Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälp oss att göra våra regler bättre!"

Transkript

1 Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel Svara senast 31 mars 2015 Svara till Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland livsmedelsaktörerna. Remisserna är avgörande för att få fram bra regler hjälp oss i det arbetet och ge oss dina synpunkter på förslaget. Med den bredd av erfarenhet, kunskap och engagemang som finns bland KRAVs anslutna, medlemmar och konsumenter landar vi i de bästa reglerna. Målet för KRAV är att ha regler som går att tillämpa praktiskt, som skapar hög djurvälfärd och ger det mervärde som konsumenter efterfrågar. En referensgrupp har tagit fram det nya förslaget till regler för kapitel 5, Djurhållning. Remissen består av detta brev samt fem dokument med regeltexter, som du hittar på vår hemsida När remisstiden är slut ser referensgruppen över förslaget utifrån de svar som kommit in. KRAVs regelkommitté går därefter igenom förslaget och lämnar det till KRAVs styrelse för beslut. Nya regler publiceras på vår hemsida omkring 1 juli 2015 och börjar gälla från 1 januari Varför? Vi ser över KRAVs Djurregler - kapitel 5, i syfte att: Dela upp reglerna djurslagsvis. Ta vara på de förbättringsförslag som framförts sedan förra översynen av djurreglerna. Utvärdera och komplettera flaggningen av regler som leder till större avvikelse, om de inte uppfylls. Mer information finns i en utredning som du hittar via länken ovan. Förenkla och förtydliga regeltexten. Få så många som möjligt att engagera sig i översynen. Som ett viktigt led i detta skickas enkäter ut till KRAV-certifierade djurhållare. Översikt med de viktigaste förslagen till ändringar av kapitel 5 Här nedan sammanfattar vi de viktigaste förändringarna som föreslås i remissen, med motiveringar till förslagen. Det fullständiga förslaget till regler hittar du på vår hemsida 1) Ny struktur och tydligare regeltext a) Kapitlet indelas efter djurslag Kapitel 5 har delats in i separata avsnitt för varje djurslag, efter en inledande del med gemensamma regler som gäller för alla djurslag. Delavsnitten är Nötkreatur, Får och Get, Gris samt Fjäderfän.

2 Motivering: En uppdelning i djurslag har länge framförts som ett önskemål från djurhållare, revisorer och rådgivare. För att slippa upprepa regler som är samma för alla djurslag har dessa lagts i en gemensam inledning. Detta förenklar för den som har flera djurslag på gården samt för revisorer. b) Tydligare texter, förflyttning av information samt uppdelning av regler För att förenkla läsningen så föreslås ett antal ändringar: - Inledande informationstexter som är av karaktären målsättning eller ger beskrivande bakgrund till regler flyttas till kapitel 1 Introduktion till KRAVs regler. - Ett krav per regel vi föreslår uppdelning i flera regler, när flera olika krav finns i samma regel. - Flera regler har skrivits om i punktform. - Texter har flyttas för att ge en sammanhållen struktur för regler inom samma ämnesområde. - Upprepningar i texten har tagits bort på flera ställen. - Allt text som inte är regelkrav har blivit kursiv. - Krav på dokumentation har samlats till en regel (5.2.2 Dokumentation). - Genomgående har vi förtydligat vilka regler som medför Större avvikelse när de inte uppfylls. Motivering: Ovanstående punkter föreslås för att ge en bättre överblick och en mer sammanhållen text, så att reglerna blir tydligare och lättare att läsa. c) Hjortreglerna har tagits bort Vi föreslår att alla regler som rör KRAV-certifierad hjortproduktion tas bort. Motivering: Vi saknar certifierade producenter i dagsläget, och intresset för certifiering av hjort har varit väldigt lågt genom åren. 2) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Nötkreatur I delavsnittet för Nötkreatur finns ett antal förslag till ändringar i form av förtydliganden och förflyttning av texter. Det är få förslag till nya regler och i princip inga skärpningar som föreslås. a) Mjölkkornas bete - De tidigare reglerna och om mjölkkornas vistelsetid och intag av bete har lagts ihop till en samlad regel. Texten föreslås att ändras till Du ska aktivt arbeta för att mjölkkor ska vistas ute under större delen av dygnet, för att ge tydlig vägledning om att betesgången ska främjas. - Definitionen för tiden på bete för nötkreatur över 6 månader, som uttrycks som större delen av dygnet, föreslås skrivas om till mer än 12 timmar, istället för detaljangivelsen minst 12,5 timmar. Detta föreslås för att ge en enklare läsning av texten och ska inte ses som ett förslag om förändrade minimikrav. - Ingen ändring föreslås när det gäller kravet på dagligt betesintag (minst 6 kg ts) för mjölkkorna.

3 Motivering: Reglerna om mjölkkornas betesgång har länge varit föremål för diskussioner, och i översynen av kapitel 5 under 2011 gjordes en större utredning av dessa regler. Slutsatsen var att både betesintag och tid på bete är avgörande för mjölkkornas välbefinnande och hälsa, och de många positiva hälsoaspekterna gav starka motiv för att behålla kraven på minsta vistelsetid på bete och ett lägsta dagligt intag. Bedömningen nu är att detta står sig alltjämt och vi har därför valt att inte göra ändringar i grundkravet om mer än 12 timmar på bete samt minst 6 kg ts i betesintag. Det finns dock en del svårigheter när det gäller betesreglerna. Förutsättningarna för betesdriften skiljer sig mycket mellan olika gårdar, exempelvis beroende på geografiskt läge, typ av marker, arrondering, besättningsstorlek, mjölkningssystem och bevattningsmöjligheter. Det kan också många gånger vara svårt att bedöma betets avkastning eller att fastställa hur mycket enskilda djur betar. Många producenter, revisorer och rådgivare har framfört att det råder osäkerhet om hur reglerna ska tolkas, och att det finns behov av mer stöd och hjälpmedel för hur reglerna ska tillämpas och kontrolleras. Därför genomfördes en utredning under hösten 2014, där vi intervjuade mjölkproducenter och lantbruksrevisorer i syfte att identifiera svårigheter och behov samt lösningar och förslag till regelförbättringar. Utredningen visade att reglerna kan förtydligas och det framkom önskemål om att se över om det går att anpassa tillämpningen av reglerna till olika gårdars varierande förutsättningar. Ett nytt regelförslag testades därefter i en förremiss som skickades ut under december 2014, till ett begränsat antal producenter, rådgivare och certifieringsbolag. Av svaren förstod vi att det remissade förslaget inte ska läggas till i reglerna i nuläget, utan istället bearbetas vidare. Under 2015 fortsätter arbetet med detta, bland annat genom att arbeta med tillämpning av reglerna i fält och att i samarbete med rådgivare ta fram stöd såsom rådgivningsmaterial och checklistor. För mer info- läs gärna Lägesrapport om bete: b) Mjölkkor ändring i uppföljning av nyckeltal för hälsa Vi föreslår ändringar i reglerna om förebyggande hälsoarbete för mjölkkor. Förslaget innebär uppföljning av färre nyckeltal i Signaler Djurvälfärd för dem som är med i Kokontrollen. Samma nyckeltal ska också följas upp av dem som inte är anslutna till Kokontrollen, och kritiska nivåer föreslås som ska visa när åtgärder ska vidtas för att förbättra hälsoläget. Motivering: Förslaget syftar till att fokusera på de nyckeltal som är viktigast för att beskriva hälsoläget. Kritiska nivåer, för nyckeltalen, för besättningar som inte är med i Kokontrollen är en förutsättning för att göra en rättvis bedömning av olika gårdar. c) Förtydligande angående mått i stall/ligghall och rastgård Tabellerna som finns i nuvarande regler för djurhållning, främst Tabell 1 B Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse, har länge gett upphov till frågetecken om vad som gäller för olika system. För att förtydliga reglerna föreslås följande:

4 - Bara en tabell med måttangivelser kvarstår. - Ny regel som förklarar vad som räknas till inomhus respektive utomhus. - Regler som beskriver skillnad mellan vinterperiod (stallperiod) respektive utevistelseperiod för beräkning av ytor. - Regel för djur med ligghall ersätter tidigare tabell 1 B. - Ny regel för resningsutrymme. Motivering: Dessa ändringar ger ett mer likvärdigt krav på utrymme mellan olika system. Reglerna har förtydligats om vad som gäller för ytor inomhus respektive utomhus. Som underlag för förslaget finns en utredning som du hittar här: 3) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Får och Get Utöver att det blir ett eget delkapitel så föreslås endast några få mindre ändringar för Får och Get. a) Förtydligande angående mått i stall/ligghall och rastgård - Tabellen för krav om utrymme utomhus och inomhus för får och get förtydligas med en kompletterande regel angående ligghallsyta, och tabellen har därför minskats ned. - En ny regel införs som förtydligar när rastgård ska finnas. Motivering: Tabellerna som finns i nuvarande regler för djurhållning har varit komplexa och av många upplevts som svåra att förstå. Förslaget innebär en förenkling i syfte att ge större tydlighet om vad som gäller. b) Ny regel om avskildhet i samband med lamning/killning Ny regel om avskildhet vid lamning/killning införs. Motivering: Avskildhet i samband med födsel är viktigt för alla djur. Regeln har funnits länge för kor och grisar, och många har frågat sig varför detta inte omnämnts i reglerna för lammproduktion. Även om detta är praxis i lammproduktion så bör det stå i regeltexten. 4) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Grisar I stort sett är det få ändringar i förslaget som innebär ändrade krav på produktionen. För grisproduktionen finns förslag på några mindre ändringar som påverkar utevistelsen under sommarhalvåret. a) Innevistelse vid grisning förlängd till högst 3 veckor Vi föreslår att sugga med smågrisar kan hållas inomhus under tre veckor efter grisning, vilket innebär en veckas förlängd möjlig vistelsetid för suggan med sina smågrisar i grisningsboxen. Motivering: Omgångsuppfödning och grupphållning av suggor är det vanligaste sättet att föda upp smågrisar idag. Grupphållning av suggor inför betäckning och grisning är en naturlig och mycket fördelaktig åtgärd i smågrisproduktionen, eftersom suggor naturligt stimulerar varandra till

5 brunst. På så sätt kan gruppens suggor betäckas och bli dräktiga samtidigt, så att gruppen kan hållas intakt, vilket främjar smittskydd och därmed bra djurhälsa. Under själva grisningen och under de första veckornas digivning behöver suggan och kullen vara i fred, så att smågrisarna får präglas på sin mor, får mat och värme och rangordnar sig inom kullen platsen vid juvret. Om utflyttningen till gruppen måste ske senast två veckor efter att sista kullen fötts innebär det att några kullar är för unga för att ha hunnit med präglingen och rangordningen inom kullen. Detta kan bland annat förhöja risken för ökad dödlighet hos smågrisarna. Regeländringen syftar till att ge en högre djurvälfärd. b) Grisars bete ändrad betesperiod i nordligaste Sverige Vi föreslår att reglerna för grisars vistelse på bete i de nordligaste länen kan förkortas från 4 till 3 månader. Önskemål har framförts om att göra beteskravet för grisar mer likt reglerna för nötkreatur, där betesperiodens längd beror på vegetationsperiodens längd. Motivering: Grisar ska ha tillgång till utevistelse hela året. Men under sommarhalvåret ska de vistas på betesmark eller liknande. I nuvarande regler finns krav på 4 månaders betestid för grisar oavsett var i landet produktionen sker. Eftersom detta kan vara en begränsande faktor för att bedriva grisproduktion i de norra delarna av landet föreslås att perioden kan förkortas, och anpassas mer till de klimatförhållanden som råder längst upp i norr. Förslaget följer inte helt önskemålet om att göra beteskravet för grisar mer likt kravet för nötkreatur, där indelning i tre zoner gäller. Skälet till detta är att grisar primärt inte är grovfoderätare och därför inte hålls på bete av foderskäl i första hand. Betestillväxt och vegetationsperiodens längd blir därför inte lika styrande. Genom förslaget skulle grisproducenter i norr ges en bättre möjlighet att anpassa utsläpp och intag av grisar från betesmark på vår och höst. Även om det i dagsläget i princip inte finns KRAV-certifierad grisproduktion i de nordliga länen så kan regeln bidra till ökad omläggning i framtiden. Vi har också andra regler som möjliggör att djur tas in från betet vid olämpligt väder. Därför har vi inte sett behov av kortare betesperiod för grisar i fler län än de föreslagna. Som underlag för förslaget finns en utredning som du hittar här: 5) Viktigaste förslagen till nya regler för fjäderfän Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården. Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att reglerna även gäller andra fjäderfän. a) Utevistelse och bete för fjäderfä - Regel om utevistelse och bete har förtydligats och samlar alla krav om när fjäderfän ska hållas utomhus under olika delar av året.

6 - Texten ändras till Du ska aktivt arbeta för att fjäderfän ska vistas ute i rastgården, istället för Alla fjäderfän ska kunna vistas ute för att ge tydlig vägledning om att betesgången ska främjas. - Kravet om att fjäderfän ska kunna vistas ute från tidig vår till sen höst har tydliggjorts. - En ny regel föreslås om att utevistelse ska erbjudas tidigt efter insättning av nya unghöns. - Regel om rastgårdens utformning har gjorts om till punktform. I regeln förtydligas också att flaskhalsar (trånga passager) inte får finnas. - Regel har formulerats om för att göra det tydligt att värphönsen ska kunna utnyttja rastgården i hela dess utsträckning, genom nya lydelsen Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen. - Ett förtydligande som anger att rastgårdsytan för hönsen får vara mindre, vid utevistelsen tidig vår och sen höst. - För slaktkycklingar har en ny regel om rastgårdens utformning lagts till, vilken motsvarar regel för värphöns. - Ändrad regel om att sandbad och grovfoder kan finnas enbart utomhus under sommaren och får ersättas av markunderlag respektive växtlighet. Motivering: Reglerna för fjäderfä behövde ses över av flera skäl. Bland annat var de i princip bara inriktade på äggproduktion och en anpassning till framför allt slaktkycklingproduktion behövdes. I KRAVs pågående projekt om hönsens utevistelse har det också framkommit att det finns behov av klarare regler som säkerställer att hönsen går ut och att hela rastgården nyttjas i största möjliga utsträckning. Utevistelsen för höns är ett viktigt mervärde och en bärande princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Rastgårdar som inte nyttjas fullt ut på grund av felaktig utformning ger inte hönsen stimulans att gå ut och vistas i det fria, och därför förtydligas reglerna ytterligare om hur rastgården får utformas. Det viktiga är att arbeta med utformningen av rastgården för att på så sätt kunna säkerställa att den nyttjas fullt ut. Därför föreslås även att sandbad och grovfoder kan placeras utomhus. b) Andra ändringar av regler för fjäderfän - Några regler har lagts till för slaktkyckling. - Regler förtydligas gällande krav vid nybyggnation och nyanslutning av stallar, till exempel ljusinsläpp, veranda. - Tydligare regel om vad som gäller för att ge djuren en bra dygnsrytm med ljus och nattvila. Till exempel att stallet ska vara mörklagt respektive att veranda ska förses med ljus om den utnyttjas som minimiyta. - Ny regel för nybyggnation och nyanslutning av stallar som anger att avstånd till närmaste utgångshål till betet får vara max 15 meter. Motivering: En ökad efterfrågan och stigande intresse för KRAV-certifierad slaktkyckling medför behov av att förtydliga vad som gäller denna produktion, i de fall reglerna skiljer sig från regler för värphöns eller andra fjäderfän. Förslaget syftar också till att förenkla läsningen och ge bättre överblick. Flera av de mindre ändringarna rörande ljusinsläpp, mörkläggning nattetid och belysningskrav på verandan för värphöns syftar till att tydliggöra vad KRAV menar med bra djuromsorg. I förslaget till ny EU-förordning (2017) finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste

7 utgångshål. Syftet är att öka tillgängligheten till rastgården. Denna regel främjar att stallar byggs som möjliggör goda förutsättningar för utevistelsen. Därför föreslår vi en ändring redan nu. Hela förslaget till nya regler Du kan hämta hela remissförslaget för Djurhållning, bakgrund och mer information på Om du vill läsa om de övriga remissförslagen, Import/Införsel och Restaurang, som just nu finns ute för synpunkter, så finns dessa på: Hur du svarar Vi vill gärna ha dina synpunkter på: Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Språk går det att förstå vad vi menar? Går reglerna att kontrollera? Var konkret och hänvisa till den eller de regler du vill kommentera. Beskriv gärna konsekvenserna av en regel eller av de ändringar du föreslår. Maila ditt svar till Ange ditt namn och kontaktuppgifter så att vi kan nå dig om vi behöver fråga dig om något. Det är värdefullt för oss om du talar om ifall du har egen KRAVgodkänd produktion och i så fall vilken, om du är konsument, finns i livsmedelsbranschen eller till exempel är lantbruksrådgivare. OBS! Vi behöver ditt svar senast 31 mars Du som inte har tillgång till dator - hör av dig per telefon eller brev så skickar vi remissförslaget och eventuellt bakgrundsmaterial till dig med vanlig post. Postadress: KRAV, Box 1037, UPPSALA. Vi publicerar de remissvar vi får in på vår hemsida, och anger ditt namn. Du som är djurhållare svara på vår webbenkät! För dig som är KRAV-certifierad djurhållare finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår webbenkät. Enkäten skickas till alla djurhållare som vi har mejladress till. Om du inte fått enkäten men skulle vilja lämna dina synpunkter via den så hör av dig till så skickar vi den. Sista datum för att besvara webbenkäten är den 15 mars.

8 Om remissen Svar som kommer från föreningar eller organisationer har större tyngd än remissvar från enskilda. Har du möjlighet att samverka med kollegor eller inom en förening för att diskutera och lämna ett gemensamt svar är det extra värdefullt för oss. Men vi är tacksamma också för svar från enskilda personer. Vilka har varit med och tagit fram förslaget? Referensgruppen som har arbetat fram remissförslaget, har bestått av: Carina Anderson, KRAVs Regelkommitté Katarina Lingehag-Ekholm, KRAVs Regelkommitté Louise Winblad von Walter, Djurvälfärd Mjölk, Växa Sverige Jan-Olov Emilsson, AgriCoach/fd KRAV-certifierad mjölkproducent Adam Arnesson, Lammproducent KRAV Holger Linnebjörke, Äggproducent KRAV (endast fjäderfä) Erik Emanuelsson, Äggproducent KRAV (endast fjäderfä) Åsa Odelros, Rådgivare Fjäderfä, Ekologisk Fjäderfäföreningen (endast fjäderfä) Lotta Berg, Veterinärforskare Fjärderfä, Slakt och djurskydd SLU (endast fjäderfä) Marianne Hellbe, Enhetschef Lantbruk och Revisor, Kiwa Anna Grundberg, Revisor Lantbruk, HS Certifiering Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund/Djurskyddet Sverige Anders Carlborg, regelutvecklare KRAV Paula Quintana Fernández, regelutvecklare KRAV Välkommen att höra av dig om du har frågor! Paula Quintana Fernández Regelutvecklare KRAV Tel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 CARL-ERIK EHRENKRONA 073-381 45 30 carl-erik.ehrenkrona@ekolantbruk.se 24 mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

KALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare

KALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN KALLELSE Datum 2012-09-13 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid Torsdag den 20 september 2012 kl 13.15 Plats Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Obs ny adress!! Handlingarna

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Jordbruksverkets service till företagare

Jordbruksverkets service till företagare Dnr 07-13968/10 1(5) 2011-10-13 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Jordbruksverkets service till företagare Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Egenkontroll Ägg 2014

Egenkontroll Ägg 2014 KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Strömsholm den 19 februari 2013 Riksidrottsförbundet Peter Eriksson Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Svenska Ridsportförbundet har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

Instruktion för suggringsnav

Instruktion för suggringsnav Instruktion för suggringsnav Innehåll 1. Registrering av vilka suggor som skall sändas till en viss satellit 2. Skapa en lista på suggorna att sända med till satelliten 3. Skapa suggkort att sända med

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst 1 (20) 20131211 Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 411 20 Göteborg Telefon: 010-441 00 00

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen

Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen Yttrande Diarienr 2013-03-28 404-2013 Ert dnr 31 409/11 Socialstyrelsen Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen Som ett led i samrådsskyldigheten enligt 2 och 3 patientdataförordningen (2008:360)

Läs mer

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet 1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/02169 SAKEN Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet BESLUT Inslaget

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

Arvodering på lokal nivå

Arvodering på lokal nivå Lokalavdelningarnas svar på remiss om lokal arvodering 2008/2009 Arvodering på lokal nivå Med anledning av stämmans beslut har styrelsen frågat alla lokalavdelningar om synen på lokal arvodering kontra

Läs mer

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening 1 För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening Inledning Syftet med följande trivselregler är att främja både trivsel, trygghet och säkerhet i Norra Kopparmora. Det är därför angeläget

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå Beslut Diarienr 1 (10) 2016-02-17 1805-2015 Södermalms stadsdelsnämnd Box 4270 102 66 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå Datainspektionens beslut

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Farmens Ekovaror Gnarp

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer