Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt."

Transkript

1 Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande detaljreglerna för KRAV-certifierad Får- och Getproduktion remissas fyra andra dokument innehållande gemensamma regler samt regler för övriga djurslag, nämligen: Gemensamma Regler Nötkreatur Gris Fjäderfä 1

2 Får och get KARENSTIDER VID INTRÄDE OCH INKÖP Karenstider vid inträde Karenstiderna för får och getter är (EU): Kommenterad [PQF1]: Ändringar: Uppdelat i en text för alla djurslag under Gemensamma regler. Och här ges de specifika karenstiderna för får och getter. 6 månader för produktion av kött, hudar och ull 6 månader för produktion av mjölk Du får sälja lamm och killingar som föds under karenstiden som KRAV-certifierade när 6 månader gått från karensstarten. (EU) Alternativt kan du välja: 24 månader för mjölk, kött, hudar och ull när mark och djur samtidigt läggs om till KRAVcertifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. (EU) Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat Karenstid för inköpta konventionella får och getter Om du redan har en KRAV-certifierad djurhållning och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren också skötas enligt KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Lamm och killingar till dessa inköpta djur har ingen karenstid. (EU) Kommenterad [PQF2]: Ändringar: Anpassat till djurslaget. 2

3 Karenstiderna för får och getter är (EU): 6 månader för produktion av kött, hudar och ull 6 månader för produktion av mjölk Om du har djurhållning i karens och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de också skötas enligt KRAVs regler under ovan angivna karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Lamm och killingar till dessa inköpta djur kan säljas som KRAV-certifierade när karensen för din djurhållning uppfyllts. (EU) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. INKÖP AV DJUR Inköp av KRAV-certifierade djur för uppfödning till slakt Du får köpa in lamm och killingar från maximalt 3 besättningar inom en tolvmånadersperiod. (K) Inköp av enstaka konventionella får och getter Du får bara köpa in enstaka konventionella djur i avelssyfte. För rekrytering får du årligen köpa in maximalt 20 procent ungtackor/-getter som inte lammat/killat, räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) Kommenterad [PQF3]: Ändring: Första meningen tillagd. Detta följer EU-förordningen och det blir tydligt att avelsbagge,-bock är tillåtet att köpa in. 3

4 UTEVISTELSE OCH BETE Tid på bete under betesperioden Du ska ordna så att får och getter är ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. (EU) Kommenterad [PQF4]: Ändringar: - Tidigare regel uppdelad i 2; betestid och betesintag Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. 5.x.x Betesintag under betesperioden Djuren ska ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K) Kommenterad [PQF5]: Ändringar: - Tidigare regel uppdelad i 2; betestid och betesintag Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln Utevistelse för baggar och bockar Baggar och bockar för avel får du undantagsvis hålla i obevuxna rastgårdar under betesperioden och utevistelseperioden. På vintern får de hållas inne. (EU) 5.x.x Utevistelse för får och getter övrig tid Under annan tid än betesperioden ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen. Du kan dock få göra undantag från kravet på utevistelse vintertid om du uppfyller de extrakrav som finns i regel (K) Kommenterad [PQF6]: Ändring: Bör -regel om färskt grovfoder borttaget. Kommenterad [PQF7]: Ändringar: - Text utklippt från Egen regel skapad. Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln Tillfällig innevistelse för får och getter I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Du får under betesperioden och övrig tid som djuren ska ha daglig utevistelse, tillfälligt hålla dem inne högst 2 veckor vid betäckning, inseminering, sinläggning, för att föda eller före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp, otjänligt väder, stor risk Kommenterad [PQF8]: Ändringar: -Mindre ändringar för att bättre överensstämma med motsvarande regel för nötkreatur. 4

5 för rovdjursangrepp eller efter klippning. Under perioden med lamning och killning får du hålla gruppen eller grupper av besättningen inne. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren tillgång till utevistelse. (EU) STALLFÖRHÅLLANDEN Mått i stallar för får och getter Det utrymme inomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabellen nedan. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. (K) Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. Tabell 2 Utrymmeskrav för får och getter Minsta utrymme inomhus (m 2 per djur ) Minsta utrymme utomhus/rastgård (m 2 per djur ) Vuxet får eller get 1,5 (EU) 2,5 (EU) Dräktig tacka 1,7 (SL) 2,5 (EU) Lamm eller killing: Levande vikt (kg): < 15 0,35 (EU) 0,5 (EU) < 30 0,5 (SL) 0,5 (EU) 5

6 > 30 1,0 (SL) 1,0 (K) Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna. 5.x.x. Utomhusyta (Rastgård) Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, såvida du inte håller dem i ett stall som uppfyller kraven i regel (K) Kommenterad [PQF9]: Ändring: - Ny regel som förtydligar när ytan utomhus ska finnas. - Villkor för rastgården flyttad från tidigare regel Rastgården får vara täckt med tak upp till 75 procent av ytan (EU). 5.x.x Får och getter i ligghall För djur som hålls i ligghall, kan ytan i ligghallen utgöras av minimikravet för liggyta enligt svensk djurskyddslag. Totala tillgängliga ytan ska dock vara lika stor som den sammanlagda ytan för minsta utrymme inomhus och utomhus. Kommenterad [PQF10]: Ny regel. Ersätter tidigare kolumner i tabell 2 Exempel: Du har 10 dräktiga tackor i en grupp i en ligghall med ständig tillgång till utevistelse. Tackorna har ett utrymme på 12 m 2 (1,2 m 2 per djur enligt SL) i ligghallen. Tackorna ska ha minst 42 m 2 totalt, om man lägger ihop ytan inomhus och utomhus/rastgård. Du kan då alltså minska ytan inomhus. Ytan i rastgården ska då vara minst 30 m Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden Du får hålla får och getter inne under vintern utan tillgång till rastgård, om stallet har (K): 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt tabell 2 för vuxna djur. 6

7 2 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt tabell 2 för lamm och killingar. Ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 % av golvytan. Insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och vindskyddad. Dessutom ska dina får och getter, så länge vädret gör det möjligt, vara ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K) Regeln gäller även lamm som föds under vintern och slaktas innan betesperioden, om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produktion. Om så inte är fallet gäller att dessa lamm ska ha tillgång till utevistelse på rastgård efter lamningsperioden för att kunna säljas som KRAV-certifierade. (K) Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte har tillgång till utevistelse under vintern utan att stallet uppfyller villkoren ovan. 5.x.x Avskildhet vid lamning/killning Får och getter ska kunna lamma/killa avskilt från andra djur. Inomhus ska du bevaka djuren för att vid behov kunna avskilja dem från övriga i flocken senast direkt i samband med födseln. Kommenterad [PQF11]: Just nu tittar Jordbruksverket på denna fråga och den föreskrift som anger vad som ska gälla för dessa lamm ska remissas nu under vintern/våren. Kommenterad [PQF12]: Ny regel! Motsvarande regel som finns för kor och grisar. Har saknats för får/get. Avskildhet i samband med födsel är viktigt bland annat för undvika lammtjyvning. Utomhus finns gott om plats och djuren kan själva söka sig undan flocken. SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH FODER Självförsörjningsgrad för får och getter Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för får och getter ska vara: Kommenterad [PQF13]: Ändringar: - Anpassat till djurslaget nötkreatur - Skrivning anpassad till ändringar Minst 60 % för mjölkande djur (EU) 7

8 Minst 75 % för övriga (K). Besättningar i områden med begränsad tillgång på eget foder och begränsad möjlighet att samarbeta om foder och gödsel med en annan KRAV-gård, till exempel på öar, kan få undantag från självförsörjningskravet på 75 % till en lägre nivå, dock lägst 60 %. Ditt certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig nivå för din gård. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Andel kraftfoder i foderstaten för får och getter Du får utfodra enligt följande: Kommenterad [PQF14]: Ändringar: Anpassat till djurslaget, samma innebörd. Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur (K). Högst 40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur (EU). Du får höja andelen till högst 50 procent under 3 månader tidigt i laktationen (EU). Du får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor och getter då de på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder. (K) Högst 40 procent kraftfoder till lamm och killingar vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. Perioden får vara längst 1 månad efter avvänjning. (EU) Du ska beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som ts. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Fri tillgång till grovfoder Du ska ge djuren fri tillgång till grovfoder av god kvalitet (EU). Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat. Getter ska ha tillgång till vedartade växter eller grenar året om. (K) Kommenterad [PQF15]: Ändringar: - Anpassat till djurslaget. - Smakligt ersatt med god kvalitet. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 8

9 Klimat och miljönytta i utnyttjandet av grovfoder För får och getter ska du uppfylla minst ett av följande regelalternativ (K): Du ska hålla dina djur huvudsakligen på betesmark under betesperioden. För slaktdjur innebär det minst en betesperiod. Som "betesmark" räknas mark med kod 52 enligt Jordbruksverket och liknande marker. Även permanenta betesvallar på åkermark, där vallen inte brutits på de senaste 10 åren räknas som betesmark. Du ska ha en god utfodringsstrategi för att minimera risken för över- eller underutfodring. Du ska kunna beskriva hur utfodringsstrategin ser ut. Till exempel genom att analysera ditt skördade grovfoder eller göra annan bedömning av näringsinnehållet i olika skördepartier och utfodra till olika djurgrupper därefter. Du ska följa upp att dina slakt- och rekryteringsdjur har en bra tillväxt genom vägning eller annan bedömning av tillväxten. Du ska kunna visa på en bra tillväxt hos dina slaktdjur genom till exempel normala slaktvikter på slaktavräkningen. Vid återkommande problem med slaktvikter eller låg fettklassning krävs en dokumenterad uppföljning av tillväxt och utfodringsstrategi tills problemen avhjälpts. Du kan använda olika alternativ för att uppfylla regeln för olika djurgrupper. UTFODRING AV LAMM OCH KILLINGAR Digivning Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn, men de får gärna dia längre tid. (K) Om din besättning går igenom en period med sanering av en speciell sjukdom där diande inte kan tillåtas, till exempel CAE hos get, får du göra undantag från regeln om du informerar ditt certifieringsorgan i förväg. Du får en större avvikelse om regeln inte följs. 9

10 5.8.2 Mjölkutfodring under mjölkperioden Efter råmjölksperioden ska lamm och killingar huvudsakligen födas upp på det egna djurslagets oprocessade KRAV-certifierade mjölk till dess att lammet är minst 8 veckor och killingen är minst 6 veckor. (EU) Om ungarna inte har möjlighet att dia ska de kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom en konstgjord spene som inte ska vara placerad för högt. För att tillfredsställa djurets sugbehov ska du låta mjölkbaren, napphinken eller motsvarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K) Utfodring med mjölk från moderdjur i karens Du får utfodra djurens ungar med mjölk från konventionellt inköpta moderdjur när det har gått 2 månader från moderdjurens karensstart. (K) Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade djur Mjölk från läkemedelsbehandlade djur under den karenstid som Livsmedelsverket har fastställt får du endast ge till det behandlade djurets egen diande unge (K). Efter den av Livsmedelsverket fastställda karenstiden får du ge mjölken också till andra avkommor. Ovanstående gäller också mjölk från moderdjur som behandlats upprepade gånger och som ska gå igenom en extra karensperiod enligt regel (K) Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning Du får även använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker under högst en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Kommenterad [PQF16]: Ingen ändring, endast anpassning till djurslaget. 10

11 Djur som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter 6 månaders karens. (K) Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurslag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K) 5.x.x Kraft-och grovfoderutfodring under mjölkperioden Du ska se till att lamm och killingar har riklig tillgång till kraftfoder och lämpligt grovfoder under mjölkperioden.(k) Reglerna för andelen kraftfoder, , tillämpas efter mjölkperiodens slut. Kommenterad [PQF17]: Ändring: Tidigare del av Ingen nytt krav men blir egen regel. OPERATIVA INGREPP Djurens ålder vid avhorning Du får låta avhorna djur som är yngre än 8 veckor genom bränning (K). Djuren ska vara bedövade (SL) och ska ges smärtstillande medel vid ingreppet (K). Kommenterad [PQF18]: Inte vanligt eller förekommande alls på lamm, men däremot vanligt på getter, därför behålls denna regel även här under djurslaget Får och Get. Vid speciella omständigheter som sena hornanlag kan avhorning genom bränning göras vid något högre ålder. Avhorning av äldre djur är tillåten av djurskydds- eller hanteringsskäl. (EU) Sedering i samband med avhorning är tillåten men inget krav. På KRAVs hemsida hittar du information om bedövning, smärtlindring och sedering. Kommenterad [PQF19]: Nytt tillagt förtydligande om sedering. Se definitioner för sedering, bedövning och smärtlindring i slutet av dokumentet Gemensamma Regler. 11

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Egenkontroll Mjölkproduktion

Egenkontroll Mjölkproduktion Egenkontroll Mjölkproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad mjölkproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av mjölk. Du

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Gemensamma regler för Djurhållning

Gemensamma regler för Djurhållning Gemensamma regler för Djurhållning Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för de gemensamma reglerna i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Enheten för häst, fjäderfä och vilt Januari 2014 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter 2017 Stödinfo gällande husdjur 24.1.2017 Antal får och getter i registret 11.1.2017 i Finland i Egentliga Finland Antal får 148 619 17 913

Läs mer

Egenkontroll Ägg 2014

Egenkontroll Ägg 2014 KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell Checklista 1(7) Hund Allmän Hund 32 Finns eller söks tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. DL 16, L120 Hund 33 Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. DL 16 Hund 34 Tillsyn sker av hundarna

Läs mer

Ekologisk produktion 2

Ekologisk produktion 2 Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion 2015 Eviras

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Senast ändrad 16 maj 2014 Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Nedan finns datum och vilka ändringar som gjorts sedan Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2014 trycktes.

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(11) Dnr 31-2401/09 2009-03-31 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Hjortdjur Fastställd: den 31 mars 2009 Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X A Kontrollplats Checklista Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll 1(10) Koordinat X Koordinat Y Län Kommun Församling Fastighetsbeteckning Djurslag enligt PLATS Djurslag

Läs mer

Regelförslag Bilaga 1

Regelförslag Bilaga 1 Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön. Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016 Vi har ändrat struktur och språk i hela regeltexten. I kommentarerna till höger har vi beskrivit vilka regler som är ändrade och vilka som är nya, men

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel

Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel KSLA 2012-03-22 Björn Dahlén Djurskyddschef Disposition Djurskyddslagstiftningen vad är det? Djurskyddsföreskrifter

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Hullbedömning av får

Hullbedömning av får Hullbedömning av får Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer