svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar om projektet Foder och fägring. Seminariet ingår som en del av projektet. Läs mer om projektet: Syftet med seminariet var att; visa på var behovet av bete finns i länet. ge inspiration och möjligheter för företag att kunna dra nytta av den informationen för att tex utveckla sin verksamhet. få nya infallsvinkar till lösningar på denna problematik. o ekonomisk lönsamhet att ha betesdjur. Utmaningen är att få svårskötta marker som tex betesmarker långt från djurgårdar och andra värdefulla marker där det kan vara svårt att få ekonomisk bärighet. o att öka betesdjur på bete inom skyddade områden. skapa kontakter för ev samarbete mellan företag eller föreningar. Inför eftermiddagens diskussioner ställdes följande frågor som deltagarna skulle ha med sig under dagen för att reflektera utifrån sin egen situation. Hur kan jag och mitt företag/organisation dra nytta av att det finns ett behov av bete? Vad behövs för att det ska gå runt ekonomiskt? Vad behövs för att det ska fungera praktiskt? Hur kan vi arbeta tillsammans? Beskrivning av läget i länet Jens Montelius Risberg, projektledare LIFE Foder & Fägring Idag har skötseln av många värdefulla marker upphört eller blivit sämre. Till detta visar även statistik att nötkreatur minskar i antal samt att djurgårdar med nötkreatur även minskar och att de även koncentreras till vissa områden. Avståndet mellan djur och betesmarker är större i Dalarna i jämförelse med andra delar av landet. I genomsnitt är avståndet i Svealand 600 meter mellan brukningscentrum och betesmarker, för Dalarna är det 1200 meter. Så Dalarna har större avstånd än många andra län. I denna statistik finns dock fäbodar med vilket gör att statistiken blir något Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN Fax E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

2 Minnesanteckningar 2 (10) svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Antal tamdjur och djurgårdar Statistik från Jordbruksverket visar för Dalarna att antal dikor och får ökar, medan mjölkkor, kvigor, tjurar och stutar minskar. Minskningen av nötkreatur är oroande eftersom de gör det stora jobbet på betesmarker. Ser man till statistiken om antal djurgårdar i Dalarna så visar även den att mjölkgårdarna och företag med kvigor, tjurar och stutar har minskat drastiskt. De som föder upp kalvar och fårfarmare är ganska oförändrade i antal. En fråga om statistiken för hästar ställdes. De siffror som finns med i presentationen innefattar bara hästar på jordbruk. Det är långt ifrån alla hästar som finns i länet. Det var en brist i statistiken som vi inte fått förklarat i förväg. Hästar kan därför spela en större roll för betesmarkerna än vad som sas under seminariet. Figur 1 Fodertillgång och betesdjur Kartan över fodertillgång och betesdjur (figur 1) visar kommunerna i olika färger där mörkast färg visar att det finns tillräckligt med betesdjur för att klara hävden av betesmarkerna. I de ljusa kommunerna finns det problem att klara av hävden. De kommuner som har svårast att klara av detta är Ludvika, Rättvik, Orsa, Mora, Älvdalen och Malung-Sälen.

3 Minnesanteckningar 3 (10) Fördelning av tamdjur och betesmarker Nötkreatur finns främst i länets jordbruksmarker och mindre utanför (figur 2). För får ser det likartat ut men där är det mer utspritt över länet (figur 3). Figur 2 Figur 3 På kartan över Dalarnas betesmarker (figur 4) finns givetvis de flesta betesmarker inom jordbruksbygderna, men många finns även utanför där vi utifrån tidigare kartor vet att det är färre betesdjur. De blå prickarna visar betesmarkerna och färgerna visar arealen

4 Minnesanteckningar 4 (10) betesmark inom en viss radie. Samma analysradie har använts för betesmarksarelen som för djurantalet. Ser man bara till de mest värdefulla markerna ser man ett liknande mönster men där en något större andel av de avlägsna markerna hör till de värdefulla. Figur 4 Problembilden är klar. Hur ska man lösa det faktum att avsaknaden av betesdjur där behov finns av bete. Hur kan man lösa detta? Genom att flyttar djur mellan områden? Hur sköts tillsynen då? Vad har gjorts tidigare Det har funnits betesprojekt tidigare på Länsstyrelsen. Inom projektet Foder och fägring har det hållits inspirationsmöten i länet. Det finns många lokala engagemang som betesföreningar, lokal köttförsäljning, och eldsjälar. Detta lokala engagemang är viktigt att de får stöd att sprida intresse och kunskap till fler. Fråga: Finns det analyser angående odlad vall/beten. Länsstyrelsen tar frågan med sig men kan inte ge ett klar svar här. Det går inte att på ett lätt sätt skilja ut betade vallar från slåttervallar men andelen vall. Däremot kan vi analysera hur arealen vall är fördelad på samma sätt som vi analyserat fördelningen av arealen betesmark. Frågan förs vidare till

