PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård

Transkript

1 1 PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård STIFTELSEN TYRESTASKOGEN NATURVÅRDSKONSULT AB EKOLOGIPLAN AB

2 2 PM Innehåll: 1. Bakgrund om gården 2. Utarrendering 3. Vad ingår i arrendet? 4. Utnyttjande av åkrar och betesmarker 5. Lämpliga djur för Tyresta 6. Några ekonomiska förutsättningar 7. Jordbrukets historik på Tyresta 8. Utvärderingsprinciper vid antagande av ny arrendator 1. Bakgrund Tyresta by är idag ett mycket välfrekventerat besöksmål och utgör huvudentrén till Tyresta nationalpark. Här finns välkända sevärdheter som nationalparken, naturum och Tyresta gård. Tyresta är ett känt mål för dagis- och fritidsgrupper, studiegrupper, familjer och många fler. Till Tyresta by kommer närmare besökare per år och Naturum har kring besök per år. Gården ägs av staten genom Naturvårdsverket och förvaltas av Stiftelsen Tyrestaskogen (STS). I det framtida arbetet på gården kommer arrendatorn att ha ett nära samarbete med stiftelsen. Tyresta gård omfattar cirka 17 ha åker och vall, 42 ha beten, bostadshus med uthus och tomt, ett mindre vandrarhem, en liten lanthandel samt ett antal ekonomibyggnader. På Tyresta gård har drivits jordbruk ända sedan järnåldern. Gården är idag en viktig och aktiv del av Tyresta by. Attraktiviteten för hela Tyresta är beroende av ett levande lantbruk på gården. Besökare ska kunna ströva i det historiska odlingslandskapet och ta del av det småskaliga och ekologiska jordbruket. Genom gårdens belägenhet nära flera större samhällen är det önskvärt att den kan fungera som en Öppen gård. Här ska man kunna se svenska lantrasdjur i sin naturliga miljö. Tyresta kommer, genom jordbrukets småskalighet och äkthet, på detta vis att bli ett ännu attraktivare besöksmål. 2. Utarrendering Gården kommer att upplåtas genom ett kontrakt om sidoarrende för markerna och ekonomibyggnaderna, medan bostaden upplåts genom ett traditionellt hyresavtal. Tillträde planeras ske den 1 juni Tidigare brukare gick i pension under 2012 och gården drivs nu under en mellanperiod som en ren hästgård. En utredning tillsattes hösten 2011 för att ge förslag till gårdens framtida driftsinriktning. Utredningen arbetade under följande direktiv: öka attraktionen för besökare i Tyresta by, med särskild inriktning på barnfamiljer bevara kulturmiljövärdena i byn och i landskapet bevara svenska lantraser 2

3 3 gynna den biologiska mångfalden i kulturlandskapet Utredningen presenterade under våren 2012 sitt utlåtande med tre möjliga alternativ till lösningar. Det alternativ som valdes innebar att Tyresta gård skulle drivas som ett traditionellt småjordbruk med ekologisk odling och betesdjur av lantrastyp. Gården skulle fungera som en öppen gård där besökare skulle kunna ta del av det småskaliga lantbruket och kunna betrakta lantrasdjuren. Under våren 2013 blev det klart att det förslaget skulle förverkligas genom att Naturvårdsverket anslog medel för genomförandet. För att genomföra detta utvecklingsalternativ söks nu en arrendator som ska driva verksamheterna i egen regi med den angivna målsättningen som ledstjärna. För att gårdens nya verksamheter ska kunna fungera optimalt påbörjas en relativt omfattande ny- och ombyggnation av ekonomibyggnaderna och bostadshuset. Dessutom kommer markerna att restaureras genom röjningar, stängslingar och vissa dikesrensningar. 3. Vad ingår i arrendet? Sidoarrendet omfattar samtliga åker- och betesmarker samt ekonomibyggnader. Åkermarkerna omfattar ca 17 ha och ligger väl samlade runt gården. De är uppdelade på 7 skiften, och ett av dem har plöjts varje år. Stallgödseln som produceras på gården används på den åker som plöjs. Ingen konstgödning används på åkrar eller betesmarker. Gården har länge drivits ekologiskt. På åkrarna odlas endast vallfoder till hästarna. Tidigare brukare har använt i princip all odlingsmark och all betesmark som hör till gården. Idag finns ca 42 ha betesmarker som består av f.d. åkrar och backar i deras omedelbara anslutning. Betesdjuren på gården har på senare år utgjorts av endast hästar. I sidoarrendet ingår även ekonomibyggnader och anläggningar, som: en ny lösdriftsladugård för 30-talet djur uppförs under Den är avsedd för totalt ca 30 nötkreatur, varav ca 10 vuxna djur. Det blir en öppen ligghall för en rationell skötsel av djuren. fårhus för 40-talet tackor byggs under hönshus samt plats för några getter inryms i en del av det gamla stallet. mindre grishus ska byggas. nuvarande häststall repareras och får ny golvbeläggning och ny boxinredning för maximalt 15 hästar (upp till 150 cm mankhöjd). Boxplatserna hyrs ut av arrendatorn. en väl fungerande gödselanläggning med gödselplatta och urinbrunn finns. Gödselplattans kantstöd ska byggas om. äldre loge för foder- och maskinförvaring finns, där också ny tjurbox inreds. traktorgarage och gårdsverkstad finns. Traktorgaraget kommer att brandisoleras. befintligt vagnskjul 3

4 4 paddock finns en mindre Lanthandel finns för försäljning av bl.a. lantbruksprodukter samt korv för grillning, dricka, glass och godis mm. kommunalt vatten och avlopp kommer att dras in i stallarna. För lagårdsbacken, dvs det trekantiga området söder om ladugården, planeras småhagar som ska hysa smådjur såsom höns, grisar och lamm. Området ska dräneras. Besökare ska kunna gå på en stig igenom området. Bostadshuset kommer att renoveras invändigt och få nya ytskikt samt ny bergvärmeanläggning. Till bostaden hör också tomt med en äldre Loftbod samt en Arbetarbostad. Den senare, som också ska renoveras, fungerar som ett mindre vandrarhem som hyrs ut och sköts genom arrendatorns försorg. Det kommer också att ske en restaurering av jordbruksmarkerna genom förbättringar av befintliga stängsel samt vissa nystängslingar, dikningar och röjningar. Medel finns avsatta för dessa åtgärder. Se vidare gårdens Restaureringsplan som utgör bilaga till arrendekontraktet. Naturvårdsverket avser även att uppföra en ny restaurang när Tyresta gård, vilken dels kommer att locka ytterligare besökare till Tyresta, dels kan bli en avnämare för gårdens jordbruksprodukter. Restaurangen bedöms bli klar under första halvåret Utnyttjande av åkrar och betesmarker. Åkrarna/vallarna bör i första hand hävdas genom slåtter av grovfoder (hösilage) och efterbetas. Betesmarkerna, dvs. de gamla trädbevuxna hagmarkerna, åkerholmar och skogsbryn ska betas för att hållas öppna. Av naturvårds- och parasitskäl ska betet ske som växelbete mellan nötkreatur, får och hästar. För att få djuren att beta de något sämre betesmarkerna såsom backar, bryn och skog kommer man att stängsla bort en del av åkrarna så att det går att ta en första skörd på dem. Då får djuren till att börja med endast beta utanför de frånstängslade åkrarna. Efter första skörden släpps djuren in på åkrarna och får beta efterskörden samt de bryn som ingått i inhägnaderna. Därigenom efterliknas äldre tiders brukningsformer och samtidigt blir betet av backar och skog mer genomgripande. Under senare år har tagits cirka 200 balar hösilage under första skörden och ytterligare ca 50 balar under andra skörden. Under 2013 var skörden dock lägre. Balarna väger ca 400 kg/st. och det ger ca 100 ton ensilage/år. Det ger i sin tur grovfoder för ca 50 nötekvivalenter. 5. Lämpliga djur för Tyresta För att uppnå stiftelsens mål med ett småskaligt, ekologiskt jordbruk på Tyresta baserat på lantraser är det önskvärt att ha följande betesdjur: Nötkreatur. Ett antal rödkullor, runt 10 kor, som hålls som dikor med egen tjur, samt ungnöt och årskalvar, kan utgöra basen i lantbruket. Ungtjurarna kastreras och kan då gå på bete ytterligare en säsong. Det kommer att byggas en ligghall för vinterbruk med tre avdelningar och en tjurbox på annan plats. Nötkreaturen kan beta ca 40 ha åkrar och backar, eller 20 ha åkerbeten och 50 ha skogsbeten. Korna ska vara ute hela betessäsongen. Även vår och höst ska korna ha tillgång till utevistelse och vara ute minst en del av dagen. Under vintern kan de vistas i ligghallen men bör om möjligt vara ute regelbundet. 4

5 5 Korna leds då ut till beteshagarna via den fägata som anläggs söder om ligghallen. Får. Får av lantras som Gutefår, Gotlandsfår och Roslagsfår är exempel på lantraser som kan vara aktuella att ingå i djurbesättningen. Fåren ska vara ute hela betessäsongen och så långt möjligt även före och efter denna, liksom om möjligt även på vintern. Vinterhage finns intill fårhuset. Lamning kan ske i fårhuset, möjlighet finns även till lamning och vintervistelse i en beteshage med väderskydd intill byn. Hästar. Hästverksamheten på gården ska minskas jämfört med idag och ska omfatta högst 15 hästar. Mankhöjden är begränsad till 150 cm. Som komplement kan finnas 1-2 boxar för större hästar i en annan byggnad, exempelvis för arbetshästar. Boxplatser hyrs ut av arrendatorn. Befintlig boxinredning kommer att bytas ut. Hästhagen öster om gården bör sommartid utnyttjas som betesmark för hästarna. Under vintertid kan rasthagar väster om ladan användas. Vid tillträdet till arrendet kommer arrendatorn att överta ansvaret för de befintliga inhyrda hästarna. Dessa kan till en början vara fler än 15 st., men ska då det ombyggda stallet står färdigt anpassas till det slutgiltiga boxantalet, dvs. 15 st. Grisar. Det finns några lantraser av svin som exempel Linderödssvin och Eketorpssvinet. Grisarna, minst två suggor, bör vara ute hela året. De har i sin hage tillgång till en hydda som väderskydd och för att föda sina kultingar i. Om det blir nödvändigt av väder- eller andra skäl finns även ett utrymme för grisarna i ladugården. Getter. Det är av kulturhistoriska skäl lämpligt att även ha några få getter på Tyresta, då förslagsvis av svensk lantrasget. De kan vara en del i den äldre jordbruksmiljön närmast byn. Getterna ska vara ute hela betessäsongen och så långt möjligt även före och efter denna, liksom om möjligt även på vintern. De har ett vinterutrymme i ladugården Höns. Lämplig lantras av höns får utrymme i ladugården med en ansluten utomhusvoljär, men ska i möjligaste mån gå fria. Ett lämpligt antal kan vara ett 20-tal hönor och en tupp. Ankor. Gula och blåa ankor gick tidigare på Tyresta i hagen vid ån. Det var en bra plats och populärt för besökare. Det fanns en bro över ån till andra sidan. De ska ha en ankstuga i hagen och utrymme i ladugården när det blir stark kyla. Djurens barnkammare. På ladugårdsbacken söder om ladugården, ordnas hagar för kor med kalv, får med lamm och getter med killingar, för att visa upp dem för besökare. Intill detta finns även hönsen, grisarna samt fårhus och kornas ligghall tillgängliga för besökare. Ladugårdsbacken är kärnan i visningsverksamheten under merparten av året. 6. Några ekonomiska förutsättningar Den sökande ska själv genom en realistisk drift- och investeringsbudget kunna visa att denne kan driva gården med sund ekonomi. Följande förutsättningar gäller. Arrendatorn driver jordbruket i egen regi och äger samtliga sina djur, maskiner och redskap. Arrendatorn svarar för inre underhåll av samt driftkostnader för ekonomibyggnader och bostad. Det ingår också ansvar för underhåll av stängsel och diken samt underhållsröjning kring åkrarna. 5

6 6 Gården är självförsörjande med grovfoder för djuren från egna marker, men kraftfoder och strö får normalt köpas in utifrån. Gården ska drivas ekologiskt, dvs följa EU:s regler för ekologisk produktion och Jordbruksverkets vägledningar för detta. Den ekologiska produktionen ska certifieras av ett oberoende kontrollorgan. Arrendeavgälden för sidoarrendet samt hyra för bostaden, är modest satta, vilket framgår av kontraktsförslagen. Till jordbruket utgår ett driftbidrag om :- kr per år. Uthyrning av stallplatser, maximalt 15 st. Boxhyran (kallhyra inkl foder) är idag 2 700: - per mån för en medelstor häst samt 1 500: - per mån för ponny (hyran bedöms kunna höjas). Därtill kommer ersättningar för ev. in- och utsläpp, mockning, täckesbyten etc. Arrendatorn tillgodogör sig gårdstöd och miljöstöd. Stödrätterna lånas ut från stiftelsen kostnadsfritt. Stöden uppgår f.n. till :- kronor per år, men bör kunna optimeras. Vandrarhemmet utgör liksom Lanthandeln en del av brukarens sidoinkomster. Vandrarhemmet, med sina idag 11 bäddar, kan utvecklas till bed & breakfast. I Lanthandeln kan säljas korv för grillning, dricka, glass, godis, grönsaker, gårdens ägg och honung etc. Här kan också levereras lådor med gårdens eget slaktkött (s.k. återtag) och fårskinn mm. I samband med evenemang i Tyresta som t.ex. midsommarfirande, spelmansstämma, julmarknad, nationalparkernas dag kan försäljning av varor och aktiviteter kring gården anordnas av arrendatorn. Man kan även tänka sig att arrendatorn ordnar guidningar i byn, ponnyridning mm mot ersättning. Även kursverksamheter med gärdsgårdssättning, lieslåtter, hässjning mm är möjliga att starta. Gården kan genom arrendatorn också kompletteras med till exempel ett gårdsmuseum, gårdsmejeri eller växthus. Vissa entreprenad- och naturvårdstjänster för stiftelsens räkning kan komma ifråga. Det kan bli aktuellt med hästkörning vid skogsavverkningar i närområdet, stängslingsarbeten, väghållning, röjningar, huggningar mm. Ekonomiskt stöd för visningsverksamhet på gården kan bli aktuellt att diskutera. Sådant förekommer på t.ex. Bögs gård i Sollentuna kommun och Uddby gård i Tyresö kommun. I det fall sökanden anser sig behöva liknande stöd ska det anges i ansökan och i så fall hur mycket. 7. Jordbrukets Historik på Tyresta Man kan i naturen följa ett antal epoker i Tyresta gårds utvecklingshistoria: Tyresta by har sitt ursprung från yngre järnålder. Gravfälten under förhistorisk tid var ofta placerade i direkt anslutning till boplatserna. Under vikingatiden, och ända fram till mitten av 1800-talet, var ängsmarkerna av större betydelse än åkerjorden. Ängsmarkerna låg i de bördiga dalgångarna mellan berg och moränmarker. Ängarna låg i största utsträckning öster om byn. Under första delen av 1600-talet brukades Tyresta av endast en brukare. Enligt den geometriska kartan från 1638 gav ängen 60 lass hö vilket motsvarar ca 12 ton. Det motsvarar vinterfoder för ca 16 nötkreatur. Om man antar att produktionen var ca 800 kg/ha så innebär det att ca 16 ha brukades. Idag brukas ca 17 ha åker som tidigare varit äng. Åkrarna fanns i direkt anslutning till 6

7 7 byn och kan identifieras med hjälp av den geometriska kartan från år Under slutet av 1600-talet hade ytterligare en brukare etablerat sig i Tyresta. Skogsbeten var de huvudsakliga betesmarkerna för byns djur. En fägata, som idag används av vandrare, leder från byn och norrut till de tidigare betesmarkerna. Betesdjuren fick gå på den åker som låg i träda tills den bearbetades och såddes och även på den brukade åkern efter skörden. På 1700-talet noteras i jordeböckerna det slutgiltiga antalet gårdar, 5 stycken. För att åskådliggöra den historiska markanvändningen under 1700-talet är det lämpligt att använda de gamla hästhagarna öster om byn för hästbete. Då är det lämpligt att de träd som växer i de senare upptagna åkrarna för stå kvar och att det t o m kan vara lämpligt att spara en del yngre lövträd som gestaltar den tidigare hästhagen. På 1800-talet lades ängsmarkerna på Stackvreten och Slåvreten om till åker. Delar av Slåvreten dikades också ut, vilket representerar det allt mer intensiva markutnyttjandet under 1800-talet. Delar av skogen söder om byn höggs ut till hagar. Detta gjordes under första delen av århundradet. Under århundradets senare del odlades svackor i skogsmarken upp till åker som i stora drag var öppen utan träda ända in på 1950-talet. Ängarna, som låg väster om byn i en större och en mindre dalgång har brukats under många århundraden, troligen ända sedan medeltiden. De finns markerade på kartan från Under första hälften av 1800-talet plöjdes den västra delen upp och lades om till åker. Därefter har alla ängar gått samma öde till mötes. De f.d ängarna har tills idag utgjort förutsättningen för djurhållningen i Tyresta by, och gör så än idag. På 1900-talet har åkrarna producerat foder och gödslats i samband med plöjning och nysådd av vall. De kan åskådliggöra markanvändningen i ett modernt jordbruk. Under 1930-talet fanns i Tyresta by 4 hästar, 1 tjur, 12 kor och 18 ungdjur, vilket motsvarar 35 nötenheter. 8. Utvärderingsprinciper vid antagande av ny arrendator Kravspecifikationen för en ny arrendator på Tyresta gård omfattar att en sökande ska ha: jordbruksutbildning på minst gymnasial nivå (naturbruksgymnasium) eller motsvarande kunskaper praktisk erfarenhet av jordbruk, gärna i tätortsnära läge upprätta en driftbeskrivning för Tyresta gård samt en realistisk investeringsoch driftskalkyl en god social kompetens - då gården ligger inom ett välbesökt område en vilja att satsa på Tyresta som ett levande lantbruk och en Öppen gård Det ses som en merit om den sökande också har: maskinskötarutbildning eller motsvarande erfarenhet referenser från fackfolk och/eller kollegor i branschen Den sökande ska också ha besökt gården och bildat sig en egen uppfattning om förutsättningarna för driften. 7