NXTeam forskning 2011 Mjölk

Transkript

1 NXTeam forskning 2011 Mjölk Säker mjölk snabbt och billigt! 1

2 INLEDNING Vi har valt att forska om mjölk. Därför att: Det är vanligt Något alla dricker, dagligen Det används i annan mat Den har en lång kedja Blir fort dålig Vi har undersökt mjölken från det att kon äter foder till att den står på bordet. Den enskilt största boven i dramat är mastit, juverinflammation hos kor. Den förstör mjölken, kostar mycket pengar för bönderna, är smärtsam för kon och kan göra människor sjuka om de dricker mjölken. I detta arbete vill vi beskriva mastit, dess faror, vad som görs idag, möjliga lösningar samt presentera vår egen uppfinning Farmometern. Problemformulering Hur kan man snabbt och billigt upptäcka mastit innan infekterad mjölk kommer ut och blandas med övrig mjölk i ladugården? Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att hitta en lösning för att upptäcka mastit innan mjölken blir förstörd. Metod Vad är mastit? Hur uppstår mastit? Varför är mastit farligt? Vad kan man göra och vad görs idag? Vi började med att undersöka hela mjölkens väg och studera vilka faror som uppstår under vägen, innan vi valde att forska om mastit. Vi har använt blädderblock och brainstormat tillsammans. Vi har sökt på internet med varsin dator och redovisat för varandra, intervjuat en bonde, två veterinärer och ringt 16 olika forskare, på SLU, SVA, Eurofins och Herd Navigator. Vi har också varit på mejeriet i Sundsvall på studiebesök. Några har också varit till en bonde och till affärens mejeridisk. Vi har också gjort en prototyp som vi testat på mjölk med olika salthalt. BAKGRUND Vad är mjölk Mjölk är en vätska som kommer från honor hos däggdjur. Den är till för att ge näring till deras ungar när de är små. För att kon ska kunna producera mjölk måste den föda minst en kalv varje år, eftersom kon enbart ger mjölk tio månader efter varje nyfödd kalv. Kalven ges 2

3 ibland mjölkersättning, antingen direkt eller efter en viss tid, för att mjölken från kon ska kunna tas om hand tidigare. Det gäller inte råmjölken, den ges till kalven för att ge kalven ett immunförsvar innan den har ett eget försvar. Råmjölken stelnar mycket snabbare än vanlig mjölk så den får inte gå med i den vanliga mjölken när den skickas till Mejeriet och pastöriseras. Efter ett tag övergår kalven till att leva på hö och foder. Mjölk är en bra källa till kalcium, B-vitaminer och högvärdigt protein. A och D är fettlösliga vitaminer som inte finns i mager mjölk som därför måste berikas med dessa vitaminer. Ingen annan råvara än mjölk ger alla dessa näringsämnen på en och samma gång. Det är därför mjölken är så nyttig. Förutom vatten består mjölk främst av kolhydrater (i form av laktos), protein och fett. Mjölkens väg Kon äter När man skördar bete kan en massa saker gå fel bland annat kan det vara miljögifter i höet, det kan vara aluminiumburkar och gifter från konstgödsel. Gifter förs över till mjölken och kommer till oss människor. Senare äter kon och då kan ännu fler saker gå fel som att aluminiumburkarna blir strimlade och skär upp kons mage och ibland så maler man ned andra kor i maten vilket gör att kon kan få galna kosjukan. Kons foder och regler för foder kontrolleras av jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. EU och WHO har också regler för foder och besprutning. Kons hälsa Det kan vara svårt att se om kon är frisk men några sätt är att: kon har variga, svullna eller missfärgade spenar och ljuver eller att det kommer blod i mjölken. En sjuk ko lägger sig ofta ner. En ko kan få influensa, men det vanligaste problemet är problem med juvret juverinflammation/ mastit. Det är det vi har forskat om, se rubriken mastit. Mjältbrand, brucellos/bangs sjukdom, mul- och klöv sjuka och TBC är alla sjukdomar som kan smittats till människor. En sällsynt och känd sjukdom är galna kosjukan eller BSE. Galnako-sjukan är en dödlig sjukdom som drabbar kor och heter bovin spongiform encefalopati på latin. Sjukdomen kan bero på att man i djurfodret har malt ned smittade djur av samma ras som sedan blir mat åt friska kor. När man upptäckte detta i slutet av 80-talet blev det olagligt att utfodra nötkreatur med kött- eller benmjöl. Symptom för galnako-sjukan är beteende förändringar t.ex. att kon 3

4 börjar sparkas, vill isolera sig och blir ljud och beröringskänslig. Om man tittar på smittade djurs hjärnor i mikroskop ser man små svampiga fläckar djuren går dessutom ner i vikt och producerar mindre mjölk. Om man vill få mjölken drick bar igen behövs en upp värmning på den till 133 C under 20 min i 3 bars tryck. Det finns inga bevis för att mjölken kan föra sjukdomen vidare. I första hand kontrollerar bonden kons hälsa han märker att kon är sjuk igenom att den beter sig konstigt och i värsta fall lägger sig ner. Då ringer man veterinären. Distriktsveterinären besöker bondgården och kollar alla kor med jämna mellan rum. Varje månad tar också bonden mjölkprov från varje ko som skickas till labbet för analys. Då får man reda på bakterier, celltal, protein och fett i mjölken. Kon mjölkas Kon mjölkas två gånger om dagen. En mjölkko ger liter per dag. Den kan mjölkas manuellt eller med en mjölkningsrobot. Vid manuell mjölkning mjölkar man först ut lite mjölk i ett kärl och kollar att det inte är var eller blod i mjölken. I en mjölkningsrobot tas några tester. Det är viktigt att göra rent spenarna noga innan mjölkningen. Bonden vi besökte gjorde det med såpvatten. Annars kan bakterier och smuts komma in i mjölken och i kons spenar och leda till juverinflammationer. De största riskerna på bondgården är att man inte underhåller mjölkmaskinen (byter packningar ) så att gammal mjölk blir kvar och att spenarna kan vara smutsiga och om de är det så kan de bli sjuka ganska ofta. Mjölkrummet Mjölken åker med små mjölkpipelines från mjölkmaskinen till mjölkrummet. Där hamnar den i tanken och kyls ner till en temperatur på 3-4 grader. I mjölkrummet måste man vara redo för strömavbrott, man måste rengöra maskiner och rör, hålla koll på temperaturen i tanken och undvika att mjölken kommer i kontakt med människor. Om tanken är smutsig får mjölken massa bakterier och om man inte märker det så måste man skicka ut radiosändningar och berätta att mjölken är dålig. Efter är det viktigt att diska mjölkmaskiner och hela mjölksystemet. Om man inte har reservkraft måste man slänga all mjölk vid strömavbrott. Mjölkbilen När mjölkbilen kommer tar den prover på mjölken. De skickas till Eurofins laboratorium i Jönköping. Proverna 4

5 ska helst vara klara innan mjölken kommer till mejeriet. I mjölkbilen måste man också hålla koll på temperaturen och rengöra tanken. noga. Mjölkbilen hämtar mjölken varannan dag och hämtar mjölk från flera gårdar i samma tank, det finns liter i en tankbil. Det gör att mjölk från olika gårdar blandas och är antingen mjölken dålig eller kon sjuk så blir all mjölk förstörd. Mejeriet När tankebilen kommer till mejeriet, tankas mjölken ur och mjölkbilen rengörs med lut 1 % i 80 grader och salpetersyra 1 % i 60 grader. Om tanken är smutsig får mjölken massa bakterier och om man inte märker det så måste man skicka ut radio sändningar och berätta att mjölken är dålig. På samma sätt rengörs mejerianläggningen varje dag. Prover tas från mjölken till laboratoriet. Man kollar fetter och olika bakterier. Den farligaste är bacillucerus, en jordbakterie som sprider sig och växer väldigt fort. Prover med bakterier måste odlas, därför tar det tid att få svar. Man provsmakar också den färdiga mjölken både dag 1 och efter 8 dagar. I mejeriet görs det största jobbet. Där renar man mjölken, man homogeniserar, man kontrollerar mjölken, man pastöriserar mjölken och till slut paketerar man den. Först när mjölken kommer till mejeriet så förvaras den i några stora mjölksilos innan den skickas vidare i några rör för att behandlas. Innan mjölken säljs i butik, behandlas den i olika steg så att den är välkontrollerad och likadan året om: Separering, då grädden tas bort genom kraftig centrifugering. Kvar blir skummjölk. Homogenisering, då mjölken under högt tryck pressas genom små munstycken så att fettpartiklarna finfördelas. Detta förhindrar att mjölken skiktar sig. Pastörisering dödar sjukdomsframkallande och förstörande bakterier, virus och mikroorganismer. Pastöriserad mjölk är uppvärmd och sedan nerkyld. Då dödar man bakterierna som kan göra en sjuk. Mjölken hettas upp till grader under 15 sekunder kyls sedan snabbt. issa bakterier överlever men det r ndå b ttre n opastöriserad id hög pastörisering v rms den till c i 5 s. Låg pastörisering dödar färre bakterier än hög. Hög pastörisering har alltså längre hållbarhet. Vid låg fetthalt t.ex. mjölk så räcker det ofta med låg pastörisering. Vid t.ex. grädde som har högre fetthalt så måste man använda hög pastörisering. Och 5

6 när man fermenterade produkter t.ex. filmjölk, yoghurt etc ska upphettas till c i min porer av acillus ereus överlever pastörisering å kr vs en tuffare behandling ör att ta bort dessa sporer kr vs (ultra hög temperatur) å hettas mjölken upp till - c i 1-4 s. Då blir mjölken steril och kan till och med förvaras i rumstemperatur. Varför högpastöriserar men då inte alla mjölk? Jo, den blir ju steril, smakar sämre, känns mindre genuin och dessutom blir den snabbare förstörd med snabb bakterietillväxt när den väl är öppnad. Att dricka opastöriserad mjölk direkt från kon kan vara farligt. Det kan finnas farliga bakterier och sjukdomar som vi tror är utrotade, E.kolibakterier och gravida kvinnor kan få missfall. Vitaminisering, mjölktyper med lägre fetthalt berikas med främst A-vitamin och D- vitamin för att ersätta den bortseparerade gräddens näringsinnehåll. Standardisering, då en del av grädden åter blandas i skummjölken för att få den önskade fetthalten i den färdiga mjölken, exempelvis standardmjölk, mellanmjölk och lättmjölk. Nu är det dags att förpacka den färdiga mjölken i olika förpackningar. I Arlas mejeri i Sundsvall gör man ,5 liter mjölk och liter mjölk/timme. Här datumstämplas mjölken med hållbarhetsdatum, 8 dagar, som bränns fast på förpackningen. Sedan förvaras alla mjölkprodukter i kylrummet tills en kylbil hämtar den och skjutsar mjölken till affären. I kylrummet hålls en temperatur på 3-4 grader. Kallt! De största farorna på mejeriet är om pastöriseringen går fel eller att rester från rengöringen med lut och salpetersyra blir kvar. Då måste alla slängas och upptäcker man det för sent måste man stoppa försäljningen och gå ut och varna människor i radio. Skulle det bli slut på ström så att värmen stiger, då måste allt slängas och rengöras. Affären På vägen till affären är det viktigt att kylan är den rätta i bilen. Det kontrolleras när den kommer fram. I affärens kyldisk ska det vara 0 grader. Hemvägen Den största risken är när vi handlat mjölken och ska ta hem den. Särskilt om det är varmt. Då kan mjölken bli sur eller få kortare hållbarhet. Hemma Hemma måste mjölken vara i kylskåpet annars blir den sur. Det är nog det vanligaste problemet med mjölk. Om någon dricker direkt ur paketet kan det bli bakterier och smuts som förstör mjölken. 6

7 Mjölkens faror Mjölk är en väldigt utsatt produkt för sjukdomar och andra hälsofaror. Däremot är den väldigt god! Det är många steg i produceringen av mjölk, därför kan den vara en hälsofara om den inte hanteras på rätt sätt. Opastöriserad mjölk är farligare för hälsan än pastöriserad mjölk (läs texten om pastörisering). De olika sjukdomarna är listade under: Mikrobiologiska faror Salmonella (en sorts magsjuka) Staphylococcus aureus (kan orsaka matförgiftning) Pastöriserad också Bacillus Cereus (matförgiftning) Pastörisering också Listeria monocytogenes (kan orsaka listeria, som kan leda till missfall) Patogena E.coli (en sorts infektion) Kemiska faror Allergener och biogena aminer (en speciell sort av bakterier som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp) Faror för spannmålet finns också, framför allt mykotoxiner, ett gift som bildas av olika giftiga mögelsvampar som växer på livsmedel och annat organiskt material. Varför surnar mjölken? Mjölk surnar på grund utav att bakterier omvandlar det naturliga mjölksockret till mjölksyra. Därmed sjunker ph-värdet, och det får proteinerna att klumpa ihop sig. Det är därför den sura mjölken blir tjockflytande. Många bakterier kan inte leva i sura mjölkprodukter, som filmjölk eller yoghurt, som har ett ph-värde på ca 4,5. Syrad mjölk håller därför mycket längre än den färska. Vissa bakterier saknar liksom vissa människor förmågan att bryta ned laktos. De flesta mjölksyrebakterier är fullkomligt harmlösa för oss människor. Vissa har kommit med teorier att om man lägger ner en mjölkbit i glaset så blir mjölken inte sur. Det finns däremot ingen logisk grund till teorin, eftersom bakterierna vill åt mjölksockret, laktos. De flesta mjölkprodukter innehåller ca 3,5 gram kolhydrater per 100 gram, varav i stort sett allt är mjölksocker. Det motsvarar ungefär 17 sockerbitar per liter. En tillsatt sockerbit kan lägga grunden för bakterier som inte skulle kunna bo i mjölken annars, eftersom de saknar förmågan att bryta ned laktos. Ur hälsosynpunkt är det ingen fördel, för då blir mjölken förstörd i stället för syrad. De harmlösa mjölksyrebakterierna riskerar att ersättas av farliga bakterier. 7

8 MASTIT Vad är mastit? Kornas juverhälsa är väldigt viktig för mjölkens slutgiltiga kvalitet. Mastit är en inflammation i juvret hos kor (som mjölkstockning hos ammande mammor). Det finns flera olika typer av bakterier som orsakar inflammationen ex. Staphylococcus aureus, Escherichia coli (E. coli), olika Streptococcus spp och Proteus spp. Den farligaste är Staphylococcus aureus. Korna får mastit när det är dålig hygien i omgivningen. Inflammationen kommer av att smuts och bakterier Juver hos ko med mastit, svullen, blå och sned. kommer in i juvret vid mjölkning. Slitage på spenar, trampskador från klövar, ligg- och hassår, kyla och drag eller bett, kan bilda skador som ger upphov till infektion. Mastit kan också smitta mellan djur i ladugården. 1 Varför är det farligt? Vid mastit blir det bakterier från inflammationen i juvret kvar i mjölken vilket kan göra oss människor sjuka. Att dricka mjölk från en mastit ko är inte dödligt men kan ge oss en rejäl magsjuka. Inte heller kalvar ska dricka mjölken. Har kon rejäl mastit syns det på varklumpar, blod och missfärgningar i mjölken. Mastit är den allvarligaste produktionssjukdomen hos mjölkkor. Vid mastit så förändras sammansättningen i mjölken och förutsättningarna att tillverka mjölken påverkas negativt. Mjölkens sammansättnig och dess egenskaper ändras drastiskt, på ett negativt sätt. Andelen proteiner och enzym förändras och nedbrytning av kasein (huvudbeståndsdelen i mjölkprotein som behövs för att göra ost) leder till minskat ostutbyte, effekter på smak (den blir bitter) och textur hos osten och lägre hållbarhet hos flertalet mejeriprodukter. Den ekonomiska konsekvensen gäller både för producenten (bonden) och för de som sedan hanterar mjölken (mejeriet). Mastit innebär också ett lidande för den sjuka kon. Vid akut mastit kan kon til och med dö om den inte får snabb behandling. I vissa kor med mastit kan man även hitta rester från gamla antibiotikabehandligar. Därför arbetar både myndigheter och mejeriföretagen med frågor som rör analyser och kontrollsystem för antibiotikarester i mjölken. Hur upptäcks den? Är kon mycket sjuk upptäcker man det på var, klumpar och blod i mjölken. Det ser bonden med ett tränat öga om han provmjölkar för hand. Kons spenar kan också bli blåa, svullna och missformade. Om kon har feber har den akut mastit och måste omedelbart behandlas för att inte dö. Varje månad tar bonden prov på varje ko och skickar på analys. Det är det vanligaste 1 Mjölk. Produktion och ekonomi, s.186 8