5 Minnesanteckningar 5 (10) den utvärdering som görs av nuvarande landsbygdsprogram och även till de som skulle kunna ordna ett eventuellt uppföljningsseminarium. Miljöersättningar - Björn Forsberg, Landsbyggsdirektör Länsstyrelsen Under 2014 pågår utbetalningar för de alla pågående åtaganden. Från 2015 startar ett nytt Landsbygdsprogram med bl.a. utbetalningar för betesmarker och slåtterängar, fäbodar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, omställning till ekologisk produktion mm startar fler bl.a. hotade husdjursraser, skyddszoner och minskade kväveläckage. Exakt hur ersättningsnivåer och regler kommer att se ut är oklart än så länge. För miljöinvesteringar finns det inget regelverk klart ännu. Under 2014 kan man ansöka om stängel mot rovdjur med samma regler som tidigare. Övriga miljöinvesteringar startar senare. Längre fram kommer man kunna söka om bl.a. anläggningar av våtmarker och dammar, engångsröjning av betesmark mm. Inget stöd kommer att finnas till kulturmiljöer utanför renskötselområdet. Vad gäller gårdsstöden så fick man böta miljonbelopp för att man hade för generös tillämpning av antal träd. Just nu håller reglerna på att ses över. Det kommer att finnas kompensationsbidrag för områden där det inte finns samma förutsättningar än längre söderut. Dalarna kommer att ingå, men inga regler och kartgränser är klara ännu. Företags- och projektstöd. Tex Mjölkrobotar kan man söka för i nya programmet. Vi vet inget om reglerna, men stöden kommer att minska. För djurstallar kan man söka, men bara om man har utökat djurantal mot tidigare. Från oönskad mjölkrasdjur till hängmörat kött via hotade betesmarker, hur går det ihop? - Nick Nancholas, ekonomirådgivare Hushållningssällskapet Idag väljer många mjölkbönder att sluta eftersom de har dålig lönsamhet. Samma sak gäller för köttindustrin som är pressad för att konsumenterna vill ha billigt kött. Det leder till att det är svårt att hitta köttrasdjur idag. Betesmarker växer igen och myndigheterna vill åtgärda det. För att summera nuläget kan man säga att alla dessa aktörer inte är nöjda, men hur ska man vända trenden? Konsumenterna har mer och mer börjat efterfrågat köttkvalitet vilket är glädjande och viktigt för att vända trenden, men tillgången på högkvalitetkött är liten. I England har man använt sig av en modell som är oprövad i Sverige. Den innebär att man hoppar över steget med dikor eftersom de är mest olönsamma i köttkedjan. Den nya köttkedjan innebär att man ska vara mer specialiserad.

6 Minnesanteckningar 6 (10) Genom att korsa köttrasdjur och mjölkdjur får man fram en tjurkalv som mjölkproducenterna kan få lönsamhet av. När kalven är 2-12 veckor (minst 50 kg) är den hos en kalvspecialist som ser till att kalven växer till bra. Kalvspecialiseten måste ha sträng hälsokontroll. Sedan tar en uppfödare hand om dem som stutar på betesmark. När de nått 100 kg på halm/hö, kalvpellerts och mjölkersättning kan de få ensilage och kraftfoder, inte grovfoder. Det är bra om planeringen är så att kalvarna födds i sept/okt för då kan de nyttja sommarbetet. Till sist säljs de till köttindustrin. Slaktåldern styrs av kalvningsmånad/betesperioden. Max 20 mån vid slakt, optimum 300 kg slaktvikt. Målet är klass U med bra fett. Det gäller att lägga om uppfödningen och ha avtal med uppfödare och slakterier, vilket ger trygghet och förbättrad planering under året. Bra att ha långsiktiga avtal med både mjölkproducenten och uppfödaren om djurantal/priser. Det behövs en stor insats i konsumentutbildning, ex från England där man i affärer presenterar köttet i diskarna i olika sektioner med olika färger från dyrt till billigt kött. En enkel sak som gör det enklare för konsumenten att hitta just det den söker. Ett tips för att få lönsamhet i företaget är att inte bygga nytt stall för köttdjur för det bär sig inte. För uppfödare kan man spara på stallbygge, men inte på foderkostnaderna. Denna nya modell skulle kunna gå att genomföra, men det är ett stort steg för Sverige. Den ska dock testas på några plaster redan nu. Att arbeta tillsammans i en betesförening - Åke Henriksson, Tängerdalens fårförening Åke är småföretagare och har dikorsbesättning. Som företagare måste man hålla i hela kedjan. Det går inte att leva på det, men det går inte heller att ha ett heltidsjobb för att hinna med att sköta jordbruket. Lösningen blir en kombinationsverksamhet med arbete, jordbruk och familj. Man borde kanske egentligen ha en besättning på dikor för att få lönsamhet. Startade en betesförening för att markerna i området växte igen mer och mer. Idag är det 10 medlemmar i Tängerdalens ekonomiska förening. Att jobba i en förening skapar en gemenskap, trivsamhet, kunskap samt att man sporrar varandra. För att starta upp måste man dock ha ekonomiska förutsättningar då det behövs en insats av varje medlem i föreningen. Alla är i stort småföretagare och det fungerar bra. Föreningen äger gotlandsfår med lamm i 4 fållor runt Tänger. Var 8:e vecka har de tillsyn som löper rullande. De har fått bidrag för att uppföra byggnader och de har haft fas-3arbetare som röjt åt dem. Som stängsel har de byggt rovdjursavvisande stängsel, och de kommer att bygga fler. De hade

