Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

Transkript

1 Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utredningen sammanställd av: KRAV ekonomisk förening Paula Quintana Fernandez Rebecka Asplund Växa Sverige Lilla Böslid Eldsberga Bakgrund I samband med KRAV:s regelöversyn har Paula Quintana Fernandez bett mig att ta fram ett underlag kring reglerna för utrymmen i stallar för nöt och får/get. Uppdraget är att se hur utrymmeskraven kan presenteras på ett enklare sätt. Nedan följer en sammanfattning av mina förslag och därefter kommer den fullständiga texten med problemformulering och förslag på ny formulering av regeltext. Sist finns tre bilagor med de regelverk som reglerar djurens utrymmen; KRAV:s nuvarande regler, de svenska djurskyddsföreskrifterna samt EU:s regler kring ekologisk djurhållning. Sammanfattning Efter att ha gått igenom KRAV:s regelverk kring utrymmen för nötkreatur och får/get har jag kommit fram till några förslag på ändrade formuleringar. Det är fem punkter som jag föreslår ändringar på: Redovisa bara EU:s krav på ytor inomhus och utomhus. För både nötkreatur och får/get tycker jag att utrymmeskraven ska redovisas enbart som EU:s ytkrav. Det går inte att sammanfoga EU:s ytkrav och svensk djurskyddslagstiftnings måttkrav i en gemensam tabell eftersom de olika regelverken reglerar olika ytor och har olika uppbyggnad. Det finns inte

2 heller någon anledning att ha en separat tabell för djur med ständig tillgång till utevistelse eftersom kraven på uteytan finns med i EU:s måttabell. Definiera vad som är inomhus enligt EU:s regelverk. För att undvika skillnader i tolkningen så bör det finnas en definition på inomhus eftersom det är grundläggande i all planering av stallar för ekologisk djurproduktion (nöt och får/get) och bedömning av befintliga stallar. Ev behövs också en definition av utomhus. Slopa extrakraven för att få hålla får och getter inomhus vintertid. Jag föreslår att man får hålla får och getter inne under vintern på samma sätt som nötkreatur dvs utan krav på extra stora ytor, ljusinsläpp och ventilation. Definiera hur stort resningsutrymme som får räknas in i den tillgängliga ytan. Det behövs en tydligare skrivning kring resningsutrymme framför liggbås. Även här för att undvika skillnader i tolkningar. Eftersom resningsutrymmet får räknas in i den tillgängliga ytan så är det viktigt att veta hur stort resningsutrymme man kan räkna med. Tydligare formulering kring helt golv. Formuleringen om helt golv kan göras tydligare så att det inte är någon tvekan om att det är hälften av minimiytan som ska utgöras av helt golv. Det innebär att mer än halva den totala ytan kan vara spaltgolv så länge minst halva minimiytan är helt golv. Ändringarna berör följande regler eller rubriker: Definitioner Minst halva golvytan ska vara hel Mått i stallar och rastgård för nötkreatur Utevistelse och bete för får och getter Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden Mått i stallar och rastgård för får och getter Problem och oklarheter i nuvarande regler samt ändringsförslag I nu gällande regelverk från KRAV (jan 2014) finns flera paragrafer som reglerar kraven på utrymme för djuren. I bilaga 1 finns utdrag ur KRAV:s regler för 2014 med de formuleringar som är relevanta för utredningen. I bilaga 2 finns utdrag ur de svenska djurskyddsföreskrifterna som rör utrymmeskrav för nötkreatur, får och get. I bilaga 3 finns utdrag ur EU:s regelverk kring ekologisk djurproduktion. Generellt Inom-respektive utomhus Det saknas en definition av vad som är inomhus. Eftersom EU:s regelverk är uppbyggt på Utrymme inomhus och Utrymme utomhus så är det viktigt att veta hur det ska definieras. T ex i stallsystem med utvändiga ätytor som djuren har ständig tillgång till, för att

3 räknas som rastgård får det max vara tak över 75% av ytan. Men om man har tak över en större del är det då en inomhusyta? Eller krävs det väggar också? Problemet med att kräva väggar, eller avsaknad av väggar, är att det kan bli gränsdragningsdiskussioner. Hur ska man tolka det om det står en vägg 1 m från ätytans kant? Eller 3 m bort? Eller 0,5 m? Kanske kan man räkna all yta som djuren har tillgång till under stallperioden som inomhus, oavsett om det är något tak? Enligt Jordbruksverket finns det ingen definition på inomhus. Stallsystem med liggbås eller ströbäddar inomhus och en utvändig ätyta påverkas mycket av definitionen av inomhus. Om ätytan inte kan räknas med som tillgänglig yta inomhus så måste man minska antalet djur i stallet (t ex inte utnyttja alla liggbås) vilket naturligtvis gör det svårare att få ekonomi på produktionen. Därför är det viktigt att veta vad som krävs för att få räkna ätytan som inomhusyta. Förslag på lösning EU:s regelverk har fastslagit en minsta tillgänglig yta (inomhus) som djuren ska ha tillgång till och samtidigt angett att det är tillåtet att hålla djuren inne (=utan tillgång till extra yta i form av rastgård) under vintern. De svenska djurskyddsföreskrifterna innehåller ett krav på minsta liggyta dvs den yta som ska vara torr (=under tak). Även i liggbåssystem ska liggytan vara torr. Jag tycker därmed att man kan definiera inomhus som den yta djuren har ständig tillgång till, oavsett tak eller väggar. Att de har tillräckligt stor torr liggyta säkerställs av den svenska djurskyddslagstiftningen. Jag föreslår följande formulering: Definitioner I KRAVs regler används följande begrepp: Inomhus: Den yta som djuren har ständig tillgång till under stallperioden. Rastgård: Yta som saknar tak eller där max 75% täcks av tak. Rastgården ska ha minst tre öppna sidor. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara möjligt att skrapa ytan med maskin. Alternativ formulering: Inomhus: Yta som täcks med tak och har väggar på minst två sidor. Rastgård: Yta som saknar tak eller där max 75% täcks av tak. Rastgården ska ha minst tre öppna sidor. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara möjligt att skrapa ytan med maskin.

4 Nötkreatur Utrymmeskrav Utrymmeskraven för nötkreatur är baserade på både svenska djurskyddsföreskrifter och EU:s regelverk kring ekologisk produktion. Det är inte enkelt att formulera regler utifrån dessa båda regelverk eftersom de har olika uppbyggnad. De svenska föreskrifterna har t ex en annan viktindelning än EU:s regler. Men det är också olika ytor som avses. I de svenska reglerna ställs krav på minsta liggarea och minsta totalarea för djur i ströbäddssystem. Kraven utgår från djurens vikt. Det finns inget krav på att en viss yta är inomhus eller utomhus förutom att liggytan måste vara torr. För stallsystem med liggbås finns det inget krav i djurskyddsföreskrifterna om minsta totala area utan bara krav på liggbåsets bredd och längd samt bredden på olika gångar. EU:s regler gäller total tillgänglig yta oavsett stallsystem och de är uppdelade på ytor inomhus respektive utomhus (rastgård). Tabell 1b som anger ytkraven för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse är mycket svårläst. Det finns också poster som kanske inte uppfyller EU:s regler, beroende på hur man definierar inomhus. Enligt tabellen ska djur som väger <60 kg under stallperioden ha tillgång till en total vistelseyta (ute och inne) på minst 2,0 m² varav minst 1,0 m² ska vara inomhus (i ligghall). EU:s regler säger däremot att nötkreatur <100 kg ska ha minst 1,5 m² inomhus och 1,1 m² rastgårdsyta. Dessutom kräver djurskyddsföreskrifterna 1,0 m² liggyta och 1,5 m² totalyta. Kravet på 2,0 m² total tillgänglig yta är därmed något KRAV själva ställer och jag tycker det är olyckligt att blanda in ännu fler mått att hålla reda på. Förslag på lösning Under förutsättning att KRAV inte vill införa ytterligare regler utöver EU:s regelverk och de svenska djurskyddsföreskrifterna så föreslår jag att man bara redovisar EU:s ytkrav för djur i ekologisk produktion och samtidigt hänvisar till de svenska föreskrifterna. Eftersom regelverken har grundläggande skillnader i sin uppbyggnad så går det inte att på ett överskådligt och tydligt sätt föra samman dem i en gemensam tabell. Det blir svårläst och risken för missförstånd är stor. Jag menar också att det inte behöver finnas en separat tabell för djur som har ständig tillgång till utevistelse. Det finns inget krav på utevistelse under stallperioden och en ev rastgård kan då vara hur liten som helst. Om man rastar sina uppbundna kor genom att släppa ut dem i en rastgård så är minimiytan enligt EU:s regler en rekommendation, se regel i bilaga 1. Under utevistelseperioden har de allra flesta producenter sina djur på betesmark. Om man har rastgård istället för bete under utevistelseperioderna så gäller ytkraven enligt EU:s regler. Jag föreslår följande formulering:

