Föreskrifter kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar Ert Dnr /07

Transkript

1 PETER EINARSSON Tel & fax E-post 17 juni 2007 Till Jordbruksverket Föreskrifter kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar Ert Dnr /07 Ekologiska Lantbrukarna lämnar här kortfattade synpunkter på den del av föreskrifterna som rör ersättningen för ekologisk produktion. Med några enstaka undantag gäller våra synpunkter sådant som vi redan kommenterat i tidigare remissomgångar, och vi har därför fattat oss kort. Utförligare resonemang finns i många fall i de synpunkter vi lämnade 22 december 2006 (ert Dnr /06). Remissförfarandet Allmänt sett ställer vi oss mycket frågande till hur Jordbruksverket valt att hantera remitteringen av detta material. Ekologiska Lantbrukarna såg det som mycket positivt att verket redan under hösten skickade flera preliminära utkast för synpunkter. Men efter remissomgången i december har vi inte fått någon ytterligare möjlighet att se hur verket hanterat de inkomna synpunkterna. Vi har vid flera tillfällen under våren efterlyst en möjlighet att kommentera aktuella utkast, för att undvika en mycket pressad remissomgång efter EU-kommissionens formella godkännande. Våra framstötar har avvisats utan egentlig motivering. Istället remitteras nu ett massivt material på flera hundra sidor med en svarstid på knappt två veckor. Liksom tidigare dessutom i en form där det inte framgår vad som ändrats vare sig i förhållande till tidigare regelverk eller till föregående utkast. Ekologiska Lantbrukarna har inte resurser att göra en grundlig bedömning under dessa omständigheter, och vi misstänker att detta gäller även för de flesta övriga Sågargatan 10 A Uppsala Telefon rikskansli Telefax rikskansli Webplats

2 remissinstanser. Jordbruksverket kan inte vara omedvetet om detta, och det kvarstående intrycket är därför att verket egentligen inte är intresserat av en genuin dialog och ett väl förankrat regelverk. Frågor i regeringsförordning Vi har ännu inte fått tillgång till regeringsförordningen om landsbygdsprogrammet, och kan därför bara upprepa de synpunkter vi tidigare lämnat. Vad beträffar formuleringarna om ersättningsberättigade grödor/användningsområden anser vi att det saknas skäl att behålla de begränsningar som hittills gällt (livsmedel, foder, utsäde). Grödor för energi, fiber och andra användningar kommer framöver att bli allt viktigare inom jordbruket, och en ekologisk produktion inom dessa områden behöver stimuleras, inte bromsas. Vi anser också att det hittillsvarande skördekravet ("årlig användning") bör slopas. De formuleringar som nu finns i föreskriftens 5 kap 10 om "sikte på god skörd" ger fullt tillräckliga möjligheter att ingripa mot eventuell "stödodling". En annan fråga som hittills reglerats i förordningen är djurenhetstal för beräkning av djurtillägget i ekoersättningen. Dessa tal är avgörande för ersättningens funktion, eftersom djurtillägget utgör en så stor andel. Det är mycket viktigt att djurenhetstalen sätts så att olika djurslag behandlas lika, det vill säga att de har samma relation till den areal som behövs för foderförsörjningen. Vi har tidigare haft allvarliga invändningar mot de varierande förslagen till djurenhetstal för slaktkyckling. I förbigående framgår av remissmaterialet att verket nu avser att sätta det till 333,33 slaktkycklingar, i enlighet med det standardtal som finns i bilaga 5 till EUs tillämpningsförordning. Som vi tidigare utrett i detalj är detta ett helt orimligt tal för ekologisk produktion (se remissvar lämnat 22 december 2006). Ekologisk slaktkycklingproduktion skiljer sig radikalt från konventionell genom mycket längre uppfödningstider, högre slutvikter och en betydligt högre foderförbrukning per kg kött. Som framgår av föreskriftsförslagets 5 kap 53 måste uppfödningstiden enligt EUs ekologiska förordning vara minst 81 dagar. Det är betydligt mer än dubbla tiden jämfört med konventionell produktion. På grundval av de beräkningar vi tidigare redovisat rekommenderar vi ett tal på 115 slaktkycklingar per djurenhet. Detta ligger mycket nära verkets eget första förslag från i höstas, som var 130. Även om djurenhetstalen i EUs tillämpningsförordning ska vara vägledande för medlemsländernas program, finns möjlighet att avvika från dessa förutsatt att objektiva kriterier kan redovisas. Med tanke på att själva syftet med ersättningen är att stimulera en uppfödningsform som ger längre uppfödningstider och större djur, måste det självklart vara möjligt att sätta djurenhetstalet i enlighet med detta. Effekten av att använda EUs standardtal är att djurtillägget för slaktkycklingproducenter bara blir drygt en tredjedel så stort som för andra djurslag. 2

3 Det är särskilt olyckligt eftersom detta är en av de produktionsgrenar som är minst utvecklad i ekologisk produktion. 1 kap 2 SJV vidhåller trots invändningar från många remissinstanser i december sin definition av "certifierad ekologisk produktion". Vi anser fortfarande att anslutning till certifieringsorgan inte kan vara tillräcklig för att motivera utbetalning av full ersättning. Det måste krävas att produktionen uppfyller villkoren som för godkännande eller karens. Det finns vad vi vet inget som hindrar att man fortsätter vara ansluten trots att man år efter år får areal eller djur underkända. Definitionen av "ekologiskt foder" är alltför vid. Reglerna för ocertifierade bör så långt som möjligt följa vad som gäller i certifierad produktion. SJVs argument för att tillåta ocertifierade producenter att använda foder från diverse okontrollerade gårdsstödsmarker, andra producenters marker osv övertygar inte. Se tidigare remissvar för detaljer. Definitionerna av "extensiv boskapsskötsel" och "jordlös husdjursskötsel" bör slopas och reglerna för användning av konventionell stallgödsel istället skrivas in direkt i 5 kap 14 (se förslag nedan). Definitionen av "grönfoder" har helt utgått. Varför? Vi välkomnar att SJV nu infört en definition av begreppet "produktionsenhet", men vi finner den så luddig att den troligen kommer att skapa fler problem än vad den löser. Innebär "sammanhållen ekonomi och verksamhet" att en del av ett företag måste ha egen bokföring för att kvalificera som "produktionsenhet"? Hittills har vi uppfattat att länsstyrelserna snarare definierat "produktionsenhet" utifrån fysiska faktorer (egen byggnad, fysiskt avskilt arrende el dyl). 5 kap 2-5 Avsnittet om kraven för full ersättning är fortfarande mycket svårbegripligt. Våra invändningar kvarstår. Begreppet "ersättning för certifierad ekologisk produktion" bör ersättas med "full ersättning". Av landsbygdsprogrammet framgår tydligt att certifierad produktion ska betraktas som normalfallet, medan ocertiferade producenter får en reducerad ersättning. Föreskrifterna bör inte införa nya, egna begrepp som avviker från detta. Full ersättning måste förutsätta att produktionen uppfyller certifieringsorganets krav (för godkännande eller karens), inte bara att företaget är anslutet. Inte heller efter omformuleringen begriper vi formuleringen "all mark och minst lika stor areal" i 3. Det måste finnas ett rakare sätt att formulera detta. Begreppet "omfattas av certifiering" är inte heller tydligt. Kravet måste vara att produktionen uppfyller kraven för godkännande eller karens. 3

4 5 är överflödig och bör strykas. Om produktionen är godkänd av ett certifieringsorgan innebär det att den uppfyller alla krav som ställs enligt 2092/91. 5 kap 6 Denna nya paragraf är illa formulerad och bör strykas helt. Med lite god vilja kan vi begripa syftet att eventuella ändringar av tvärvillkoren inte ska påverka vad som krävs för ersättningen till ekologisk produktion. Vi ser två möjligheter att uppfylla detta syfte. Antingen skrivs de regler som kan vara aktuella redan nu in i föreskriften. Vi ser inget problem med att de upprepas. Alternativt får man göra en ändring av föreskriften om och när tvärvillkoren justeras. 5 kap 10 Sedan föregående utkast har SJV lagt till en mening som säger "Energiproduktion är inte någon godkänd användning." Som redan nämnts anser vi att samtliga jordbruksgrödor oavsett användningsområde ska omfattas av ersättningen. Vi anser därför att tillägget ska strykas. Eventuellt kan finnas anledning att ha en avgränsning vad gäller vedartade växter, men inte att generellt utesluta energigrödor. 5 kap 14 Vi stöder inte förslaget att slopa förhandsprövningen av gödselmedelsanvändningen. SJVs argument övertygar inte. Vi ser ingen anledning att kraven på ocertifierade producenter i detta avseende ska sättas lägre än för certifierade, som har motsvarande prövning genom certifieringsorganet. Vi stöder inte heller förslaget att slopa de särskilda reglerna för djurtäthet på de företag som gödsel hämtas ifrån. Tvärvillkoren ersätter inte dessa regler. Skyldigheten att följa tvärvillkoren gäller den som är ansluten till miljöersättningen. Så länge gödseln kommer från det egna företaget säkerställer tvärvillkoren att djurtätheten ligger inom de tillåtna gränserna. Men när gödsel hämtas från andra producenter finns ingen kontroll av att tvärvillkoren följts i den produktionen. Vi stöder inte heller förslaget att slopa den tydliga sammanställning av tillåtna respektive förbjudna gödselslag, som idag finns i föreskriftens bilaga 5, och istället bara ha en hänvisning till bilaga 2 i 2092/91. Informationen till lantbrukarna måste i alla händelser ske i klartext, och vi tror det är klokt att även i föreskriften behålla motsvarande skrivningar. Däremot skulle föreskriften kunna förenklas genom att slopa hänvisningarna till de förvirrande och dåligt översatta EU-begreppen "extensiv boskapsskötsel" respektive "jordlös husdjursskötsel". Därmed elimineras även behovet av att definiera dessa i 1 kap 2. Om bilaga 5 kompletteras med den lista på djurtäthetsgränser som idag finns i definitionen av "extensiv djurhållning" i 1 kap 2, kan samtliga begränsningar för gödselanvändningen hittas på ett ställe. Om det anses nödvändigt av juridiska skäl kan bilagan självklart också kompletteras med uppgifter om vilka författningar begränsningarna grundas på. 4

5 5 kap 17 Inte heller ifråga om växtskyddsmedel stöder vi förslaget att slopa förhandsprövningen. 5 kap 20 Regeln att frövall måste odlas i renbestånd har visat sig orsaka problem för vissa ekologiska fröodlare, som samodlar gräs med klöver för att sedan särskilja fröet efter skörd. Den bör därför ändras så att samodling godkänns förutsatt att de ingående växtsorternas frö är så olika att de säkert kan skiljas från varandra efter tröskning. 5 kap 37 Vi stöder inte förslaget att öppna helt för parallellproduktion i ocertifierade djurbesättningar. Vi föreslår istället att parallellproduktion helt förbjuds för producenter som inte är anslutna till certifieringsorgan. För certifierade producenter sköts gränsdragningen liksom idag av certifieringsorganen. Se även mer detaljerad argumentation i vårt tidigare remissvar från 22 december kap 41 Vi noterar tacksamt att undantaget för uppbundna djur i små besättningar införts i föreskriften. Vi vill dock också påminna om vikten av att tillämpningen i miljöersättningen noga samordnas med tillämpningen i certifieringen, så att det inte skapas gråzoner med producenter som är godkända enligt det ena regelverket men inte det andra. 5 kap 42 I denna och flera andra paragrafer har villkor strukits med hänvisning till att de nu regleras i tvärvillkoren. Vi ser inget problem med detta så länge tvärvillkoren är fullt jämförbara med vad som tidigare stått i föreskriften. Däremot tror vi det är viktigt att samtliga villkor även i fortsättningen redovisas i ett sammanhang i informationsmaterialet som går ut till lantbrukarna, oavsett om regeln står i tvärvillkoren eller i denna föreskrift. I annat fall kan man skapa intrycket att villkor slopats eller lindrats, vilket kan leda till att lantbrukare ovetande bryter mot reglerna. Detta gäller bland annat förbudet mot operativa ingrepp, kravet på omgående behandling vid sjukdom och kravet på hälsojournal. 5 kap 45 Vi anser att beteskravet bör kvarstå även för andra djurslag än idisslare. Det är en sedan länge etablerad princip i svensk ekologisk djurhållning och har stor betydelse för djurens möjlighet att utöva sitt naturliga beteende och därmed för effekten av ersättningen. Att det inte är obligatoriskt enligt EU-reglerna hindrar inte att villkoret står kvar i regelverket för miljöersättningen. 5

6 Beteskravet bör liksom tidigare gälla utan tidsbegränsning "när djurens välbefinnande och markens tillstånd tillåter". Den nya inskränkning som föreslås till enbart "betesperioden" i lagens mening (DFS 2004:17) innebär i praktiken att bete till stor del kan ersättas med vistelse på rastgård. 5 kap 59 Uttrycket "odlas i samarbete med andra gårdar" behöver specificeras. För kontrollerbarhetens skull tror vi det är motiverat att kräva skriftligt samarbetsavtal. /Enligt uppdrag Med vänlig hälsning Peter Einarsson 6