Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

Transkript

1 Schysst Kött Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

2 Vad menas med hållbarhet? En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandrapporten 1987) Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö-och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. (Riksdagens generationsmål 2010)

3 Hållbarhet i djurhållningen Djurvälfärd Folkhälsa Hållbart x 4 = Schysst kött Antibiotika Miljö- effektivitet

4 Hållbar eller ohållbar antibiotikaanvändning? En ohållbar antibiotikaanvändning leder till ökande antibiotikaresistens, dvs: Medicinen slutar fungera! Infektionen läker inte/tar längre tid att läka Komplikationer Kan försvåra andra behandlingar där antibiotika idag behövs som komplement Cancerterapi Vissa operationer Transplantationer

5 Priset för antibiotikaresistens (EU) döda per år Totalt 1,5 miljarder euro per år Hälsovårdskostnader Produktionsförluster Källa: European Centre for Disease Control, ECDC, 2009

6 Antibiotikaresistens i djur, människor och miljö Många interaktioner - och vi vet ännu inte tillräckligt om dem Tack till Christina Greko, SVA för bilden.

7 Exemplet MRSA i Danmark Ökning i prover tagna vid slakt: Mellan 2011 och 2012 ökade förekomsten av MRSA hos grisarna från 44 % till 77 %. Källa:danmap.org Ökning av MRSA av gristyp hos danskar som söker sjukvård: från 164 till 232 personer (mellan 2011 och 2012), motsvarar 15 % av alla kända MRSA-fall. Källa: danmap.org Grisbönder isoleras nu i sjukvården pga MRSA-risken. Källa: Sundhedsstyrelsen Gris-MRSA påvisas även hos personer som inte haft kontakt med grisar eller kända smittbärare. Källa: danmap.org MRSA påvisat i kött som säljs i butik. Källa: Agersø Y1, Hasman H, Cavaco LM, Pedersen K, Aarestrup FM, 2012

8 MRSA inte bara hos danska grisar Ett urval av MRSA-studier i olika länder och djurslag: Ökad förekomst hos nötkreatur och deras ägare i Holland (Källa: Haitske Graveland mail, Jaap A. Wagenaar, Kelly Bergs, Hans Heesterbeek, Dick Heederik, 2011) MRSA från lantbruksdjur (nötkreatur, grisar, fjäderfä) ett problem för tyska sjukvården (Källa Robin Köck, Frieder Schaumburg, Alexander Mellmann, Mahir Köksal, Annette Jurke, Karsten Becker, Alexander W. Friedrich, 2013) Rapporter om gris-mrsa från Frankrike, Japan och USA (framför allt hos grisbönder). (Staphylococcus aureus CC398: Host Adaptation and Emergence of Methicillin Resistance in Livestock. Lance B Price et al. 2012)

9 Samband mellan användning och resistens JAC advanceaccess 11 nov 2013 doi /jac/dkt443 Tack till Christina Greko, SVA

10 Antibiotika till djur Globalt, utanför EU EU SE Globalt, utanför EU WHO: Mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor Fortfarande tillåtet att använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Ex USA: 4 gånger mer antibiotika till livsmedelsproducerande djur än till människor EU Europaparlamentet uppskattar att ca 50 % av antibiotikaförbrukningen ligger i djursektorn Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds Sverige Djuren står för 16 % av den totala antibiotikaanvändningen Förbud mot tillväxtbefrämjande antibiotika 1986.

11 mg/kg skattad levande vikt Antibiotikaförsäljning, livsmedelsproducerande djur Källa: Third ESVAC report, EMA 2013

12 Recept för hållbar antibiotikaanvändning 1. Bra djurhållningssystem (lägre beläggning, separerade åldersgrupper, mm) 2. Goda rutiner för hygien och smittskydd 3. Mycket gott smittläge flera viktiga djursjukdomar har utrotats eller aldrig förts in 4. Individbehandling istället för gruppbehandling 5. Veterinärer tjänar inte pengar på läkemedelsförsäljning 6. God djurvälfärd > djuren har bättre motståndskraft mot sjukdomar

13 Är god djuromsorg viktigt för hållbarheten? God djurvälfärd är inte bara ett självändamål Väl omhändertagna djur har större motståndskraft mot sjukdomar Skötsel

14 Är god djuromsorg viktigt för hållbarheten? God djurvälfärd Bättre hälsa Lägre antibiotikaanvändning Minskad risk för ab-resistens Bättre foderutnyttjande Större miljöeffektivitet

15 Sverige har EU:s bästa djurskyddsregler EU Gemensamt direktiv för animalieproducerande djur Kalvdirektivet Grisdirektivet Medlemsländernas lagstiftning (varierar avsevärt) Generösa dispenser ges Varierande efterlevnad, inga sanktioner Sveriges regelverk striktare, dispenser sällsynta, god efterlevnad

16 Djurskydd - gris Källa: Rapporten Näringspolitiska villkor, 2013

17 Djurskydd nöt Källa: Rapporten Näringspolitiska villkor, 2013

18 Djurskydd - får

19 Fler skillnader - djurtransporter Sverige: Max 8 timmars transport till slakt Dispens med upp till 3 timmar om långt till slakteri EU: 14 timmar + 14 timmar (1 timmes paus) Nötkreatur och får: över 50 % av transporterna åren var långa, dvs > 8 timmar, 3-10 % över 29 timmar Gris: ca % långa transporter (

20 Fler skillnader - slakt Sverige har totalförbud mot slakt utan föregående bedövning. Dispenser medges ej. EU har förbud mot slakt utan bedövning. Dispenser ges dock: Irland: 6 % av nötkreaturen, 34 % av lammen Frankrike: 25 % av nötkreaturen, 54 % av lammen Slakt utan bedövning även i bl a Tyskland, Italien och Spanien Överskott av kött från obedövade djur. Köttet går inte att skilja från annat kött, då märkning saknas.

21 One Health säkra livsmedel gynnar folkhälsan Salmonellakontroll sedan 1960-talet Statlig, obligatorisk övervakning Frivilliga kontrollprogram för gris och nöt, hög anslutningsgrad Påvisade fall bekämpas gemensamt av näring, stat och veterinärer Idag påvisas salmonella i mindre än 1 % av livsmedel och livsmedelsproducerade djur i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten Ca 4000 fall/år, 85 % utlandssmittade Källa: Folkhälsomyndigheten

22 Salmonellafritt

23

24 Djurhållningens miljöpåverkan Energianvändning Klimatpåverkan Andra emissioner till luft och vatten Landskapet och biologisk mångfald Foderåtgång central faktor!

25 670 Tillväxt gram per dag, födsel till slakt, gris (källa Interpig) Medel Danmark Tyskland Nederländerna Sverige USA

26 40 MJ per kg tillväxt från avvänjning till slakt (källa Interpig) Medel Danmark Tyskland Nederländerna Sverige USA

27 Mindre växthusgaser av svenskt kött Flera studier talar för att svenskt kött orsakar minst utsläpp av växthusgaser i jämförelse med övriga EUländer Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050 (rapport från SJV, SLV, NVV)

28 Hög kväveeffektivitet Medelläckage kg kväve/ha 60 Överskott kg kväve/ha Sverige Danmark Källa: Andersson H Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen.

29 Charkuterier I köttdisken väljer de flesta, %, svenskt Färdigmat Restauranger & storkök

30 Glöm inte charkuterierna Hur mycket antibiotika används i till livsmedelsproducerande djur i olika länder? SE: 14 mg/kg DK: 43 mg/kg TY: 211 mg/kg IT: 370 mg/kg Källa: Third ESVAC report, EMA 2013

31 Vad kan du göra? Köp svenskt kött (färskt och fryst). Kolla även charkuterierna (leta efter Svenskt köttmärket eller använd appen Bonde på köpet ). Kolla färdigmaten! Här gömmer sig mycket av det importerade köttet. Fråga var köttet kommer ifrån på restaurang och i skolan. Påverka! På finns brevmallar och informationsmaterial för nedladdning.