående odlad vall/beten. Länsstyrelsen tar frågan med sig men kan inte ge ett klar svar här. Det går inte att på ett lätt sätt skilja ut betade vallar från slåttervallar men andelen vall. Däremot kan vi analysera hur arealen vall är fördelad på samma sätt som vi analyserat fördelningen av arealen betesmark. Frågan förs vidare till

5 Minnesanteckningar 5 (10) den utvärdering som görs av nuvarande landsbygdsprogram och även till de som skulle kunna ordna ett eventuellt uppföljningsseminarium. Miljöersättningar - Björn Forsberg, Landsbyggsdirektör Länsstyrelsen Under 2014 pågår utbetalningar för de alla pågående åtaganden. Från 2015 startar ett nytt Landsbygdsprogram med bl.a. utbetalningar för betesmarker och slåtterängar, fäbodar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, omställning till ekologisk produktion mm startar fler bl.a. hotade husdjursraser, skyddszoner och minskade kväveläckage. Exakt hur ersättningsnivåer och regler kommer att se ut är oklart än så länge. För miljöinvesteringar finns det inget regelverk klart ännu. Under 2014 kan man ansöka om stängel mot rovdjur med samma regler som tidigare. Övriga miljöinvesteringar startar senare. Längre fram kommer man kunna söka om bl.a. anläggningar av våtmarker och dammar, engångsröjning av betesmark mm. Inget stöd kommer att finnas till kulturmiljöer utanför renskötselområdet. Vad gäller gårdsstöden så fick man böta miljonbelopp för att man hade för generös tillämpning av antal träd. Just nu håller reglerna på att ses över. Det kommer att finnas kompensationsbidrag för områden där det inte finns samma förutsättningar än längre söderut. Dalarna kommer att ingå, men inga regler och kartgränser är klara ännu. Företags- och projektstöd. Tex Mjölkrobotar kan man söka för i nya programmet. Vi vet inget om reglerna, men stöden kommer att minska. För djurstallar kan man söka, men bara om man har utökat djurantal mot tidigare. Från oönskad mjölkrasdjur till hängmörat kött via hotade betesmarker, hur går det ihop? - Nick Nancholas, ekonomirådgivare Hushållningssällskapet Idag väljer många mjölkbönder att sluta eftersom de har dålig lönsamhet. Samma sak gäller för köttindustrin som är pressad för att konsumenterna vill ha billigt kött. Det leder till att det är svårt att hitta köttrasdjur idag. Betesmarker växer igen och myndigheterna vill åtgärda det. För att summera nuläget kan man säga att alla dessa aktörer inte är nöjda, men hur ska man vända trenden? Konsumenterna har mer och mer börjat efterfrågat köttkvalitet vilket är glädjande och viktigt för att vända trenden, men tillgången på högkvalitetkött är liten. I England har man använt sig av en modell som är oprövad i Sverige. Den innebär att man hoppar över steget med dikor eftersom de är mest olönsamma i köttkedjan. Den nya köttkedjan innebär att man ska vara mer specialiserad.

