Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden
|
|
- Elin Britta Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén och mjölkproduk onen. Det är angeläget a hi a dessa kor innan de blir sjukare eller smittar ner andra kor i besä ningen. I Sverige har man sedan 80-talet använt e juverhälsomå baserat på kocelltalet, som korrigerats för olika koegenskaper bland annat ras och lakta onsnummer, men de a må har kri serats a inte längre vara korrekt. I e av S elsen Lantbruksforskning finansierat projekt på Statens veterinärmedicinska anstalt har nu de a juverhälsomå reviderats och förhoppningsvis kommer e enklare och effek vare juverhälsomå nu komma lantbrukarna ll godo. Smi samma subkliniska (för ögat ej synliga) juverinflamma oner (mas t) är inte önskvärda i mjölkproduk onen. För a iden fiera kor med subklinisk mas t har man i Sverige länge använt det sk. korrigerade celltalet. Det korrigerade celltalet korrigeras för ras, lakta onsnummer, lakta onsstadium och mjölkavkastning för a jämförelse av celltalet mellan olika kor ska underlä as och för a kor med smi sam subklinisk mas t lä are ska kunna påvisas. Från det korrigerade celltalet från de senaste 2 3 provmjölkningarna skapas dessutom en juverhälsoklassning, de så kallade juverhälsoklasserna (JHKL), som anger sannolikheten a en ko har en eller flera juverdelar med smi sam subklinisk mas t. De korrigeringar som görs baserar sig på resultaten från en studie som genomfördes på slutet av 70-talet och under åren har frågan ställts om dessa korrigeringar verkligen är gil ga för dagens kor. Denna fråga ledde ll nuvarande projekt med sy et a undersöka om det korrigerade celltalet och beräkningen av JHKL behöver revideras för a därigenom förbä ra och utveckla celltalets prognos ska förmåga a finna kor med smi sam subklinisk mas t. Vi ville även undersöka om tre andra juverhälsomå ; enzymerna laktatdehydrogenas (LDH), N-acetyl-β-D-glukosaminidas (NAGase) och alkaliskt fosfatas (AF) påverkades mindre av koegenskaper jämfört med celltalet och då kan användas för a mer korrekt finna kor med subklinisk mas t. I projektet besöktes 25 besä ningar under från dåvarande husdjursföringarna Svenska Figur 1 husdjur, Freja, Hansa husdjur och Växa. Varje besä ning besöktes två gånger och vid dessa besök deltog en husdjurstekniker vid mjölkningen (morgon eller kväll) dagen före provmjölkning, på provmjölkningsdagen, samt dagen e er provmjölkningen. Totalt undersöktes mjölkprover (juver ärdedelsprover) från 976 kor bakteriologiskt och av dessa kor klassades 522 som bakteriologiskt nega va (12 juverdelsprover (4 spenar * 3 dagar) bakteriologiskt nega va samt kor med 11 bakteriologiskt nega va juverdelsprover och e prov med blandflora (om mängden blandflora var sparsam)). Dessa kor ingick sedan i den första delen av den sta s ska analysen där samband mellan koegenskaper och celltal, LDH, NAGase och AF undersöktes för a se om och hur mycket olika koegenskaper påverkar dessa juverhälsomå och för a kunna skapa e ny korrigerat celltal. I den andra delen ingick alla bakteriologiskt nega va kor samt de kor som hade ha två eller fler bakteriefynd (av samma bakterie) i en eller flera juverdelar och här undersöktes hur bra de olika juverhälsomå en, korrigerade eller ej, kunde förutsäga vilka kor som hade trolig smi sam subklinisk mas t i en eller flera juverdelar. Resultaten av den första delen visar a alla undersökta juverhälsomå påverkas av flera koegenskaper. I vilken lakta on kon var i var den enda koegenskapen som påverkade alla må en. Celltalet och AF påverkades av vilken ras kon hade; mjölkproduk onen påverkade celltalet och NAGase; lakta onsstadium påverkade LDH, och NAGase; andel fe i mjölk påverakade celltalet; andel protein i mjölk påverkade LDH och AF; ureakoncentra onen i mjölk påverkade celltalet, LDH och NAGase, medan provtagnings dpunkt (höst/ vinter/vår) påverkade LDH och NAGase. Från dessa resultat kunde vi konstatera a våra förhoppningar a enzymerna inte skulle påverkas av koegenskaper, eller i alla fall påverkas i mindre utsträckning än celltalet, inte uppfylldes. För a kunna säga hur mycket juverhälsomå en påverkades av dessa koegenskaper räknade vi ut hur mycket av varia onen i respek ve må som förklarades av kogegenskaperna. Totalt förklarade koegenskaperna (de som blev signifikanta i de sta s ska modellerna) 21 %, 32 %, 30 % respek ve 58 % av varia onen i celltal, LDH, NAGase respek ve AF. Hur mycket förklaring i varia on som respek ve koegenskap utgjorde visas i figur 1. Lakta onsnummer har en stor betydelse för varia onen i framför allt celltalet och lakta onsstadium är den koegenskap som är absolut mest betydande för varia onen i AF. 11
2 E ny korrigerat celltal skapades e er de koegenskaper som i de a projekt visat sig påverka celltalet för a sedan undersökas i den andra sta s ska delen. I den delen visade det sig a det nya korrigerade celltalet hade bäst förmåga, både när man bara ade på celltalet från en provmjölkning, men också när man använde celltalet från 2 3 provmjölkningar, a förutsäga vilka kor som hade en eller flera juverdelar med trolig smi sam subklinisk mas t. Emeller d var det okorrigerade celltalet nästan lika bra, medan det gamla korrigerade celltalet hade en sämre förmåga än både det nya korrigerade och det okorrigerade celltalet. Enzymernas förmåga a finna kor med trolig smi sam subklinisk mas t var låg och vi kunde konstatera a celltalet var det juverhälsomå som bäst kunde förutsäga om en ko hade trolig smi sam subklinisk mas t. Slutsatserna av de a projekt är a alla de undersökta juverhälsomå en påverkades av koegenskaper, a celltalet for arande är det juverhälsomå som är bäst på a förutsäga vilka kor som har trolig smi sam subklinisk mas t och a celltalet eventuellt inte behöver korrigeras för koegenskaper för a kunna fungera som e effek vt juverhälsomå för a finna kor med smi sam subklinisk mas t. Vi fann också a när celltalet från flera provmjölkningar användes förbä rades celltalets förmåga a finna kor med trolig smi sam subklinisk mas t. En omräkning av JHKL baserat på upprepade mätningar av det okorrigerade celltalet skulle ge en något bä re förmåga a finna kor med smi sam subklinisk mas t än dagens JHKL. Våra resultat kommer förhoppningsvis leda ll e enklare och effek vare juverhälsomå a använda för a kunna förbä ra juverhälsan och mjölkproduk onen ute i besä ningarna. Ann Nyman är en glad och nyfiken husdjursagronom som 2007 disputerade i epidemiologi en vetenskap för a bä re förstå hur olika sjukdomar uppstår. Sedan dess har hon jobbat på SVA med forskning gällande alla produk onsdjur och många olika sjukdomar hos dessa. Ann Nyman brinner för förebyggande djurhälsovård den enda vägen ll långsik gt friskare djur!. Kor är hennes passion och hon skulle gärna en liten besä ning dvärgkor om det fanns. 12 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige
3 Sida 1 av 3 Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden Subklinisk mastit varför bry sig? Subklinisk mastit = för ögat ej synlig juverinflammation Immunförsvarets svar på infektion eller trauma Vid infektion utgör kon en hot mot de andra korna i besättningen som smittkälla viktigt att hitta dessa kor!!! Hur hittar vi kor med smittsam subklinisk mastit? Göra baktodling/pcr-analys av alla juverdelar blir väldigt dyrt! Analysera inflammationsmarkörer t.ex. celltal, LDH, NAGase m.m. för att välja ut kor att provta men Celltalet påverkas även av andra saker än inflammationsstatus t.ex. av ras och laktationsnummer okorrigerat celltal , Det korrigerade celltalet I slutet av 70-talet ( ) genomförde Lars Brolund en omfattande studie för att se hur kogenenskaper påverkade celltalet Baserat på hans fynd räknades det korrigerade celltalet ut Det korrigerade celltalet Det okorrigerade celltalet justeras upp för: förstakalvare, SRB-kor samt kor med en mjölkavkastning >20kg Och ner för: 3:e kalvare, SH-kor, kor med mjölkavkastning <20kg samt kor < 31 dagar från kalvning 17
4 Sida 2 av 3 Vår studie! Korrigerat celltal och reviderade JHKL juverfjärdedelsprover: Mastistrip Vi ville undersöka om koegenskaperna fortfarande påverkade celltalet som tidigare - om inte ville vi skapa ett nytt korrigerat celltal se över beräkningen av juverhälsoklasserna (JHKL) för att förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit 1000 heljuverprover: Bakt.odling och ATP LDH, NAGase och AF på Foulum Celltal hos Steins Koegenskaper och juverhälsomått - resultat Påverkas fortfarande celltalet signifikant av olika koegenskaper? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Påverkas LDH, NAGase och AF signifikant av koegenskaper? Procent fett i mjölk Provtagninstidpunkt Procent protein i mjölk Mjölkavkastning Ras Urea i mjölk Laktationsstadie Laktationsnummer Baktstatus Statistikdax! Prediktion (i vårt fall) ~ ett värde den statistiska modell ger varje ko som visar hur modellen klassar kon som troligt positiv Låga värden betyder att modellen klassar kon som troligt negativ och höga som troligt positiv okorrigerat celltal , Celltal LDH NAGase AF Vilket juverhäsomått är bäst? Juverhälsomarkör Prediktion för bakteriologiskt negativa kor, median (IKA a ) Prediktion för bakteriologiskt positiva kor, median (IKA a ) Logaritmerat celltal 12,8 (6,7; 25,9) 53,7 (34,3; 75,8) 705 Box-Cox tranformerat celltal 12,3 (5,5; 27,0) 55,2 (35,9; 75,7) 705 Nya korrigerade celltalet 12,8 (6,3; 24,9) 57,1 (34,8; 74,1) 705 Gamla korrigerade celltalet 21,0 (12,0; 34,1) 42,4 (26,5; 59,8) 705 Logaritmerat LDH 22,8 (17,3; 33,7) 37,1 (27,1; 48,0) 710 Logaritmerat NAGase 26,8 (20,8; 33,4) 34,8 (26,3; 41,0) 710 n Celltal LDH NAGase 18 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige
5 Sida 3 av 3 Juverhälsomarkör Prediktion för Prediktion för n bakteriologiskt bakteriologiskt negativa kor, median positiva kor, median (IKA a ) (IKA a ) Celltal från aktuell provmjölkning samt från provmjölkningen före Logaritmerat celltal 13,1 (6,1; 28,1) 58,3 (36,2; 76,9) 592 Box-Cox tranformerat celltal 13,3 (5,2; 29,6) 59,6 (37,4; 76,3) 592 Nya korrigerade celltalet 12,4 (5,3; 25,8) 58,4 (36,7; 77,6) 592 Gamla korrigerade celltalet 21,6 (11,4; 35,0) 44,1 (27,5; 60,9) 592 Celltal från aktuell provmjölkning samt medelcelltalet från de två tidigare närmsta provmjölkningarna Logaritmerat celltal 11,0 (3,1; 29,6) 67,1 (46,4; 81,7) 495 Box-Cox tranformerat celltal 9,9 (3,7; 28,7) 67,9 (47,6; 83,5) 495 Nya korrigerade celltalet 11,2 (2,9; 25,0) 67,5 (47,4; 80,8) 495 Gamla korrigerade celltalet 20,2 (10,0; 37,0) 49,2 (28,6; 67,8) 495 lncell Nytt Gamla korrigerat korrigerade celltal celltalet Se Sp PPV NPV Totalt andel rätt klassade lncell*2 Nya*2 Gamla*2 lncell*3 Nya*3 Gamla*3 Se Sp PPV NPV Totalt andel rätt klassade Se = sensitivitet Sp = specificitet PPV = positivt prediktivt värde NPV = negativt prediktivt värde Att ta med hem! Celltalet är fortfarandet det bästa diagnostiska hjälpmedel vi har för att finna kor med trolig smittsam subklinisk mastit Celltalet påverkas av koegenskaper, men en korrigering verkar inte nödvändig Upprepade mätningar ger tillsammans en bättre bild av juverhälsan, men även ett enskilt värde ger mycket information Tack till: Mina projektgruppsmedlemmar: Karin Persson Waller Ulf Emanuelson Torben Werner Bennedsgaard Torben Larsen Finansieringen från Stiftelsen lantbruksforskning Deltagande lantbrukare, medverkande husdjurstekniker, referensgruppen och labbpersonalen Frågor? 19
Slutrapport för projektet: Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning V
Slutrapport för projektet: Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning V1130035 Bakgrund Kor med subklinisk (för ögat ej synlig) mastit (juverinflammation) utgör ett
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merSamma celltal, nya bakterier?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merSLUTRAPPORT SLF PROJEKTNUMMER H Mastit hos dikor ett hot mot kalvens tillväxt?
SLUTRAPPORT SLF PROJEKTNUMMER H1150067 Mastit hos dikor ett hot mot kalvens tillväxt? Projektgrupp Karin Persson Waller, Enhet för djurhälsa och antibiotikafrågor, SVA, samt Institutionen för kliniska
Läs merFaktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även
Läs merGenomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet
Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs merProvmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter
Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen
Läs merJuverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare
Juverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare Karin Persson Waller, statsveterinär, adjungerad professor, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Amelie
Läs merHerd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten
för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merBli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept
Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merKommunikationsplan. för kommunkontakter 2013-2015
Kommunikationsplan för kommunkontakter 2013-2015 Folkbildning och aktivitet i din kommun Studieförbunden är en möteplats för nyfikna människor och organisa oner över hela landet. A visa upp de styrkor
Läs merSvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016
SvarmPat 2015 Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering patogena bakterier hos lantbrukets
Läs merMetoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get
Bilaga 7 till Handledning för kontroll av hantverksmässig tillverkning av ost Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get Av Ylva Persson Bilaga 7 Metoder för att påvisa juverinfektion
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget
Läs merReviderat:
Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora
Läs merUFO - Utbildning För Organisationsledare
Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merEN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20
EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 Systemanalys celltal Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs merACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna
Läs merHar storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Läs merAtt upprätta en mjölkordningslista
Att upprätta en mjölkordningslista Samt att förebygga de vanligaste mastiterna How to establish a milking order And how to prevent the most common mastitis bacteria Lisa Gustavsson Självständigt arbete
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merKonivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Läs merKom igång med ultraljud
Annelie Kjellgren, Växa Sverige och Renée Båge, Inst för kliniska vetenskaper, SLU annelie.kjellgren@vxa.se, renee.bage@slu.se Gynekologiskt ultraljud för kor introducerades för mer än 30 år sedan, men
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merLek onstips: Känslobarometern
Lek onstips: Känslobarometern Inledning Är det elakt a skämta om en klasskompis? Blir man ledsen om någon skriver kons ga saker om en på nätet? Låt eleverna ta ställning ll olika scenarier och fundera
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Sörmland
NYHETSBREV DECEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Satsningen Bä re liv för sjuka äldre slutar i sin nuvarande form från och med årsski et 2015. Arbetet med a förbä ra för de mest sjuka äldre
Läs merALLT HANDLAR OM DIG. Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och!
DeLaval spengummi ALLT HANDLAR OM DIG Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och! DeLaval Clover spengummi tillverkas av gummimaterial
Läs merProduktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för
Läs merRä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25. Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden
Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25 Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Nuläge A leva med en funk onsnedsä ning är en riskfaktor för fa gdom och ohälsa. Möjligheterna ll försörjning
Läs merkommunen Undersökning av Sveriges kommuner
kommunen Undersökning av Sveriges kommuner NNR Service AB, Stockholm, 2016 Andrea Femrell, VD och ansvarig utgivare August Liljeqvist, sakkunnig och rappor örfa are Scantech Strategy Advisors, produk on
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet
Läs merUppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar
Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet
Läs merMRSA 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-03-25
MRSA 2013 2013 har 72 fall av MRSA anmälts till smittskyddsenheten. Tre av fallen har visat sig vara transienta bärare*. De sista tre åren har antal fall ökat något i Östergötland. Det har inte skett några
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Sörmland
NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä
Läs merAtt bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder
D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är
Läs merMastit hos tacka - Celltalet som markör för detektion av juverinfektion
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Mastit hos tacka - Celltalet som markör för detektion av juverinfektion Tilda
Läs merDnr 2013/162. Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor
2016-04-06 Dnr 2013/162 Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor Slutrapport av delstudie II:1 Är överlevnaden av mikroorganismer på liggytan i Moving Floor-liggbås lägre än i bås som sköts
Läs merACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft
Läs merPerspektiv Helsingborg
Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly
Läs merCelltalets samt vissa polymorfa proteiners användbarhet vid avel för mastitresistens
KOTIELÄINJALOSTUKSEN TIEDOTE NO 71 Celltalets samt vissa polymorfa proteiners användbarhet vid avel för mastitresistens Harriet Falck-Billany Kotieläinten jalostustieteen laitos Helsinki 1985 Julkaisijat:
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merEVOP - Arbetsmetod för förbättrad juverhälsa hos mjölkkor med inriktning mot infektiösa mastiter orsakade av juverbundna bakterier
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap EVOP - Arbetsmetod för förbättrad juverhälsa hos mjölkkor med inriktning mot infektiösa mastiter orsakade av juverbundna bakterier EVOP - Method for
Läs mermarkbädd på burk Avloppsva enrening på burk
markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar
Läs merTryck LÄGG IN. Tryck MENY. Tryck 1. Tryck 1
2017-03-06 1 (8) Metod 1: Skapa koppnummer i kornas löpnummerföljd 1. Kodata/Registrera provmjölkning/diversekoder: Tryck Ny provning. 2. Välj Skapa koppnummer och tryck OK. 3. Sätt i bock för mjölkning
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Sörmland
Nyhetsbrev november -13 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nu kan alla verksamheter se sina resultat inom de fem prioriterade områdena i Bä re liv för sjuka äldre, gällande mätperioden 1 oktober 2012-30
Läs merDjurhållning inom lantbruket
Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merSpeglar djursjukdata verkligheten?
Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell
Läs merLars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering
Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv/Skottorps Säteri Ränneslöv Ränneslöv/Skottorps Säteri *1085 hektar åker och bete *35 hektar skog *540 ägd, resten arrende Ränneslöv/Skottorps Säteri 1085 åker och bete *250
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merSkräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se
Läs merRiskfaktorer för Staphylococcus aureus i mjölk och på has hos mjölkkor
Riskfaktorer för Staphylococcus aureus i mjölk och på has hos mjölkkor Risk factors for Staphylococcus aureus in milk and on hocks of dairy cows av Karin Andersson Institutionen för husdjurens Examensarbete
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merSÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket
SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids
Läs merSÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA
Vägga Vuxenutbildning Karlshamn SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Kurskatalog Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna vänder sig till dig som vill förbättra dina kunskaper på träningsskolenivå,
Läs merRedogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård
Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 214/215 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 214/215 (214-9-1 till 215-8-31) varit fullt av aktiviteter. Det har varit
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAnalys av juverhälsodata från kärnbesättningen Viken
Institutionen för husdjursgenetik Analys av juverhälsodata från kärnbesättningen Viken av Emelie Tufvesson Handledare: Susanne Eriksson Katja Grandinson Examensarbete 294 Hans Stålhammar 2007 Examensarbete
Läs merREDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD
REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD 2008/2009 Förord Svensk Mjölks och husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete kokontrollåret 2008/2009 (2008-09-01 2009-08-31) har fortsatt kännetecknats
Läs merHandledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04
Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...
Läs merNXTeam forskning 2011 Mjölk
NXTeam forskning 2011 Mjölk Säker mjölk snabbt och billigt! 1 INLEDNING Vi har valt att forska om mjölk. Därför att: Det är vanligt Något alla dricker, dagligen Det används i annan mat Den har en lång
Läs merUtforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Läs merEnterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016
Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs merCelltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning
Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning Somatic cell count as marker for milk quality with focus on milk composition Foto: Sandra Gustavsson av Sandra Gustavsson Institutionen
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUltraljud som diagnostiskt hjälpmedel vid subklinisk mastit hos ko
Ultraljud som diagnostiskt hjälpmedel vid subklinisk mastit hos ko Cicci Tjernström Handledare: Torkel Ekman Inst. för Kliniska Vetenskaper Avd. för Komparativ Reproduktion, Obstetrik och Juverhälsa Biträdande
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 215/216 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs merMalaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se
Malaria och Babesia Likheter och skillnader Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se Malaria och Babesia Gathany Krisp Parasiter som bor inuti röda blodkroppar K Persson
Läs merInverkan av juverhälsostatus på variation i mjölkens sammansättning och innehåll av utvalda inflammatoriska markörer
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för Kliniska Vetenskaper Inverkan av juverhälsostatus på variation i mjölkens sammansättning och innehåll
Läs merSammanfa ning STRATEGISK TILLGÅNGSFÖRVALTNING I FJÄRRVÄRMEFÖRETAG
Sammanfa ning STRATEGISK TILLGÅNGSFÖRVALTNING I FJÄRRVÄRMEFÖRETAG 1 Om projektet STRATEGISK TILLGÅNGSFÖRVALTNING I FJÄRRVÄRMEFÖRETAG Projektet sy ar ll a skapa kunskap om verktyg, beslutsstödsmetoder och
Läs merCampylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter
Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och
Läs merÖversyn av avelsmålet Avelsmål 2017
Översyn av avelsmålet 2017 Avelsmål 2017 1 Återkommande översyn av avelsmålet Det genetiska framsteget beror huvudsakligen på kvaliteten på de använda tjurarna Övergången från avkommeprövade tjurar till
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs mer