Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar"

Transkript

1 Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg, Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU Bakgrund År 2006 rapporterades om a stora besä ningar i Sverige hade högre kalvdödlighet, jämfört med mindre besä ningar och det spåddes a kalvdödligheten skulle kunna öka mot bakgrund av a stora besä ningar blev allt vanligare (Gidekull et al., 2006). Många studier om kalvdödlighet har fokuserat på riskfaktorer för sjukdom på individ eller besä ningsnivå. Det är väl studerat a olika skötselru ner påverkar såväl morbiditeten som dödligheten. I Sverige har vi liten erfarenhet av större besä ningar från en helhetsbeskrivning trots a studier nyligen genomförts (Torsein et al., 2011). Målet med denna studie var a samla mer kunskap om spridningen av vanliga må i stora besä ningar (redovisas inte fullständigt vid de a llfälle) och också a undersöka om kalvdödlighetsnivåerna är associerade med andra må från kokontrolldata som har a göra med korna, deras hälsa, avkastning och produk on. Material and metoder Studiedesign och val av besättningar Studien är u örd som en fallkontroll studie där besä ningar med hög dödlighet (HD) utgör fall och där besä ningar med låg kalvdödlighet (LD) utgör kontroll. För a klassificeras som en HD besä ning skulle kalvdödligheten dag 1 90 vara minst 3.5 % redovisningsåret 2008/09 och minst 5.5 % 2009/10, motsvarande för LD besä ningar skulle vara högst 1.5 % för både 2008/09 och 2009/10. Besä ningsstorlek skulle vara minst 140 årskor 2008/09 och minst 160 årskor 2009/10. Datainsamling och statistisk bearbetning Data från besä ningarna som klarat inklusionskriterierna (n=57; 28 HD; 29 LD) hämtades från kodatabasen vid Växa Sverige ( digare Svensk Mjölk). Data analyserades först med univariabel logis sk regression (23 variabler), och de variabler som var associerade med typ av besä ning (HD/ LD) med P-värde 0.2 och mindre (10 variabler) gick vidare ll en mul variabel analys e er a korrelerade variabler tagits bort. Kalvdödligheten, dag 1 90, för HD besä ningar varierade från 3.57 % ll % (median 6.15 %) kontrollåret 2008/09 och från 5.88 % ll % (median 8.39 %) år 2009/10. Motsvarande siffror för LD besä ningarna varierade från 0 % ll 1.46 % (median 0.66 %) 2008/09 samt från 0 % ll 1.48 % (median 0.67 %) 2009/10. en från den mul variabla analysen visade bland annat a HD besä ningar hade högre andel kodödlighet (avlivade/ kadaver) (KD) (OR: 1.86, 95 % KI: , P-värde:0.01). Vidare sågs a HD besä ningar hade högre andel (räknat på besä ningsstorleken) inköpta kvigor, jämfört med LD besä ningar (OR: 1.04, 95 % KI: , P-värde:0.01). Diskussion och slutsats En högre andel inköpta djur i besä ningar med hög kalvdödlighet, dag 1 90, är i linje med digare studier om kalvdödlighet i stora svenska mjölkobesä ningar (Torsein et al., 2011). En hög andel inköpta djur har i andra studier visats ha samband med hög KD (Thomsen et al., 2006, Raboisson et al., 2011). Bakgrunden ll den ökande andelen inköpta djur kan alltså vara mul faktoriell. Med denna studiedesign kan inga slutsatser om kausalitet dras utan istället påvisas associa oner mellan variabler. En högre andel KD sågs i HD besä ningarna jämfört med LD besä ningarna. Högre KD har rapporterats ha e samband med större besä ningar (Alvåsen et al., 2012), även om motsatsen också beskrivits (Miller et al., 2008). Besä ningar med hög kalvdödlighet kan även ha sam- diga problem rörande kornas hälsa och produk on. Vid utredning av kalvdödlighetsproblem kan en helhetsbild av besä ningens problem vara ll ny a. Referenser Alvåsen, K., M. Jansson Mörk, C. Hallén Sandgren, P. T. Thomsen, and U. Emanuelson Herd-level risk factors associated with cow mortality in Swedish dairy herds. Journal of Dairy Science 95(8): Gidekull, M., C. Hallén Sandgren, A. Lindberg, C. Svensson, and M. Törnquist Kalvdödlighet i stora svenska mjölkkobesä ningar (Calf mortality in large Swedish dairy herds). Page [in Swedish] in Proc. Veterinärmötet Sveriges veterinärförbund Sveriges veterinärmedicinska sällskap, Uppsala, Sweden. Miller, R. H., M. T. Kuhn, H. D. Norman, and J. R. Wright Death Losses for Lacta ng Cows in Herds Enrolled in Dairy Herd Improvement Test Plans. Journal of Dairy Science 91(9): Raboisson, D., E. Cahuzac, P. Sans, and G. Allaire Herd-level and contextual factors influencing dairy cow mortality in France in 2005 and Journal of Dairy Science 94(4): Thomsen, P. T., A. M. Kjeldsen, J. T. Sørensen, H. Houe, and A. K. Ersbøll Herd-level risk factors for the mortality of cows in Danish dairy herds. Veterinary Record 158(18): Torsein, M., A. Lindberg, C. H. Sandgren, K. P. Waller, M. Törnquist, and C. Svensson Risk factors for calf mortality in large Swedish dairy herds. Preven ve Veterinary Medicine 99(2 4): Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

2 Maria Torsein är veterinär och företagsdoktorand vid SLU i Skara för Svenska Djurhälsovården AB. Doktorandprojektet handlar om kalvdödlighet i stora mjölkkobesä ningar. Djurhälso- och U odringskonferensen

3 Sida 1 av 3 Välkomna till Hur får vi kalvarna att överleva? - Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora mjölkbesättningar Foto: Anita Jonasson, SvDHV Bakgrund Doktorandprojektet startade 2006 Högre kalvdödlighet i stora besättningar Strukturomvandling- snabb ökning av antalet stora besättningar spåddes Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB Skara Växel: Direkt: Frågeställning Material- Inklusionskriterier På besättningsnivå: Är hög kalvdödlighet, dag 1-90, associerat med andra variabler som rör kon och kons hälsa? Besättningar anslutna till kokontroll (hela landet) Fall-kontroll studie 57 besättningar i studien Kokontrollår/ Inklusionskriterium 2008/ /10 Antal besättningar Besättningsstorlek Låg dödlighet < 1.5% < 1.5% 29 Hög dödlighet 3.5% 5.5% 28 Metoder 23 variabler från kokontrolldata valdes ut Univariabel logistisk regression = jämförde om det fanns skillnader mellan de olika grupperna (HD/LD) Korrelerade variabler togs bort Därefter Multivariabel logistisk regression = man tar hänsyn till mer än en sak för att utvärdera om det finns en statistiskt säkerställd skillnad - besättningsdata Kalvdödlighet dag 1-90 Kontrollår 2008/09 Kontrollår 2009/10 Grupp / Spridning Från Median Till Från Median Till Hög dödlighet Låg dödlighet Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

4 Sida 2 av 3 Forts. - besättningsdata Forts. - besättningsdata Snarlik besättningsstruktur mellan grupperna Inhysning Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde Lösdrift med robot Lösdrift med mjölkgrop Uppbundet 3 5 Snarlik rassammansättning mellan grupperna Ras Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde SRB SLB Mixed/other (valda delar) (valda delar) HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant Andel inköpta djur (%) HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Antal bes. som djur köptes från Andel inköpta djur (%) OBS ovanstående variabler är korrelerade med varandra HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant Kodödlighet HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Kodödlighet Djurhälso- och U odringskonferensen

5 Sida 3 av 3 Diskussion Sammanfattning I besättningar med högdödlighetsproblem föreligger oftare andra störningar i besättningen, jämfört med lågdödlighetsbesättningar. När Ni utreder kalvhälsoproblem: Helhetsbilden för besättningens svagheter och styrkor torde vara mycket viktigt vid utredning av kalvhälsoproblem. Tack till Tack för uppmärksamheten För finansiering av studiens genomförande: Svenska Djurhälsovården SLU Sveriges bönder med stora besättningar Medförfattarna Marie Mörk, Ann Lindberg, Charlotte Hallén-Sandgren & Lotta Berg Foto: Åsa Pettersson, SvDHV Välkomna med Era frågor -friska djur i en sund och lönsam djurhållning Välkomna med Era frågor Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB Skara Växel: Direkt: Fax: Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att

Läs mer

Material och metoder

Material och metoder Slutrapporten avser de två sista åren av ett doktorandprojekt (Validering av registerdata med avseende på Svensk mjölkkor ). Medel för två tvåårsperioder erhölls från SLF (2002 samt 2004 varav den första

Läs mer

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Djurhälsa 2013 JO1302

Djurhälsa 2013 JO1302 Statistikenheten 2014-10-15 1(8) Djurhälsa 2013 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Vetenskaplig redovisning Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Inledning I Sverige finns cirka 160 000 dikor fördelade på omkring 13 000 besättningar. Dessa

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen

Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen Bakgrund Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har forskningen kring metoder för bedömning av djurvälfärd på besättningsnivå

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Slutrapport V1030056-K00 oktober 2014 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Översikt I projektet undersöks samband mellan förekomst av resistenta tarmbakterier

Läs mer

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Utfärdas av klövvårdsföreningen som tillsammans med BYS och Växa Sverige tar fram kriterierna.

Utfärdas av klövvårdsföreningen som tillsammans med BYS och Växa Sverige tar fram kriterierna. Utfärdas av klövvårdsföreningen som tillsammans med BYS och Växa Sverige tar fram kriterierna. I certifieringsgruppen ingår två veterinära experter varav en utomstående från klövvårdsutbildningen, nordisk

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Reviderat:

Reviderat: Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Samma celltal, nya bakterier?

Samma celltal, nya bakterier? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än

Läs mer

Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?

Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Resultat av älgmärkning och jakt

Resultat av älgmärkning och jakt Handläggare Jonas Malmsten Bitr. statsveterinär PM 5 mars 2015 Till berörda Resultat av älgmärkning och jakt 2014-15 SVA och SLU har under vårvintern märkt 24 älgar på Öland, och har även undersökt de

Läs mer

Instruktionsbok ALPRO Link SE

Instruktionsbok ALPRO Link SE Instruktionsbok ALPRO Link SE 2006-12-04-0605 - Innehållsförteckning ALPRO Windows 6.60/ ALPRO Link... 1 Allmän beskrivning... 1 Inledning... 1 Installation... 3 Överföra data... 3 Handhavande... 5 Rapporterade

Läs mer

Speglar djursjukdata verkligheten?

Speglar djursjukdata verkligheten? Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Slutrapport projektnummer V0930041 Självdöda eller avlivade mjölkkor i Sverige och Danmark en epidemiologisk undersökning

Slutrapport projektnummer V0930041 Självdöda eller avlivade mjölkkor i Sverige och Danmark en epidemiologisk undersökning Slutrapport projektnummer V0930041 Självdöda eller avlivade mjölkkor i Sverige och Danmark en epidemiologisk undersökning Bakgrund Ett antal internationella undersökningar har publicerats avseende andelen

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Sara Samuelsson, Enheten för veterinära frågor, 036 15 62 48 Tomas Eriksson, Statistikenheten 036 15 56 98 statistik@sjv.se

Sara Samuelsson, Enheten för veterinära frågor, 036 15 62 48 Tomas Eriksson, Statistikenheten 036 15 56 98 statistik@sjv.se JO 25 SM 0801 Djurhälsa år 2007 Animal health 2007 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika Juverinflammation är fortfarande den vanligaste orsaken till allmänbehandling med antibiotika

Läs mer

I korta drag. Djurhälsa år 2008 JO 25 SM 0901. Animal health 2008

I korta drag. Djurhälsa år 2008 JO 25 SM 0901. Animal health 2008 JO 25 SM 0901 Djurhälsa år 2008 Animal health 2008 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika I denna statistik finns inte data för år 2008 med. Juverinflammation var 2007 fortfarande den

Läs mer

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING.  Det intelligenta öronmärket SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Inbjudan till MILA 2011 24 26 mars. En hall på 16 000 kvm kommer att byggas på parkeringen i direkt anslutning till anläggningen.

Inbjudan till MILA 2011 24 26 mars. En hall på 16 000 kvm kommer att byggas på parkeringen i direkt anslutning till anläggningen. NAB Inbjudan till MILA 2011 24 26 mars. Detta Mila blir vid Jägersros travbana i Malmö. En hall på 16 000 kvm kommer att byggas på parkeringen i direkt anslutning till anläggningen. Vi kommer att ha tillgång

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics Husdjursstatistik2014 Cattle statistics 2016 Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Samband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar

Samband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar Samband mellan vitamin E och dödfödslar/kalvdödlighet/kohälsa i mjölkbesättningar Projektgrupp Karin Persson Waller, SVA och SLU Ulf Emanuelson, SLU Charlotte Hallén Sandgren, Svenska Djurhälsovården/Svensk

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? ANN-HELEN MEYER von BREMEN HUR GÖR MAN EGENTLIGEN för att

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Husdjursstatistik. Cattle statistics 2010 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll...6 Foderplanering...6 KAP, Kött Avel Produktion...6 Seminverksamhet med nötkreatur...6 Djurhälsovård...6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa!

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa! Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap För djurens och människans bästa! SLU in Sweden Main campuses at Umeå, Uppsala, Skara and Alnarp Four faculties Faculty of Forest Sciences Faculty

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller

Läs mer

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Malin Guldbrand Självständigt

Läs mer

Milly en västerbottnisk exportframgång!

Milly en västerbottnisk exportframgång! Milly en västerbottnisk exportframgång! När vi var på stämmobesök på Focksta fick vi se en imponerande mängd Milly-kor, närmare bestämt 20 st plus ytterligare 18 st kvigor och kalvar i angränsande hagar

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor av olika ras

Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor av olika ras JO 25 SM 1401 Djurhälsa år 2013 Animal health 2013 I korta drag Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser Av samtliga kalvar som föddes 2013 dog 2,4 % inom en månad efter födseln. Generellt är dödligheten

Läs mer

Slutrapport - projektnummer V Vitamin E- och β-karotenstatus hos kor, råmjölk och spädkalvar på gårdar med hög eller låg kalvdödlighet

Slutrapport - projektnummer V Vitamin E- och β-karotenstatus hos kor, råmjölk och spädkalvar på gårdar med hög eller låg kalvdödlighet Slutrapport - projektnummer V0930002 Vitamin E- och β-karotenstatus hos kor, råmjölk och spädkalvar på gårdar med hög eller låg kalvdödlighet Projektgrupp Karin Persson Waller, Avdelning för djurhälsa

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

Agria Får och Get. Gäller från

Agria Får och Get. Gäller från Agria Får och Get Gäller från 2015-01-01 Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd om oturen skulle vara framme. Med olika självriskalternativ kan vi skräddarsy en

Läs mer

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat 2015 Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering patogena bakterier hos lantbrukets

Läs mer

Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor av olika ras

Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser. Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek. Sjuklighet hos mjölkkor av olika ras JO 25 SM 1301 Djurhälsa år 2012 Animal health 2012 I korta drag Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser Generellt är dödligheten något högre för tjurkalvar än för kvigkalvar. Framförallt rasen Jersey

Läs mer

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Nytt och gammalt från svensk älgforskning Jägarmöte, Österbotten, 2012 Jonas Malmsten, bitr. statsveterinär, viltpatolog, doktorand Enhet för patologi och viltsjukdomar

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal Slutrapport SLF projekt nr V0730182. Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal Bakgrund Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna

Läs mer

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk

Läs mer

Friska grisar ger välmående gårdar

Friska grisar ger välmående gårdar Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics 2 014 Husdjursstatistik2014 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Husdjursstatistik Cattle statistics

Husdjursstatistik Cattle statistics 2 Husdjursstatistik2014015 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Husdjursstatistik. Cattle statistics 2012 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 Foderplanering... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling 1 Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling Journalnummer: 2010-903 Projektnamn: Stödmottagare: Kontaktpersoner: Djurvälfärd kompetensutveckling i djurskyddskontroll inom svensk animalieproduktion.

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen

Läs mer

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Växelvis boende och barns upplevelse av stress Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Försäkring för katter

Försäkring för katter Försäkring för katter Ibland behövs mer än nio liv Även om din katt har nio liv, behövs en bra försäkring. Folksams hör till de bästa på marknaden. Både när det gäller ersättning och självrisk. Du försäkrar

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Översikt över projektet Bakgrund Vanliga tarmbakterier som

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Översikt över projektet Bakgrund Vanliga tarmbakterier som 1 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Översikt över projektet Bakgrund Vanliga tarmbakterier som Escherichia coli (E. coli) från svenska mjölkkalvar är

Läs mer

Bygglov? - Room service för en ko!

Bygglov? - Room service för en ko! Bygglov? - Room service för en ko! Att bygga och sköta stall för kor kring kalvning Håkan Landin, leg vet, & Djurhälsan i Härjedalen, hakan.landin@svenskmjolk.se Hans Lindberg, produktionsrådgivare, Svenska

Läs mer