5 Mått i stallar och rastgård för nötkreatur I tabellen anges ytkrav för ekologisk produktion. Du måste också kontrollera att de svenska djurskyddsföreskrifterna följs! Tabell 1 Nötkreatur och hästdjur, avels- och göddjur Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) Utrymme utomhus* (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m 2 /djur m 2 /djur högst 100 1,5 1,1 högst 200 2,5 1,9 högst 350 4,0 3 mer än och minst 1 m 2 /100 kg 3,7 och minst 0,75 m 2 /100 kg Mjölkkor 6 4,5 Avelstjurar För till exempel mjölkko och kalv blir ytan 6,0 m 2 + 1,5 m 2 = 7,5 m 2. *Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen. Resningsutrymme och helt golv Formuleringen om helt golv i KRAV:s regel är otydlig och kan tolkas som att halva golvytan ska vara helt golv oavsett hur stor yta djuren har. EU:s formulering är tydligare och där framgår att det är halva minimiytan som ska utgöras av helt golv dvs om djuren har mer yta än det som krävs så kan mer än hälften av den verkliga, tillgängliga ytan vara av spaltgolv. Det är en viktig formulering då man ofta vill ha mycket plats i form av gångar och tvärgångar och om dessa är utformade med spalt så bör det inte finnas något hinder att göra dem extra breda, så länge halva minimiytan utgörs av helt golv. Resningsutrymmet framför ett liggbås får enligt KRAV:s regel räknas in i den tillgängliga golvytan men det finns inget mått angivet på hur stort ett resningsutrymme kan vara. Om liggbåset avgränsas framåt av en vägg, skiva eller ett annat liggbås så finns det ett tydligt definierat resningsutrymme. Men om man t ex har en bred drivgång eller annan öppen yta framför liggbåset så måste man bedöma hur mycket som är resningsutrymme. Det är positivt med rejäla resningsutrymmen men det måste ändå finnas en koppling till hur mycket utrymme djuren kan använda och den som planerar eller kontrollerar ett stall behöver veta hur man ska räkna.

6 Förslag på lösning När det gäller kravet på helt golv så föreslår jag en tydligare skrivning enligt nedan. Detta är den tolkning som gäller idag så det är ingen ändring av regeln, bara en tydligare formulering för att undvika missförstånd. När det gäller resningsutrymmet så är det enklast att skriva att resningsutrymmet maximalt får vara XX% av liggbåsets minimimått. För att hitta en lämplig %-siffra har jag jämfört de rekommendationer på liggbåslängd som finns i Sverige, Danmark och Nederländerna. De flesta rekommendationerna ligger på eller strax under 30% och därför har jag föreslagit gränsen 30% men den kan givetvis diskuteras. Om man vill så kan man förtydliga skrivningen om resningsutrymme med ett exempel; för ungdjur <400 kg ska liggbåset vara minst 1,90 m långt enligt djurskyddsföreskrifterna. Då kan ett resningsutrymme på max 57 cm framför båset räknas in i den tillgängliga ytan, förutsatt att det finns så mycket resningsutrymme. Jag föreslår följande formulering: Minst halva golvytan ska vara hel Minst hälften av den tillgängliga minimiyta som djuren ska ha enligt ska utgöras av helt golv. (EU) Resningsutrymmet framför ett eventuellt liggbås kan räknas som tillgänglig golvyta, dock maximalt 30% utöver liggbåsets minimilängd enligt djurskyddsföreskrifterna. Exempel: För ungdjur <400 kg ska liggbåset vara minst 1,90 m långt enligt djurskyddsföreskrifterna. Då kan ett resningsutrymme på max 57 cm framför båset räknas in i den tillgängliga ytan, förutsatt att det finns så mycket resningsutrymme. I tabellerna 1 4c finns de minimiytor som krävs för respektive djurslag. (EU) Du ska kunna visa en aktuell ritning eller skiss för ditt certifieringsorgan. Får/get Utrymmeskrav och innevistelse vintertid Även för får och getter är utrymmeskraven baserade på både EU:s regler och svenska djurskyddsföreskrifter. EU: regler skiljer bara på vuxna djur och lamm/killingar medan de svenska föreskrifterna har en uppdelning i olika vikter och även särskilda krav för tackor i slutet av dräktigheten. De svenska reglerna har också olika måttkrav för liggarea och totalarea, precis som för nötkreatur på ströbäddar.

7 När det gäller utevistelse så har KRAV egna regler med krav på t ex större yta inomhus för att få hålla djuren utan utevistelse vintertid. Motsvarande krav finns inte för nötkreatur som hålls inomhus under stallperioden. Det är också lite otydligt vilken inomhusyta som ska dubbleras eftersom det finns två alternativ. Tabell 2 som anger ytkraven för får och getter är ganska svårläst. Det finns ingen förklaring till vad som menas med begränsad tillgång till rastgård. Jag utgår från att det är de ytorna som ska ökas för att man ska få ha djuren inomhus utan tillgång till rastgård under stallperioden. Texten under tabellen är nog felskriven. Det står: Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan till den storlek som anges i kolumn två. Tanken är väl att man kan minska rastgårdsytan under den storlek som anges i kolumn två? Det finns också poster som jag bedömer inte uppfyller EU:s regler, beroende på hur mna definierar inomhus. Enligt tabellen ska vuxna djur som har ständig tillgång till utevistelse under stallperioden ha minst 1,0 m² i ligghallen. EU:s regler säger däremot att vuxna får och getter ska ha minst 1,5 m² inomhus. Förslag på lösning Även för får och getter tycker jag att man bara ska redovisa EU:s ytkrav. Man måste givetvis också hänvisa till svenska djurskyddföreskrifter men de måtten behöver inte anges. Jag tycker inte heller att det behövs en separat redogörelse för ytkraven utifrån tillgången på rastgård (jämför förslaget för nötkreatur). Jag känner inte till resonemanget bakom kravet på extra yta för får och getter som är inne under stallperioden. Varför ställs det högre krav för att kunna ha får och getter inne, utan tillgång till rastgård, jämfört med kraven för nötkreatur? Om man väljer att bara redovisa EU:s måttkrav och samtidigt vill kräva extra stor yta för djur som inte har tillgång till utevistelse under stallperioden så har jag redovisat en alternativ formulering av regel Enklast är att t ex kräva att djuren ska ha en yta som är dubbelt så stor som EU-reglerna kräver. Dvs bara hänvisa till ett regelverk och ha samma krav för vuxna och växande djur. Man måste givetvis diskutera vilken extrayta som ska krävas. Ju större yta som krävs desto svårare blir det för producenterna att få ekonomi på sin verksamhet. Alternativet blir kanske att ordna utevistelse men det för också med sig nackdelar t ex för djurhälsan när det är regnigt och blåsigt och marken blir upptrampad och kladdig. Jag föreslår följande formuleringar:

