Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 2 Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är sedan länge kända bland svenska veterinärer och djurägare som orsak till diarré hos unga kalvar. De kan också infektera människor och blev för några år sedan allmänt uppmärksammade när två vattenburna sjukdomsutbrott inträffade i norra Sverige. är encelliga parasiter som infekterar tarmslemhinnan och kan orsaka diarrésjukdom, så kallad kryptosporidios, hos olika djurslag bland annat nötkreatur och människa. Parasiternas livscykel omfattar olika utvecklingsstadier i tarmcellerna hos infekterade individer. Så småningom utsöndras de med avföringen som mikroskopiska oocystor, som är det smittsamma stadiet av parasiten. En del arter, framför allt Cryptosporidium parvum, är zoonotiska och kan således smitta både människor och djur. Smitta sker genom kontakt med infekterade individer eller förorenad miljö och genom intag av förorenat vatten eller föda. är en vanlig orsak till vattenburen, och ibland livsmedelsburen, sjukdom hos människor runt om i världen. Kryptosporidios inträffar oftast hos små barn och personer med nedsatt immunförsvar men alla kan drabbas. Smittade individer får kraftig diarré, magsmärtor och feber i 1-2 veckor. De flesta tillfrisknar spontant inom ett par veckor om inga komplikationer tillstöter. I Sverige har ett antal sporadiska fall rapporterats årligen sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år I november 2010 inträffade ett stort vattenburet kryptosporidieutbrott i Östersund som följdes av ett utbrott i Skellefteå några månader senare. Först misstänktes att parasiterna spridits av nötkreatur men idag vet vi att utbrotten orsakades av kryptosporidiearten Cryptosporidum hominis, som enbart förekommer hos människa. Nötkreaturen som smittkälla har alltså helt kunnat avskrivas. För mer information om kryptosporidieinfektion hos människa se Smittskyddsinsitutets hemsida: cryptosporidium-infektion/ Cryptosporidium parvum-infektion är en vanlig diarréorsak hos unga kalvar över hela världen. Diagnosen kryptosporidios baseras på kliniska symptom och att oocystor, eller specifika antigen, påvisas i faeces. Under sjukdomsfasen utskiljer en kalv mil- jontals oocystor och kan på så sätt sprida infektionen såväl inom besättningen som till omgivningen. Då oocystorna är mycket motståndskraftiga mot alla vanligen använda desinfektionsmedel och är smittdugliga länge kan smittan finnas kvar i miljön under mycket lång tid. Nyligen har man visat att det man tidigare trott vara C. parvum hos nötkreatur egentligen är tre olika arter, nämligen C. parvum, C. bovis och C. ryanae. Det är framför allt C. parvum som orsakar sjukdom hos kalvarna, medan de övriga arterna i huvudsak tros ge subkliniska infektioner. C. parvum är den enda arten som kan överföras till människa. I Sverige är kryptosporidier tillsammans med rotavirus det infektionsämne som oftast påvisas hos kalvar med diarré. Vi har i tidigare studier visat att parasiterna är vanliga i svenska nötkreatursbesättningar. Vi fann dem i 96 procent av undersökta mjölkkobesättningar och hos cirka 60 procent av kalvarna. Både C. parvum, C. bovis och C. ryanae förekommer. finns i alla åldersgrupper (kalvar, ungdjur och kor), men C. parvum har bara hittats hos kalvar upp till nio veckors ålder. C. bovis är den dominerande arten i alla åldergrupper, även hos kalvarna. I besättningar med kryptosporidierelaterade kalvdiarréproblem kan mängden C. parvum-oocystor i kalvstallarna nå höga nivåer och risken för zoonotisk smitta ökar. Risken för sjukdom är störst för personer som vanligtvis inte vistas i stallarna, medan de som som brukar hantera kalvar tycks bygga upp viss immunitet. Jag kommer att presentera resultat från den pågående kryptosporidieforskningen vid SLU och SVA och diskutera olika åtgärder för att förebygga och behandla kryptosporidieinfektion. 50 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN är professor i veterinärmedicinsk infektionsdiagnostik vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon disputerade 1989 på en avhandling om kalvningsförlamning och har sedan 1992 bedrivit forskning och undervisning om parasitinfektioner hos nötkreatur Forskningen rör framför allt de encelliga parasiterna kryptosporidier och Neospora. Hon är också ordförande i programnämnden för veterinärprogrammet. 51 Svensk Mjölk

3 , KV, SLU Sida 1 av 3 parasiter som angår oss alla Inst.för kliniska vetenskaper Encelliga parasiter som förekommer hos djur och människor Orsakar diarré och tarmlidanden Direkt livscykel, oocystor utsöndras med avföringen Smittvägen fekal-oral Mycket motståndskraftiga - tål de flesta desinfektionsmedel Tidigare bara C. parvum nu finns 23 arter beskrivna En del arter är zoonotiska & människor C. parvum och C. hominis som inte går att skilja med rutindiagnostik Smittar via direkt eller indirekt kontakt med infekterade människor eller djur, förorenad mat eller förorenat vatten & människor C. hominis & människor C. parvum & människor I Sverige har tidigare drygt 150 sporadiska sjukdomsfall rapporterats årligen (underrapportering) Dricksvattenburna utbrott i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 orsakades av C. hominis; INTE C. parvum Utländska rapporter om smittspridning från djur till barn på gårdsbesök, lantbruksskoleelever & veterinärstudenter 76

4 , KV, SLU Sida 2 av 3 & nötkreatur I Sverige? Kryptosporidieinfektion är vanligt förekommande världen över Fyra olika arter: C. parvum, C. bovis, C. ryanae, C. andersoni C. parvum är en viktig orsak till kalvdiarré; övriga arter tros vara apatogena C. parvum är en zoonos Diagnostik Träckprov: mikroskopisk undersökning för att påvisa oocystor För artbestämning krävs molekylärbiologisk undersökning är tillsammans med rotavirus den vanligaste infektiösa orsaken till neonatal enterit Se t.ex. sammanställningen av Kerstin de Verdier (2006) Svensk veterinärtidning, 58, s Svenska besättningar Förebygg problem - håll nere smittrycket finns i alla mjölkbesättningar (96 %) % av kalvarna utsöndrar oocystor, oftast i låga nivåer C. parvum enbart hos kalvarna 20% 6% 76% C. parvum C. ryanae C. bovis Ingen skillnad mellan konventionella och ekologiska besättningar vanliga även i våra dikobesättningar Foto: J. Gonzalez SLU Bra råmjölksrutiner! Noggrann hygien i kalvstallet Små kalvgrupper med liten åldersspridning Flytta kalvarna gruppvis Noggrann rengöring mellan kalvgrupperna Låt torka ordentligt Djupströ i kalvboxarna Foto: A. Ohlson Isolera sjuka kalvar! VIKTIGT ATT HÅLLA NERE SMITTRYCKET Besättningar med diarréproblem Utred kalvdiarréproblem! Resultat från en just avslutad 2-årsstudie Träckprover från kalvar i 198 besättningar med kalvdiarréproblem Höga nivåer C. parvum i 37 % av besättningarna och 23 % av proverna C. parvum enbart hos kalvar yngre än 6 veckor ZOONOS En sjuk kalv utsöndrar miljontals oocystor Infektionsdosen är ca 10 oocystor Provtagning 3-5 träckprov från sjuka kalvar för att ställa diagnos 3-5 blodprov från friska kalvar 2-7 dagar gamla för mått på råmjölksupptag Proverna skickas till SVA Svenska djurhälsovårdens kalvpaket Foto: B Ekberg 77

5 , KV, SLU Sida 3 av 3 Åtgärder vid kryptosporidios Elektrolyter och vatten Behåll mjölken! Gärna uppdelad i mindre givor Omvårdnad Värme ISOLERA sjuka kalvar Vid kryptosoridierelaterade kalvdiarréproblem i besättningen Kom ihåg att det är en ZOONOS Extra noggrann hygien! Inga besök kalvstallarna, framför allt inte av barn! ZOONOS Foto: B Ekberg Pågående forskning Infektions- och artdynamik i mjölkbesättningar (doktorandprojekt) Från födsel till inkalvning SE POSTER Hos en mjölkbesättningens kalvar under ett år Art-subtypförändringar i diarrébesättningar under längre tid Hur patogen är C bovis? i dikobesättningar utgör de en smittkälla för människor? Kalk som desinfektionsmedel mot kryptosporidier SE POSTER hos sjuka personer smittspridning från djur? Förstudie om spridning från betesmark till ytvatten Finns ett samband mellan kalvars stressnivå och utsöndring av kryptosporidier? (examensarbete) I projekten Isabelle Blanco-Penedo Helena Bosaeus-Reineck Ulf Emanuelson Lina Lindström Stiftelsen Lantbruksforskning FORMAS SLU SVA Charlotte Silverlås Katarina Näslund Carolina Oweson Karin Troell Malin Åberg Projekten finansieras av 78