9 sättet att upptäcka mastit. Subklinisk mastit kan inte upptäckas med ögat. Då försämras mjölkens egenskaper och fungerar inte för att göra ost. Finns mer bakterier blir mjölken farlig och kan göra människor sjuka som dricker av den. Man kan få magsjuka på grund utav bakterier. Men, man dör inte. När man ska scanna efter mastit så brukar antalet vita blodkroppar vara det man mäter, såväl på konivå som tankmjölksprov. En ko med mindre än celler/ml är oftast frisk. En ko som har celler/ml kan vara sjuk, men en ko med mer än celler /ml kan också vara frisk. När en ko blir sjuk kan celltalet öka till flera miljoner. I tankmjölk har dock sammanbandet mellan celltal och kvalitet visat sig vara relativt lågt. Inte heller på konivå är det säkert, eftersom en ko kan ha mastit i bara en spene. Det är inte heller säkert att ett högt celltal betyder mastit eller att lågt celltal betyder att kon är frisk, det påverkas också av årstid, ålder, kost, ras och när kon kalvade senast. Hur behandlar man den nu? Man behandlar den med antibiotika. Det är däremot bäst att inte behandla korna i onödan med antibiotika om man inte märker någon skillnad på mjölken. Om det inte blir någon skillnad på mjölken kallas det för subklinisk mastit, alltså osynlig mastit. Behandlingar av subklinisk mastit är oftast inte nödvändiga, eftersom kon ofta självläker. Man förebygger mastit lättast med hjälp av noggrann mjölkhygien, strikt mjölkningsordning samt utslaktning av kor med ständigt höga celltal. Vad är de ekonomiska konsekvenserna? Det är också farligt för bönderna om allt för många kor får mastit. Om mjölken har hunnit hamna i tanken så har den redan börjat blanda sig med den friska mjölken. När detta händer så måste man slänga all mjölk i tanken. Den totala kostnaden för alla mejerier och bönder när det gäller mastit per år är 192 miljoner kronor. Den ekonomiska kostnaden kan bli hög om man inte vidtar åtgärder i tid, men det kostar också att fixa alla åtgärder. Därför är det viktigt att man jämför den kostnaden med priset som man måste betala om kon får mastit. Kostnaderna är: Veterinärer och Behandling, ökat arbetsbehov, reducerad mjölkproduktion och ökad risk för utslagning. Den faktor som kostar mest för bonden är den minskade mjölkproduktionen. MÖJLIGA LÖSNINGAR Mastit kostar kr per år för svenska bönder (det är väldigt mycket). Den gör kor sjuka och förstör mjölken och kan göra oss människor sjuka. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt hitta mastit hos kor och infekterad mjölk. Vi har spånat på olika möjliga lösningar, undersökt och avfärdat följande lösningar: Bakterier Mätning av bakterier i mjölken är det säkraste sättet att upptäcka mastit, men bakterier måste odlas i flera dagar och man måste söka efter alla olika bakterier som kan vara orsaken. Celltal 9

10 Går ut på att man räknar antalet vita blodkroppar i mjölken. Normalt ligger det på /ml. Blir det högre är kon förmodligen sjuk men behöver inte vara det. Det kan vara övar /ml utan att den är sjuk. En sjuk ko kan ligga på flera miljoner celler/ml. Men denna lösning har man forskat på sedan 70-talet och det finns redan några modeller 2. Enzymer När kon får en inflammation så billdals enzymer som en del av immunförsvaret. Dom ska försöka repparera inflammationen. Dessa kan man mäta med hjälp av stickor, liknande dom man har vid urinprov. Men denna lösning finns redan 3, vill man ha en riktigt bra celltalsräknare kostar det ca kr Akutfasprotoiner Akutfasprotoiner är en del av emunförsvaret. När kon blir sjuk börjar kon att producera akutfasprotoiner som bl.a. hamnar i mjölken. Detta finns idag men tar 8min att genomföra för varje test. Detta verkar vara en säker framtidsmodell. RNA RNA är som ensträngat DNA. RNA finns främst i virus och en-cellade organismer. Men bara för att kon har mastit så måste den inte ha RNA i mjölken. Laktos När kon får mastit sjunker laktoshallten i mjölken. Detta kan man kolla med IR-ljus och sedan räkna antalet laktosceller i mjölken. Detta finns dock sedan en kort tid tillbaka. Bestrålning Man skulle kunna bestråla mjölken för att säkra dess kvalité. Men inom EU är bara bestrålning av kryddor tillåtet trots att WHO,FAO och IAEA 4 anser att det inte är farligt. UV-ljus Att man ska ta och lysa med UV-ljus i mjölken så man kan se eventuella fel på mjölken. Men det krävs stora föroreningar i mjölken om man ska kunna se någon skillnad. Lukt Att man tar en artificiell näsa som ska ta och lukta på mjölken, men den tekniken finns inte i nuläget. Genmanipulering Idag görs redan det. Man tar dom kor som har mins chans att få mastit och avlar vidare på dom,(tjurar kan inte få mastit). Ultraljud Med ultraljud skulle man kunna se förändringar juvret men det måste vara stora förändringar för att man ska kunna se dem. Då är det för sent. 2 T.ex. de Lavals DCC. 3 Herd navigator 4 Värds hällso organisatjonen, FNs matorgan, FNs strålsäkerhetsasmyndighet. 10

11 VÅR LÖSNING Vi har sökt en lösning för att tidigt upptäcka om en ko har mastit och hindra att infekterad mjölk kommer ut och blandas med övrig mjölk i ladugården. Vi ville hitta en lösning, lika enkel som att ta ett urinprov, där vi testar mjölken innan mjölkningen sätter igång. Hur upptäcker vi mastit? När en ko får mastit så blir det en inflamatjon i juvret och som skadar dom sekretoriska cellerna, alltså mjölkkörtelcellerna som producerar mjölken. Då läcker det ut cytoplasma från cellen som innehåller salter, bland annat Natrium och Klorid joner. Inflammationen kan också skada tight junken, den hinna av tätt sammanfogade epitetceller som skiljer mjölken och blodet åt och som ska hindra vissa ämnen att passera. När blod-mjölkbarriären försvagas kommer natrium och kloridjoner in via blodet (osmos). Mjölk innehåller vatten. Rent H 2 O kan inte leda ström, men saltvatten kan. Så om man mäter det elektriska motståndet i mjölken så skulle man kunna se om kon har mastit. 5 Alltså om salthalten ökar minskat motståndet i mjölken, om salthalten sjunker så ökar motståndet i mjölken. Logiskt eller hur? Hur mäter vi? Att mäta motståndet är inte svårt. Detta kan enkelt göras med två metallbitar och en VÄLDIGT enkel dator (vi pratar om väldigt billiga saker, mer simpel än en NXT-enhet). Den har ett gränsvärde inlagt i sig så om det överskrider det värdet larmar den. Observera att man bara mjölkar ur en liten del, 0,5 dl, i mätinstrumentet först. Där mäts motståndet. När man vet att kon är frisk startar mjölkningen så att man sliper blanda bra och dålig mjölk och få ut den dåliga i mjölkpipelinen och mjölktanken. 5 Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU, 11

12 Hur larmar vi? Om salthalten är för hög larmar apparaten. På vår prototyp skriver nxtenheten underkänd mjölk eller godkänd mjölk. Vår lösning skulle inte bara fungera på mjölkningsrobotar utan även på vanliga mjölkmaskiner (vilket är bra för en mjölkningsrobot kostar över,2 miljoner ) Om den sitter på en vanlig mjölkmaskin så är alltid bonden där när korna mjölkas så då räcker det med att det piper Exempel på app till bondens mobil. eller blinkar, men om man har en mjölkningsrobot så är inte alltid bonden där. Då måste man kunna nå bonden på ett annat sätt. Därför kan man ställa in den på att t.ex. skicka ett SMS. Det går också att ladda ner en APP till telefonen som kan bland annat larma om en ko är sjuk och kontrollera t.ex. mjölkningsroboten. Om apparaten larmar så slutar den att mjölka den kon. Bonden får då titta på kon och besluta om man ska ringa en veterinär eller inte. Eftersom vår metod är en indirekt metod tas nu ett nytt och säkrare test, t.ex. en bakterieodling, för att ställa en säker diagnos. När kon anses vara frisk så kan man mjölka den igen. Vad behövs mer? Den måste testas och det måste tas fram siffror. Vi vet inte vart gränsvärdet ligger, om det finns ett gränsvärde som är lika för alla kor eller om man måste programmera en dator med Artificiell intelligens, som jämför varje kos värde mot tidigare mätningar. Vi behöver helt enkelt göra fältstudier. AVSLUTNING Vi har lärt oss massor under vårt forskningsuppdrag om mjölk: Vi har lärt oss allt om mastit och hur man håller mjölken ren och säker Vi kan hela mjölkens produktionskedja. Vi har lärt oss att man måste ha skyddskläder för att vi inte ska vara mellanhanden mellan den dåliga mjölken och den bra mjölken som förvaras separat. Man måste ha hårnät men inte skäggnät. Nils har lärt sig göra bildspel Isak har lärt sig prata engelska med en massa professorer (16 st) han ringt. En del forskare är mer samarbetsvilliga än andra. Vi har tränat på att skriva rapport Vi har övat vårt tålamod när vi försökt få tag på folk till studiebesök och veterinär. 12

13 Vi dricker från och med nu ren och lågpastöriserad mjölk. Och vi lämnar den inte framme på diskbänken. En forskare måste ha tålamod. De flesta lösningar som vi kommit på visade det sig vid närmare undersökning att någon annan redan forskade på eller hade en prototyp eller färdig produkt. Samtidigt finns problemet kvar för ingen lösning är tillräckligt bra och billig för att kunna användas av alla och alltid fungera. 13

14 Källor: Litteratur Nelson, Ylva, Tre metoder för diagnos av mastit i fält, examensarbete 2004:50, Veterinärmedicinska fakulteten SLU Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU. Hedenius, Axel (red). Mjölk. Produktion och ekonomi. LT:s förlag, Borås (1979). Webbsidor okt okt okt okt okt

15 %AAriserad_mjo%C2%A6%C3%AAlk.pdf Personer (telefonintervjuer): Olle Selander Ramind Lövgren Hanna Elöf Elisabeth Bagge Burge Eriksson Inger Andersson Maria Åkerstedt Anne Lundin Karina Gånheim Camilla Björkman Mikael Berg Eurofins (Företaget i Jönköping som kontrollerar mjölken från mejerierna) Eurofins Eurofins De Laval (Tillverkare av mjölkningsrobotar, maskiner mm) Produktansvarig för DCC på De Laval SLU (Statens lantbruksuniversitet) SLU SLU SLU SLU Professor SLU 15

16 Kersti Larsson Ulrika Granlund Martin Sigurd Lotta Andersson Fernando Mazeris SLU Labb-Veterinär SVA (Statens veterinärmedicinska anstallt) Nivrenaskolan Sundsvall Lantbruksdjursenheten Jordbruksverket Produktdirektör Herd Navigator Studiebesök Stig Hagengran KG Andersson Daniel Boström Studiebesök och intervju med Milkobonde i Vallsta, Hälsingland. Isak och Gabriel 4 november Studiebesök på Arla mejeri i Sundsvall den 31 oktober. Nils, Martin, Ludvig, Isak, Gabriel, Oliver. ICA Maxi Birsta, Gabriel och Oliver 15 oktober 16

17 Bilaga 1 Hej Ludvig & co! (Mailsvar från veterinär) 1) Läs på denna länk om kosignaler: 2) Kor kan bli sjuka av påverkan utifrån (t.ex. bakterier, virus, gifter, olyckshändelser) och av påverkan inifrån (obalans i kroppens funktioner googla t ex på e vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna ) 3) När en ko är sjuk ska man rådgöra med sin veterinär. 4) Vanliga problem med mjölkkor är t.ex. mastit, klövsjukdomar och kalvningsförlamning. Googla på dessa ord så hittar ni mer information. 5) De vanligaste mjölkkoraserna i Sverige är SRB (svensk röd och vit boskap) och SLB (svensk låglandsboskap = Holstein). Andra, mindre raser är Jersey och fjällnära boskap. Ni kan googla på raserna för att komma till rasföreningarnas hemsidor med mer information. Det finns också köttkoraser. Dessa får inte alls lika mycket mjölk i juvret, men har mer muskler = kött. Googla t.ex. på Hereford eller Charolais. 6) Honkalvarna (kvigor) sparar man ofta för att de ska bli nya mjölkkor. Hankalvarna (tjurar) föds oftast upp för att slaktas och bli kött. 7) Jordbruksverket gör inte några kontroller, men länsstyrelsen i varje län har hand om kontroller för bl.a. djurskydd. Kontakta länsveterinären i det län där ni bor och be honom eller henne berätta mer! 8) Mjölk är en nyttig dryck googla på drick mer mjölk et r dock viktigt att mjölken pastöriseras innan man dricker den (googla på pastörisering ) Om man inte gör det finns det en risk att man kan få i sig skadliga bakterier. En smitta man pratar ganska mycket om just nu heter EHEC googla på den! 9) Mastit är en inflammation i juvret. En inflammation kan man få t.ex. av överansträngning (jämför t.ex. med en muskelinflammation om man har spelat fotboll) eller av bakterier (kallas då också för infektion). 10) Det vanligaste för att bota mastit är att veterinären behandlar med antibiotika, t.ex. penicillin. 17

18 Bilaga 2 Frågor om mjölk intervju med bonden Stig Hagengran Hur vet du att maten till kossorna är OK? Analyser av myndigheter och olika rekommendationer och krav. Hur upptäcker ni att en ko är sjuk? Vad gör ni då? Den beter sig konstigt och i värsta fall lägger sig ner. Då ringer man veterinären. Vem/hur kontrollerar mjölken? Mjölkbilen gör tester varje gång den ska hämta mjölken och skickar till ett laboratorium. Analysen ska vara klar innan mjölken kommer ut ur mejeriet. Om mjölken är dålig så tappar man ut den. Hur gör ni när ni mjölkar? Vi tvättar av spenarna, provmjölkar i ett kärl för att se om mjölken är ok och sedan sättar vi på mjölkmaskin. Hur förvarar ni mjölken? en förvaras i en tank d r temperaturen högst får vara C och stannar i 1-2 dygn. Är era maskiner rena? i diskar de efter varje mjölkning Är mjölkbilen ren? Den diskas också och genomgår tester. Vad kan hända vid strömavbrott? Man är skyldig att ha ett uttag för att kunna koppla in en anan strömkälla t.ex. et dieselaggregat men ibland så får man inget och då måste man tappa bort mjölken Vilka temperaturer är viktiga när man producerar mjölk? Mjölken ska från att kon mjölkas på en timme komma ner i C. Vilka risker finns för människor och djur? Om mjölken skulle bli förstörd så kan man bli magsjuk eller något liknande. 18

19 Bilaga 3 Intervjufrågor till SLU-Personerna Finns det några nya forskningstrender inom området? Finns det någon statistik om hur vanligt problemet är? Skulle det gå att skanna med som man gör med kvinnor, Ultraljud? Nano? Genmodifiering? Nytt Vaccin? Resultat av telefonintervjuer Det skulle gå att analysera mastit med hjälp av Enzymen som frigörs när det blir en inflammation. Det går även att kolla celltalet (antalet vita blodkroppar). Om celltalet är för högt så reagerar indikation. Båda metoder skulle ge resultat på under 5 sekunder. Idag finns en maskin som kallas Herd Navigator som tar ett prov med en engångssticka som liknar de som används vid urinprov, sedan tar en kamera och kollar färgen och skickar informationen till en dator med AI(artificiell intelligens) som fattar beslut om mjölken är dålig eller inte. Bilaga 4 Intervju ICA maxi stormarknad Birsta Daniel Boström MJÖLK Hur vet man att Mjölken är bra i affären? Man kollar temperaturen! Hur vet man att mjölken inte blir dålig på vägen dit? Man kollar temperaturen i kylbilen! Hur många grader är det i kyldisken? Temperaturen är 0-8+ Celsius i kyldisken! Vad gör man med mjölken om den blir varm? Om mjölken blir varm så slänger man den! Gabbe och Oliver 19

20 Bilaga 5 Foto dokumentation provtagning, provresultat hos Milkobonden. 20