6 Minnesanteckningar 6 (10) Genom att korsa köttrasdjur och mjölkdjur får man fram en tjurkalv som mjölkproducenterna kan få lönsamhet av. När kalven är 2-12 veckor (minst 50 kg) är den hos en kalvspecialist som ser till att kalven växer till bra. Kalvspecialiseten måste ha sträng hälsokontroll. Sedan tar en uppfödare hand om dem som stutar på betesmark. När de nått 100 kg på halm/hö, kalvpellerts och mjölkersättning kan de få ensilage och kraftfoder, inte grovfoder. Det är bra om planeringen är så att kalvarna födds i sept/okt för då kan de nyttja sommarbetet. Till sist säljs de till köttindustrin. Slaktåldern styrs av kalvningsmånad/betesperioden. Max 20 mån vid slakt, optimum 300 kg slaktvikt. Målet är klass U med bra fett. Det gäller att lägga om uppfödningen och ha avtal med uppfödare och slakterier, vilket ger trygghet och förbättrad planering under året. Bra att ha långsiktiga avtal med både mjölkproducenten och uppfödaren om djurantal/priser. Det behövs en stor insats i konsumentutbildning, ex från England där man i affärer presenterar köttet i diskarna i olika sektioner med olika färger från dyrt till billigt kött. En enkel sak som gör det enklare för konsumenten att hitta just det den söker. Ett tips för att få lönsamhet i företaget är att inte bygga nytt stall för köttdjur för det bär sig inte. För uppfödare kan man spara på stallbygge, men inte på foderkostnaderna. Denna nya modell skulle kunna gå att genomföra, men det är ett stort steg för Sverige. Den ska dock testas på några plaster redan nu. Att arbeta tillsammans i en betesförening - Åke Henriksson, Tängerdalens fårförening Åke är småföretagare och har dikorsbesättning. Som företagare måste man hålla i hela kedjan. Det går inte att leva på det, men det går inte heller att ha ett heltidsjobb för att hinna med att sköta jordbruket. Lösningen blir en kombinationsverksamhet med arbete, jordbruk och familj. Man borde kanske egentligen ha en besättning på dikor för att få lönsamhet. Startade en betesförening för att markerna i området växte igen mer och mer. Idag är det 10 medlemmar i Tängerdalens ekonomiska förening. Att jobba i en förening skapar en gemenskap, trivsamhet, kunskap samt att man sporrar varandra. För att starta upp måste man dock ha ekonomiska förutsättningar då det behövs en insats av varje medlem i föreningen. Alla är i stort småföretagare och det fungerar bra. Föreningen äger gotlandsfår med lamm i 4 fållor runt Tänger. Var 8:e vecka har de tillsyn som löper rullande. De har fått bidrag för att uppföra byggnader och de har haft fas-3arbetare som röjt åt dem. Som stängsel har de byggt rovdjursavvisande stängsel, och de kommer att bygga fler. De hade

7 Minnesanteckningar 7 (10) rovdjursangrepp för några år sedan. Orosmoment varje gång vid tillsyn för att se till att man räknar alla djur varje dag. Det kan vara riktigt svårt. Som förening måste man ha helhetssynen som kan delas upp i följande enheter: djurinköp, slakt, foder, ladugård och bete. Bilden (figur 5) beskriver de olika momenten kring föreningen och hur de relaterar till varandra. Figur 5 Kommunen som aktör - Sören Nyström, Borlänge kommun Syftet med betesprojektet vid Vassjön var i första hand att producera landskap inte kött. Vasssjön var en fågelsjö som var illa ute. Diskussionen kom igång på 90-talet mellan markägaren, kommunen och fågelklubben. Då fanns det inga bidrag utan kommunen fick pengar från olika företag så projektet kunde sjösättas. Började med att fräsa upp marken, röjde bort sly och gallrade sumpskogar samt tog bort tuvor på strandängarna. De funderade på vilket som var det bästa skötseln för att hålla det öppet. Kunde djurägare i närheten ställa upp med djur? Det fanns inget intresse. Det slutade med att kommunen köpte in 5 highland cattle. Har därefter köpt in fler avelstjurar och besättningen har ökat. Har ett par mil stängsel som de håller sig inom. Efterhand har fler områden tillkommit. 10 olika beten, strandängar. Även i två kommunala reservat. Tillsynen sköts genom att det skrivits avtal med föreningar och enskilda för de områden som ligger längst bort. Övriga marker sköts tillsynen av markförvaltningsenheten.

8 Minnesanteckningar 8 (10) Verksamheten är väl förankrad hos politikerna och populär hos skolor och dagis som gärna besöker områdena när det är kalvningstid på våren. Projektet är även en viktig del av integrationen av nyanlända som ofta har erfarenhet av lantbruk och har mycket kunskap att dela med av. Siljanchark slaktar och köttet går tillbaka till kommunens skolor. Ca 25 djur/år. Diskussion kring betestryck: Vid återställning behövs stort betestyck, sedan kan man anpassa efter ersättningar, bestämmelser. Vid hårt tyck tas även små skott av buskar och träd bort. Är det bättre att flytta djuren mellan hagar och röja eller låta dem gå kvar länge? Vid höga naturvärden behövs högre betestryck. Vid för högt betestryck kan dock värden försvinna. Det som projektet betar idag är gamla slåttermarker och de växterna är anpassade till slåtter. Bättre med sent bete på dessa marker då det efterliknar slåtter. Vilka fler tänkbara lösningar finns det? - Alla Diskussion fördes kring andra lösningar som inte redan pratats om tidigare under dagen. SAFT-gubbar - en marknadsåtgärd tillsammans med Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen. De röjer slåtterängar och kommer att sköta om rovdjursavvisande stängsel. Projektet innebär att Arbetsförmedlingen matchar och anvisar personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Projektet syftar till att deltagarna genom en meningsfull sysselsättning ska få en höjd kompetens och komma närmare arbetsmarknaden. Arbetet syftar också till att skapa samhällsnytta, genom att insatser inom skog och natur som det normalt inte finns resurser till, blir gjorda. Det gör jobb åt kommun och ideella. Liderprojekt, kött till kommunernas kök, kommunen upphandlar markvården, kommunen kan påverka var det blir betat och få tillbaka maten till köket. Öppna marker, köper in djur och skötseln av dessa upphandlas. Orsa kommun på gång med denna modell. Upplandsstiftelsen, förvaltar olika områden, bönderna äger djuren och stiftelsen sköter dem. Stiftelsen får bidraget och djurägarna får köttillväxten. Klarlägga marker i större områden och kunna få med smååkrar emellan markerna för att få mer bete. Finns det stora tomma ladugårdar som skulle kunna nyttja för vinterstallning. På så sätt kunde man locka fler att starta upp då man får ihop större betesmarker. Betesförmedlingar borde inrättas som söker upp större betesområden och även skulle kunna förmedla stallplatser. Ekonomi, hur kan man lösa den biten? Varje betande mule måste betalas. Att få företaget att gå plus innan ekonomin för stöden räknas in är viktigt för att få det att gå bra.

9 Minnesanteckningar 9 (10) Grupparbete Inför grupparbetena var det brainstorming där deltagarna fick skriva ner idéer på lösningar. Dessa idéer formades sedan till olika grupper utifrån frågan man ville diskutera. Nedan presenteras gruppernas presentationer. Samordningar Samordning mellan lantbruk och andra aktörer kommer att behövas. Det finns många små producenter i länet, och det är svårt att få lönsamhet. Det är lätt att folk hoppar av pga återbetalning, många är äldre personer, behöver någon som ta hand om tomma byggnader och mark, LRF kanske skulle kunna vara en aktör att samordna dessa byggnader och marker? Även kommuner skulle kunna ha en funktion i detta. Kommunala djur/praktisk djurhållning Ambitionen är att få lönsamhet i systemet annars är det ingen idé. Nya konstellationer behövs och då kan kommuner vara en aktör. De får dock betala ett högre pris, men å andra sidan får de bra kött och framförallt att det blir lönsamt för lantbrukarna. Vem ska vara huvudman för att hålla djuren? Hur ska vinterskötsel skötas? Vem ska äga en ladugård? Kommunen lämplig utifrån attraktivitet, besök och skötsel av de öppna markerna. De måste förstå mervärdena. Många kan tänka sig djur på sommaren. Fördelen att kommunen äger djur och att det är ett bra pedagogiskt element. Enkla matprojekt, nöt får. Inte att kommunen ska ta över allt djurägande. Konsument Hur får man konsumenterna att förstå värdet av naturbeteskött? Information till konsumenterna på olika sätt. Ett sätt kan vara konceptet Min farm, där man följer en kalvs uppväxt och sedan kan man köpa kött av den. Ett annat koncept är, Bonde på köpet, där man skannar streckkoden med hjälp av en app i telefonen för att se var maten kommer ifrån. Vidare finns även Gröna gårdar- kött från bonden du mött. Myndigheter och LRF kan göra mer och tex vara med vid kosläpp, reservatsinvigningar etc för att visa kedjan från bete till kött. Ekonomin begränsad, söka pengar för information eller starta ett projekt. Viktigt att nå ut till skolelever. Fjällbete i Åre använder sig av ett koncept där man förutom produktförsäljning även tar betalt för lektioner på plats. Ursprungsmärkning kan göras bättre så att konsumenten gör bra val. Ekonomi Det finns olika slags företag, några på heltid och andra på deltid, ofta småföretag. I slutändan handlar det om att öka intäkter och få lönsamhet. Hur ska man få bättre betalt för produkten och hur kan man producera mer effektivt? Man kan utöka produktionen ha kompletterande inkomster, ha rationella produktioner, minska kostnader. Intäktsökningar är det potentiella för att få ekonomi i det hela. Säkerhetslån har funnits, vem ska ta

10 Minnesanteckningar 10 (10) investeringar i större djurstallar idag? Regelverket skulle ändras så att man kan slakta lokalt efter alla regler som finns, utan att det måste gå igenom de stora slakterierna. Det skulle gynna småföretagen och lokala produktionen. Rovdjur i balans Förutsättningar för fäbodbete, kulturarv, måste få ett lägre tryck av rovdjur eftersom alla stora rovdjur finns i länet. I media står det att det är lätt att sätta upp stängsel, men det är det inte! Vi måste få stöd från Länsstyrelsen. Eldsjälar måste få stöttning av Länsstyrelsen, men de drabbade upplever inte att de får det. Med färre rovdjur blir det enklare att få fler att sköta markerna. Slutdiskussioner Önskemål om ett uppföljningsseminarium fanns för att komma djupare in i diskussioner. Det behövs ett seminarie där man kommer processen inpå livet, och fram för allt att det finns ekonomer och fler rådgivare på plats. Alla bilder och kartor från föreläsningarna finns som pfd-filer på Länsstyrelsens hemsida.

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård

PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård 1 PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård STIFTELSEN TYRESTASKOGEN NATURVÅRDSKONSULT AB EKOLOGIPLAN AB 2013-09-19 1 2 PM Innehåll: 1. Bakgrund om gården 2. Utarrendering 3. Vad ingår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av

Läs mer

Rovdjur & tamdjur. Dokumentation 20 november 2015

Rovdjur & tamdjur. Dokumentation 20 november 2015 Rovdjur & tamdjur Dokumentation 20 november 2015 Seminariet syftade till att förmedla nyheter inom ämnet tamdjurshållning i områden med stora rovdjur. Totalt deltog cirka 50 personer med representation

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får

Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Läs mer på www.storyline.se

Läs mer på www.storyline.se Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

LATHUND Att planera en mässa eller utställning LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Material och metoder

Material och metoder Introduktion Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år medan produktion av mjölk, nöt- och griskött minskat. Men trots lammproduktionens positiva utveckling är den fortfarande mycket liten.

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft

Läs mer

Utvecklingsplan för kulturreservatet

Utvecklingsplan för kulturreservatet Plan Diarienummer 435-7663-2014 Utvecklingsplan för kulturreservatet Lillhärjåbygget 2014 November 2014. Omslagsbild Lillhärjåbygget från förr samt nutid under både sommar och vinter. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Surt sa räven om skärfläckeäggen

Surt sa räven om skärfläckeäggen Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Handlingstyp Minnesanteckning 1 (6) Datum 8 sep 2014 Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Deltagare: Åke Svensson (RG), Jan Björinge (RG), Stefan Persson, RG, Eva Nypelius

Läs mer

Sveriges. Nötköttsproducenter. Tillsammans påverkar vi

Sveriges. Nötköttsproducenter. Tillsammans påverkar vi Sveriges Nötköttsproducenter Tillsammans påverkar vi 2 Varje ny medlem ökar möjligheterna till att kunna påverka. Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter SNP vi gör skillnad Sveriges Nötköttsproducenter,

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

ETF:s enkät 2011 översikt

ETF:s enkät 2011 översikt ETF:s enkät 11 översikt 1. Anordna Midsommarfirande 2. Anordna Simskola 3. Anordna Valborgseld: 4. Anordna Höstfest/ Kräftskiva: 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6 1 2 3 4 6. Anordna gemensamma arbetsdagar:

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster Projektplan 2015-12-14 1 (12) Dnr. VINNOVA 2015-05970 Uppdaterad Dnr. Länsstyrelsen 2016-01-14 303-435-2016 2016-02-03 Christina Rehnberg Nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag Direkt

Läs mer

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,

Läs mer