Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr /06, utkast daterat 29 september

Transkript

1 PETER EINARSSON Tel & fax E-post 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr /06, utkast daterat 29 september På grund av mycket kort svarstid begränsar vi oss liksom tidigare huvudsakligen till avsnittet om ekologiska produktionsformer. För undvikande av missförstånd vill vi först klargöra att även Ekologiska Lantbrukarna är starkt kritiska till de sänkta stödsummorna i Ekologiska produktionsformer (vall, spannmål respektive djurtillägg). Vi noterar att flera remissinstanser tog upp denna fråga i förra omgången, och även presenterade beräkningar som visar att förändringarna tvärtemot de nyss beslutade nya ekomålen ger klart minskad stimulans till intensivare producenter och i slättbygder. Våra beräkningar visar samma sak. Enda skälet till att vi inte tog upp detta i föregående brev var att frågan inte ligger på Jordbruksverkets bord utan på regeringens. Det har varit mycket svårt att överblicka ändringarna i detta utkast eftersom det saknas både förklarande kommentarer och en jämförelse med nuvarande text. I synnerhet eftersom ekoavsnittet helt disponerats om kan vi därför säkert ha missat vissa ändringar. Vi förutsätter att den formella remissen presenteras i en form som gör det lättare att jämföra med nu gällande regler samt att gjorda ändringar förklaras och motiveras. Vi saknar också information om vilka punkter som är tänkta att regleras i regeringsförordningen. Vi har noterat att någon formulering rörande den ekologiska ersättningen som idag finns där, nu har flyttats över i föreskriftsutkastet. Är avsikten att även andra ändringar ska göras? Sågargatan 10 A Uppsala Telefon rikskansli Telefax rikskansli Webplats

2 2 kap 2 Som vi tidigare påpekat är det olämpligt och förvirrande att ha en generell definition av "djurenhet" här som inte är giltig för hela föreskriften. Både för eko-ersättningen, kompensationsbidraget och ersättningen till vallodling används andra djurenhetsberäkningar som inte är kopplade till SFS 1998:899. Det är därför bättre att som hittills tala om vilken beräkning som används i reglerna för varje enskild ersättning. Definitionen av vall överensstämmer fortfarande inte med definitionen av vall i 2 kap 1. Om vall behöver definieras olika i olika ersättningar bör den övergripande definitionen strykas. Det saknas definition av begreppet "produktionsenhet" som återkommande används i reglerna för den ekologiska ersättningen. 4 kap 4 Vi upprepar vår protest mot den förlängda liggetiden för vallar. Ett krav på tre obrutna vintrar leder i praktiken till att många vallar blir fyråriga, vilket inte gynnar aktiv jordbruksproduktion utan passiv bidragsoptimering och ogräsuppförökning. 5 kap 3 Vi ifrågasätter begreppet "extra ersättning för certifierad produktion". Enligt LBUprogrammet är det certifierad produktion som har full ersättning, medan ocertifierad produktion har reducerad. Föreskrifterna bör utformas i konsekvens med detta. Lämplig formulering är "Full ersättning för växtodling utgår förutsatt att all växtodling som ett företag ansluter till miljöersättningen för ekologiska produktionsformer är certifierad av ett godkänt kontrollorgan. Annars utgår ersättning med 75 % av fullt belopp." Plus motsvarande för djurhållning. 5 kap 4-6 Vi förstår inte riktigt hur dessa paragrafer är tänkta. Vad är skälet till att ha två olika datum sista ansökningsdag respektive 15 juni? Kontrollen av vilka skiften och hur många djur som är certifierade borde för övrigt kunna skötas via dataöverföring från de godkända kontrollorganen. Då bortfaller behovet av 4-6. En fungerande kontroll lär ändå förutsätta att kontrollorganens databaser samordnas med SJVs. 5 kap 11 Vi ser ingen anledning att införa särskilda restriktioner för hampa. Vi ser inte heller att SJV har något mandat att göra det. Det finns ingen sådan begränsning i LBUprogrammet. Om hampa odlas på åkermark är den vad vi kan se berättigad till stöd som "andra ettåriga grödor" oavsett användning. 2

3 5 kap 7 Lämpligare formulering är "bokföring och verifikationer", för att undvika diskussion om andra typer av verifikat än fakturor och kvitton. 5 kap 23 Bestämmelsen om minst ett djur (som hittills stått i förordningen) kolliderar med Både i slaktsvinshållning och fjäderfähållning förekommer regelmässigt uppehåll i djurhållningen, och det finns ingen anledning att utesluta den möjligheten för andra djurslag heller. Vi föreslår att minimikravet för samtliga djurslag uttrycks som årsgenomsnitt. Kravet bör också vara detsamma för olika djurslag, t ex 2 djurenheter som anges här för fjäderfä. 5 kap 24 Bestämmelsen finns inte i nuvarande föreskrift och vi förstår inte riktigt varför detta behöver regleras. Varför ska inte en djurbesättning kunna överlåtas inklusive åtagande när mark kan överlåtas inklusive åtagande? 5 kap 26 Bestämmelsen är inte förenlig med en beräkning baserad på årsgenomsnitt om hållandeperioden kortas till två månader. Vad är skälet till att SJV vill frångå den tidigare modellen med hållandeperiod = stödår? 5 kap 29 Modellen för rapportering av slaktsvin är föredömligt enkel och bör också ge hög tillförlitlighet. Det är däremot helt orimligt att inte tillåta parallellproduktion. Om det inte blir möjligt att gradvis konvertera en slaktsvinsproduktion till ekologisk kommer värdet av den nya ersättningen för slaktsvin att bli mycket begränsat. Svinbesättningar är ofta stora och investeringar i anläggningar styr produktionen för lång tid framöver. Det betyder att det sällan är ekonomiskt möjligt att lägga om hela produktionen i ett slag. SJV redovisar inte vad syftet skulle vara med att ta bort möjligheten till parallellproduktion. Men om det är kontrollerbarheten som är skälet, är det både enklare och säkrare att betala ut ersättningen utifrån det antal svin som slaktas med ekologisk certifiering. Ocertifierad ekologisk svinuppfödning förekommer vad vi vet inte alls. Skulle det uppkomma sådana önskemål kan förbudet mot parallellproduktion i så fall införas för ocertifierade företag. För djur som slaktas enligt KRAVs regelverk måste uppgift om KRAV-status finnas både i slaktdokumentationen, på följesedlar och fakturor, samt stämplat på slaktkroppen. Vi förutsätter att SMAK och andra tillkommande kontrollorgan inte kommer att ha lägre krav på spårbarheten. Dessa uppgifter dokumenteras alltså redan hos slakterierna, och det bör inte vara komplicerat att förmedla dem till SJV. Skulle 3

4 det av någon anledning möta hinder finns möjligheten att uppfödaren åläggs att sända motsvarande dokument till SJV. 5 kap 30 Modellen för redovisning av fjäderfä låter i huvudsak vettig. Ett par frågetecken dock. Det kan vara svårt att redan vid ansökan exakt veta hur många djur som kommer att sättas in fram till räkningsperiodens slut. Det kan lösas exempelvis genom att tillåta korrigering fram till sista ändringsdatum för SAM, eller genom att göra hela rapporteringen retroaktiv för fjäderfäna (rapportering t ex 1 april 31 mars).. Att rikta ersättningen till den som håller värphönsen "under värpperioden fram till att värphönsen tas ur produktion" kan möjligen skapa onödiga problem. Det förekommer att äggproducenter säljer rugghönor till privatpersoner efter första värpperioden, och med denna formulering blir sista ägaren ensam ersättningsberättigad. Bättre att peka ut den som har hönsen under första värpperioden. 5 kap 31 Bestämmelsen förefaller överflödig. Om det finns en minimigräns uttryckt i djurenheter i 23, kan antalet räknas fram utifrån djurenhetsberäkningen för de olika djurslagen. 5 kap 33 Sista stycket upprepas i två versioner. 5 kap 34 Liksom i 12 bättre att skriva "bokföring och verifikationer". Annars saknas t ex möjlighet att kontrollera fakturor på foderinköp, vilket är nödvändigt vid kontroll av utfodringsreglerna. Skriv även "djurhållningen" istället för "levererade djur". 5 kap 35 Innebörden kanske blir tydligare om man skriver "När ett djurslag är anslutet till ersättningen måste alla individer hållas ekologiskt." För att inte ersättningen ska bli närmast verkningslös måste som redan nämnts undantaget för svin gälla som hittills. Motsvarande undantag måste också införas för fjäderfä, som nu för första gången omfattas av ersättningsformen. I båda fallen blir omläggning av existerande företag svår eller omöjlig utan möjlighet till parallellproduktion. Textförslag baserat på nuvarande föreskrift: "Undantag ges för svin och fjäderfä om följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt. 2. Det finns en noggrann dokumentation om djuren och foderhanteringen. 4

5 3. För svin: Ekologiskt och konventionellt hållna svin vistas inte tillsammans, alternativt att ekologiskt hållna svin är lätt åtskiljbara från konventionellt hållna svin och samtliga svin utfodras i enlighet med denna författning. 4. För fjäderfä: Ekologiskt och konventionellt hållna fjäderfä vistas inte tillsammans." 5 kap 41 Bestämmelsen har ingen motsvarighet i nuvarande föreskrift. Enligt gällande EUregler "får" undantag beviljas under förutsättning att inhysningssystemet "medger rörelsefrihet". Den nu föreslagna texten går ett steg längre och inför ett generellt undantag. Vi föreslår att formuleringen istället anpassas till de nya skrivningar som gäller för KRAV-certifiering från 1 januari 2007 (avsnitt i KRAV-reglerna). Där skiljer man på nötkreatur (krav på 2-4 månaders utevistelse utöver lagstadgad betesperiod, dvs generellt undantag från utevistelse vintertid) och får/get (undantag från utevistelse vintertid förutsatt byggnad med uteliknande förhållanden och utökade utrymmen). 5 kap 51 Bör liksom tidigare stå "bekväm, ren och torr ligg- och viloplats". Hänvisningen till EU-reglerna bör ange författningsnummer, eftersom ny författning kommer att beslutas under programmets löptid. 5 kap 53 Bör liksom tidigare formuleras "Minst en area...". "Det räcker med..." klingar som en uppmaning att minimera golvytan. 5 kap 54 Någonstans i inledningen bör påpekas att fodermängder räknas i viktenheter torrsubstans (41 i nuvarande föreskrift). 5 kap 55 Det är bra att möjligheten till samarbete mellan gårdar förs in i föreskriften. Men eftersom en viktig miljövinst med den ekologiska djurhållningen ligger i en hög lokal självförsörjning och slutna kretslopp, bör det specificeras att samarbete innebär fasta samarbetsavtal mellan närliggande gårdar, inte en generell öppning för foderinköp. Textförslag: "Minst 50 procent av fodret, räknat på årsbasis, ska odlas på den egna produktionsenheten eller genom samarbetsavtal på närliggande ekologiska produktionsenheter. Undantag ges för fjäderfä till och med 31 oktober 2009." 5

6 5 kap 56 Bättre att liksom tidigare formulera "Minst 75 procent av det dagliga foderintaget ska vara ekologiskt odlat foder." 5 kap Vi saknar en motsvarighet till reglerna om fodertillsatser i i nuvarande föreskrift. 5 kap 62 Formuleringen i nuvarande föreskrift (52 ) är tydligare och bör behållas. Det finns ingen anledning att ta bort kravet på att omedelbart åtgärda brister i miljö, skötsel eller utfodring. 5 kap 63 Texten om förebyggande medicinering är tydligare i nuvarande föreskrift (53 ) och bör behållas. Vi föreslår också att denna bestämmelse läggs först istället för sist i 63. Vad är skälet till att bestämmelserna om hälsojournal tagits bort (55 i nuvarande föreskrift)? / Enligt uppdrag Med vänlig hälsning Peter Einarsson 6