8 5.4.5 Utevistelse och bete för får och getter Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. De ska då ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K) Under perioden före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden, ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska sammantaget vara minst 2 månader men om möjligt längre. Resten av året, under stallperioden, får getter och får hållas inomhus i lösdrift. (K) För baggar och bockar för avel gäller regel Alternativ formulering av 5.4.5: Utevistelse och bete för får och getter Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. De ska då ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K) Under perioden före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden, ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska sammantaget vara minst 2 månader men om möjligt längre. Resten av året, under stallperioden, får getter och får hållas inomhus i lösdrift om de har en tillgänglig inomhusyta som är dubbelt så stor som kravet i regel (K) För baggar och bockar för avel gäller regel Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden Regeln utgår

9 Mått i stallar och rastgård för får och getter I tabellen anges ytkrav för ekologisk produktion. Du måste också kontrollera att de svenska djurskyddsföreskrifterna följs! Tabell 2 Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) Utrymme utomhus* (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m 2 /djur m 2 /djur Får och getter 1,5 får/get 2,5 0,35 lamm/killing 0,5 *Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen. Alternativ formulering av : Mått i stallar och rastgård för får och getter I tabellen anges ytkrav för ekologisk produktion. Du måste också kontrollera att de svenska djurskyddsföreskrifterna följs! Observera! Om dina får och getter inte har tillgång till rastgård eller betesmark under stallperioden så ska den tillgängliga ytan inomhus vara dubbelt så stor som i tabell 2. Tabell 2 Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) Utrymme utomhus* (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m 2 /djur m 2 /djur Får och getter 1,5 får/get 2,5 0,35 lamm/killing 0,5 *Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen. Eldsberga Rebecka Asplund Bygg- och miljörådgivare , , rebecka.asplund@vxa.se

10 BILAGA 1 Utdrag ur KRAV:s regler Relevanta formuleringar har strukits under Utevistelse för nötkreatur övrig tid Under perioden före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden, ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska sammantaget vara minst 2 månader men om möjligt längre. Resten av året, under stallperioden, får nötkreatur hållas inomhus i lösdrift och i vissa fall uppbundna se reglerna och (K) (Regeln gällde fram till 31 december 2013 och berörs inte i denna utredning.) Utevistelse och bete för får och getter Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. De ska då ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K) Övrig tid ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen, såvida du inte uppfyller de extrakrav som finns i regel vilket gör att du får hålla dem inne under vintern (K). För baggar och bockar för avel gäller regel Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden Du får hålla får och getter inne under vintern utan tillgång till rastgård, om stallet erbjuder: 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt regel för vuxna djur (K) 2 gånger minimiytan inomhus enligt regel för lamm och killingar (K) ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 % av golvytan (K) insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och vindskyddad (K). Dessutom ska dina får och getter, så länge vädret gör det möjligt, vara ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K) Regeln införs om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produktion. Om så inte är fallet gäller att lamm som slaktas innan betesperioden ska ha haft tillgång till utevistelse efter lamningsperioden för att kunna KRAV-godkännas.

11 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten, vintern och våren. Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL) Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Framsidan och gavlarna ska vara öppna. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara möjligt att skrapa ytan med maskin. (K) Minst halva golvytan ska vara hel Minst hälften av djurens tillgängliga golvyta ska vara hel. Resten får vara spaltgolv. Resningsutrymmet framför ett eventuellt liggbås kan räknas som tillgänglig golvyta. (EU) I tabellerna 1a 4c finns de minimiytor som krävs för respektive djurslag. (EU/SL) Nötkreatur i små jordbruksföretag får hållas bundna, undantag tills vidare Nötkreatur som är över 20 månader och hålls i små jordbruksföretag får vara uppbundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per vecka. Som små jordbruksföretag räknas besättningar som har 45 uppbundna nötkreatur djur eller färre (räknat som antal båsplatser), oavsett total besättningsstorlek. Undantaget gäller tillsvidare. (EU) Vid rastning av kor kan rastgårdsytan användas i omgångar. Rekommendationen är att ytan är så stor att de djur som är ute samtidigt har utrymme enligt tabell 1a nedan. (EU) Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K)

12 Mått i stallar och rastgård för nötkreatur Tabell 1a Utrymme i stall för nötkreatur som inte har ständig tillgång till rastgård Minsta utrymme inomhus Minsta yta för rastgård * Kategori av djur (m 2 per djur) (m 2 per djur) Kalv, ungdjur och diko: Levande vikt (Kg); < 60 1,5 (SL) 1,1 (EU) < 90 1,7 (SL) 1,1(EU) < 150 2,2 (SL) 1,9 (EU) < 250 2,9 (SL) 2,2 (EU) < 350 4,0 (EU) 3,0 (EU) > m 2 /100 kg (dock minst 5,0) (EU) 0,75 m 2 /100 kg (dock minst 3,7) (EU) Mjölk-/amko på ströbädd Mjölk-/amko, övrig lösdrift 8,5 (SL) 4,5 (EU) 6,0 (EU) 4,5 (EU) Sinko 6,0 (EU) 4,5 (EU) Avelstjur 10,0 (EU) 30,0 (EU) Uppbundna vuxna nöt Djurskyddsbestämmelser 4,5 (EU) För till exempel mjölkko i övrig lösdrift och kalv blir ytan 6,0 m 2 + 1,5 m 2 = 7,5 m 2. *Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen.

13 Tabell 1b Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse Kategori av djur Total minsta vistelseyta ute och inne (m 2 per djur) Varav minst detta ska vara i ligghall (m 2 per djur) Kalv, ungdjur och diko, Under utevistelseperioderna Under stallperioden (mellan utevistelseperioderna)* Levande vikt (kg) < 60 2,6 (SL+EU) 2,0 (K) 1,0 (SL) < 90 2,8 (SL+EU) 2,4 (K) 1,2 (SL) < 150 4,1 (SL+EU) 3,0 (K) 1,5 (SL) < 250 5,1 (SL+EU) 4,0 (K) 2,0 (SL) < 350 7,0 (EU) 4,8 (K) 2,6 (SL) > 350 1,75 m 2 /100 kg (dock 1,3 m 2 /100 kg (dock minst minst 8,7) (EU) 5,2) (K) 0,65 m 2 /100 kg (dock minst 2,6) (K) Mjölk-/amko på ströbädd Mjölk-/amko, övrig lösdrift 13,0 (SL+EU) 10,5 (K)** 6,0 (SL) 10,5 (EU) 10,5 (K)** Enligt djurskyddsbest. Sinko 10,5 (EU) 6,8 (K) 3,4 (SL) Avelstjur 40,0 (EU) 20,0 (K) 10,0 (EU) * Under stallperioden får utevistelseytan vara mindre än vad EU- förordningen anger eftersom utevistelse inte är ett krav under den perioden. Ytan har för stallperioden angetts så att djuren får dubbelt så stor yta mot vad som är minimum för ligghallen. **Mjölkkor har samma krav på ytan i rastgården oavsett ytan i ligghallen Byggnader för får och getter Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, såvida du inte håller dem i ett stall som uppfyller kraven i regel 5.4.7, bland annat klimatmässigt uteliknande förhållanden.

14 Tabell 2 Utrymme inomhus och i rastgård för får och getter Stall med begränsad tillgång till rastgård (m 2 per djur) Stall med ständig tillgång till utevistelse, utfodring i rastgården* (m 2 per djur) Minsta utrymme inomhus Minsta utrymme för rastgård för utevistelse under stallperiod Minimimått för ligghall Minsta utrymme för rastgård (inte betesmark) Vuxet får eller get Dräktig tacka 1,5 (EU) 2,5 (EU) 1,0 (SL) 3,0 (EU) 1,7 (SL) 2,5 (EU) 1,2 (SL) 3,0 (EU) Lamm eller killing: Levande vikt (kg): < 15 0,35 (EU) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,5 (EU) < 30 0,5 (SL) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,65 (K) > 30 1,0 (SL) 1,0 (K) 0,7 (SL) 1,3 (K) *Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan till den storlek som anges i kolumn två. Den totala vistelseytan i ligghall och i rastgården ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen ska alltid uppfyllas. Exempel: Du har 10 dräktiga tackor i en grupp i ett stall med ständig tillgång till utevistelse. Tackorna har ett utrymme på 20 m 2 i ligghallen. Tackorna ska ha minst 42 m 2 om man lägger ihop ytan i ligghallen och rastgården, och du kan alltså minska ytan i rastgården. Ytan i rastgården får dock inte vara mindre än 25 m 2.

15 BILAGA 2 Utdrag ur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15 Saknr L:100) om djurhållning inom lantbruket mm. Nötkreatur: 37 Minsta utrymme i gemensambox. Tabell 3 Högsta vikt, kg Spaltgolv, m 2 /djur Ströbädd, m 2 /djur Liggarea 4) Totalarea 5) Kalvgömma 1) 0,9 0,9 Kalvar 60 1,00 1,50 Kalvar Kalvar Ungdjur Ungdjur Ungdjur Ungdjur 90 1,50 1,20 1, ,50 1,50 2, ,80 2,00 2, ,90 2,60 3, ,30 3,10 4,40 > 600 2,60 3,40 4,80 Dikor 2) och sinkor Mjölkkor och Amkor 2) 6,00 3) 3,40 3) 4,80 8,50 1) För kalvar enligt 19 2) Inklusive kalvar upp till 3 månaders ålder. 3) Exklusive utrymme för kalvgömma. 4) Avser även minsta utrymme i ligghall utan utfodring. 5) Avser även minsta utrymme i ligghall med utfodring.

16 Får: 11 Minsta utrymme i gemensambox. Tabell 13 Högsta vikt, kg Liggarea 2), m 2 Totalarea, m 2 Lamm >15 kg 30 0,35 0,5 Lamm >30 0,7 1,0 Vuxet djur 65 0,85 1,2 Vuxet djur >65 1,0 1,4 Dräktig tacka 1) 1,2 1,7 Tacka med lamm <15 kg 65 1,2 1,7 Tacka med lamm <15 kg >65 1,35 1,9 1) Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till förlossning. 2) Avser även minsta utrymme i ligghall utan utfodring. Getter: 6 Minsta utrymme i gemensambox. Tabell 15 Högsta vikt, kg Spaltgolv, m 2 Ströbädd, m 2 Killing 15 0,25 0,25 Unga getter >15 0,50 0,50 Vuxet djur 1,00 1,20

17 BILAGA 3 Utdrag ur Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll BILAGA III Minimiytor inomhus och utomhus och andra egenskaper hos byggnader för olika arter och typer av produktion enligt artikel Nötkreatur, hästdjur, får, getter och grisar Nötkreatur och hästdjur, avels- och göddjur Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m 2 /djur m 2 /djur högst 100 1,5 1,1 högst 200 2,5 1,9 högst 350 4,0 3 mer än och minst 1 m 2 /100 kg 3,7 och minst 0,75 m 2 /100 kg Mjölkkor 6 4,5 Avelstjurar Får och getter 1,5 får/get 2,5 0,35 lamm/killing 0,5 Artikel 14 Tillgång till rastgårdar utomhus 1. Rastgårdar utomhus får vara delvis övertäckta. 2. I enlighet med artikel 14.1 b iii i förordning (EG) nr 834/2007 ska växtätare ha tillgång till betesmark när förhållandena tillåter detta. 3. I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna.