Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Transkript

1 Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även vanliga tarmbakterier som ll exempel Escherichia coli (E. coli), kan bära resistensgener och an ngen direkt infektera djur eller människor eller överföra resistensgener ll bakterier som kan framkalla sjukdom hos både människor och djur. Resistenta tarmbakterier hos djur kan därmed utgöra en reservoar för resistensgener gener som kan överföras ll andra bakterier. Resistensläget i Sverige är än så länge mer fördelak gt än i många andra länder, inte minst hos nötkreatur. Däremot så är tarmbakterier som isoleras från kalvar under 6 veckors ålder o are resistenta mot en eller flera an bio ka än hos äldre nötkreatur. Behandling med an bio ka anses vara en bidragande orsak ll förekomsten av resistenta bakterier. Trots det är resistenta tarmbakterier även vanligt förekommande hos kalvar som inte har behandlats med an bio ka. De a tyder på a även andra faktorer än an bio kabehandling påverkar förekomsten av resistenta bakterier. Det är ännu inte fastställt vad som gör a kalvarna koloniseras med en resistent tarmflora och hur den sedan bibehålls under kalvens första levnadsveckor, men olika teorier har framförts. Det har bland annat föreslagits a mjölkutfodring skulle påverka förekomsten av resistenta tarmbakterier, men studier har visat a det inte sker någon märkbar förändring i känsligheten hos tarmfloran vid avvänjning. En vik g faktor som har stor betydelse för förekomsten är kalvens ålder och i de flesta llfällen ses e gradvist ski ll en mer känslig flora med åldern. Andra faktorer som sägs ha betydelse är besä ningens storlek, inköp av kalvar från olika gårdar och användande av karantän. En annan teori som framförts är a unga kalvar utsä s för e dolt selek onstryck genom a u odras med mjölk från kor som har behandlats med an bio ka. E litet antal studier har gjorts på de a område men resultaten är ibland svårtolkade och motsägelsefulla. Dock indikerar digare resultat a e sådant llvägagångssä kan ha betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier hos kalven. I Sverige som i många andra länder saknas regler för u odring av mjölk från an bio kabehandlade kor ll kalvar. En enkätundersökning som genomfördes 2011 visar därför a det är mycket vanligt a restmjölken från an bio kabehandlade kor ges ll kalvar, och på många gårdar ges mjölken ll kalvarna också under pågående behandling. Då resistenta bakterier är e ständigt växande problem, bör det noga utvärderas varför kalvar har en hög förekomst av resistenta tarmbakterier och hur man i så fall kan minska förekomsten. Sy et med denna studie är därför a iden fiera faktorer som ökar förekomsten av resistenta tarmbakterier bland unga kalvar och a definiera åtgärder som undanröjer riskerna. Tonvikten läggs vid huruvida u odring av mjölk från an bio kabehandlade kor ll kalvar har en betydelse eller inte. Genomförande I maj 2011 genomfördes en enkätundersökning bland 457 svenska mjölkbönder för a kartlägga användandet av mjölk från an bio kabehandlade kor. Utav dessa kunde 287 besä ningar med åtminstone 30 kor rekryteras ll denna studie. I varje besä ning skulle djurägaren ta e svabbprov från ändtarmen på tre friska och obehandlade kalvar i åldern 7 ll 28 dagar. Snarast e er provtagning skickades proverna in ll SVA för bakteriologisk odling och resistensbestämning. Vid analysen bestämdes andelen streptomycin-, kinolon- och cefalosporinresistenta E. coli av det totala antalet E. coli i provet. Därutöver resistensbestämdes e slumpvist utvalt isolat av E. coli per prov för resistens mot 12 olika typer av an bio ka. I samband med provtagning besvarade djurägaren y erligare en elektronisk enkät med frågor angående vilka typer av an bio ka och hur o a dessa användes ll kor respek ve mjölku odrade kalvar. För a förenkla för respondenten inkluderades bilder på de olika an bio kapreparaten. Dessa svar kombinerades med registrerade uppgi er om veterinär förskrivning av an bio- ka på vardera gården. Förekomst av resistens hos kalvarna i studien framställs deskrip v och sä s sedan i rela on ll poten ella riskfaktorer såsom u odring med mjölk från an bio kabehandlade kor, an bio kaanvändning ll kor och kalvar samt besä nings- och kalvkarakteris ka. Resultaten utvärderades med hjälp av mul variabla regressionsmodeller. För a en gård skulle ingå i den slutliga analysen krävdes prov från tre kalvar i korrekt ålder samt två ifyllda enkäter. Resultat Prover från 729 kalvar från 243 besä ningar användes i analysen. Resultatet visar a streptomycinresistenta bakterier isoleras hos närmare 90 % av kalvarna, kinolonresistenta hos cirka häl en och cefalosporinresistenta hos cirka 10 % av kalvarna i studien. Andelen resistenta E. coli i varje prov var i genomsni 20 % för streptomycin-, 3 % för kinolonoch <1 % för cefalosporinresistens. Resistensbestämning av e slumpvist utvalt isolat av E. coli visar a resistens mot streptomycin är vanligast förekommande, tä följd av sulfa, tetracyklin och ampicillin och hos 27 % av kalvarna hi ades E. coli resistenta mot minst trea typer av an bio ka. På mindre än 1 % av gårdarna påvisades E. coli med överförbar resistens mot tredje och ärde genera onens cefalosporiner, så kallade ESBL-producerande E. coli, vilket är det första fyndet av sådana bakterier på nötkreatur i Sverige. Resultatet av den sta s ska analysen visar a kalvens ålder, men inte kön påverkar förekomsten av resistenta E. coli. Som visat i digare studier så minskar förekomsten gradvist Djurhälso- och U odringskonferensen

