Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske"

Transkript

1 Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat i Stockholms län jämfört med den internationella situationen. Resistenta bakterier som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen omfattar meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vankomycinresistenta enterokocker (VRE), cefalosporinresistenta tarmbakterier (ESBL), karbapenemresistenta tarmbakterier (ESBL CARBA ) och pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet (PNSP). Medan andelen PNSP har varit relativt stabil över flera år, har en ökning observerats för de tre övriga kategorierna. En jämn ökning har observerats för MRSA, medan ESBL har ökat kraftigt under de senaste åren. VRE ökade under ett stort utbrott på Karolinska, men har sedan minskat igen. ESBL CARBA ligger fortfarande på en låg nivå. Andra exempel på kliniskt relevanta resistensproblem i Stockholms län är ökande resistens mot trimetoprim hos E. coli och kinolon- och imipenemresistens hos Pseudomonas aeruginosa. Bakteriella resistensmekanismer Antibiotika kan klassificeras i tre huvudgrupper, cellväggsantibiotika, proteinsynteshämmare och nukleinsyrasynteshämmare. Cellväggsantibiotika Dessa påverkar syntesen av peptidoglykan i bakteriens cellvägg. Exempel är betalaktamantibiotika = penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer glykopeptider = vankomycin, teikoplanin och nyare glykopeptidderivater. Proteinsynteshämmare Dessa interagerar på olika sätt med proteinsyntesen genom ribosominteraktion. Exempel är makrolider, till exempel erytromycin linkosamider = klindamycin kloramfenikol fusidinsyra aminoglykosider, till exempel gentamicin tetracykliner.

2 Nukleinsyrasynteshämmare. Exempel på dessa medel är fluorokinoloner, exempelvis ciprofloxacin trimetoprim rifampicin nitrofurantoin. Bakteriella resistensmekanismer De viktigaste bakteriella resistensmekanismerna är enzymatisk modifiering av antibiotika. Exempel är betalaktamaser och aminoglykosidmodifierande enzymer. reduktion av antibiotikaupptag. Reduktion av kanaler i cellmembranen, så kallade poriner, som släpper igenom antibiotika aktiv utpumpning av antibiotika, så kallat efflux ändrad målmolekyl. Exempel är punktmutationer i ribosomer och ändring i penicillin-bindande proteiner (PBP). Tabell 3. Summering av kliniskt viktiga resistensmekanismer Antibiotika Bakterie Viktigaste resistensmekanism (er) Penicillin Pneumokocker Ändring i PBP Ampicillin Haemophilus influenzae Penicillinas Isoxazolylpenicilliner Stafylokocker Förvärvad PBP-variant med låg affinitet för betalaktamer Penicilliner och cefalosporiner E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis Produktion av betalaktamas med utvidgat spektrum (ESBL) Karbapenemer Pseudomonas aeruginosa Nedsatt permeabilitet, efflux Glykopeptider Enterokocker Ändrat bindningsställe Fluorokinoloner Trimetoprim Enterobacteriaceae (tarmbakterier), P. aeruginosa Ändrat bindningsställe, efflux, (enzymatisk modifiering, blockering av bindningsställe) Enterobacteriaceae (tarmbakterier) Produktion av folsyrasyntesenzym med låg affinitet för trimetoprim Resistens kan spridas genom expansion av en bakterieklon och/eller genom horisontell överföring av DNA mellan bakterier, oftast i form av plasmider. Resistens som kan överföras med plasmider betraktas generellt som ett större vårdhygieniskt problem, till följd av att sådana bakterier kan spridas både klonalt och horisontellt. Några exempel på överförbar resistens som även är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen är: vankomycinresistenta enterokocker (VRE) tarmbakterier, framför allt E. coli och K. pneumoniae, som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum, så kallat Extended-Spectrum Beta- Lactamase (ESBL och ESBL CARBA ) och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Statistik över förekomsten av dessa bakterier de senaste åren i Stockholms län visas i Figur 1, som bygger på ett bakterieisolat per patient. En viktig skillnad är att statistiken för MRSA och VRE nästan uteslutande bygger på bärarskap (screeningodlingar), medan ESBL-statistiken i större grad baseras på kliniska odlingar. Med anledning av den kraftiga ökningen av ESBL-producerande tarmbakterier har ett nationellt

3 kunskapsunderlag tagits fram av Smittskyddsinstitutet, där en av flera rekommendationer är att reducera cefalosporin- och kinolonanvändningen inom både sluten- och öppenvård. Antal patienter År ESBL MRSA VRE Figur 1. MRSA, VRE och ESBL i Stockholms län Antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län De vanligaste bakteriefynden bland isolat på Karolinska Universitetslaboratoriet, Solna 27 och 212 presenteras i Tabell 4. Under de senaste åtta åren har antalet kliniska isolat inom de flesta bakteriearter ökat, vilket sannolikt speglar ökad provtagning och möjligen ökande grad av artbestämning av bakterier som växer i blandflora. Siffran för 27 baserar sig på data från endast Karolinska Solna, medan 212 baserar sig på aggregerade data för Huddinge och Solna. Den relativa fördelningen av isolat har dock varit stabil i perioden , även om det ses en tendens till ökning av bland annat E. coli.

4 Figur 2. Artfördelning (kliniska odlingar, ej screening) 27. E. coli S. aureus Enterococcus spp. Koagulasnegativa stafylokocker Betahemolytiska streptokocker grupp B P. aeruginosa K. pneumoniae H. influenzae Streptococcus pneumoniae Moraxella catarrhalis Betahemolytiska streptokocker grupp A P. mirabilis Enterobacter cloacae Betahemolytiska streptokocker grupp G Klebsiella oxytoca Bacteroides fragilis Citrobacter freundii Acinetobacter spp. Stenotrophomonas maltophilia Serratia marcescens Övriga Figur 3. Artfördelning (kliniska odlingar, ej screening) 212. E. coli S. aureus Enterococcus spp. Koagulasnegativa stafylokocker Betahemolytiska streptokocker grupp B P. aeruginosa K. pneumoniae H. influenzae Streptococcus pneumoniae Moraxella catarrhalis Betahemolytiska streptokocker grupp A P. mirabilis Enterobacter cloacae Betahemolytiska streptokocker grupp G Klebsiella oxytoca Bacteroides fragilis Citrobacter freundii Acinetobacter spp. Stenotrophomonas maltophilia Serratia marcescens Övriga Observera att siffran för 27 baserar sig på bakterieisolat från upptagningsområdet för Karolinska Solna, medan 212 baserar sig på siffror från hela Karolinska Universitetslaboratoriets upptagningsområde.

5 Nedan illustreras antibiotikaresistensnivån bland isolat från Karolinska Universitetslaboratoriet för några vanliga patogener. Siffrorna redovisar andelen känsliga/undersökta isolat. Laboratoriet omfattar alla akutsjukhus i Stockholms län förutom S:t Görans sjukhus. Alla bakterier resistensbestäms inte alltid mot alla antibiotika. Detta varierar med i vilket provmaterial bakterien påträffats, exempelvis blod-, sår- eller urinodling. Figurerna visar resistenssiffror för 212 för hela Karolinska Universitetslaboratoriets upptagningsområde Mecillinam Nitrofurantoin Cefadroxil Ampicillin Trimetoprim Figur 2A. E. coli, urinvägsisolat Pip-taz Cefotaxim Ceftazidim Trim-sulfa Imipenem Meropenem Figur 2B. E. coli, blododlingsisolat E. coli är det vanligaste fyndet i urinodlingar. Bakterien är också ett vanligt fynd vid bland annat sepsis och kirurgiska bukinfektioner. Figur 2A och 2B visar resistensnivån 21 och 212 mot några tänkbara behandlingsalternativ för urinvägsisolat och för isolat från blododlingar. Bland urinisolat är känsligheten för trimetoprim nu under 8 %, medan känsligheten för ampicillin är under 65 %. Mecillinam och nitrofurantoin har känslighetssiffror över 95%. För nitrofurantion, cefadroxil och kinoloner är

6 resistenssiffrorna relativt stabila. För isolat från blododlingar, ökar andelen isolat resistenta mot tredje generationens cefalosporiner, piperacillin-tazobactam och gentamicin (Figur 2B). Viktigaste förklaringen till ökningen är den ökande förekomsten av extended-spectrum betalaktamaser (ESBL) bland E. coli Mecillinam Cefadroxil Trimetoprim Figur 3A. K. pneumoniae, urinvägsisolat Pip-taz Cefotaxim Ceftazidim Trim-sulfa Imipenem Meropenem Figur 3B. Klebsiella pneumoniae i blododlingar Kliniskt relevanta fynd av Klebsiella pneumoniae påträffas främst i nedre luftvägar, urinvägar, bukabscesser samt vid infektioner i blodbanan. Figur 3A och B visar resistensnivån 212, för urinvägsisolat och blododlingsisolat. Bland urinvägsisolaten ses något högre trimetoprimkänslighet hos K. pneumoniae än för E. coli (Figur 2A). Nitrofurantoin och ampicillin redovisas inte, då K. pneumoniae räknas vara naturligt resistenta mot dessa antibiotika. Bland blodisolaten är resistensen mot piperacillintazobactam något högre än hos E. coli, medan resistensen mot övriga medel är lägre. Inga fall av ESBL CARBA observerades i blododlingar.

7 Pip-taz Ceftazidim Imipenem Meropenem Figur 4. P. aeruginosa i blododlingar P. aeruginosa kan ge allvarliga infektioner, till exempel sepsis, främst hos immunsupprimerade patienter. För några de flesta medel ligger resistensen runt 1 %, med högst observerad resistens mot imipenem och meropenem. Känslighetsgränserna för P. aeruginosa förutsätter användning av ovan nämnde antibiotika i högdosering Isoxa-PC Klindamycin Trim-sulfa Rifampicin Fusidinsyra Figur 5. S. aureus i blododlingar S. aureus är ett av de vanligaste fynden i blododlingar och det vanligaste signifikanta fyndet i sårodlingar, inklusive postoperativa sår. Antalet isolat av meticillinresistenta S. aureus (MRSA) har ökat väsentligt från och med år 2, men i huvudsak i screeningodlingar och inte i kliniska odlingar. Som synes är förekomsten av resistens bland de invasiva isolaten låg mot samtliga av undersökta medel.

8 Isoxa-PC Klindamycin Trim-sulfa Rifampicin Fusidinsyra Figur 6. Koagulasnegativa stafylokocker i blododlingar Figuren ovan redovisar KNS i blododlingar, varav flertalet stammar representerar kontamination av blododlingsflaskor. Resistensbestämning mot vankomycin har endast utförts på 52 isolat, varav alla var känsliga. Andelen KNS resistenta mot isoxazolylpenicilliner (MRSE) ligger numera över 5 %. Det finns även betydande resistens mot övriga perorala behandlingsalternativ som klindamycin och fusidinsyra. Då rifampicin inte kan användas som monoterapi på grund av snabb resistensutveckling, finns betydande risk att perorala behandlingsalternativ saknas vid infektioner i samband med implantatkirurgi som höft- och kärlkirurgi.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R

Läs mer

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014 Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg

Läs mer

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Inledning Åke Örtqvist

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Inledning Åke Örtqvist Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012 Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism Substanser som : Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism 1. Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1

Läs mer

Litteraturstudie Ertapenem

Litteraturstudie Ertapenem Litteraturstudie Ertapenem Eva Brené Forsberg Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet Bild(Wikipediacommon)http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ertapenem_Formula_V.1.svg

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth

Läs mer

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi

Läs mer

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M) RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra

Läs mer

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Bild 1 Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER En kraftig ökning av ampicillinresistenta enterokocker och en oroande hög nivå av cefalosporinresistens hos gramnegativa tarmbakterier har konstaterats vid en

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 Innehåll Stramas uppdrag...3 Sammanfattning...4 Definition av ESBL...7 Diagnostik av ESBL...8 Anmälan enligt smittskyddslagen...

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Implementering av en ny ESBL-definition

Implementering av en ny ESBL-definition Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten

Läs mer

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem 500 mg respektive 1 g.

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem 500 mg respektive 1 g. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Meronem pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till

Läs mer

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens hos tarmbakterier Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet Ökning av resistens mot 3:e generationens

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 2 28 Innehåll Multiresistenta bakterier (MRB)...1 Hur vanligt är det med MRB?...1 Hur förhindrar man spridning av MRB?...2 a)

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor Antibiotikaresistens en fara för folk och fä Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor A post-antibiotic era - in which common infections and minor injuries can kill far from being an apocalyptic

Läs mer

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution

Läs mer

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Antimikrobiella medel

Antimikrobiella medel Antimikrobiella medel Ett kompendium av Gunnar Kahlmeter Senast uppdaterat: 1999-10-11 Kompendiet används på medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala. Det står andra fritt att använda det i undervisningssammanhang.

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Antibiotika och resistens

Antibiotika och resistens 667 Inga Odenholt, Infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Malin André, FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget Uppsala län, Uppsala Inledning Larm om resistenta bakterier kommer i ökande

Läs mer

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa.

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Chnoor Mohammed Amin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 08012012

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag 1 ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM 2014 Anja Rosdahl & Mårten Prag 2 Grundbegrepp Baktericid= Antibiotika som avdödar bakterierna. Bakteriostatisk= Antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier. MIC = minsta inhibitoriska

Läs mer

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Geriatriken, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet

Läs mer

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriacae 10 g 16 13-15 12 Pseudomonas aeruginosa 10 g 16 13-15 12 Häst Enterobacteriacae 10 g 16 13-15

Läs mer

Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL)

Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) -ett kunskapsunderlag om ESBL-resistens hos tarmbakterier Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 2-2010 Innehåll Antibiotikaförbrukningen minskar i hela Sverige...2 Antibiotikaresistens i Norrbotten...3 MRSA i kommunala

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare

Läs mer

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945 The time may come when penicillin can be bought by anyone in the shops. Then there is the danger that the ignorant man may easily underdose himself and by exposing his microbes to non-lethal quantities

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer