Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Transkript

1 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige Norrlandsgruppens CAP seminarie i Sundsvall Synpunkter på LRF:s remissvar på TULPAN Utskottsresa Miljö- och jordbruksutskottet november 2011 Utskottsresa för Moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet maj 2012 Referensnivån för äggproduktion i Nationella stödet till jordbruket i norra Sverige Sekretariatet Ändamål LRF:s Norrlandsgrupp har till syfte och ändamål att inom ramen för LRF:s stadgar och allmänna verksamhet tillvarata de intressen som är speciella för lantbruket i de sju nordligaste länen. Norrlandsgruppens årskonferens års årskonferens genomfördes den oktober på LRF huset i Stockholm. Vid årskonferensen medverkade Per Persson från Jordbruksverket och han gick igenom det färdiga arbetet med en modell för att belysa produktionsförutsättningar LFA i norra Sverige. Ola Sjöström från Länsstyrelsen i Västernorrland berättade om länsstyrelsens arbete med investeringsstöd, startstöd och andra företagsstöd som handhas av länsstyrelsen. Ingrid Svedinger från Landsbygdsdepartementet deltog för att informera om de nationella ersättningarna till jordbruket i norra Sverige. På dag två deltog Lars-Erik Lundkvist och pratade om framtida CAP och Landsbygdsprogrammet. Även Palle Borgström från LRF riksförbundsstyrelsen deltog för att belysa livsmedelsstrategin ur ett norrlandsperspektiv. Utfallet av den nationella ersättningen Sammanlagt utbetalat nationell ersättning 2011 Sammanlagt utbetalat nationellt ersättning (undantaget ersättning till potatisodling) uppgick 2011 till 274,11 miljoner kronor. År 2010 utbetaldes 280,10 miljoner kronor i nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det är en minskning av utbetalningen mellan åren 2010 och 2011 med 5,99 miljoner kronor. År 2010 beslutade EU kommissionen om gemensamma referensnivåer för flera produktionsgrenar. Ko- och getmjölk samt transporter av komjölk har en gemensam referensnivå. Slaktsvin, suggor och ägg har en gemensam referensnivå. Samt bär och grönsaker har en referensnivå. Under 2011 har inga av dessa referensnivåer överskridits. Den sammanlagda referensnivån har underskridits med 44,56 miljoner kronor, trots höjningen av stödnivåer under 2010, som har fått genomslag på helåret För alla produktionsgrenar underskreds de sammanlagda referensnivåerna. Referensnivån för 2011 ligger kvar på samma nivå som tidigare, på 318,67 miljoner kronor. Det kan konstateras att trots de höjningar som genomfördes 2010, minskar utbetalningarna till jordbruket i norra Sverige. Syftet med stödet

2 är att kompensera de inkomstskillnader som uppstår på grund av sämre förutsättningar som klimat, långa avstånd, dyrare transporter och svårare att samverka med andra brukare. Sammanlagt utbetalad ersättning till produktion av mjölk- getproduktion och transportstöd Den sammanlagda utbetalade ersättningen för mjölk- getproduktion och transportstöd, uppgick 2011 till 257,17 miljoner kronor. Den gemensamma referensnivån för dessa produktionsgrenar ligger på 295,67 miljoner kronor. Det utbetalade beloppet ligger 38,5 miljoner kronor lägre än referensnivå för gruppen. Utbetalat belopp minskade mellan år 2010 till 2011 vad gäller mjölkproduktion, transportstödet, och ökade något vad avser getproduktion. Förklaringen till minskningen av det utbetalade beloppet är främst att antalet mjölkproducenter minskar i hela landet, tillika i norra Sverige. Mjölkproduktion Den strukturförändring som sker ser liknande ut i hela landet. Dock visar analyser att utvecklingen för norra Sverige är att små företag i inlandet lägger ned sin produktion i större utsträckning än lantbrukarna vid kusten, som istället satsar på att öka sin besättning och produktion. År 2010 betalades 248,55 miljoner kronor för mjölkproduktion ut. För 2011 betalades 242,57 miljoner kronor ut till samma grupp. Det högre utbetalda belopp 2010 kan bero på höjningen av stödnivån 1 juli Getproduktion Det finns flest getter i stödområde 1 och 2, här finns även de flesta företagen som har getmjölkproduktion. Antal företag och antal getter har haft en liten ökning under de senaste åren. Ersättning till getproduktion lämnas för lägst 5 getter per företag och år. Endast get av honkön som är äldre än ett år eller har fått killingar berättigar till ersättning. Djuren måste hållas av sökanden under minst två månader. Ersättning lämnades 2011 till 103 företag. Utbetald ersättning uppgick till 1,37 miljoner kronor vilket är en liten ökning av utbetalt stöd till gruppen i jämförelse med Transportstöd Transportstödet avser att utjämna skillnader för längre avstånd mellan gårdar och mejerier i norra Sverige jämfört med övriga landet. Under 2011 betalades stödet ut till sju mejerier. Under 2011 gjordes en ny regeltolkning, vilket innebär att enbart den mängd mjölk som har rätt till nationellt stöd får transportstöd. Tidigare år har transportstöd betalats ut för all den mjölk som lantbrukarna har levererat, även om leveranskvoten redan var uppfylld. Under 2011 betalades totalt 13,23 miljoner kronor ut i transportstöd uppgick stödet till miljoner kronor. Slaktsvinsproduktion De flesta slaktsvinsproducenterna finns utmed kusten i stödområde 2. Infrastrukturen och produktionsförutsättningarna är något bättre i jämförelse med resten av det stödberättigande området. Av totalt 51 producenter finns 40 i stödområde 2. Det finns enbart ett fåtal slakterier i norra landet. Med tanke på de långa avstånden påverkas producenternas möjligheter till val av vilket slakteri som slaktsvinen kan levereras till. Även odlingsförutsättningarna leder till minskad valmöjlighet för slaktsvinsproducenterna.

3 Antalet företag som erhållit stöd under 2011 uppgår till 51 stycken, vilket är en minskning med 16 företag. Antal slaktsvin med stöd har dock ökat mellan 2010 och 2011 med 6433 stycken. Anledningen till ökningen av antal stödberättigade slaktsvin beror på att den övre gränsen för stöd på 2500 slaktsvin, togs bort och samtidigt som stödnivån höjdes, år Totalt har det betalats ut 11,28 miljoner kronor i stöd till slaktsvinsproduktionen år Det kan jämföras med det utbetalda beloppet för slaktsvin för 2010 som låg på 10,32 miljoner kronor. Smågrisproduktion Sedan 2010 har antalet smågrisproducenter minskat med 15 stycken i norra Sverige. Antal suggor har minskat med 231 stycken under samma period. Att taket för stöd på 120 suggor per företag togs bort 2010 och att stödnivåerna höjdes kan vara en förklaring till att antal suggor under 2011 inte har minskat i samma omfattning som antalet producenter. Under 2011 betalades det ut 2,25 miljoner kronor i stöd till smågrisproducenter. För 2010 utbetalades 2,39 miljoner kronor i stöd till smågrisproduktionen i norra Sverige. Äggproduktion Under 2011 har 14 äggproducenter sökt stöd. Ersättning lämnas för det antal insatta hönor som under kalenderåret överstiger stycken. Under denna gräns utgår ingen ersättning. Ersättning lämnas endast en gång per höna. Under 2011 uppgick utbetald ersättning till 2,38 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0.39 miljoner kronor sedan För 2010 sökte 16 företag om stöd och antal höns har ökat med 8158 stycken sedan Bär- och grönsaksproduktion Ersättning till bär- och grönsaksproduktionen 2011 uppgick till 1,03 miljoner kronor. Under 2011 ändrade Jordbruksverkets föreskrifter (2006:37) vilket innebär att stöd numera ges för odling av alla bär och grönsaker. Tidigare har stödet varit begränsat till ett antal sorter. Ändringen har i sig inte inneburit någon ökning av andelen bär och grönsaker. Ersättning lämnades 2010 med 1,04 miljoner kronor, till 95 företag. Utbetald ersättning underskred därmed referensnivån på 2,03 miljoner kronor. Den samlade ersättningen till jordbruket i området Utvecklingen för den utbetalade kompensationsersättningen och miljöersättningar i stödområde 1 3 är sammanställda i nedanstående tabell År Lfak* Nmvall** Nationellt Summa stöd ,46 270,47 289,89 859, ,98 282,16 272,67 868, ,71 277,82 263,55 850, ,79 276,24 263,29 838, ,18 298,11 280,10 891, ,01 295,44 274,11 876,56 *Lfak: Kompensationsbidrag **Nmvall: Miljöersättningar för vallodling (osäkerhet i uppgiften pga. manuell korrigering) Källa: Stödsystemets databaser

4 Av Sveriges anslutningsfördrag, artikel 142.3, framgår att Sverige har rätt att lämna långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet kan bibehållas i särskilda regioner som fastställs av EU-kommissionen. Det nationella stödet får inte leda till att produktionen ökar eller till att den samlade ersättningen ökar i förhållande till ersättningen under en referensperiod före anslutningen. De ersättningsnivåer som ska beaktas är, förutom den nationella ersättningen, nivåerna för kompensationsersättning och miljöersättningen för öppet odlingslandskap, specificerat i Sveriges s.k. submission paper från maj 1995 samt i kommissionsbeslut 96/229/EG. Av ovanstående tabell framgår att den samlade ersättningen till jordbruket i norra Sverige för de aktuella ersättningsformerna, dvs. den sammanlagda nivån för det nationella stödet, kompensationsersättningen och miljöersättningen för vallodling, var högre 2010 än vad den var Detta beror delvis på införande av det nya landsbygdsprogrammet 2007 samt en ökning av hektargränsen för full ersättning. Även höjningen av de nationella ersättningarna bidrar till att den totala ersättningen var högre 2010 än Vi se dock en nedgång i den samlade ersättningen mellan 2010 och Alla tre delar i ersättningen minskar, och det har framförts oro från EU Kommissionen att lantbruket i norra Sverige minskar trots de insatser som finns. Norrlandsgruppens CAP seminarie i Sundsvall Den 19 april 2011 träffades ca 30 representanter från regionstyrelserna, för att prata om framtida jordbrukspolitiken i Sundsvall. Seminariet inleddes med en presentation från Harald Svensson från Jordbruksverket, om EU kommissionens förslag om framtida CAP Därefter följde ekonomiska konsekvensanalyser av det liggande CAP-förslaget samt analys av hur det liggande CAP förslaget påverkar skogs- och mellanbygd presenterad av Lars-Erik Lundkvist på LRF. Under eftermiddagen koncentrerades diskussionen till en workshop där en dialog om hur framtida jordbrukspolitiken bör utformas för att stödja jordbruket i norra Sverige på bästa sätt. Eftermiddagens workshop resulterar i ett PM om CAP ur ett norrlandsperspektiv som Norrlandsgruppens AU har arbetat fram utifrån diskussionerna i workshopen (se bilaga 1). Synpunkter på LRF:s remissvar på TULPAN Norrlandsgruppen lämnat in ett internremissvar på TULPAN (Tekniskt underlag landsbygdsprogram alldeles nytt) till LRF riksförbund under hösten 2011, (se bilaga 2). LRF har sedan med underlag av remisser från hela LRF organisationen lämnat ett remissvar på Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens förslag, (se bilaga 3). Utskottsresa för Miljö- och jordbruksutskottet november 2011 Ledamöterna i Miljö- och jordbruksutskottet inbjöds till en resa till Östersund med omnejd, den 14 november Åtta ledamöter från utskottet anmälde sig, 6 från alliansen och 2 från oppositionen. Syftet med redan var att visa på de naturgivna förutsättningarna att driva jordoch skogsbruk i norra Sverige. Under resans gång besöktes en mjölkproducent, en biogasproducent, det fördes diskussion med en köttproducent samt de skogliga näringspolitiska frågorna lyftes upp.

5 Utskottsresa för Moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet maj 2012 Den maj 2012 anordnades en resa för fyra riksdagsledamöter från moderaterna i Miljöoch jordbruksutskottet. Även tjänstemän och lokal moderata politiker deltog på resan. Resan gick till en mjölkproducent, till en gårdsbutik med produktion, småskalig vattenkraftsanläggning, till en lammproducent med bo på lantgård samt till ett mikrobryggeri i Skellefteå under första dagen. Dag två diskuterades Skog som en regional/nationell resurs: sysselsättning, klimat, miljö, Norra Skogsägarna deltog. Även rennäringsfrågan var uppe för diskussion samt rovdjur och tamboskaps problematiken. Syftet med resan var att visa upp de specifika naturgivna förutsättningarna att driva jord- och skogsbruk i norra Sverige. Referensnivån för äggproduktion i Nationella stödet till jordbruket i norra Sverige Vid årsmötet 2011 beslutades om att Norrlandsgruppen skulle jobba för en höjd ersättningsnivå/referensnivå för äggproduktionen gentemot Landsbygdsdepartementet. Under verksamhetsårets gång har denna fråga varit uppe för diskussion med departementet vid ett flertal tillfällen, där muntlig framställan vid flera tillfällen har framförts. Skriftlig framställan kommer att insändas till departementet i samråd med äggproducenterna i norrlandsgruppen. Sekretariatet Norrlandsgruppens arbetsutskott har haft telefonmöte nio gånger under verksamhetsåret 2011/2012. Stort fokus under verksamhetsåret har legat på framtida CAP med telefonmöten, artiklar i Land, remissvar till LRF och CAP seminariet i Sundsvall i april. Även två resor med riksdagsledamöter till Östersund och Luleå-Piteå-Skellefteå har genomförts (se ovan för mer information). AU fick i uppdrag från årsmötet att kontakta regeringen angående problematiken kring äggens referensnivå, vilket har påtalats för departementet genom muntlig och i samråd med äggproducenterna kommer en skriftlig framställan att insändas till Landsbygdsdepartementet. Ett antal möten, informella kontakter och samråd har skett under verksamhetsåret. Speciellt betydelsefulla har deltagande vid föreningarnas sammankomster varit, då värdefulla avstämningar kunnat göras. Information har vidare spridits generellt till norrlandsgruppen, till regioncheferna samt föreningarnas medlemsansvariga, dessa har varit viktiga kontaktpersoner under verksamhetsårets gång. Herbert Nyman Arne Lindström Jan Thoren Håkan Nilsson Martin Moraeus