Stoppa GMO-potatisen Amflora

Transkript

1 Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska återupptas trots att det saknas tillräcklig och oberoende forskning kring vilka risker och konsekvenser GMO kan ha för miljö, biologisk mångfald, jordbruk, samt djur och människors hälsa. Under 2010, det första året GMO-potatisen fick odlas kommersiellt i Sverige, havererade dessutom den noggranna kontrollen kring odlingarna företagen utlovade. Genmodifierad potatis med antibiotikaresistent gen Under 2010 odlades för första gången GMO-grödor kommersiellt i Sverige. Det handlar om den kontroversiella GMO-potatisen Amflora som har modifierats för att producera stärkelse som är tänkt att användas för papperstillverkning, med mera. Potatisen har även tillförts en antibiotikaresistent så kallad markörgen (nptii), vilken är motståndskraftig mot två familjer av antibiotika: kanamycin och neomycin. Detta enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar att kanamycin och neomycin är antibakteriella medel av avgörande betydelse. i Kanamycin listas i WHO:s Essential Medicines Library som ett läkemedel som används mot multiresistent tuberkulos, en sjukdom som är på framfart världen över. EFSA erkänner att man missbedömt betydelsen av kanamycin och neomycin: GMO-panelen håller med EMEA - det är viktigt att bevara den terapeutiska potentialen hos [kanamycin och neomycin]. ii Antibiotikaresistens är ett oerhört allvarligt problem i världen. Även om riskerna kan vara begränsade, bör GMO som tillförts antibiotikaresistenta gener varken användas eller släppas ut i miljön. Godkännandet av GMO-potatisen Amflora drevs igenom trots protester från flera av EU: s medlemsstater, den europeiska opinionen, samt utlåtanden från internationella medicinska experter som betonade den avgörande betydelsen av antibiotika påverkas av potatisens arvsmassa. Turerna kring Amflora i Norrbotten och Västra Götaland Den rigorösa kontroll som utlovades kring Amflora-odlingarna i Sverige misslyckades, bland annat med följden att Amadea, en annan, icke godkänd GMO-potatissort, påträffades i odlingarna i Norrbotten. Efter den gångna säsongen krävde Greenpeace att Jordbruksverket

2 skulle stoppa odlingen av GMO-potatis och destruera alla skördar. På grund av inblandningen fick kravet delvis bifall, och företagen fick förstöra åtta fält i Norrbotten och ett fält i Västra Götaland. Men trots misskötseln beslutade Jordbruksverket i januari 2011 att Plant Science Sweden skulle få spara resterande del av förra årets skördar även om de kan innehålla olaglig GMO-potatis. Potatis är ett baslivsmedel i svenska folkets kosthållning. Även om Amflora är avsedd att framställa stärkelse för exempelvis pappersproduktion, finns det en uppenbar risk att GMOpotatisen blandas med andra potatissorter och påverkar konventionella potatisodlingar. På grund av svårigheterna med att hålla isär GMO-grödor och konventionella grödor, tillåter EU-kommissionen inblandning av Amflora i livsmedel upp till 0.9%. Restprodukter av stärkelsen kan även används som djurfoder. Kvarliggande knölar påträffades i Amflorafälten efter skörd, och vilda djur och fåglar har observerats äta knölarna från marken. Med tanke på att det finns GMO-fria potatissorter med liknande stärkelsesammansättning är det obegripligt att man väljer ett riskfyllt alternativ, oavsett om risken är liten. Varför arbetar Greenpeace för ett jordbruk utan GMO? Greenpeace motsätter sig inte traditionell växtförädling eller genforskning i allmänhet. Motståndet mot GMO handlar om att främja framväxten av ett tryggt, hållbart jordbruk istället för ett riskbetonat. GMO kan innebära såväl direkta hot som en rad osäkerhetsmoment för hur miljön samt människors och djurs hälsa påverkas. En viktig invändning mot GMO handlar om att oberoende forskning kring effekter och konsekvenser av GMO i mångt och mycket saknas. Den riskbedömning som gjorts av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA), baseras på industrins forskningsrapporter och kan därmed knappast kallas oberoende. Oftast har existerande forskning om GMO genomförts, eller finansierats direkt eller indirekt, av samma kemibolag som äger patenten för GMO-utsäde. Ett allvarligt problem är GMO-odlingar hotar den biologiska mångfalden. Konsekvenserna av att GMO-grödor sprids i naturen kan vara oåterkalleliga och mycket svåra att förutse. Samtidigt har det visat sig nästan omöjligt att kontrollera GMO-grödornas spridning. Risken är att grödorna sprids till oönskade områden där naturligt förekommande varianter riskerar att slås ut. Detta har hänt i bland annat Kanada och Mexiko. I Spanien. kan ekologisk majs, i vissa delar av landet, inte längre kan odlas efter att GMO-majs kontaminerat ekologiska odlingar. Dessutom visar erfarenheter från USA, Kanada, Brasilien och Argentina att användningen av kemiska bekämpningsmedel ökat när ogräsmedeltoleranta superogräs växt fram vid odling av genmodifierade grödor som tål bekämpningsmedel. "Ekologisk majs kan försvinna på grund av GMO. Min erfarenhet med majs är att pollen färdas mer än vad studierna säger och att majs blir förorenat mycket mer än det står i lagstiftningen. I mitt fall är det närmaste majsfältet 500 meter från mitt fält, det är inte GMO och ändå är min majs förorenad Det är klart att det kommer från mycket längre bort. " iii (Eduardo Campayo, ekologisk bonde i Albacete, Spanien)

3 GMO måste diskuteras i ett holistiskt, globalt perspektiv, där såväl ekologiska, hälsomässiga och sociala aspekter beaktas inte minst beroendefaktorn. Nästan alla GMOgrödor är patenterade av stora kemibolag, och ofta måste både GMO-utsäde och bekämpningsmedel köpas från samma bolag. På så sätt skapas monopolsystem, där odlare försätts i beroendeposition. 8 av 10 tillfrågade svenskar anser att GMO inte är tillförlitligt för framtida generationer, medan 74% anser att GMO kan skada miljön. I Europa har fler än en miljon människor skrivit på ett upprop för att förmå EU att stoppa vidare godkännande av GMO-grödor som sedan överlämnades till EU-kommissionen. Flera av EU:s jordbruksländer vill redan förbjuda GMO, men Sveriges regering har en undfallande syn på potentiella risker med GMO - trots avsikten att främja framväxten av ett hållbart jordbruk. Godkännandet av Amflora bryter mot EU-lagar I juni 2009 presenterade två forskare knutna till EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) för första gången ett så kallat minoritetsutlåtande som tar upp oron för riskerna med antibiotikaresistenta markörgener. Forskarna invänder mot EFSA:s åsikt att det är osannolikt att antibiotikaresistenta markörgener skulle ha negativa effekter på mänsklig hälsa och för miljön. EU-kommissionens beslut att godkänna Amflora (vars patent ägs av kemijätten BASF) är taget på EFSA:s undermåliga slutsatser om antibiotikaresistenta markörgener. Det innebär att EU inklusive Sverige godkänt Amflora, trots att man bryter mot EU:s lagstiftning (både Art. 4 i direktiv 2001/18/EG och de försiktighetsprinciper som är förankrade i EU-lag). GMO-potatisen Amflora har godkänts för odling utan att man har genomfört tillräckliga studier om miljöpåverkan. Miljörisker har uteslutits mot bakgrund av en studie som bekräftade att Amflora inte medför ökad mottaglighet för sjukdomar och skadedjur. Mer utvecklade djur, till exempel små däggdjur, vildsvin eller hjort, har aldrig undersökts och har heller aldrig nämnts i någon studie av miljöpåverkan. Odlingstillståndet efterlyser förvisso ytterligare studier i form av specifik övervakning, men sådana studier borde ha varit en del av studier av miljöpåverkan som genomfördes innan tillståndet gavs. Dessutom bevisar inte foderstudierna att Amflora inte utgör någon risk för vilda djur. Amfloras oavsiktliga effekter på djurlivet har inte blivit bedömda och är således helt okända. Det kan exempelvis handla om effekterna på makroorganismer som är viktiga för markens tillstånd (t.ex. för kol- och vätekretsloppet). Vad har EFSA missat i bedömningen? 1. Ingen miljömässig riskbedömning 2. Ingen bedömning av toxicitet för människor och djur 3. Molekylära oregelbundenheter inte övervägda 4. Oväntade förändringar i växternas ämnesomsättning 5. Oundviklig förorening av konventionell potatis avsedd för livsmedelsbruk Försiktighetsprincipen ska gälla EU:s lagstiftning säger tydligt att försiktighetsprincipen ska gälla i fråga om oklarheter i jordbruk och livsmedel, men med Amflora har detta ignorerats. Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen uttryckt missnöje över EU:s dåliga riskbedömning beträffande GMO:er, men har ändå röstat för ett godkännande av GMO-potatisen Amflora.

4 Många EU-länder tillämpar försiktigprincipen när det gäller odling av GMO-grödor. Grekland, Österrike, Luxemburg, Italien och Ungern förbjöd omedelbart odling av Amflora när EU-kommissionen godkände den under våren Ungern har stämt kommissionen för att ha godkänt GMO-potatisen utan tillräcklig riskbedömning. Flera andra länder, till exempel Luxemburg, Österrike, Polen och Frankrike har gett Ungern stöd i processen. Miljörådets slutsatser måste tillämpas I december 2008 slog miljörådet enhälligt fast att riskbedömningen av GMO måste förbättras avsevärt för att uppfylla existerande lagliga krav. Kommissionen har misslyckats när det gäller att bemöta oron kring detta. Efter ett möte i Bryssel den 4 december 2008, uppmanade EU:s miljöministrar enhälligt EUkommissionen att säkerställa att riskbedömningarna förbättrades. Bland annat genom att inkludera de miljömässiga effekterna som genmodifierade grödor kan ge upphov till på lång sikt samt de socioekonomiska konsekvenserna. Dessutom krävdes att man skulle stärka den vetenskapliga expertisen samt ta hänsyn till skillnaderna i ekosystemen. I tillägg krävde miljöministerrådet restriktioner för GMO i särskilt känsliga naturområden. Förbud för odling av GMO-grödor i EU Under 2010 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att ge medlemsländerna möjlighet att själva besluta om att begränsa eller förbjuda odling av GMO-grödor. De flesta medlemsländer reagerade starkt på att EU-kommissionens förslag endast innehöll förbud som grundades på etiska invändningar inte miljö- och hälsoaspekter. Så många punkter uppfattades oklara att även GMO-vänliga länder som Sverige krävde att kommissionens förslag skulle förtydligas. Sveriges miljöminister Andreas Carlgren sade följande: Det finns stora frågetecken när det gäller det förslag som kommissionen har lagt fram. Ett är om det är rättsligt förenligt med inre marknaden och WTO-reglerna. Det finns det olika uppfattningar om. Kommissionen anser att det är helt förenligt med både inre marknaden och WTO-reglerna. Rådets rättstjänst anser däremot att det är mycket tveksamt, och man är skeptisk. Diskussionen mellan kommissionen och rådets rättstjänst är inte utklarad. iv Kommissionens förslag diskuterades även i Europaparlamentet. Den 1 april i år presenterade parlamentets miljöutskott ett förslag som på ett bättre och tydligare sätt förberedde för att enskilda länder ska kunna förbjuda odling av GMO-grödor av miljöskäl. Det kan exempelvis handla om resistens mot bekämpningsmedel och hot mot den biologiska mångfalden. Parlamentets ledamöter är övertygade om att ett sådant förslag kommer att stärka medlemsstaternas rättsliga skydd mot eventuella klagomål i WTO. Miljöutskottets ändringsförslag beräknas komma upp för omröstning i Europaparlamentet under sommaren. Miljöutskottet röstade samtidigt igenom följande punkter: Att kommissionen och EU-länderna inför de förstärkningar av godkännandeprocesser för GMO-grödor som miljöministrarna enades kring Att alla länder ska vidta tvingande åtgärder mot GMO-kontaminering. Om sådana åtgärder misslyckas, måste de ansvariga för eventuella skador orsakade av föroreningen stå för kostnaderna. Att GMO-företag tvingas tillhandahålla material som behövs för oberoende forskning kring risker som förknippas med GMO.

5 Greenpeace kräver 1. Att Plant Science Sweden/BASF upphör med GMO odlingen. 2. Att regeringen förbjuder odlingen av Amflora i Sverige, vilket Ungern, Österrike, Grekland, Italien och Luxemburg redan har gjort. 3. Att regeringen försäkrar sig om att kommissionen tillämpar slutsatserna från 2008 och avstår från att godkänna nya GMO-grödor tills den har fullgjort sina åtaganden och att försiktighetsprincipen tillämpas full ut. i ( ii (EFSA (2007): Statement of the Scientific Panel on Genetically Modified Organisms on the safe use of the nptii antibiotic resistance marker gene in genetically modified plant, adopted on March 2007.) iii iv