Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.
|
|
- Helen Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön.
2 DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har ett bättre djurskydd och är friskare, vilket den mycket låga antibiotikaanvändningen kanske är det bästa beviset på. Detta är i sin tur en följd av effektiv förebyggande djurhälsovård i nära samverkan mellan veterinärer, lantbrukare, branschorganisationer och myndigheter. Med fokus på systematisk kontroll har vi lyckats bekämpa och utrota flera sjukdomar som djur i andra länder drabbas av. Därför vågar jag påstå att svensk djurhållning är bland världens bästa ur både djurens, människornas och miljöns perspektiv. De unika värdena i vår svenska djurhållning hamnar lätt i skymundan när avståndet mellan konsumenten och djuruppfödningen blir allt längre. Vi hoppas här kunna bidra till ökad kunskap om fördelarna med svenskt kött och charkprodukter gjorda på svensk köttråvara för djuren, människorna och vår miljö. Andrea Holmström tf Vd Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var 1986 först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder för att djuren ska växa bättre. Inte förrän 26 följde EU efter och t ex i USA används antibiotika fortfarande rutinmässigt i tillväxtstimulerande syfte. Enligt FDA gavs 8 procent av antibiotikan i USA till livsmedelsproducerande djur 29. Inom EU uppskattas att runt hälften av all antibiotika går till djurhållningen. I Sverige gavs däremot bara 16 procent av all antibiotika som används till djur (212). Det låga behovet av antibiotika i Sverige beror främst på att stort fokus ligger på att förebygga sjukdomar hos djuren. Djurskyddslagstiftning, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt goda hygien- och smittskyddsrutiner är viktiga hörnstenar i detta arbete. Antibiotikaförsäljning, livsmedelsproducerande djur Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 213 mg/kg skattad kt SE FI DK EI NL PL BE CY ES IT
3 Friska djur är bra för folkhälsan! I Sverige har salmonella hos livsmedelsproducerande djur bekämpats aktivt sedan 195-talet. Idag är förekomsten av salmonella hos svenska djur och i livsmedel mindre än 1 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Detta kan jämföras med den genomsnittliga salmonellaförekomsten i EU:s grisbesättningar som är hela 33 pro-cent! En högre antibiotikaanvändning i andra länder innebär också att salmonella och andra bakterier hos djur och i livsmedel i högre grad är resistenta mot antibiotika. Resistens mot antibiotika, E. coli, nötkreatur Källa: SVA 212. resistens (%) Ampicillin Kinoloner Tetracyklin Sulfonamid n Sverige (kor) n Sverige (kalvar) n Danmark n Nederländerna n Österrike Sjukvården i flera andra EU-länder står idag inför en situation där bakterieinfektioner inte längre kan botas med antibiotika, vilket bedöms orsaka 25 dödsfall årligen inom EU. Det finns ett tydligt samband mellan användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur*. På senare tid har den antibiotikaresistenta bakterien MRSA av den typ som finns hos lantbruksdjur blivit ett ökande problem i många europeiska länder, hos både djur och människor: I Danmark har förekomsten av MRSA hos slaktgrisar ökat från 44 procent 211 till 77 procent 212. MRSA som anpassats till gris stod för 15 procent av alla MRSA-fall hos människor 212.** Ökad förekomst av MRSA hos nötkreatur och djurägare i Holland.*** MRSA från lantbruksdjur (nötkreatur, grisar, fjäderfä) ett problem för tyska sjukvården.**** Enligt källorna ovan har de typer av MRSA som anpassats till lantbruksdjur även spridits från människa till människa, vilket exempelvis lett till MRSA-utbrott på sjukhus i Tyskland. * Chantziaras I, Boyen F, Callens B, Dewulf J. 214). **danmap.org. *** Graveland H, Wagenaar J A, Bergs K, Heesterbeek H, Heederik D, 211. ****Köck R, Schaumburg F, Mellmann A, Köksal M, Jurke A, Becker K, Friedrich A W, 213).
4 Världens tuffaste djurskyddsbestämmelser? Svensk djurskyddslagstiftning bygger på att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Detta innebär exempelvis att grisar ges ordentligt med strö, att kor går på bete sommartid och att våra lantbruksdjur har större ytor att röra sig på jämfört med i övriga EU. Vi tillåter max åtta timmars transport till slakt, medan EU-regler medger 14 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas. Och så vidare! Exempel på skillnader i djurskyddslagstiftning mellan olika EU-länder: GRIS Sverige Danmark Tyskland Svanskupering Förbjudet. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Andel svanskuperade grisar %. 98 %. 98 %. Fixering av suggor/gyltor Förbjudet. Fixering tillåten ca 16 dgr/år. Fixering tillåten ca 16 dgr/år. Krav på strö Ja. Nej. Nej. NÖT Sverige Danmark Irland Kastrering Utföres av veterinär, bedövningskrav. Bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 6 månaders ålder. Bete Beteskrav för alla djur utom kalvar under 6 mån, samt tjurar. Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. Inget beteskrav (men bete är vanligt). Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Förbjudet sedan februari 214. Dispenser medges, ca 6 % av nötkreaturen 26. FÅR Sverige Tyskland Irland Utrymme 1,2 1,7 m2/tacka. 1 1,4 m2/tacka. Kastrering Mycket ovanligt. Utföres av veterinär, bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 4 veckors ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Svanskupering Ej tillåtet. Tillåtet. Får ske med gummiring utan bedövning före 8 dagars ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Dispenser sällsynta, ca,2 % av lammen 27. Dispenser medges, ca 34 % av lammen 26. Mer information samt källor finner du på
5 ...svensk produktion av kött mjölk och ägg ger upphov till mindre växthusgasutsläpp än andra EU-länders produktion Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 25, av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Svensk djurhållning är bättre för miljön och klimatet! Den goda djurhälsan i Sverige innebär ett bättre resursutnyttjande. Friska djur växer bättre, vilket är bra för miljön och klimatet. Sjuklighet innebär nämligen inte bara att djuren lider. Det medför också försämrad foderomvandling, vilket leder till en ökad foderåtgång och därmed större miljöpåverkan för livsmedel som produceras av djur med hög sjuklighet. Foderomvandlingsförmåga, gris MJ/kg tillväxt USA 2 TYSKLAND 15 NEDERLÄNDERNA 1 DANMARK SVERIGE Lägst energiåtgång, högst daglig tillväxt utan tillväxthormon! 5 Daglig tillväxt g/dag Källa: Interpig, grisars tillväxt i genomsnitt Observera att den amerikanska produktionen bygger på användning av tillväxthormon och tillväxtstimulerande antibiotika.
6 Svensk djurhållning ger oss öppna landskap! Svenskt jordbruk arbetar under strängare regler för hur mycket näring som får tillföras odlingsmarkerna jämfört med andra länder i vår närhet. Utlakning av näringsämnen från åkermark leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Tack vare djurhållningen har vi hagmarker, åkermark för foderproduktion och därmed våra vackra öppna landskap. Betande djur är en förutsättning för att upprätthålla en rik biologisk mångfald kg kväve/ha n Medelläckage kg kväve/ha n Överskott kg kväve/ha Sverige Danmark Källa: Andersson H, 28: Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen. Välj svenskt när du köper kött och chark för din egen skull och för kommande generationer. Du kan alltid vara säker på att svenskt kött är schysst kött!
Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merSchysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv
Schysst Kött Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv Vad menas med hållbarhet? En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.
Läs mer20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning
20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs mer#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning
#AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika
Läs merSvensk grisnäring i ett internationellt perspektiv
14-02-19 - Sidan 1 av 7 Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv Vad menar vi med begreppet hållbar grisuppfödning? Här har vi samlat information om flera viktiga skillnader mellan svensk och
Läs merKorta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion
Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som
Läs merKorta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning
Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar
Läs merICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung
ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.
Läs merDitt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014
Ditt antibiotikaavtryck Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014 Antibiotikaresistens Medicinen slutar fungera! Infektionen läker inte/tar längre tid att läka Komplikationer Kan försvåra andra behandlingar
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSkatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt
Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merPOLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer
Läs merKarlstads kommuns Livsmedelspolicy
Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se
Läs merProgram Jordbruksverkets råd för konsumentfrågor
Program s råd för konsumentfrågor Onsdagen den 11 september 2013, 10:30-15:30 Plats:, Vallgatan 8, Jönköping Tid Lokal: Kongressen 10:30 Välkommen Anmälan övriga frågor 10:35 Hur kan konsumenten veta vilka
Läs merTACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat
TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl
Läs merHållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund
Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Alla aktörer inom livsmedelskedjan har ett ansvar för att utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos
Läs merKlok antibiotikaanvändning till våra lantbruksdjur Kan ekologisk djurhållning visa vägen för att minska risken för resistens?
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Klok antibiotikaanvändning till våra lantbruksdjur Kan ekologisk djurhållning visa vägen för att minska risken för resistens? Stefan Gunnarsson & Janne
Läs merLivsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017
Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017 Mervärden i svensk köttproduktion både heta och hållbara! Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad, Jordbruksverket Svenskt köttproduktion & hållbara
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merNy skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt
Enskild motion MP1701 Motion till riksdagen 2018/19:2299 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Förslag till riksdagsbeslut
Läs merMervärden i svensk mjölkproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Mervärden i svensk mjölkproduktion Under 2015 har branschen tillsammans med myndigheter och andra aktörer tagit fram en handlingsplan för att
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merSvar på motion om MRSA-fria upphandlingar
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-01-18 RS140277 Regionkontoret Smittskydd Halland Mats Erntell Smittskyddsöverläkare Regionstyrelsen Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar Förslag till beslut
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merSvenska djurskyddslagstiftning
Svenska djurskyddsföreskrifter gällande gris i jämförelse med EU:s grisdirektiv Gunnar Palmqvist - DHIG 1 Svenska djurskyddslagstiftning -Djurskyddslagen (1988:534) -Riksdagen -Djurskyddsförordning (1988:539)
Läs merMinnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014
Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med
Läs merAntibiotikaresistens uppkomst och spridning
Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre
Läs merReviderat:
Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merSvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016
SvarmPat 2015 Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering patogena bakterier hos lantbrukets
Läs merMervärden i svensk grisproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk grisproduktion Under 2014 tog branschen tillsammans med myndigheter såsom Jordbruksverket och andra aktörer fram en handlingsplan
Läs merSvar på motion om kött från grisar
1 (2) 2014-09-21 DIARIENR: 2014/756 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2014-10- 1 4 Svar på motion om kött från grisar Carola Gunnarsson (C) inkom den 22 maj 2014 med rubricerad
Läs mer36 Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar RS140277
Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-02-14 36 Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar RS140277 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att motionen
Läs merInternationella rapporten 2015
Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar
Läs merVärlden i Norden och Norden i världen
Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin
Läs merMinnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014
Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merFrågor och svar om Köttguiden 2016
Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion Jackis Lannek Avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket jackis.lannek@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se www.ifoam.org http://ec.europa.eu/agriculture/organic
Läs merSmittrisker Människa -Djur
Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot
Läs mervill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter
vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter MERVÄRDEN HANDLAR OM FÖRTROENDE OCH TILLIT Man måste kunna lita på Politiska beslut, som underlättar för konsumenterna att göra hållbara val Myndigheternas
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merFrån jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland
Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De
Läs merThe purest meat on the planet? Upptäck det goda köttet från vårt grannland Finland.
The purest meat on the planet? Upptäck det goda köttet från vårt grannland Finland. Från landet med världens renaste vatten och luft 2 kommer vårt fantastiska kött Källor: UNESCO, WHO och Svenska lantbruksproducenternas
Läs merMedborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen
Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merTORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.
TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merVärt att veta om antibiotikaresistens
Värt att veta om antibiotikaresistens Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merNationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien
Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens 2018-2020 Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien Nationell samverkansfunktion Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket driver tillsammans en
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar
Läs merNötkreatur och grisar, hur många och varför
Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merMervärden i svensk produktion av får och lamm
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk produktion av får och lamm Under 2015 tog branschen tillsammans med myndigheter och andra aktörer fram en handlingsplan för
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merOffentlig upphandling
Offentlig upphandling -Kommungruppernas kunskapslyft Axel Hansson Marknadsutvecklare offentlig upphandling LRF Den offentliga måltiden Den offentliga måltiden yttersta syfte är att ge hälsa och välbefinnande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merUtgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3457 av Lars Tysklind m.fl. (L) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Läs merSÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten
SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Stora skillnader mellan djurskyddslagar 4 Mat som märks och inte märks 6 Nötkött
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs meroch stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen
Smittskydd Ersättningar och stöd Djurskydd Sverige Danmark Tyskland Finland Irland Nederländerna Polen Frankrike Villkor Skatter och avgifter Mat på lika villkor Konkurrenskraft och politiska villkor för
Läs merMervärden i svensk nötköttsproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk nötköttsproduktion Under 2015 tog branschen tillsammans med myndigheter och andra aktörer fram en handlingsplan för att utveckla
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merEpizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904
1 DEL I KAPITEL 11 LANTBRUKSNÄRINGEN... 3 A. Näringens epizootigrupp... 3 B. Tillgänglighet... 3 C. Skyldigheter... 4 D. Förutsättningar för medverkan vid bekämpning av epizootier... 4 E. Resurser och
Läs merEkonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd
Läs merMRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA
MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA Hygiendagarna Umeå, april 2015 ESBL CARBA VRE ESBL A&M MRSA MRSP MRSA Meticillinresistent Staphylococcus
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-12-03 Priser på jordbruksprodukter november 2018 Det svenska genomsnittliga avräkningspriset på ungtjur klass R3 var 9 procent högre än EU:s genomsnittliga
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-11-11. Motion om kött från grisar med knorr och utan antibiotika i kroppen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 27(36) Sammanträdesdatum 2014-11-11 213 Motion om kött från grisar med knorr och utan antibiotika i kroppen Dnr 2014/756 INLEDNING Carola Gunnarsson (C} inkom den
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs mer