Egenkontroll Ägg 2014

Transkript

1 KRAV ekonomisk förening Box UPPSALA, Tel , Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som möjligt, i samklang med jord och människor är grunden i filosofin bakom KRAV-märket. Att djuren har möjlighet till naturligt beteende och socialt liv är lika viktigt som att de är friska och mår bra. Om att motsvara konsumenternas förväntningar Att konsumentintresset är så stort för KRAV-godkända ägg gör äggproduktionen särskilt viktig för KRAV och för KRAV-märkets trovärdighet Ett vägande skäl för konsumenter att välja KRAV-märkta ägg är att de vet att hönsen har en bra miljö och att hönsen har möjlighet att gå ute och äta gräs, krafsa och picka - något som KRAV också för fram i sin marknadsföring. Om Egenkontroll ägg KRAVs regler för djurhållning är omfattande och gäller alla djurslag. För att underlätta för dig som är äggproducent har vi gjort en checklista, där vi samlat merparten av de KRAVregler som rör hönshållning. Checklistan är inte en fullständig genomgång av alla regler som berör äggproduktionen, och den ersätter inte KRAVs regelbok. Egenkontrollen har gjorts i samarbete med producenter, rådgivare och certifieringsorgan. Vi har haft som mål att skapa ett hjälpmedel så att du får en överblick över reglerna och vet vad du ska uppfylla. Frågorna är därför mer detaljerade på de områden som rör djurmiljö och djurhälsa, medan de frågor som rör till exempel foder är mer översiktliga. Du bör göra egenkontrollen, dvs. gå igenom checklistan, en gång per år och den bör finnas till hands när certifieringsorganet kommer och gör revision. Att du själv har gjort en genomgång av hur du uppfyller KRAVs regler underlättar både för dig och för revisorn.

2 Checklista Egenkontroll ägg Checklistan ifylld datum: Svaren avser tiden: Egenkontroll gjord av: Kalenderår: Senaste 12 månaderna REGEL FRÅGOR JA NEJ 2. ALLMÄNNA REGLER 2.12 Är stallbyggnader förprövade för nuvarande drift och beläggning? 2.12 Är eventuella förelägganden från djurskyddsinspektion åtgärdade inom utsatt tid? 3. LANTBRUK Gör du LRFs miljöhusesyn eller annan egenkontroll av lag- och branschkrav senast 1 juli varje år? Om du hanterar både KRAV certifierat och konventionellt foder på din gård, har du rutiner som förhindrar sammanblandning eller förväxling? Om du producerar förädlade KRAV certifierade produkter, har du då anmält det till ditt certifieringsbolag? Vilka rengörings och desinfektionsmedel använder du i stallar och andra produktionslokaler? Du ska använda miljöanpassade rengörings och desinfektionsmedel i första hand. 5. DJURHÅLLNING ALLMÄNT ANGE VILKA MEDEL: Har alla som arbetar i besättningen nödvändiga basoch yrkeskunskaper inom djurhälsa och djurskydd? Är all äggproduktion inom företaget KRAVcertifierad? 5.2 MÄRKNING OCH DOKUMENTATION Har du väl samlad dokumentation: över insatta, döda och utslaktade höns över alla skador och sjukdomar rörande anmärkningar från slakt (om hönsen inte avlivas med gas på gården) över alla behandlingar, även egna, med uppgift om behandlingsresultat och extra karenstid över förebyggande behandlingar, fodertillskott eller andra preparat som stryker att kraven på bete och utevistelse uppfylls över när djurgrupper eller enstaka djur hålls inne under betes eller utevistelseperiod 5.3 INKÖP, AVEL OCH UPPFÖDNING Kontrollerar du genom intyg eller följesedlar och fakturor att inköpta unghöns är godkända för KRAVcertifierad produktion? På finns en lista på godkända uppfödare Är de inköpta hönsen högst 18 veckor gamla när de sätts in i din besättning? Pågår produktionen kontinuerligt under hela året, med minst en betesperiod för alla omgångar och djurgrupper?

3 5.4 UTEVISTELSE Har alla höns tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sitt liv? Har alla höns tillgång till beväxt rastfålla under betesperioden? Har hönsen tillgång till utevistelser under minst 12,5 timmar per dygn under betesperioden? Betesperioden ska vara minst 4 månader sammanhängande från maj september. Höst och vår kan utevistelsen vara kortare beroende på väder och mörker. Vistelse på veranda räknas inte som utevistelse. Det är viktigt att nyinsatta höns vänjs tidigt vid utevistelse, men tiden ute per dygn kan trappas upp succesivt. Fyra veckor efter insättning bör de vara uppe i minst 12,5 timmar Uppfyller du reglerna om att inte förkorta utevistelsen genom att slakta ut höns i förtid eller föra över dem till konventionell produktion? Finns tillräckligt med träd, hög växtlighet eller andra anordningar i rastgården som hönsen kan söka skydd under? Observera hur stor andel som är ute jämfört med inne. Finns naturliga gränser där de som hindrar att hönsen går längre bort? Delar av rastgården som aldrig utnyttjas? Lämnas rastgården tom minst 2 månader mellan olika omgångar? Rotation i betet med olika fållor och avgränsningar kan underlätta tomhållningen. Om du avgränsar den äldre flocken i separat fålla den sista månaden samt har en städning på ca 4 veckor, så kan du släppa de nyinsatta hönsen så snart som möjligt efter insättning i en fålla som har vilat i två månader Har du avgränsat rastgårdarna för olika flockar? Vid sambete med annat djurslag på grund av rovdjursangrepp behöver de inte avgränsas Har varje höna minst 4 m 2 tillgänglig rastgårdsyta under sin livstid? Vid rotationsbete ska varje höna ha minst 2 m 2 vid varje enstaka tillfälle Finns dessa 4 m 2 tillgängliga för hönan inom 150 m avstånd från närmaste utgångshål i stallet? Om du vidtar åtgärder och kan visa att dina höns använder hela rastgårdsytan kan de 4 m 2 per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. Fram till utgången av 2015 får du som redan är certifierad ha en sträcka på maximalt 350 m. Du ska uppfylla regeln senast från Exempel på möjliga åtgärder för att få ut hönsen är: - Fler tuppar i flocken. - Plantering av pil eller andra träd, eller buskar. - Vatten på flera ställen i rastgården. - Att unghönsen släpps ut så tidigt som möjligt efter insättning.

4 Tab.4c Uppfyller du KRAVs regler för mått på öppningar från stall och ut till rastgården? Är utgångshålen jämnt fördelade längs den vägg som har kontakt med rastgården? Utgång till sluss/veranda: sammanlagd längd ska vara minst 2 m /1 000 höns. Utgång till rastgård: sammanlagd längd ska vara minst 4 m per 100 m 2 golvyta, vilket normalt motsvarar 6,7 m /1 000 höns Har du haft behov att hålla hönsen inne under den tid de ska ha tillgång till utevistelse? Pga. till exempel myndighetsbeslut Har du ordnat så att risken för näringsläckage från utevistelseytor under höst och vår minimeras? Till exempel genom att ha ett dränerande lager som kan bytas ut, närmast stallet. 5.6 Stallförhållanden Är varje enskild stallbyggnad för max höns? Större hönshus som var certifierade 2010 får användas till utgången av , Tab.4a , Tab.4b Har du högst höns per avdelning? Uppfyller du KRAVs regler om högst 6 höns/m 2 inomhusyta? Ytan i reden får inte räknas in i tillgänglig yta Använder du veranda som tillgänglig stallyta för högsta beläggning inomhus? Är den då tillgänglig dagligen hela året? Det får bara vara stängt till verandan när det är mörkt i stallet (hönsens nattvila). Bygger du nytt hönshus ska veranda ingå , Tab 4b Finns tillräckligt med sittpinnar för alla hönsplatser? Minst 18 cm/hönsplats , Tab 4b Finns tillräckligt med värpreden för alla hönsplatser? Högst 6 hönor/rede eller minst 120 cm 2 /höna vid gemensamt rede. Finns tillräckligt med sandbad så att de är tillgängliga för alla höns? I större flockar behövs sandbad på flera platser inomhus. Sandbaden kan också finnas på verandan om den är ständigt tillgänglig för hönsen under deras aktiva del av dagen (dvs. exkl. enbart nattvilan). Sandbad kan inte ersättas med sågspån eller liknande Är minst en tredjedel av inomhusytan ströbädd när även sandbad räknas in? Är ströbädden ren och torr? Släpps dagsljus in så att det fördelas så jämnt som möjligt i hela stallet? Har du möjlighet att reglera ljusinsläpp eller undvika direkt solinstrålning, utan att täcka för fönstren? Exempelvis med markiser eller film Får hönsen minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus? Är det fritt från eltrådar i stallarna?

5 5.7 FODER OCH VATTEN Klarar du kravet på självförsörjning av foder? Grundkravet är minst 50% Om äggproduktionen var certifierad gäller minst 20% tom Har beviljat undantag för 20 50% självförsörjning (gäller fjäderfä-besättningar i Norrland samt skogs och mellanbygd, rimlig nivå bedöms av ditt certifieringsorgan). Gör beräkning utifrån foderåtgången på gården, inklusive bete. Beräkningsmall finns på Målet är att all KRAV certifierad djurhållning ska vara kopplad till foderproduktion Om du samverkar med andra gårdar om foder och gödsel, finns samarbetsavtal? Om du därutöver inte har tillräcklig egen areal; Har du samarbetsavtal med en ekologisk gård för spridning av gödsel? Har hönsen ständig tillgång till vatten av god kvalitet? , Använder du enbart foder som uppfyller KRAVs regler i fråga om sammansättning, hygienisk kvalitet, andel KRAV certifierade råvaror, tillåtna foderslag, tillsatser och processer? Har hönsen fri tillgång till grovfoder eller rotfrukter året om? Grovfoderbriketter som är långstråiga behöver inte kompletteras med mer än 20 % annat grovfoder. Under uppvärpningsperioden får du begränsa grovfodret vid behov. Mycket tyder dock på att tillgång till sysselsättning snarare är en fördel även under denna tid Har du gjort beräkning av foderåtgång per kg ägg? Beräkningen ska göras årligen HÄLSO OCH SJUKVÅRD Har du god tillsyn över alla djur? Minimum är tillsyn varje dag i alla avdelningar både ute och inne Är hälsotillståndet gott i besättningen? Gott hälsotillstånd kännetecknas bl.a. av låg dödlighet (under 8%), god befjädring, liten förekomst av hack och fotskador och inga parasitproblem Har du en plan för förebyggande hälsoarbete? Den ska minst omfatta smittskyddsrutiner, eventuella vaccinationer/provtagningar, betesplanering, rengöring och desinfektion. Det finns en mall på som hjälp, men det behöver inte vara skriftligt. Du kan även använda annat kontrollprogram där du redogör för samma punkter. Till exempel Svenska Äggs omsorgsprogram Om du har problem med sjukdom/dödlighet, har du uppföljning med veterinär för bättre djurhälsa Tar du omgående hand om sjuka eller skadade djur?

6 Uppfyller du KRAVs regler om användning av läkemedel och kemiska bekämpningsmedel? T.ex. att du behandlar djuren om det finns ett uppenbart behov, samt att du vid behandling av hela djurgrupper kan visa förebyggande åtgärder för att undvika återkommande problem Om du använt läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel; har du då respekterat de karenstider som framgår av KRAVs regler? 5.11 HANTERING, TRANSPORT, SLAKT Ser du till att hönsen utsätts för så lite påfrestning som möjligt när de lastas, transporteras och lossas? Vid insamling inför slakt rekommenderar KRAV att varje höna lyfts i kroppen runt vingarna och bärs/hanteras upprätt. I annat fall ska hönsen samlas varsamt genom att ta tag i bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand Har du resultaten tillgängliga från levandebesiktningen och köttbesiktningen (vid slakten av dina djur) när ditt certifieringsorgan kommer på besök? 2 & 3 ENERGIANVÄNDNING Alla personer som kör transport- eller arbetsfordon i mer än 80 h/år i ditt företag ska utbildas i sparsamt körsätt senast Har du en plan för det? Om det är aktuellt med en ny i utrustning, eller nyeller ombyggnad, beaktar du energieffektiviteten? Använder du el från förnyelsebara energikällor? Om inte, finns möjlighet att byta avtal innan ? Reglerna till gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än kwh eller med mer än 100 djurenheter, (= höns) reglerna ska följas senast Går din produktion över dessa gränsvärden? Har du gjort en energikartläggning över energianvändningen för jordbrukets processer och aktiviteter? Arbetar du systematiskt med energieffektivisering på gården? Och har du en plan med åtgärdsförslag för energieffektivisering? Har du tagit fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till: - gårdens areal - levererade animalier - torkning av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Nyckeltalen ska du dokumentera vart femte år i samband med den förnyade energikartläggningen. Nyckeltal kan t ex vara kwh/kg ägg. Du kan hitta mer information om hur du gör en energikartläggning på