Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt."

Transkript

1 Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande detaljreglerna för KRAV-certifierad Fjäderfäproduktion remissas fyra andra dokument innehållande gemensamma regler samt regler för övriga djurslag, nämligen: Gemensamma Regler Nötkreatur Får och Get Gris KRAV ekonomisk förening Box 1037, SE Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala Växel: +46 (0) , Pg: Bg: Org nr: ,

2 5 Fjäderfän Observera att EU-kommissionen håller på att ta fram en ny EU-förordning för ekologisk produktion som ska börja gälla från och med halvårsskiftet I det förslag som ligger för beslut i nuläget föreslås många regeländringar som påverkar fjäderfäproduktionen. Det finns regelförslag gällande beläggning i stallar, unghönsuppfödning och föräldradjurproduktion. Även krav på verandor, utgångshål, avstånd till närmast utgångshål med mera. Ska du göra stora ny- eller ombyggnationer så är det viktigt att du stämmer av dina planer med rådgivare. KARENSTIDER VID INTRÄDE OCH INKÖP Karenstider vid inträde Karenstiderna för fjäderfän är: Kommenterad [PQF1]: Ändringar: Uppdelat i en regel för alla djurslag under Gemensamma regler. Specifika karenstiderna för fjäderfän här. 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfän än värphöns (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en åldersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns om du ställer om befintliga omgångar i samband med att du köper in nya omgångar unghöns uppfödda enligt (K) 10 veckor för produktion av kött (EU) Om du startar äggproduktion med inköpta värphöns ska de vara uppfödda enligt regel och då krävs ingen karenstid. (EU) Alternativt kan du välja: 24 månader för ägg och kött när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. (EU) Detta alternativ kan till exempel vara aktuellt när flera djurslag på gården läggs om till KRAV-certifierad produktion samtidigt. 2

3 Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat Karenstid för inköpta konventionella fjäderfän För andra fjäderfän än värphöns, får du för närvarande köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän, om de är yngre än tre dygn. De inköpta djuren ska skötas enligt KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Kommenterad [PQF2]: Ändring: - Första stycket omgjort för att passa alla fjäderfän. Karenstiderna är (EU): 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfän än värphöns 10 veckor för produktion av kött Köper du in värphöns ska de vara uppfödda enligt regel (EU) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat Lägsta slaktålder för fjäderfän Fjäderfän som inte är av en långsamt växande ras får slaktas först när de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dygn eller föds upp på gården (EU): Kommenterad [PQF3]: Ändringar: - Regeln flyttad, mest aktuell här då slaktåldern är kopplad till karenstiden. - Fler fjäderfäslag tillagda i listan - Första stycket borttaget då karenstiden vid inköp står redan i dagar för kyckling 140 dagar för gås 49 dagar för pekingankor 70 dagar för honor av myskänder 84 dagar för hanar av myskänder 5.x.x Slaktålder för långsamt växande raser Fjäderfän av långsamt växande ras får slaktas (EU): Kommenterad [PQF4]: Ändringar: -Del av som plockas ut till egen regel. 3

4 tidigast efter att 10 veckors karenstid passerat, om de daggamla kycklingarna är konventionellt inköpta. oberoende av ålder, om föräldradjuren är KRAV-certifierade. KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Kommenterad [PQF5]: Just nu jobbar Jordbruksverket med en föreskrift som ska fastställa den maximala tillväxten per dag. Denna föreskrift ska remissas nu under vinter/våren, men är inte klar ännu. Mycket tyder på att vikten kommer att hamna på 45 gram/dag. INKÖP AV DJUR Inköp av unghöns till värphönsbesättning Du ska köpa värphöns från KRAV-certifierad uppfödning senast från 1 januari (EU) Från 2018 gäller EUs regler för ekologisk uppfödning av värphöns. Dessa EU-regler ska också gälla för uppfödning av KRAV-certifierade värphöns. Kommenterad [PQF6]: Ändringar: - Rubrikändring - Omgjord till punktlista - Mindre textändringar, samma innebörd Fram till dess ska du köpa in unghöns som från tre dagars ålder, uppfyller följande villkor (EU): Uppfödningen följer KRAVs regler för foder. Uppfödningen följer KRAVs regler för hälso- och sjukvård. Unghönsen är högst 18 veckor gamla vid insättning. Unghönsen är inköpta från en uppfödare som anmält sin uppfödning till ett certifieringsorgan. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Inköp av andra fjäderfän än värphöns För andra fjäderfän än värphöns får du tillsvidare köpa in djur som är högst 3 dygn gamla, om du inte har möjlighet att kläcka fram dem själv (EU). Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (K) Kommenterad [PQF7]: Kan tyckas vara en upprepning av Men den förra handlar om karenstiden och denna om själva inköpet. 4

5 UTEVISTELSE OCH BETE Tid för utevistelse Du ska aktivt arbeta för att fjäderfän ska vistas ute i rastgården under större delen av året. Fjäderfän ska: Kunna vara ute större delen av dygnet under minst fyra månader sammanhängande från maj till september. Stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. (K) Kunna vistas ute från tidig vår till sen höst under en del av dagen när väder- och markförhållanden är lämpliga (K). Kunna vistas ute under minst en tredjedel av sitt liv (EU). Kommenterad [PQF8]: Ändringar: - Tydligare att det ska vara aktivt arbete - Tydliggjort att undantaget för utevistelse är bara under vintern genom skrivningen att hönsen ska vara ute från tidig vår till sen höst. - Skrivet i punktform - 12,5 ändrat till mer än - inte med ambition av ändring utan för att få till ett enklare språk och angivelse. Du kan inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse (EU). Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. (K) Fjäderfän får hållas inne under natten. Du får en större avvikelse om dina fjäderfän inte får tillräckligt med utevistelse. 5.x.x Utevistelse efter insättning Du ska ordna utevistelse för unghönsen så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. (K) Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. Kommenterad [PQF9]: Ny regel: - för att tydliggöra vikten av att vänja hönsen tidigt vid utevistelsen. - utevistelsen behöver dock inte vara 12 timmar från början Rastgård för alla fjäderfän Rastgårdar och beten för fjäderfän ska: Kommenterad [PQF10]: Ändringar: - Regeln omgjord till punktform. - Lagt in huvudsakligen beväxt - Tydliggjort att undantaget för sambete är just ett undantag. Förutsättningar för uppdelning ska finnas. - Tillagd skrivning om flaskhalsar 5

6 Innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper fjäderfäna att utnyttja hela rastgården. (EU) Ge djuren både bete och rikliga tillfällen till sysselsättning. (EU) Vara huvudsakligen beväxt under hela användningstiden. (K) Lämnas tomma minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfän. (EU) Gränsas av mellan de olika flockarna så grupperna inte blandas. Rastgårdarna ska vara utformade för att uppfylla minimikraven för rastgårdsyta per flock, men om du har problem med rovdjursangrepp och därför sambetar med ett annat djurslag behöver du inte avgränsa rastgården mellan flockarna. (K) Inte innehålla flaskhalsar. Passager får inte vara smalare än utgångshålen från veranda till rastgård. Det innebär för höns minst 6,7 meter per 1000 höns och för slaktkyckling 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta. Vid rotationsbete kan passager bildas vid fållingångarna, dessa får dock inte vara smalare än hälften av ovan angivna längdmått.(k) Du får inte utfodra fjäderfän utomhus med annat än naturlig växtlighet och vatten. (K) Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad Detaljkrav för värphönsens rastgård Varje värphöna ska under sin livstid ha tillgänglig och använda minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta. Rastgården ska finnas inom som mest 150 meters avstånd från närmaste Kommenterad [PQF11]: Ändringar: - Omformulerat, uträckningen av rastgården ska vara reell. - Variationer kan förekomma - Tillagt att ytan under vår och höst kan vara mindre än 2 kvm 6

7 utgångshål i hönsstallet. Om hönsen använder en längre utsträckning av rastgården kan de 4 kvadratmeterna per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. (K) Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen. En viss variation mellan olika flockar kan accepteras. (K) Om du tillämpar en rotationsplan får du dela av rastgårdsytan i olika fållor för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. Om du tillämpar rotationsbete under perioden maj till september och har permanenta hönsstallar, ska varje höna i flocken vid varje enstaka tillfälle ha minst 2 kvadratmeter tillgängligt. Det innebär att för en flock om 3000 höns, behövs det minst 6000 kvadratmeter rastgårdsyta. Du ska kunna visa hur din rotationsplan ser ut. Under utevistelsen tidig vår och sen höst får du begränsa tillgången till en del av rastgårdsytan, då även till mindre än 2 kvadratmeter per djur, för att kunna erbjuda värphönsen utevistelse utan att marken och betet tar skada. Exempel på möjliga åtgärder för att få ut hönsen är: Att unghönsen släpps ut så fort de kommer till gården. Fler tuppar i flocken. Plantering av träd, eller buskar. Vatten på flera ställen i rastgården. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. 7

8 5.x.x Detaljkrav för slaktkycklingars rastgård Slaktkycklingar ska ha tillgång till 4 kvadratmeter rastgårdsyta per djur inom som mest 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i stallet. Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av slaktkycklingarna. En viss variation mellan olika flockar kan accepteras.(k) Kommenterad [PQF12]: Ny regel: Motsvarande avståndsregel för kycklingar som den som finns för höns. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad Tillfällig innevistelse för fjäderfän Du får i vissa fall tillfälligt hålla fjäderfän inne under den tid de ska ha tillgång till utevistelse. Det gäller när myndighet beslutat om restriktioner, till exempel vid utbrott av smittsamma sjukdomar. (EU) Kommenterad [PQF13]: Ändring: -Ändrat från begär till beslut, som det står i Nationella riktlinjer Gäss och ankor ska ha tillgång till vattensamlingar Gäss och ankor ska under perioden maj-augusti ha tillgång till vattensamlingar i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem för bad. (EU) Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. STALLFÖRHÅLLANDEN Mått i stall och rastgård för fjäderfän Det utrymme inomhus och utomhus som ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabellerna nedan. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. (K) Kommenterad [PQF14]: Från tidigare Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. 8

9 Tabell 4a Antal fjäderfän per avdelning samt byggnadsyta per stall Maximala antalet djur per avdelning i stall: Maximal antal djur eller byggnadsyta per stall: Värphöns (EU) För djur (K) Slaktkyckling (EU) m 2 (EU) Pärlhöns (EU) m 2 (EU) Honor av myskänder/pekingankor (EU) m 2 (EU) Hanar eller andra ankor (EU) m 2 (EU) Gäss (EU) m 2 (EU) Måtten gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K) Tabell 4b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfän Antal djur per kvadratmeter inomhus Sittpinne inomhus (cm per djur) Rede*** Utrymme utomhus tillgänglig yta i rotation (m 2 per djur) Värphöns* 6 höns Redesytan får inte 18 (EU) 6 höns per rede eller vid gemensamt rede 120 cm 2 per höna 4 (EU) Obs! maximalt 170 kg räknas in i tillgänglig kväve får tillföras via 9

10 yta. (EU) gödsel/ha/år Slaktfågel 10 djur med max levande vikt per m 2 16 kg (ankor) (SL) 14 kg (gäss) (SL) 20 kg (slaktkyckling) (SL) 20 (endast för pärlhöns) (EU) 4 (slaktkyckling och pärlhöns) (EU) 4,5 (ankor) (EU) 15 (gäss) (EU) Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel/ha/år Slaktfågel i mobila byggnader 16 djur ** med max levande vikt per m 2 20 kg (ankor) (SL) 18 kg (gäss) (SL) 20 kg (slaktkyckling) (SL) 2,5 (EU) Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel/ha/år *För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna. **Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m 2 golvyta. ***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband. 5.x.x Mått på öppningar i stallar för fjäderfän För värphöns ska du ha en sammanlagd öppningslängd för utgångshålen i stallväggen respektive verandan, anpassad till djurantalet enligt angivelserna i tabell 4 c. Kommenterad [PQF15]: Ändringar: -Egen regel skapad för utgångshålen. -Text om utgångshål flyttad från Ny text om proportionalitet inlagd. - Mått för övriga fjäderfän inlagda. 10

11 För övriga fjäderfän ska du ha en sammanlagd öppningslängd ut till rastgården om 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta (EU). Mellan stallet och verandan ska öppningslängden vara minst 2 meter per 100 kvadratmeter. (K) Utgångshålen ska vara jämnt fördelade längs de väggar som har kontakt med rastgården. Utgångshålens sammanlagda öppningsbredd per sida ska dock vara i proportion till hur mycket av rastgården som finns utanför. (K) Kommenterad [PQF16]: Mer exakt hur detta mått ska anges diskuteras just nu i Jordbruksverkets referensgrupp för EU-förordningen. Tabell 4c Öppningar i stallar för värphöns Antal värphöns i gruppen 1. Öppningar i stallvägg till veranda/utgångssluss (sammanlagd längd) 2. Öppningar i passage från utgångssluss vid stallvägg eller från veranda till rastgård/bete (sammanlagd längd) Upp till 200 0,4 m 1,4 m m 3,4 m m 6,7 m m 13,3 m m 20 m Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha en mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan, se (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större, alltså enligt kolumn 2. 11

12 Byggnader till värphöns Byggnader och inomhusmiljön för värphöns ska uppfylla följande krav: Kommenterad [PQF17]: Ändringar: - Regeln omgjord till punktform. - Rubrik ändrad till värphöns. Du får maximalt hålla höns i en sammanhängande byggnad. Stall som är certifierade enligt KRAVs regler senast under 2010 och som har äggproduktion med fler hönsplatser än får användas för fler än höns fram till utgången av (K) Du får maximalt hålla höns per avdelning. Om du har flera avdelningar under samma tak, ska du gränsa av mellan varje avdelning med en fast vägg eller en nätvägg. (EU) Redesytan får inte räknas in i den tillgängliga ytan. (EU) 5.x.x Veranda i byggnader för fjäderfän Om du bygger nytt hus ska veranda ingå. Detsamma gäller om du nyansluter hus till certifieringen. (K) Kommenterad [PQF18]: Ändringar: - Egen regel skapad, ingick tidigare i Förtydligat att det gäller alla fjäderfän - Förtydligat att det gäller både nybyggda hus och hus som tas in i certifieringen. 5.x.x Veranda som tillgänglig stallyta Om du har en veranda i anslutning till ditt stall, får du räkna in ytan i verandan i den tillgängliga stallytan om djuren har tillgång till den under sin vakna tid, hela året. Verandan får då endast stängas när det är mörkt i stallet (nattvila). Verandan måste förses med ljus och får inte vara mörklagd när den ska utnyttjas av fjäderfäna. (K) För värphöns ska den isolerade delen av stallet ytmässigt uppfylla de svenska djurskyddsbestämmelserna för fjäderfän. (SL) Kommenterad [PQF19]: Ändringar: - Egen regel skapad, ingick tidigare i Förtydligat att verandan bara får stängas under nattvilan. - Skrivit till att verandan ska vara upplyst när den nyttjas som tillgänglig yta. Kommenterad [PQF20]: För slaktkyckling finns ingen marginal i beläggning mellan ekologisk och svensk lagstiftning. Det innebär att om verandan i ett slaktkycklingsstall räknas in i minimiytan, så kan den inte stängas till när kycklingarna passerat vikten för att ytan inomhus är tillräcklig. 12

13 5.x.x Avstånd till rastgård Om du nyansluter hus till certifieringen eller om du bygger nytt hus ska det maximala avståndet inne i byggnaden (inklusive verandan) till den närmaste utgången till rastgården inte överstiga 15 meter. (K) Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbadet ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att hönsen har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan underlaget i rastgården ersätta kravet på sandbad inomhus förutsatt att värphönsen sandbadar ute. (K) Kommenterad [PQF21]: Ny regel. - Att byggnader inte blir för breda är en förutsättning för att betesdriften ska fungera väl. - Regeln finns som förslag till nya förordningen. Kommenterad [PQF22]: Ändring: - Regeln uppdelad i två. En för höns och en för slaktkycklingar. - Tydliggjort var sandbadet får finnas I tabell 4b, finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfän. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x. Slaktkycklingar ska ha tillgång till sandbad och upphöjda sittplatser Slaktkycklingar ska ha tillgång till sandbad i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbaden ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att kycklingarna har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan underlaget i rastgården ersätta kravet på sandbad inne förutsatt att kycklingarna sandbadar ute. (K) Kommenterad [PQF23]: Ändringar: Regeln uppdelad mellan höns och kycklingar, då redesyta inte gäller slaktkycklingarna och då annat än sittpinnar kan användas. I kycklingars innemiljö ska det också finnas objekt som de kan hoppa upp på. (K) Till exempel halmbalar, sittpinnar eller hyllor. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 13

14 Fjäderfän ska ha ströbädd Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta ska vara ströbädd (EU). För övriga fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (SL) Till ströbäddsytan räknas även sandbad. Du får en större avvikelse om dina djur inte har tillräcklig ströbädd. 5.x.x Dagsljusinsläpp för fjäderfän Fjäderfän ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL) Kommenterad [PQF24]: Ändring: Upprepning av regel som finns under gemensamma regler. Men upprepad då specifikt undantag finns för att kunna tillfälligt täcka för dagsljusinsläppet och direkt solinstrålning för fjäderfän. Om du nyansluter hus till certifieringen eller vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan. (K) I fjäderfästallar bör du dock vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Fönster får bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. Om det finns behov av att begränsa den direkta solinstrålningen regelbundet ska det ske på något annat sätt. Om du tillfälligt täcker dagsljusinsläppen ska du dokumentera det. (K) Exempel på hur direkt solinstrålning kan begränsas är att ändra fönstrens placering, använda markiser eller film som släpper igenom ljus Fjäderfän ska ha nattvila Fjäderfän ska ha minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. Under nattvilan ska stallet vara mörklagt. (EU) Du ska dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar av året (K). Kommenterad [PQF25]: Ändring: -Tydliggjort att stallet ska vara mörklagt under nattvilan. 14

15 SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH FODER Självförsörjningsgrad för fjäderfä Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för fjäderfä ska vara minst 50 procent. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Självförsörjning i Norrland samt i skogs- och mellanbygd Fjäderfäbesättningar i Norrland samt i skogs- och mellanbygd kan få undantag från självförsörjningskravet på 50 procent till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Du ska sträva efter att succesivt öka din självförsörjningsgrad. (K) Kommenterad [PQF26]: Ändring: -Tidigare del i Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård Självförsörjningsgrad för gårdar med specialodlingar Gårdar med fjäderfäbesättningar som också har specialodlingar, till exempel grönsaksodling, kan få självförsörjningskravet på 50 procent sänkt till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Undantaget gäller enbart om gödseln behövs i den egna odlingen. (K) Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård, i förhållande till gödselbehovet Maximalt 5 % konventionellt foder till fjäderfän Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får du ge fjäderfän högst 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till 31 december 2017 (EU). 15

16 Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till fjäderfän (EU). Du får ge högst 10 procent sådant konventionellt foder räknat på det årliga foderintaget (K). Förutsättningen för att ge konventionella fodermedel oavsett ursprung är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning. (EU). Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) De konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung och som är tillåtna framgår av bilaga 1. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Maximalt 15 % konventionellt foder per dag Om du ger dina fjäderfän konventionellt foder får högst 15 procent av det dagliga foderintaget vara konventionellt (K) Fri tillgång till grovfoder Du ska ge dina fjäderfän fri tillgång till grovfoder (EU). Du kan utfodra med rotfrukter istället för grovfoder. Grovfodret ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att dina fjäderfän har ständigt tillgång till denna. Under månaderna maj till september kan betet på rastgården ersätta kravet om grovfoder inomhus, förutsatt att värphönsen betar ute. (K) Kommenterad [PQF27]: Ändringar: - Samma skrivning som för sandbad. Utevistelse på bete maj-sept kan ersätta grovfoder inomhus. Att ha grovfoder inomhus kan vara en hämmande faktor för att få fler höns att välja att gå ut. - Tillagd tidigare kalibreringstolkning om grovfoderbriketter. Du får begränsa mängden grovfoder under uppvärpningen om det behövs för att inte påverka den övriga foderkonsumtionen. (K) 16

17 Grovfoderbriketter som är långstråiga behöver inte kompletteras med mer än 20 procent annat grovfoder. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Foderåtgång i fjäderfäproduktion Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kilogram av kött eller ägg du säljer. (K) HANTERING INFÖR SLAKT Insamling av fjäderfän inför slakt Insamling och placering av fjäderfän i transportmoduler inför slakt ska göras av erfarna personer, eller under handledning av erfarna personer. Slaktkycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering.(k) Vid manuell insamling ska slaktkyckling samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna och bäras och hanteras upprätt. (K) KRAV rekommenderar att höns hanteras på samma sätt. I annat fall ska de samlas in genom att varsamt tas tag i bägge benen och att den som samlar in inte har mer än tre djur i varje hand. (K) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur dina fjäderfän hanteras vid insamling. (K) 17

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Egenkontroll Ägg 2014

Egenkontroll Ägg 2014 KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Gemensamma regler för Djurhållning

Gemensamma regler för Djurhållning Gemensamma regler för Djurhållning Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för de gemensamma reglerna i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället

Läs mer

Källängs Kontrollhönseri

Källängs Kontrollhönseri Källängs Kontrollhönseri Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010. Denna tidning, och årsprenumerationer, kan beställas på: tel 018-34 62 54 e-post: elisabeth@secher.pp.se eller på www.fjaderfa.se/prenumerationer

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:3 råd om

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

1. OM ALLMÄN AKTSAMHET

1. OM ALLMÄN AKTSAMHET Brf BoKlok Färsna hage Ordningsregler 2013-07-03 Ordningsregler Dessa ordningsregler har beslutats av styrelsen den 2 juni 2013 att gälla tills styrelsen fattar nya beslut. Utöver dessa ordningsregler

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 7 Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND Beskrivning brandtekniska system och utrymningsstrategi Version 2 Datum 2015-10-01 Landstingsservice i Uppsala Län Bakgrund Detta dokument syftar till att

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-03-09 Dnr: 09-629/72 1(8) 1 Kravspecifikation för upphandling av växtskötsel och fruktleverans

Datum Vår referens Sida 2009-03-09 Dnr: 09-629/72 1(8) 1 Kravspecifikation för upphandling av växtskötsel och fruktleverans KRAVSPECIFIKATION Datum Vår referens Sida 2009-03-09 Dnr: 09-629/72 1(8) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se 1 Kravspecifikation för upphandling av växtskötsel och

Läs mer

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns L 203/53 RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar Försäkring Tillfälligt boende för flyktingar Enorma mängder människor är på flykt i världen och många söker sig till Sverige i hopp om att finna en tryggare tillvaro. Detta skapar ett akut behov av boende

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Stadsodlingsstrategi Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Innehåll 1 Stadsodlingsstrategi... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Strategi... 4 1.2.1 Målbild... 4 1.2.2 Strategipunkter... 5 1 Stadsodlingsstrategi

Läs mer

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd

Läs mer

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?

Läs mer

Delbetänkande av Jaktlagsutredningen: Vildsvin och viltskador om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54)

Delbetänkande av Jaktlagsutredningen: Vildsvin och viltskador om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54) Yttrande Diarienr 2014-11-28 1952-2014 Ert diarienr L2014/1923/JFS Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Jaktlagsutredningen: Vildsvin och viltskador om utfordring,

Läs mer

Nya bostäder vid Kvarnkullen, Kungälv. Bullerutredning

Nya bostäder vid Kvarnkullen, Kungälv. Bullerutredning Handläggare Hässel Johan Tel +46 (0)0 505 84 7 Mobil +46 (0) 70 84 74 7 Fax +46 (0) 774 74 74 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT (5) Datum 0-04- Kungälvs kommun Linda Andreasson Nämndhuset 44 8 Kungälv

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

KALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare

KALLELSE. Datum 2012-09-13. Nr Ärenden Föredragande/ handläggare SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN KALLELSE Datum 2012-09-13 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid Torsdag den 20 september 2012 kl 13.15 Plats Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Obs ny adress!! Handlingarna

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

ARRENDEKONTRAKT Nr 300:13-2

ARRENDEKONTRAKT Nr 300:13-2 ARRENDEKONTRAKT Nr 300:13-2 2014-09-02 Obj 44360 Arrendator: Östra Stranden i Halmstad ekonomisk förening (i avtalet kallad föreningen) c/o Lars Elmqvist Västra Holmgatan 17 553 24 Jönköping Person/org.nr:

Läs mer

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang Räddningstjänstens Råd och anvisningar beskriver vår tolkning av tillämpliga lagar och regelverk som

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer