Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien

Transkript

1 Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien

2 Nationell samverkansfunktion Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket driver tillsammans en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens Syftet är att samordna det nationella arbetet då antibiotikaresistens berör många samhällssektorer Ny handlingsplan i linje med regeringens nya strategi från

3 Arbetsmiljöverket E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Havs- och vattenmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Livsmedelsverket Läkemedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Naturvårdsverket Socialstyrelsen Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetet (a) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Verket för innovationssystem (Vinnova) Vetenskapsrådet samt Länsveterinärerna, Programråd Strama, SKL, Smittskyddsläkarföreningen, ReAct 3.

4 Strategins mål och delmål Bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur 1. Ökad kunskap genom stärkt övervakning 2. Fortsatt starka förebyggande åtgärder 3. Ansvarsfull användning av antibiotika 4. Ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoder 5. Ökad kunskap i samhället om antibiotikaresistens och motåtgärder 6. Stödjande strukturer och system 7. Ledarskap inom EU och internationellt samarbete 4.

5 Handlingsplanens innehåll Inledning detta är myndigheternas tvärsektoriella handlingsplan som visar vad som behöver göras utöver allt löpande arbete i alla sektorer. Fokus på samarbetsinsatser och på aktiviteter som kommer igång 2018 Planen omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel och forskning Översikt myndigheternas och organisationernas verksamheter Nationella övervakningssystem för antibiotikaanvändning och - resistens 5.

6 Några exempel på åtgärder Fortsätta arbeta med nationella system som Svebar och Infektionsverktyget, samt med samordning av resistensövervakningen (ÖSA). (FOHM, SKL, Programråd Strama laboratorier, mfl) Vidareutveckla materialet Rena händer räddar liv samt utvärdera effekterna och fortsätta implementering av det. (FOHM, SKL) Återföra och omsätta kunskap om antibiotic stewardship samt organisatoriska faktorer och framgångsrikt arbete för minskad smittspridning och förebyggande av VRI. 6.

7 Några exempel på åtgärder Revision av behandlingsrekommendationer för infektioner i primärvård, ta fram kvalitetsindikatorer baserade på MIRA. Diskutera med Skolverket. Lärares förutsättningar för att undervisa om antibiotikaresistens? Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket Presentera en kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier Arbetsmiljöverket 7.

8 Några exempel Delta i nordiska, EU- och internationella samarbeten för one health. Inom ramen för JAMRAI work package 6 främja implementering av evidensbaserade riktlinjer för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen

9 Samverkansfunktionens arbete bygger vidare på en gedigen grund Sverige var tidigt ute med första nationella handlingsplanen år 2000 Långsiktig arbete genom bland annat framväxten av Stramanätverket i mitten av 1990-talet Även tidiga insatser inom djur- och livsmedelssektorn 9.

10 Vår tredje nationella handlingsplan Är en byggkloss som bygger vidare på ett gediget arbete Ett verktyg för att identifiera behov av samarbetsinsatser Grundläggande är det löpande arbetet som redan görs av myndigheterna och av alla andra nationellt/regionalt/lokalt. Mycket av arbetet mot ABR och VRI görs av andra än myndigheterna i samverkansgruppen = Vi måste fortsatt hjälpas åt och samarbeta 10.

11 .