Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren."

Transkript

1 Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd för kvalitetscertifiering Stöd till mervärden i jordbruket Stöd för energigrödor Stöd för kontrakterad stärkelsepotatis Stöd för proteingrödor

2

3 Innehåll Detta är tvärvillkor Följ svenska lagen då uppfyller du tvärvillkoren! För miljöersättningar finns det extra tvärvillkor Länsstyrelsen kontrollerar! Du kan få rådgivning! Sköt dina betesmarker och slåtterängar Sköt din åkermark Regler när du sprider avloppsslam Skydda grundvattnet Skydda natur, vilda djur och växter Regler när du lagrar och sprider gödsel samt bestämmelser för grön mark Regler när du använder växtskyddsmedel Tänk på livsmedels- och fodersäkerheten Anmäl och förebygg djursjukdomar Använd inte hormoner och vissa läkemedel Dina djur ska ha det bra Märk, journalför och registrera dina nötkreatur Märk och journalför dina grisar Märk och journalför dina får och getter Den här broschyren innehåller nyheter och kort information om tvärvillkoren. Den innehåller också råd och tips för att du ska undvika de vanligaste felen. Inom de områden där det upptäcks få fel vid kontroller har vi valt att skriva kort om vad reglerna innebär. Vill du läsa mer detaljerad information om varje område kan du titta i den broschyr om tvärvillkor som du fick 2007, du kan också läsa på Jordbruksverkets webbplats < Där kan du också beställa broschyren Tvärvillkor

4 Detta är tvärvillkor Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark som du måste följa för att få fullt jordbrukarstöd. Följ svenska lagen då uppfyller du tvärvillkoren! Från och med 2008 blir det inget tvärvillkorsavdrag på dina jordbrukarstöd så länge du följer EU:s regelverk. Tidigare var det den svenska lagstiftningen som du skulle följa för att inte få avdrag på stöden. Den svenska lagstiftningen är i vissa fall något strängare än EU:s regelverk. Liksom tidigare ska du naturligtvis ändå följa den svenska lagstiftningen för all verksamhet som du bedriver för att inte riskera andra påföljder. För den ordinarie djurskyddskontrollen som bedrivs i Sverige gäller fortfarande den svenska lagstiftningen fullt ut. I de fall de tvärvillkor som beskrivs i denna broschyr har strängare regler i den svenska lagstiftningen än i EU:s regelverk har vi valt att redovisa den strängare svenska nivån. Anledningen till detta är att du inte ska riskera att bryta mot något regelverk. Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. För miljöersättningar finns det extra tvärvillkor Du som söker miljöersättningar måste också följa de extra tvärvillkoren, utöver de generella, för att få full utbetalning. De extra tvärvillkoren handlar om hur du får använda växtskyddsmedel, hur du får lagra och sprida gödsel samt regler för grön mark. Du kan läsa mer om de extra tvärvillkoren på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna 17 och 29. 4

5 Länsstyrelsen kontrollerar! Från och med 2008 är det länsstyrelsen som kontrollerar nästan alla tvärvillkor. Om Livsmedelsverket eller kommunen upptäcker överträdelser av tvärvillkor inom de områden som de ansvarar för, ska de rapportera felen till länsstyrelsen. VAD HÄNDER OM DU INTE FÖLJER TVÄRVILLKOREN? Om en kontroll visar att du har brutit mot något tvärvillkor beslutar länsstyrelsen hur många procent som ska dras av från utbetalningen av dina jordbrukarstöd. När ett fel upptäcks första gången blir avdraget normalt 3 procent, men det kan sättas ned till 1 procent eller höjas till 5 procent beroende på hur stort felet är. Om samma sorts fel upptäcks flera år i rad blir avdraget tre gånger så högt. I allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent. Exempel 1 Lisa har sökt gårdsstöd, kompensationsbidrag och två olika miljöersättningar som sammanlagt kommer att ge kronor. Vid en kontroll har länsstyrelsen upptäckt att Lisa har glömt att rapportera ut 4 av sina 30 nötkreatur från CDB. Detta är en tvärvillkorsöverträdelse som leder till 3 procents avdrag på alla de stöd Lisa har sökt. I stället för kronor får hon därför ut kronor. VAD HÄNDER OM DU INTE FÖLJER DE EXTRA TVÄRVILLKOREN? Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren så kommer det att påverka utbetalningen av dina miljöersättningar med åtagande som börjar 2007 och framåt. Avdragets storlek är uppbyggt på samma sätt som avdragen för överträdelser av de generella tvärvillkoren. Skillnaden är att avdraget bara påverkar utbetalningen av dina miljöersättningar. Exempel 2 Lars har sökt miljöersättningar som sammanlagt kommer att ge i utbetalning. Vid en kontroll har länsstyrelsen upptäckt att Lars har använt växtskyddsmedel trots att hans tillstånd och kunskapsbevis för att få använda växtskyddsmedel är för gamla. Det är en överträdelse som leder till 3 procents avdrag på de miljöersättningar som Lars har sökt. I stället för kronor får Lars därför ut kronor. Läs mer om kontroller och om hur länsstyrelsen gör sina bedömningar på Jordbruksverkets webbplats < 5

6 Du kan få rådgivning! Öka din egen kunskap och undvik avdrag på dina stöd! Du kan få rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd. Rådgivningen anpassas efter förutsättningarna på din gård. Du betalar bara 30 procent av vad rådgivningen egentligen kostar. Resten finansieras av landsbygdsprogrammet. Flera rådgivarorganisationer erbjuder sådan subventionerad tvärvillkorsrådgivning. Rådgivningen genomförs vid ett besök på din gård. Du får information om vilka tvärvillkor och arbetarskyddsregler som gäller för din verksamhet och om du följer dem eller inte. Vid behov diskuterar ni vad du kan göra för att komma tillrätta med felen. Om rådgivaren upptäcker att du bryter mot något regelverk hanteras detta konfidentiellt. Senast en månad efter rådgivningen får du information om hur du levde upp till tvärvillkoren och reglerna om arbetarskydd. Om det fanns problem får du också förslag på hur du kan rätta till dem. Du hittar mer information om rådgivningen på Jordbruksverkets webbplats < Där hittar du också en lista på de organisationer som erbjuder rådgivning i ditt område. 6

7 Sköt dina betesmarker och slåtterängar Din betesmark ska betas varje år. Det innebär att alla delar av skiftet ska betas så att det senast den 31 oktober tydligt syns att marken använts till bete. Ett av de vanligaste felen som upptäcks vid kontroller av tvärvillkoren är att betesmarken inte är tillräckligt betad. Dina slåtterängar ska du sköta med slåtter varje år. Du ska också ta bort skörden. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Om betesdriften har upphört och du inte längre har för avsikt att marken ska betas är det inte längre en betesmark. Du ska därför inte söka stöd för marken och alltså inte ha med den i din SAM-ansökan. Om du har fått stödrätter för betesmarken kommer de inte att dras in. Det förutsätter dock att marken var betesmark när stödrätterna delades ut. Har du ett åtagande för miljöersättningar som pågår så kan du inte ta mark ur ansökan utan att få återkrav på dina tidigare utbetalningar. Du bör i stället se till att betesmarken uppfyller kraven på skötsel. Om du är osäker på hur du ska sköta din betesmark kan du ta kontakt med din länsstyrelse. Länsstyrelsen eller rådgivare som länsstyrelsen anlitar kan, i mån av resurser, besöka dig och ge råd om vilka träd och buskar som måste röjas bort och vilka som är värdefulla och som därför bör sparas. Du kan också kontakta någon av de organisationer som ger rådgivning om tvärvillkoren. Läs mer om betesmarker på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren om betesmarker. DEN HÄR MARKEN ÄR BRA BETAD Du kan få stöd för den här marken. Du riskerar inte heller att få en anmärkning vid en kontroll. Marken är välskött och tillräckligt betad. 7

8 DEN HÄR MARKEN ÄR OCKSÅ BRA BETAD DEN HÄR MARKEN ÄR INTE TILLRÄCKLIGT BETAD Du riskerar att få avdrag på alla dina jordbrukarstöd om din mark ser ut så här. Marken är inte tillräckligt betad. 8

9 Sköt din åkermark Du ska sköta din åkermark. Följande tre punkter är de mest grundläggande kraven: Du ska hålla din åkermark fri från fleråriga skott av sly, buskar och träd. Du får dock ha kvar träd som står helt ensamma, det vill säga solitärträd. Du får också ha plantskoleplantor, planterad energiskog, fruktodling eller bär som kan ge rätt till gårdsstöd, till exempel vinbär. Du ska underhålla befintlig dränering så att marken inte försumpas. Du ska se till att det växer en gröda på marken senast den 15 juli varje år. För fruktodling som ingår i ansökan om gårdsstöd gäller dessutom att den ska skötas aktivt så att den inte sprider skadegörare och ogräs. Fruktträden ska beskäras yrkesmässigt. SKÖT DIN TRÄDA För åkermark som ligger i träda finns en del krav som skiljer sig mellan olika delar av landet. Från och med 2008 finns det inte längre något förbud mot att använda kemiska bekämpningsmedel eller att sprida gödsel på trädan. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Du måste hålla din åkermark i god hävd så att du lätt kan börja odla jordbruksgrödor igen, även på mark som nu ligger i träda. Du måste hålla åkermarken så väl dränerad att det går att bedriva jordbruk på den med hjälp av moderna maskiner och redskap. Läs mer om länsvisa skötselkrav för träda på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna

10 Regler när du sprider avloppsslam Om du sprider avloppsslam i jordbruket, så gäller vissa regler för att inte skada mark, växtlighet, människor eller djur, även om slammet bara kommer från ett enda hushåll. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna Skydda grundvattnet Du får inte släppa ut till exempel gödsel, mineraloljor, färger, drivmedel, smörjmedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier direkt i grundvattnet. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan 14. Skydda natur, vilda djur och växter Reglerna är till för att hindra att naturmiljöer, vilda djur och växter minskar eller försvinner på eller i närheten av din jordbruksmark: Du får inte avsiktligt förstöra växter som är fridlysta. Du får inte avsiktligt störa vilda fåglar eller förstöra deras bon och ägg. Du måste följa jaktlagstiftningen. Har du ett så kallat Natura 2000-område på eller i närheten av din jordbruksmark måste du följa särskilda regler. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna Vill du veta mer om Natura 2000-områden i varje län kan du läsa mer på länsstyrelsernas webbplats < Vill du veta mer om skydd av naturmiljöer eller vilda djur och växter så kan du kontakta Naturvårdsverket eller besöka deras webbplats < Vad är på gång? Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Anmäl dig som prenumerant på < 1 0

11 Regler när du lagrar och sprider gödsel samt bestämmelser för grön mark För att undvika övergödning av hav, sjöar och vattendrag samt förorening av dricksvatten finns regler för att minska läckaget av kväve från jordbruket. Vilka regler som gäller för dig beror på hur många djur som finns på din gård och var din gård ligger. Rättelse från broschyren Tvärvillkor 2007 sidan 21, punkt 3: Under perioden den 1 december 28 februari gäller följande för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Tänk på att under perioden 1 januari 15 februari får du inte sprida någon sorts gödselmedel om din mark ligger inom ett känsligt område: Du måste bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel i ett markskikt som är minst 10 cm djupt. I Skåne, Halland och Blekinge gäller att om du sprider stallgödsel på mark som inte är bevuxen ska du bruka ned gödseln inom 4 timmar. Sprider du stallgödsel på mark som är bevuxen ska du bruka ned gödseln samma dag. Om du sprider andra organiska gödselmedel ska du bruka ned dem samma dag. I övriga landet ska du bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel samma dag. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna Du kan också kontakta miljöförvaltningen i din kommun. 1 1

12 Regler när du använder växtskyddsmedel Användning av växtskyddsmedel kan innebära risker för människor, djur och miljö. Därför finns det särskilda regler som du ska följa när du använder växtskyddsmedel. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna Kontakta Kemikalieinspektionen om du är osäker på om ett växtskyddsmedel är godkänt eller inte. Du kan också söka efter preparatet i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats < Mer information om växtskyddsmedel hittar du även på Naturvårdsverkets webbplats < Tänk på livsmedels- och fodersäkerheten Hanterar du livsmedel och foder ska du följa vissa regler. Till exempel måste det foder du använder komma från anläggningar som är registrerade hos Jordbruksverket. Du måste därför se till att registrera dina egna anläggningar för att kunna använda till exempel bete, foderspannmål och ensilage som du tar från ditt egna jordbruksföretag. Livsmedel är alla produkter som är avsedda för eller kan förväntas att förtäras av människor. Foder är alla ämnen eller produkter som är avsedda för utfodring av djur. Odling av vegetabilier, uppfödning av djur före slakt och produktion av mjölk och ägg omfattas av livsmedelslagstiftningen och därmed också av tvärvillkoren. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna

13 Anmäl och förebygg djursjukdomar Har du djur måste du följa reglerna för att förebygga och bekämpa utbrott av vissa smittsamma djursjukdomar. En av dessa sjukdomar är bluetongue. Bluetongue är en virussjukdom som kan drabba nötkreatur och får. Sjukdomen sprids genom svidknott. Sjukdomen har under det senaste året orsakat stora utbrott i norra EU och den närmar sig Sverige. I oktober 2007 fick Danmark sitt första fall. På grund av detta ligger en del av Skåne inom den restriktionszon som måste upprättas vid utbrott av bluetongue. Restriktionszonen innebär bland annat att det finns restriktioner för att flytta djur från zonen. Bluetongue är en komplicerad sjukdom. Det är viktigt att du känner till symtomen på sjuka djur. Du måste också känna till vad som görs för att hantera djur inom restriktionszonerna och vad som kommer att hända om sjukdomen kommer till Sverige. Om du misstänker att ett djur har drabbats av en smittsam djursjukdom måste du anmäla detta till en veterinär. Om djuren har smittats måste du se till att smittan inte sprids vidare. Läs mer om till exempel Bluetongue på Jordbruksverkets webbplats < Där hittar du också bra länkar till mer information. Du kan också läsa mer på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats < Du kan läsa mer om detta tvärvillkor i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna Använd inte hormoner och vissa läkemedel Du får inte ge vissa hormoner och vissa andra läkemedel till dina livsmedelsproducerande djur. Under karenstiden får du inte heller sälja djur som har behandlats med hormoner och vissa andra läkemedel. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan

14 Dina djur ska ha det bra Om du har djur ska du behandla dem väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom. Du ska hålla djuren i en god miljö och sköta dem på ett sätt som främjar deras hälsa. I denna broschyr kan du se vilka regler som är nya eller som har ändrats i djurskyddet sedan broschyren Tvärvillkor 2007 trycktes. I övrigt gäller fortfarande de tvärvillkor om djurskydd som beskrivs i broschyren från ALLMÄNNA REGLER FÖR LANTBRUKETS DJUR Du ska se till att djurens liggytor är rena och torra. Liggytorna ska också vara anpassade för djurslaget och stallklimatet. En veterinär kan ordinera att dina djur får hållas eller skötas på annat sätt än vad som står i Jordbruksverkets föreskrift. De grundläggande bestämmelserna i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen måste du dock alltid följa. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar under förutsättning att det ändå finns tillräcklig belysning för att du ska kunna se till dina djur. Från och med den 1 oktober 2009 ska du utforma larmet som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen i ditt stall så att du varnas på ett säkert sätt när larmet löser ut. Följ måttbestämmelserna Du ska följa måttbestämmelserna för stallar. I befintliga stall kan du ha mindre avvikelser från måttbestämmelserna om alla följande punkter är uppfyllda: 1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. avvikelsen påverkar djuret väldigt lite, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, samt 4. avvikelsen innebär inte att det blir svårare att se till eller sköta djuren. Om du ska göra en förprövningspliktig ombyggnad av ditt stall kan du också ha små måttavvikelser om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att punkterna 1 4 kommer att uppfyllas. NÖTKREATUR Du ska hålla kvigor på ett sådant sätt att de inte riskerar att bli betäckta från tiden innan deras första brunstperiod startar och fram till dess att de är 13 månader. 1 4

15 GRISAR En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar om hon har ett aggressivt eller onormalt beteende och det finns risk att smågrisarna skadas. Du kan använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning. Du får också använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning under den dagliga skötseln om det finns en uppenbar risk att suggan skadar skötaren eller när suggan får vård eller behandling. Du får stänga in grupphållna suggor och gyltor i bås när de utfodras, får vård eller behandlas. Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper och ges i sådan mängd att grisarnas behov av sysselsättning och komfort tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. I en ströad liggbox för digivande suggor ska minst tre fjärdedelar av liggytan ha ett golv som inte är dränerande. Denna del av liggytan ska vara en sammanhängande rektangulär yta som är lika bred som hela boxen. Resten av liggytan får ha dränerande golv med en största spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det dränerande golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst 80 mm. I stallar med slaktgrisar tillåts att bullernivån uppgår till 75 dba vid forcerad ventilation sommartid vid varm väderlek. Under somrar med höga temperaturer ute kan det nämligen vara nödvändigt att öka ventilationsflödet betydligt för att hålla nere temperaturen i stallet så mycket som möjligt. Vanligen används så kallade sommarfläktar som dock är svåra att bullerdämpa ner till 65 dba, som annars är den högsta tillåtna nivå på mekaniskt buller i djurstallar. Följ bestämmelserna om larm Har du mekaniskt ventilerade stallavdelningar ska de vara utrustade med larm som varnar för: övertemperatur, strömavbrott, fel på larmanordningen och fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation. Detta gäller från och med den 1 oktober Genomför du en förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad i ett stall efter den 1 augusti 2007 gäller dock kravet direkt. Du ska utforma larmet så att du varnas på ett säkert sätt när larmet löser ut. Du ska kontrollera utrustningen regelbundet och före varje gång du sätter in en ny omgång djur. Stallavdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar eller färre än 150 växande grisar över 20 kg behöver inte ha larm. Från och med den 1 oktober 2009 krävs dock att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och strömavbrott annars måste du installera larm. 1 5

16 FJÄDERFÄ I stallar med en-våningssystem för värphöns och unghöns får luften bara tillfälligt ha ammoniakhalter som är högre än 25 ppm. Utrymmesbestämmelserna för unghöns har uppdaterats. Du hittar de nya måtten på Jordbruksverkets webbplats < Antal djur per m 2 i ditt stall Föder du upp unghöns och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du som mest ha 18 unghöns per m 2 när hönsen är 18 veckor gamla. Föder du upp slaktkycklingar och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du högst ha 36 kilo kycklingar per m 2 och högst 25 kycklingar per m 2. Föder du upp slaktkalkoner och är ansluten till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket, får du som mest ha 40 kilo kalkoner per m 2 om djuren väger mindre än 7 kilo. Väger kalkonerna 7 kilo eller mer får du som mest ha 45 kilo kalkoner per m 2. MINKVALPAR Minsta burarean för två minkvalpar efter avvänjning är 0,255 m 2. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats < eller i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna

17 Reglerna i följande stycken om märkning, journalföring och registrering av djur har införts för att snabbt kunna begränsa smitta och skada av smittsamma sjukdomar. Följer du reglerna går det snabbt att spåra djur och konstatera vilka andra besättningar de varit i kontakt med och eventuellt smittat eller blivit smittade av. Det går också att utesluta att dina djur varit i kontakt med smittade djur. Du kan på det sättet till exempel slippa att din gård blir isolerad eller att djuren förses med transportförbud. Märk, journalför och registrera dina nökreatur Om du har nötkreatur ska du föra en stalljournal. Stalljournalen ska sparas i 3 år. Du ska också märka djuren och rapportera dem till CDB, det vill säga Centrala djurdatabasen. Reglerna gäller även om du bara har 1 nötkreatur. Nästan hälften av alla tvärvillkorsfel finns inom detta område. Kom ihåg att även du som upphör med nötkreatur måste rapportera ut dina djur från CDB. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Journalföring och registrering i CDB Ett vanligt tvärvillkorsfel är att händelser inte är rapporterade i rätt tid till CDB. De allra flesta tvärvillkorsfel som upptäcks beror på att djuren inte är utrapporterade i CDB när de är slaktade. Kom ihåg att du ska rapportera alla händelser till CDB inom 7 dagar. Nu har Jordbruksverket en elektronisk stalljournal. Den är gratis! Läs mer på < under CDB Internet. Tycker du att det är omständligt att samma uppgift måste skrivas på flera ställen? Då kan du använda den elektroniska stalljournalen i CDB Internet. Använder du den så kan du rapportera händelser till CDB samtidigt som du journalför. Följer du de regler som gäller för journalföring så följer du också de regler som gäller för rapportering till CDB. Du riskerar alltså inte att glömma rapporteringen till CDB och därmed inte heller att få avdrag på dina stöd av den anledningen. Ta som vana att kontrollera ditt djurinnehav i CDB så att det stämmer med det antal djur du har på gården. Gör rapporteringen till en rutin! 1 7

18 MÄRKNING När du märker ditt djur är det viktigt att du följer märkningsanvisningarna. Sätt också brickan mitt i kalvens öra, då sitter den kvar bättre. Skulle ditt djur trots det tappa en bricka så ska du omedelbart beställa en ersättningsbricka från Jordbruksverket eller Svensk Mjölk. Sätt sedan i ersättningsbrickan i djurets öra så snart du fått den. Låt den inte bli liggande! Under tiden du väntar på ersättningsbrickan kan du använda en reservbricka. En reservbricka är en bricka där enbart ditt produktionsplatsnummer är förpräglat. Djurets id-nummer får du själv skriva i. Jordbruksverket godkänner dock inte reservbrickor som märkning om det inte samtidigt sitter en original- eller ersättningsbricka i djurets andra öra. Originalbricka ska du använda när djuret märks för första gången. Ersättningsbricka ska du använda om en originalöronbricka försvinner eller blir oläslig. Denna innehåller exakt samma identitetsuppgifter som originalöronbrickan. Reservbricka är präglad med enbart SE-nummer. Individnummer och kontrollsiffra skriver du för hand med bestående skrift. Dessa brickor får endas användas om en originalbricka eller ersättningsbricka finns kvar på djuret. Förloras även den andra originalbrickan eller ersättningsbrickan måste en ny förpräglad ersättningsbricka beställas. Läs mer om märkning, journalföring och rapportering till CDB på Jordbruksverkets webbplats < Du kan också ringa direkt till CDB på telefonnummer Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur. 1 8

19 Märk och journalför dina grisar Om du har grisar ska du märka och journalföra dem. Reglerna gäller även om du bara har 1 gris. Från och med 2008 kan du använda en annan stalljournal än Jordbruksverkets när du journalför dina grisar. Stalljournalen ska sparas i 3 år. SÅ HÄR UNDVIKER DU DE VANLIGASTE FELEN! Många fel som upptäcks vid kontroller av tvärvillkor beror på att grisar inte är riktigt märkta. Ett av problemen är att det är svårt att märka grisar. Använder du tatueringshammare fungerar det bäst om du märker på bogen. Använder du tatueringspistol fungerar det bäst om du märker på halsen. Du som föder upp grisar ska se till att de är märkta senast när de lämnar produktionsplatsen där de föddes. Även du som tar emot grisar är skyldig att försäkra dig om att djuren är märkta på rätt sätt. Köp därför aldrig en omärkt gris! Läs mer om märkning och journalföring på Jordbruksverkets webbplats < Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidan 45 eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av grisar. Märk och journalför dina får och getter Om du har får och getter ska du märka och journalföra dem. Reglerna gäller även om du bara har 1 får eller 1 get. Stalljournalen ska sparas i 3 år. Även du som tar emot får och getter är skyldig att försäkra dig om att djuren är märkta på rätt sätt. Läs mer om märkning och journalföring på Jordbruksverkets webbplats < Du kan också läsa mer i broschyren Tvärvillkor 2007 på sidorna eller i broschyren Märkning, journalföring och rapportering av får och getter. 1 9

20 ADRESSER OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSERNA Län Postadress Telefon Fax Blekinge Lantbruksfunktionen eller Regionalek. funktionen Dalarna Gotland Karlskrona Lantbruksenheten eller Näringslivsenheten Falun Landsbygd och lantbruk Visby Gävleborg Enh. för Lantbruk o Länsveterinär eller Enh. för Regional utveckling Gävle Halland Lantbruksenheten Halmstad Jämtland Lantbruksavdelningen eller Regional utveckling Östersund Jönköping Kalmar Landsbygdsavdelningen Jönköping Lantbruksenheten eller Samhällsutvecklingsenh Kalmar Kronoberg Landsbygdsenheten Växjö Norrbotten Landsbygdsenhenten eller Företagsstödsenheten Luleå Skåne Landsbygdsavdelningen Kristianstad Stockholm Lantbruksenheten Box 22067, Stockholm Södermanland Landsbygdsenheten Nyköping Uppsala Landsbygdsenheten Uppsala Värmland Lantbruksstödsenheten eller Näringslivsenheten Karlstad Västmanland Lantbruks- och fiskeenheten Västerås Västerbotten Lantbruk Umeå Västernorrland Lantbruks- och fiskeavdelningen eller Näringslivsavdelningen Härnösand Västra Götaland Landsbygdsenh. Box 224, Skara Landsbygdsenh. Box 767, Uddevalla Landsbygdsenh. Box 496, Borås Örebro Lantbruk eller Regionalutveckling Örebro Östergötland Lantbruksenheten eller Regionalekonomiska enheten Linköping Besök länsstyrelsernas gemensamma webbplats ( Foto: Mats Pettersson (omslag), länsstyrelsen (sid. 7, 8), Ulf Nylén (sid. 15, 19), Per G Norén (sid. 12, 13, 16), Urban Wigert (sid. 18) Illustrationer: Bo Nordin (sid. 4, 6, 9, 11, 17,) Jordbruksverket. Tryckt i januari JS12

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 BESLUT Dnr 00008/2016 Stödprocessavdelningen 2016-06-20 KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 1 1 Nyheter 2016... 16 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer... 18 3

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Jordbruksverkets service till företagare

Jordbruksverkets service till företagare Dnr 07-13968/10 1(5) 2011-10-13 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Jordbruksverkets service till företagare Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk

Läs mer

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Nyheter med mera från länsveterinärerna Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på www.jordbruksverket.se/

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Djurhållning inom lantbruket

Djurhållning inom lantbruket Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)

Läs mer

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006.

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2006:X råd om

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr. 2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:5 råd om

Läs mer

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25. Stödprocessavdelningen

BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25. Stödprocessavdelningen BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER VERSION 1 2013 1 1 Nyheter 2013... 7 1.1 Avisering av tvärvillkorskontroller för djurskydd och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut. Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med

Läs mer

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A)

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Här följer en vägledning till hur du fyller i ansökan. En väl ifylld blankett gör handläggningstiden kortare och du kan få ditt beslut snabbare.

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Märkning och registrering av nötkreatur

Märkning och registrering av nötkreatur Märkning och registrering av nötkreatur Innehåll Produktionsplatsnummer 4 Märkning 4 Journalföring 6 Rapportering till det Centrala nötkreatursregistret 7 Viktigt att dina djur förblir friska! 9 Viktigt

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd.

Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Bilaga 1 Följ affärsplanen och beslutet Du ska genomföra din insats enligt din affärsplan och beslutet

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6 Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

Tvärvillkor: märkning och. registrering av djur. Syfte och omfattning:

Tvärvillkor: märkning och. registrering av djur. Syfte och omfattning: Syfte och omfattning: Skapa spårbarhet och därmed minimera skadeverkningarna av smittsamma djursjukdomar Regelverket omfattar nötkreatur, får, getter och grisar 2016-09-15 Produktionsplatsnummer Definitionen

Läs mer

LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST

LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST Av: Hanna Pettersson I dagens samhälle så transporteras våra hästar en hel del och framförallt då våra tävlingshästar. Jag tänkte fördjupa mig om vad de exakta reglerna

Läs mer

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. Funderar du på att ta med din hund eller katt på nästa semester utomlands? Då är du inte ensam. Ju mer vi människor reser, desto fler av oss vill också ta med

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Smittrisker Människa -Djur

Smittrisker Människa -Djur Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot

Läs mer

Tvärvillkor Vad är tvärvillkor?

Tvärvillkor Vad är tvärvillkor? 1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Djurskyddet Sverige 1

Djurskyddet Sverige 1 Djurskyddet Sverige 1 2 Vad vill vi? Djurskyddets vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Vi jobbar för att djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST Jordbruksinformation 7 2008 Foto: Ulla Andersson-Jarl Djurskyddsbestämmelser Häst Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Skötsel... 5 Stallmiljö...

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 CHECKLISTA 9

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 CHECKLISTA 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 INLEDNING 5 Om Miljöhusesyn...5 Många fördelar med att göra Miljöhusesyn...5 Ansvar för innehållet...5 Frågor om Miljöhusesyn...5 Enkelt att arbeta med Miljöhusesyn

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

RP 48/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen

RP 48/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att jaktlagen ändras i syfte att förhindra

Läs mer

Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd. Version 2. Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12

Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd. Version 2. Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12 Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12 Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd Version 2 1 Innehåll 1 NYHETER 2010...4 2 BAKGRUND...5 3 VILKA DJUR OMFATTAS AV TVÄRVILLKOR?...6

Läs mer

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du Nationellt stöd 2018 Har du ett lantbruk i stödområde 1-5 så kan du söka nationellt stöd. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion. Villkor för nationellt

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar 1(10) 2014-05-06 Dnr 6.2.17-4464/14 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar Fastställd 2014-05-06 Jordbruksverket

Läs mer

Så fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal

Så fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal Så fungerar FLEXLINJEN i Mölndal Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Du ringer och beställer din resa och blir då garanterad

Läs mer