2 med åldern. Kalvar som växer upp i stora besä ningar har o a en högre förekomst av resistenta E. coli än kalvar från mindre besä ningar. Kalvar från gårdar med mjölkgrop, med övervägande kor av rasen SLB eller från gårdar i Södra Sverige har i många fall också en högre förekomst av resistenta E. coli än kalvar från gårdar med andra mjölkningssystem, med en blandning av SLB och SRB eller övervägande SRB eller som ligger i andra delar av Sverige. U odring av råmjölk från sin dsbehandlade kor tycks inte ha något samband med förekomsten av någon typ av resistens. Sin dbehandling av kor i sig har dock en betydelse för förekomsten av streptomycinresistenta bakterier hos kalvarna i och med a en ökad förekomst ses i takt med a en större andel av korna sinbehandlas. I prov från gårdar där man u odrar kalvar med mjölk från kor som an bio kabehandlats under pågående lakta on isoleras o are resistenta E. coli än i prov från gårdar där all sådan mjölk kasseras. I vissa fall tyder det dock på a man kan minska risken genom a enbart u odra med mjölken e er behandlingen har upphört, under den så kallade karens den. Om dessutom kinoloner används för behandling av kor på gården så ses en ökad förekomst av kinolonresistenta tarmbakterier hos kalvarna. Användning av vissa typer av an bio ka ll kor eller kalvar resulterar också i en högre förekomst av resistenta tarmbakterier hos kalvarna. Bland annat tycks preparat innehållande dihydrostreptomycin (Streptocillin och DHS-table er) som ges ll kalvar vara en bidragande orsak ll a förekomsten av streptomycinresistenta E. coli är så hög. Mängden tetracyklin som ges ll kor har dessutom signifikant betydelse för förekomsten av tetracyklin och kinolonresistenta E. coli hos kalvarna. Anna Duse är veterinär och forskningsassistent på SVA/ SLU. Hon är doktorand i projektet om orsaker ll an bio karesistenta tarmbakterier hos kalvar. Enligt planerna disputerar Anna under Diskussion och konklusion Resultatet av studien indikerar a många faktorer har betydelse för förekomsten av an bio karesistenta E. coli i kalvars tarmar och a de flesta faktorer som utvärderats i denna studie har rela vt liten, men signifikant, påverkan på förekomsten. Dock visar denna studie a u odring av mjölk från kor som an bio kabehandlats under pågående lakta- onen har betydelse för selek onen av resistenta bakterier i kalvens tarm och a det därför är lämpligt a begränsa användning av denna mjölk som fodermedel. E sä a minska riskerna är a åtminstone kassera sådan mjölk under pågående behandling av kon eller a helt undvika a u odra med sådan mjölk från kor som har behandlats med kinoloner. Dock tyder det på a u odring med råmjölk från sinbehandlade kor kan ges ll kalvar även i fortsä ningen då det inte tycks ha någon betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier Dock är det lämpligt a begränsa användandet av vissa an bio kapreparat, ll exempel DHStable er ll kalvar. 32 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

3 Sida 1 av 3 D & U 2013 Anna Duse Bakgrund Andel resistenta E. coli (%) Streptomycin Trimetoprim Faktorer som påverkar förekomsten av resistenta tarmbakterier hos mjölkkalvar Bennedsgaard, opublicerat material Syfte Material och metoder Enkät 1: Mjölkproducenter med e postadress (n=1700) Rutiner för utfodring av kalvar med mjölk från behandlade kor (n=457) (n=287) Identifiera riskfaktorer för förekomst av resistens hos unga kalvar och definiera åtgärder för hur man kan undanröja riskerna. Data på veterinärförskrivning av Insamling av träckprov från kalvar (243 besättningar) Enkät 2: Användning av (n=260) Material och metoder Förekomst av resistens Svabbprov från rektum Odling på MacConkey med och utan + AB Slumpvist utvald E. coli från MacConkey utan Resistens mot 12 typer av (VetMIC) Streptomycinresistens 11% Kinolonresistens Cefalosporinresistens 11% AB 1. Streptomycin 2. Kinoloner 3. Cefalosporiner 49% 51% 89% 89% 20 % 3,4 % 0,2 % Genomsnittlig andel resistenta E. coli per kalv 62 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013

4 Sida 2 av 3 Förekomst av resistens Riskfaktorer på kalvnivå 27 % multiresistenta ( 3 typer) 39,1% Ålder Minskande förekomst med stigande ålder (alla) 19,4% Ampicillin 1,0% 3,2% Cefotaxime Chloramphenicol 10,8% Ciprofloxacin 0,1% 0,3% Florfenicol Gentamicin 5,6% Kanamycin 10,0% Nalidixic acid Streptomycin 29,8% 23,1% Sulphametoxazole Tetracycline 8,0% Trimethoprim Uppstallning Gruppbox med äldre kalvar ger minskad förekomst (Tc) och ökad förekomst (Ctx) Provtagningssäsong Lägre förekomst oktober till december (Sm) Riskfaktorer besättningskarakteristika Stora besättningar högre förekomst (Nal, Sm, Tc) Besättningar med mjölkgrop högre förekomst (Am, Tc, Ctx) Besättningar i södra Sverige och på öarna högre förekomst (Nal) Riskfaktorer mjölk från behandlade kor Råmjölk från kor som sinbehandlats påverkar INTE! Mjölk från kor som behandlats under laktationen Högre förekomst (Sm, Nal, Su, Tc) Riskfaktorer behandling DHS preparat till kalv högre förekomst (Sm, Nal) Kinoloner till kor högre förekomst (Nal) Tetracyklin till kor och kalvar högre förekomst (Tc, Nal) Ceftiofur till kor högre förekomst (Am) Take home message Multifaktoriell förklaring Många faktorer påverkar lite Kalvens ålder viktig hur koloniseras tarmen? Åtgärder som kan minska förekomst Begränsa användningen av DHS tabletter till kalvar Undvik användning av mjölk från behandlade kor vid följande tillfällen Under pågående behandling Vid kinolonbehandling av kon Djurhälso- och U odringskonferensen

5 Sida 3 av 3 Nästa steg Tack! Alla hjälpsamma mjölkproducenter som deltagit i studien Stiftelsen Lantbruksforskning Detaljerad studie av besättningar med hög respektive förekomst av kinolonresistenta bakterier hos kalvarna Undersöka smittvägar inom besättningen Huvudhandledare: Karin Persson Waller, SVA/SLU Biträdande handledare: Ulf Emanuelsson SLU, Helle Ericsson Unnerstad SVA, Ylva Persson SVA/Svensk Mjölk, Björn Bengtsson SVA 64 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013