7 Minnesanteckningar 7 (10) rovdjursangrepp för några år sedan. Orosmoment varje gång vid tillsyn för att se till att man räknar alla djur varje dag. Det kan vara riktigt svårt. Som förening måste man ha helhetssynen som kan delas upp i följande enheter: djurinköp, slakt, foder, ladugård och bete. Bilden (figur 5) beskriver de olika momenten kring föreningen och hur de relaterar till varandra. Figur 5 Kommunen som aktör - Sören Nyström, Borlänge kommun Syftet med betesprojektet vid Vassjön var i första hand att producera landskap inte kött. Vasssjön var en fågelsjö som var illa ute. Diskussionen kom igång på 90-talet mellan markägaren, kommunen och fågelklubben. Då fanns det inga bidrag utan kommunen fick pengar från olika företag så projektet kunde sjösättas. Började med att fräsa upp marken, röjde bort sly och gallrade sumpskogar samt tog bort tuvor på strandängarna. De funderade på vilket som var det bästa skötseln för att hålla det öppet. Kunde djurägare i närheten ställa upp med djur? Det fanns inget intresse. Det slutade med att kommunen köpte in 5 highland cattle. Har därefter köpt in fler avelstjurar och besättningen har ökat. Har ett par mil stängsel som de håller sig inom. Efterhand har fler områden tillkommit. 10 olika beten, strandängar. Även i två kommunala reservat. Tillsynen sköts genom att det skrivits avtal med föreningar och enskilda för de områden som ligger längst bort. Övriga marker sköts tillsynen av markförvaltningsenheten.

8 Minnesanteckningar 8 (10) Verksamheten är väl förankrad hos politikerna och populär hos skolor och dagis som gärna besöker områdena när det är kalvningstid på våren. Projektet är även en viktig del av integrationen av nyanlända som ofta har erfarenhet av lantbruk och har mycket kunskap att dela med av. Siljanchark slaktar och köttet går tillbaka till kommunens skolor. Ca 25 djur/år. Diskussion kring betestryck: Vid återställning behövs stort betestyck, sedan kan man anpassa efter ersättningar, bestämmelser. Vid hårt tyck tas även små skott av buskar och träd bort. Är det bättre att flytta djuren mellan hagar och röja eller låta dem gå kvar länge? Vid höga naturvärden behövs högre betestryck. Vid för högt betestryck kan dock värden försvinna. Det som projektet betar idag är gamla slåttermarker och de växterna är anpassade till slåtter. Bättre med sent bete på dessa marker då det efterliknar slåtter. Vilka fler tänkbara lösningar finns det? - Alla Diskussion fördes kring andra lösningar som inte redan pratats om tidigare under dagen. SAFT-gubbar - en marknadsåtgärd tillsammans med Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen. De röjer slåtterängar och kommer att sköta om rovdjursavvisande stängsel. Projektet innebär att Arbetsförmedlingen matchar och anvisar personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Projektet syftar till att deltagarna genom en meningsfull sysselsättning ska få en höjd kompetens och komma närmare arbetsmarknaden. Arbetet syftar också till att skapa samhällsnytta, genom att insatser inom skog och natur som det normalt inte finns resurser till, blir gjorda. Det gör jobb åt kommun och ideella. Liderprojekt, kött till kommunernas kök, kommunen upphandlar markvården, kommunen kan påverka var det blir betat och få tillbaka maten till köket. Öppna marker, köper in djur och skötseln av dessa upphandlas. Orsa kommun på gång med denna modell. Upplandsstiftelsen, förvaltar olika områden, bönderna äger djuren och stiftelsen sköter dem. Stiftelsen får bidraget och djurägarna får köttillväxten. Klarlägga marker i större områden och kunna få med smååkrar emellan markerna för att få mer bete. Finns det stora tomma ladugårdar som skulle kunna nyttja för vinterstallning. På så sätt kunde man locka fler att starta upp då man får ihop större betesmarker. Betesförmedlingar borde inrättas som söker upp större betesområden och även skulle kunna förmedla stallplatser. Ekonomi, hur kan man lösa den biten? Varje betande mule måste betalas. Att få företaget att gå plus innan ekonomin för stöden räknas in är viktigt för att få det att gå bra.

9 Minnesanteckningar 9 (10) Grupparbete Inför grupparbetena var det brainstorming där deltagarna fick skriva ner idéer på lösningar. Dessa idéer formades sedan till olika grupper utifrån frågan man ville diskutera. Nedan presenteras gruppernas presentationer. Samordningar Samordning mellan lantbruk och andra aktörer kommer att behövas. Det finns många små producenter i länet, och det är svårt att få lönsamhet. Det är lätt att folk hoppar av pga återbetalning, många är äldre personer, behöver någon som ta hand om tomma byggnader och mark, LRF kanske skulle kunna vara en aktör att samordna dessa byggnader och marker? Även kommuner skulle kunna ha en funktion i detta. Kommunala djur/praktisk djurhållning Ambitionen är att få lönsamhet i systemet annars är det ingen idé. Nya konstellationer behövs och då kan kommuner vara en aktör. De får dock betala ett högre pris, men å andra sidan får de bra kött och framförallt att det blir lönsamt för lantbrukarna. Vem ska vara huvudman för att hålla djuren? Hur ska vinterskötsel skötas? Vem ska äga en ladugård? Kommunen lämplig utifrån attraktivitet, besök och skötsel av de öppna markerna. De måste förstå mervärdena. Många kan tänka sig djur på sommaren. Fördelen att kommunen äger djur och att det är ett bra pedagogiskt element. Enkla matprojekt, nöt får. Inte att kommunen ska ta över allt djurägande. Konsument Hur får man konsumenterna att förstå värdet av naturbeteskött? Information till konsumenterna på olika sätt. Ett sätt kan vara konceptet Min farm, där man följer en kalvs uppväxt och sedan kan man köpa kött av den. Ett annat koncept är, Bonde på köpet, där man skannar streckkoden med hjälp av en app i telefonen för att se var maten kommer ifrån. Vidare finns även Gröna gårdar- kött från bonden du mött. Myndigheter och LRF kan göra mer och tex vara med vid kosläpp, reservatsinvigningar etc för att visa kedjan från bete till kött. Ekonomin begränsad, söka pengar för information eller starta ett projekt. Viktigt att nå ut till skolelever. Fjällbete i Åre använder sig av ett koncept där man förutom produktförsäljning även tar betalt för lektioner på plats. Ursprungsmärkning kan göras bättre så att konsumenten gör bra val. Ekonomi Det finns olika slags företag, några på heltid och andra på deltid, ofta småföretag. I slutändan handlar det om att öka intäkter och få lönsamhet. Hur ska man få bättre betalt för produkten och hur kan man producera mer effektivt? Man kan utöka produktionen ha kompletterande inkomster, ha rationella produktioner, minska kostnader. Intäktsökningar är det potentiella för att få ekonomi i det hela. Säkerhetslån har funnits, vem ska ta

10 Minnesanteckningar 10 (10) investeringar i större djurstallar idag? Regelverket skulle ändras så att man kan slakta lokalt efter alla regler som finns, utan att det måste gå igenom de stora slakterierna. Det skulle gynna småföretagen och lokala produktionen. Rovdjur i balans Förutsättningar för fäbodbete, kulturarv, måste få ett lägre tryck av rovdjur eftersom alla stora rovdjur finns i länet. I media står det att det är lätt att sätta upp stängsel, men det är det inte! Vi måste få stöd från Länsstyrelsen. Eldsjälar måste få stöttning av Länsstyrelsen, men de drabbade upplever inte att de får det. Med färre rovdjur blir det enklare att få fler att sköta markerna. Slutdiskussioner Önskemål om ett uppföljningsseminarium fanns för att komma djupare in i diskussioner. Det behövs ett seminarie där man kommer processen inpå livet, och fram för allt att det finns ekonomer och fler rådgivare på plats. Alla bilder och kartor från föreläsningarna finns som pfd-filer på Länsstyrelsens hemsida.