PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård"

Transkript

1 1 PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård STIFTELSEN TYRESTASKOGEN NATURVÅRDSKONSULT AB EKOLOGIPLAN AB

2 2 PM Innehåll: 1. Bakgrund om gården 2. Utarrendering 3. Vad ingår i arrendet? 4. Utnyttjande av åkrar och betesmarker 5. Lämpliga djur för Tyresta 6. Några ekonomiska förutsättningar 7. Jordbrukets historik på Tyresta 8. Utvärderingsprinciper vid antagande av ny arrendator 1. Bakgrund Tyresta by är idag ett mycket välfrekventerat besöksmål och utgör huvudentrén till Tyresta nationalpark. Här finns välkända sevärdheter som nationalparken, naturum och Tyresta gård. Tyresta är ett känt mål för dagis- och fritidsgrupper, studiegrupper, familjer och många fler. Till Tyresta by kommer närmare besökare per år och Naturum har kring besök per år. Gården ägs av staten genom Naturvårdsverket och förvaltas av Stiftelsen Tyrestaskogen (STS). I det framtida arbetet på gården kommer arrendatorn att ha ett nära samarbete med stiftelsen. Tyresta gård omfattar cirka 17 ha åker och vall, 42 ha beten, bostadshus med uthus och tomt, ett mindre vandrarhem, en liten lanthandel samt ett antal ekonomibyggnader. På Tyresta gård har drivits jordbruk ända sedan järnåldern. Gården är idag en viktig och aktiv del av Tyresta by. Attraktiviteten för hela Tyresta är beroende av ett levande lantbruk på gården. Besökare ska kunna ströva i det historiska odlingslandskapet och ta del av det småskaliga och ekologiska jordbruket. Genom gårdens belägenhet nära flera större samhällen är det önskvärt att den kan fungera som en Öppen gård. Här ska man kunna se svenska lantrasdjur i sin naturliga miljö. Tyresta kommer, genom jordbrukets småskalighet och äkthet, på detta vis att bli ett ännu attraktivare besöksmål. 2. Utarrendering Gården kommer att upplåtas genom ett kontrakt om sidoarrende för markerna och ekonomibyggnaderna, medan bostaden upplåts genom ett traditionellt hyresavtal. Tillträde planeras ske den 1 juni Tidigare brukare gick i pension under 2012 och gården drivs nu under en mellanperiod som en ren hästgård. En utredning tillsattes hösten 2011 för att ge förslag till gårdens framtida driftsinriktning. Utredningen arbetade under följande direktiv: öka attraktionen för besökare i Tyresta by, med särskild inriktning på barnfamiljer bevara kulturmiljövärdena i byn och i landskapet bevara svenska lantraser 2

3 3 gynna den biologiska mångfalden i kulturlandskapet Utredningen presenterade under våren 2012 sitt utlåtande med tre möjliga alternativ till lösningar. Det alternativ som valdes innebar att Tyresta gård skulle drivas som ett traditionellt småjordbruk med ekologisk odling och betesdjur av lantrastyp. Gården skulle fungera som en öppen gård där besökare skulle kunna ta del av det småskaliga lantbruket och kunna betrakta lantrasdjuren. Under våren 2013 blev det klart att det förslaget skulle förverkligas genom att Naturvårdsverket anslog medel för genomförandet. För att genomföra detta utvecklingsalternativ söks nu en arrendator som ska driva verksamheterna i egen regi med den angivna målsättningen som ledstjärna. För att gårdens nya verksamheter ska kunna fungera optimalt påbörjas en relativt omfattande ny- och ombyggnation av ekonomibyggnaderna och bostadshuset. Dessutom kommer markerna att restaureras genom röjningar, stängslingar och vissa dikesrensningar. 3. Vad ingår i arrendet? Sidoarrendet omfattar samtliga åker- och betesmarker samt ekonomibyggnader. Åkermarkerna omfattar ca 17 ha och ligger väl samlade runt gården. De är uppdelade på 7 skiften, och ett av dem har plöjts varje år. Stallgödseln som produceras på gården används på den åker som plöjs. Ingen konstgödning används på åkrar eller betesmarker. Gården har länge drivits ekologiskt. På åkrarna odlas endast vallfoder till hästarna. Tidigare brukare har använt i princip all odlingsmark och all betesmark som hör till gården. Idag finns ca 42 ha betesmarker som består av f.d. åkrar och backar i deras omedelbara anslutning. Betesdjuren på gården har på senare år utgjorts av endast hästar. I sidoarrendet ingår även ekonomibyggnader och anläggningar, som: en ny lösdriftsladugård för 30-talet djur uppförs under Den är avsedd för totalt ca 30 nötkreatur, varav ca 10 vuxna djur. Det blir en öppen ligghall för en rationell skötsel av djuren. fårhus för 40-talet tackor byggs under hönshus samt plats för några getter inryms i en del av det gamla stallet. mindre grishus ska byggas. nuvarande häststall repareras och får ny golvbeläggning och ny boxinredning för maximalt 15 hästar (upp till 150 cm mankhöjd). Boxplatserna hyrs ut av arrendatorn. en väl fungerande gödselanläggning med gödselplatta och urinbrunn finns. Gödselplattans kantstöd ska byggas om. äldre loge för foder- och maskinförvaring finns, där också ny tjurbox inreds. traktorgarage och gårdsverkstad finns. Traktorgaraget kommer att brandisoleras. befintligt vagnskjul 3

4 4 paddock finns en mindre Lanthandel finns för försäljning av bl.a. lantbruksprodukter samt korv för grillning, dricka, glass och godis mm. kommunalt vatten och avlopp kommer att dras in i stallarna. För lagårdsbacken, dvs det trekantiga området söder om ladugården, planeras småhagar som ska hysa smådjur såsom höns, grisar och lamm. Området ska dräneras. Besökare ska kunna gå på en stig igenom området. Bostadshuset kommer att renoveras invändigt och få nya ytskikt samt ny bergvärmeanläggning. Till bostaden hör också tomt med en äldre Loftbod samt en Arbetarbostad. Den senare, som också ska renoveras, fungerar som ett mindre vandrarhem som hyrs ut och sköts genom arrendatorns försorg. Det kommer också att ske en restaurering av jordbruksmarkerna genom förbättringar av befintliga stängsel samt vissa nystängslingar, dikningar och röjningar. Medel finns avsatta för dessa åtgärder. Se vidare gårdens Restaureringsplan som utgör bilaga till arrendekontraktet. Naturvårdsverket avser även att uppföra en ny restaurang när Tyresta gård, vilken dels kommer att locka ytterligare besökare till Tyresta, dels kan bli en avnämare för gårdens jordbruksprodukter. Restaurangen bedöms bli klar under första halvåret Utnyttjande av åkrar och betesmarker. Åkrarna/vallarna bör i första hand hävdas genom slåtter av grovfoder (hösilage) och efterbetas. Betesmarkerna, dvs. de gamla trädbevuxna hagmarkerna, åkerholmar och skogsbryn ska betas för att hållas öppna. Av naturvårds- och parasitskäl ska betet ske som växelbete mellan nötkreatur, får och hästar. För att få djuren att beta de något sämre betesmarkerna såsom backar, bryn och skog kommer man att stängsla bort en del av åkrarna så att det går att ta en första skörd på dem. Då får djuren till att börja med endast beta utanför de frånstängslade åkrarna. Efter första skörden släpps djuren in på åkrarna och får beta efterskörden samt de bryn som ingått i inhägnaderna. Därigenom efterliknas äldre tiders brukningsformer och samtidigt blir betet av backar och skog mer genomgripande. Under senare år har tagits cirka 200 balar hösilage under första skörden och ytterligare ca 50 balar under andra skörden. Under 2013 var skörden dock lägre. Balarna väger ca 400 kg/st. och det ger ca 100 ton ensilage/år. Det ger i sin tur grovfoder för ca 50 nötekvivalenter. 5. Lämpliga djur för Tyresta För att uppnå stiftelsens mål med ett småskaligt, ekologiskt jordbruk på Tyresta baserat på lantraser är det önskvärt att ha följande betesdjur: Nötkreatur. Ett antal rödkullor, runt 10 kor, som hålls som dikor med egen tjur, samt ungnöt och årskalvar, kan utgöra basen i lantbruket. Ungtjurarna kastreras och kan då gå på bete ytterligare en säsong. Det kommer att byggas en ligghall för vinterbruk med tre avdelningar och en tjurbox på annan plats. Nötkreaturen kan beta ca 40 ha åkrar och backar, eller 20 ha åkerbeten och 50 ha skogsbeten. Korna ska vara ute hela betessäsongen. Även vår och höst ska korna ha tillgång till utevistelse och vara ute minst en del av dagen. Under vintern kan de vistas i ligghallen men bör om möjligt vara ute regelbundet. 4

5 5 Korna leds då ut till beteshagarna via den fägata som anläggs söder om ligghallen. Får. Får av lantras som Gutefår, Gotlandsfår och Roslagsfår är exempel på lantraser som kan vara aktuella att ingå i djurbesättningen. Fåren ska vara ute hela betessäsongen och så långt möjligt även före och efter denna, liksom om möjligt även på vintern. Vinterhage finns intill fårhuset. Lamning kan ske i fårhuset, möjlighet finns även till lamning och vintervistelse i en beteshage med väderskydd intill byn. Hästar. Hästverksamheten på gården ska minskas jämfört med idag och ska omfatta högst 15 hästar. Mankhöjden är begränsad till 150 cm. Som komplement kan finnas 1-2 boxar för större hästar i en annan byggnad, exempelvis för arbetshästar. Boxplatser hyrs ut av arrendatorn. Befintlig boxinredning kommer att bytas ut. Hästhagen öster om gården bör sommartid utnyttjas som betesmark för hästarna. Under vintertid kan rasthagar väster om ladan användas. Vid tillträdet till arrendet kommer arrendatorn att överta ansvaret för de befintliga inhyrda hästarna. Dessa kan till en början vara fler än 15 st., men ska då det ombyggda stallet står färdigt anpassas till det slutgiltiga boxantalet, dvs. 15 st. Grisar. Det finns några lantraser av svin som exempel Linderödssvin och Eketorpssvinet. Grisarna, minst två suggor, bör vara ute hela året. De har i sin hage tillgång till en hydda som väderskydd och för att föda sina kultingar i. Om det blir nödvändigt av väder- eller andra skäl finns även ett utrymme för grisarna i ladugården. Getter. Det är av kulturhistoriska skäl lämpligt att även ha några få getter på Tyresta, då förslagsvis av svensk lantrasget. De kan vara en del i den äldre jordbruksmiljön närmast byn. Getterna ska vara ute hela betessäsongen och så långt möjligt även före och efter denna, liksom om möjligt även på vintern. De har ett vinterutrymme i ladugården Höns. Lämplig lantras av höns får utrymme i ladugården med en ansluten utomhusvoljär, men ska i möjligaste mån gå fria. Ett lämpligt antal kan vara ett 20-tal hönor och en tupp. Ankor. Gula och blåa ankor gick tidigare på Tyresta i hagen vid ån. Det var en bra plats och populärt för besökare. Det fanns en bro över ån till andra sidan. De ska ha en ankstuga i hagen och utrymme i ladugården när det blir stark kyla. Djurens barnkammare. På ladugårdsbacken söder om ladugården, ordnas hagar för kor med kalv, får med lamm och getter med killingar, för att visa upp dem för besökare. Intill detta finns även hönsen, grisarna samt fårhus och kornas ligghall tillgängliga för besökare. Ladugårdsbacken är kärnan i visningsverksamheten under merparten av året. 6. Några ekonomiska förutsättningar Den sökande ska själv genom en realistisk drift- och investeringsbudget kunna visa att denne kan driva gården med sund ekonomi. Följande förutsättningar gäller. Arrendatorn driver jordbruket i egen regi och äger samtliga sina djur, maskiner och redskap. Arrendatorn svarar för inre underhåll av samt driftkostnader för ekonomibyggnader och bostad. Det ingår också ansvar för underhåll av stängsel och diken samt underhållsröjning kring åkrarna. 5

6 6 Gården är självförsörjande med grovfoder för djuren från egna marker, men kraftfoder och strö får normalt köpas in utifrån. Gården ska drivas ekologiskt, dvs följa EU:s regler för ekologisk produktion och Jordbruksverkets vägledningar för detta. Den ekologiska produktionen ska certifieras av ett oberoende kontrollorgan. Arrendeavgälden för sidoarrendet samt hyra för bostaden, är modest satta, vilket framgår av kontraktsförslagen. Till jordbruket utgår ett driftbidrag om :- kr per år. Uthyrning av stallplatser, maximalt 15 st. Boxhyran (kallhyra inkl foder) är idag 2 700: - per mån för en medelstor häst samt 1 500: - per mån för ponny (hyran bedöms kunna höjas). Därtill kommer ersättningar för ev. in- och utsläpp, mockning, täckesbyten etc. Arrendatorn tillgodogör sig gårdstöd och miljöstöd. Stödrätterna lånas ut från stiftelsen kostnadsfritt. Stöden uppgår f.n. till :- kronor per år, men bör kunna optimeras. Vandrarhemmet utgör liksom Lanthandeln en del av brukarens sidoinkomster. Vandrarhemmet, med sina idag 11 bäddar, kan utvecklas till bed & breakfast. I Lanthandeln kan säljas korv för grillning, dricka, glass, godis, grönsaker, gårdens ägg och honung etc. Här kan också levereras lådor med gårdens eget slaktkött (s.k. återtag) och fårskinn mm. I samband med evenemang i Tyresta som t.ex. midsommarfirande, spelmansstämma, julmarknad, nationalparkernas dag kan försäljning av varor och aktiviteter kring gården anordnas av arrendatorn. Man kan även tänka sig att arrendatorn ordnar guidningar i byn, ponnyridning mm mot ersättning. Även kursverksamheter med gärdsgårdssättning, lieslåtter, hässjning mm är möjliga att starta. Gården kan genom arrendatorn också kompletteras med till exempel ett gårdsmuseum, gårdsmejeri eller växthus. Vissa entreprenad- och naturvårdstjänster för stiftelsens räkning kan komma ifråga. Det kan bli aktuellt med hästkörning vid skogsavverkningar i närområdet, stängslingsarbeten, väghållning, röjningar, huggningar mm. Ekonomiskt stöd för visningsverksamhet på gården kan bli aktuellt att diskutera. Sådant förekommer på t.ex. Bögs gård i Sollentuna kommun och Uddby gård i Tyresö kommun. I det fall sökanden anser sig behöva liknande stöd ska det anges i ansökan och i så fall hur mycket. 7. Jordbrukets Historik på Tyresta Man kan i naturen följa ett antal epoker i Tyresta gårds utvecklingshistoria: Tyresta by har sitt ursprung från yngre järnålder. Gravfälten under förhistorisk tid var ofta placerade i direkt anslutning till boplatserna. Under vikingatiden, och ända fram till mitten av 1800-talet, var ängsmarkerna av större betydelse än åkerjorden. Ängsmarkerna låg i de bördiga dalgångarna mellan berg och moränmarker. Ängarna låg i största utsträckning öster om byn. Under första delen av 1600-talet brukades Tyresta av endast en brukare. Enligt den geometriska kartan från 1638 gav ängen 60 lass hö vilket motsvarar ca 12 ton. Det motsvarar vinterfoder för ca 16 nötkreatur. Om man antar att produktionen var ca 800 kg/ha så innebär det att ca 16 ha brukades. Idag brukas ca 17 ha åker som tidigare varit äng. Åkrarna fanns i direkt anslutning till 6

7 7 byn och kan identifieras med hjälp av den geometriska kartan från år Under slutet av 1600-talet hade ytterligare en brukare etablerat sig i Tyresta. Skogsbeten var de huvudsakliga betesmarkerna för byns djur. En fägata, som idag används av vandrare, leder från byn och norrut till de tidigare betesmarkerna. Betesdjuren fick gå på den åker som låg i träda tills den bearbetades och såddes och även på den brukade åkern efter skörden. På 1700-talet noteras i jordeböckerna det slutgiltiga antalet gårdar, 5 stycken. För att åskådliggöra den historiska markanvändningen under 1700-talet är det lämpligt att använda de gamla hästhagarna öster om byn för hästbete. Då är det lämpligt att de träd som växer i de senare upptagna åkrarna för stå kvar och att det t o m kan vara lämpligt att spara en del yngre lövträd som gestaltar den tidigare hästhagen. På 1800-talet lades ängsmarkerna på Stackvreten och Slåvreten om till åker. Delar av Slåvreten dikades också ut, vilket representerar det allt mer intensiva markutnyttjandet under 1800-talet. Delar av skogen söder om byn höggs ut till hagar. Detta gjordes under första delen av århundradet. Under århundradets senare del odlades svackor i skogsmarken upp till åker som i stora drag var öppen utan träda ända in på 1950-talet. Ängarna, som låg väster om byn i en större och en mindre dalgång har brukats under många århundraden, troligen ända sedan medeltiden. De finns markerade på kartan från Under första hälften av 1800-talet plöjdes den västra delen upp och lades om till åker. Därefter har alla ängar gått samma öde till mötes. De f.d ängarna har tills idag utgjort förutsättningen för djurhållningen i Tyresta by, och gör så än idag. På 1900-talet har åkrarna producerat foder och gödslats i samband med plöjning och nysådd av vall. De kan åskådliggöra markanvändningen i ett modernt jordbruk. Under 1930-talet fanns i Tyresta by 4 hästar, 1 tjur, 12 kor och 18 ungdjur, vilket motsvarar 35 nötenheter. 8. Utvärderingsprinciper vid antagande av ny arrendator Kravspecifikationen för en ny arrendator på Tyresta gård omfattar att en sökande ska ha: jordbruksutbildning på minst gymnasial nivå (naturbruksgymnasium) eller motsvarande kunskaper praktisk erfarenhet av jordbruk, gärna i tätortsnära läge upprätta en driftbeskrivning för Tyresta gård samt en realistisk investeringsoch driftskalkyl en god social kompetens - då gården ligger inom ett välbesökt område en vilja att satsa på Tyresta som ett levande lantbruk och en Öppen gård Det ses som en merit om den sökande också har: maskinskötarutbildning eller motsvarande erfarenhet referenser från fackfolk och/eller kollegor i branschen Den sökande ska också ha besökt gården och bildat sig en egen uppfattning om förutsättningarna för driften. 7

FÖRDJUPAD STUDIE KRING JORDBRUKET PÅ UDDBY GÅRD

FÖRDJUPAD STUDIE KRING JORDBRUKET PÅ UDDBY GÅRD 1 NATURVÅRDSKONSULT AB 2015-05-27 Östra Allén 2 181 65 Lidingö ahlbom.johan@gmail.com 070-255 08 60 FÖRDJUPAD STUDIE KRING JORDBRUKET PÅ UDDBY GÅRD Efter en Förstudie som presenterats i ärendet 2015-04-12

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

AVTAL OM JORDBRUKSARRENDE

AVTAL OM JORDBRUKSARRENDE 1(11) DIARIENUMMER: 234-447/16 AVTALSNUMMER: OBJEKTS-ID: R 602 AVTAL OM JORDBRUKSARRENDE med byggnad JORDÄGARE: Svenska staten genom Statens fastighetsverk, Fo Jord Box 254 751 05 UPPSALA. Tel. 010-478

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Upphandling 1 (6) Datum 2015-09-10 Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Ett tiotal av dessa är små jordbruk på öar i skärgården. Jordbrukens

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Utvecklingsplan för kulturreservatet

Utvecklingsplan för kulturreservatet Plan Diarienummer 435-7663-2014 Utvecklingsplan för kulturreservatet Lillhärjåbygget 2014 November 2014. Omslagsbild Lillhärjåbygget från förr samt nutid under både sommar och vinter. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby Utmarken kring Väsby Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby Inledning Denna skrift berättar om utmarken kring Väsby i naturreservatet Östra Järvafältet, Sollentuna kommun. Väsby var fram till

Läs mer

Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat

Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat Upphandling 1 (10) Datum 2015-09-03 Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Jordbrukens främsta uppgift är att bidra till en levande

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Attraktiva Alby avstämning av målbild

Attraktiva Alby avstämning av målbild TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-04-30 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (7) Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare 08-578 291 23 Dnr 2012 KS/0092 071 Utskottet för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön

Läs mer

KONTRAKT OM JORDBRUKSARRENDE, TYRESTA GÅRD SIDOARRENDE

KONTRAKT OM JORDBRUKSARRENDE, TYRESTA GÅRD SIDOARRENDE 1 KONTRAKT OM JORDBRUKSARRENDE, TYRESTA GÅRD SIDOARRENDE Jordägare Svenska staten, genom Naturvårdsverket Upplåtare Stiftelsen Tyrestaskogen, org. nr 815601-0624 Tyresta by 136 59 Vendelsö Arrendator Arrendeställe

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Information och förutsättningar för nytt gårdsarrende på Rågö, Nyköpings kommun, Södermanlands län

Information och förutsättningar för nytt gårdsarrende på Rågö, Nyköpings kommun, Södermanlands län INFORMATION 1(16) Anna Ingvarson Peter Schärnell Information och förutsättningar för nytt gårdsarrende på Rågö, Nyköpings kommun, Södermanlands län Bakgrund Den nuvarande arendatorn på Rågö har sagt upp

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012 Västernorrlandsgården är varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland. Smakstart är projektet som ökar lönsamhet, utbud och efterfrågan av lokala råvaror och förädlade livsmedel.

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

projekt roslagshagar

projekt roslagshagar projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får

Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Bussamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Bussamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Bussamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Farmens Ekovaror Gnarp

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

DOM 2016-06-27 Stockholm

DOM 2016-06-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060106 DOM 2016-06-27 Stockholm Mål nr M 11556-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-11 i mål nr M 6311-15, se bilaga A KLAGANDE Västerås kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Vård- och underhållsplan

Vård- och underhållsplan Vård- och underhållsplan Granskogs torp Säby 3: 17, Västra Järvafältet Järfälla kommun.tengbom '~ Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 77, Västra Jåtvatåttet. Järfälla kommun Innehåll In Ied

Läs mer

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag FÖR VILKET ÄNDAMÅL BEVILJAS RESTAURERINGSBIDRAG? Bidragen är avsedda för reparation och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse. 3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Modernisering och vitalisering av jordbruksarrendeinstitutet

Modernisering och vitalisering av jordbruksarrendeinstitutet Justitieminister Beatrice Ask Jordbruksminister Eskil Erlandsson Modernisering och vitalisering av jordbruksarrendeinstitutet En stor del av den svenska jordbruksmarken är utarrenderad. Många lantbruksföretag

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Södergården - Jordbruksfastigheten Senneby 4:8

Södergården - Jordbruksfastigheten Senneby 4:8 1 Södergården - Jordbruksfastigheten Senneby 4:8 Sammanställt av Thure Herbertsson maj 2013 Mangårdsbyggnaden runt ca 1935 Laga skifte och ägoskifte: Vid tiden för laga skiftets början, 1844, hade Senneby

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Underlag inför arbetet med kommunens Grönstrukturplan

Underlag inför arbetet med kommunens Grönstrukturplan 1 och NATURSKYDDSFÖRENINGEN ÖSTERÅKER Åkersberga den 24 september 2005 Till Österåkers kommun Gisela Holmgren Exploatering/Teknik/Mät 184 86 Åkersberga Kopia för kännedom Se sista sidan Underlag inför

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer