Samma celltal, nya bakterier?

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än förr i Sverige. Samtidigt får vi veta att nygamla juversmittor har fått en renässans och att helt nya bakterier omnämns som förmodat bakomliggande orsaker. Vad beror detta på och vad behöver vi göra för att förebygga en negativ juverhälsoutveckling? Celltalen Det senaste decenniet har celltalen i svensk mjölk uppvisat en stigande trend. Åren steg således celltalet i levererad mjölk i Sverige med 18 procent. Samtidigt har mastitbehandlingarna gradvis minskat så att vårt land 2010 hade en internationellt sett mycket låg behandlingsincidens på under 15 procent. Av detta kan vi dra slutsatsen att antingen så upptäcker vi inte alla mastiter längre eller också orsakas en allt större del av celltalen av subkliniska mastiter, så kallade celltals- kor, som inte är synligt sjuka. I bägge fallen indikerar emellertid celltalen en oönskad juverhälsoutveckling i landet. De stigande celltalen är bakgrunden till att Svensk Mjölk för ett år sedan startade projektet Friska Figur 1: Celltal i levererad tankmjölk över tid i Nordiska länder (NMSM statistik). Juver i tanken. Möjligen som en följd av detta bröts den stigande celltalstrenden i levererad mjölk det senast året och minskade istället med 1,5 procent (Figur 1). Frågan om det är samma celltal kan därmed på sätt och vis besvaras med nej. Celltal är visserligen alltid celltal och en korrekt värdering av juverhälsan i besättningarna. Men celltalen i Sverige har inte varit likadana över tid utan stigit kontinuerligt åren Bakterierna Fördelningen mellan olika juverbakterier som orsakar mastiter och celltal undersöks regelbundet en gång varje årtionde av SVA i Uppsala. Hittills har mönstret inte överraskat och även i de senaste kartläggningarna framgår att svenska kor i stor utsträckning fortfarande drabbas av kobundna juverinfektioner (Figur 2 och 3). Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kalllas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. Smittan kan bli kvar under lång tid i besättningen i tidigare infekterade kors juver. Vid kobundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom utslaktning av kroniskt infekterade kor. Typiska kobundna juverbakterier är Staphylococcus aureus (S. aureus) och Streptococcus agalactiae (SRA). De miljöbundna juverbakterierna kallas så eftersom de smittar från omgivningen i besättningen till kon, oftast mellan mjölkningarna. Smittan överlever i det här fallet i besättningsmiljön, som i strömedel, smuts, träck, foder och vatten. Vid miljöbundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom att ha en torrare och renare miljö överallt där kor ligger, mjölkar, dricker och äter. Näringsför- 14 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Figur 2: Bakteriefördelning vid akut klinisk mastit i Sverige (Ericsson-Unnerstad et al 2009). Figur 3: Bakteriefördelning vid subklinisk mastit i Sverige (Persson et al 2011). sörjning och mineralbalans är också viktigt eftersom dessa bakterier företrädesvis angriper kor med nedsatt motståndkraft. Typiska miljöbundna juverbakterier är Klebsiella och E. coli. Figur 4 kan tjäna som stöd när man väljer vilka riskfaktorer som i första hand bör angripas utifrån vilka smittämnen som dominerar i besättningen. Ingen bakterie är bara det ena eller det andra och specialfall förekommer. I princip gäller att ju längre till vänster i figuren som bakterien återfinns desto högre sannolikhet för kobunden smittspridning och ju längre till höger desto högre sannlikhet för att miljön är smittans reservoar. Nya bakterier? Det har nog inte undgått någon att flera svenska gårdar drabbats av celltalsproblem till följd av infektioner med den mycket smittsamma Streptococcus agalactiae (SRA). Trots det är bakterien inte alls ny i landet, vilket också framgår av Figur 2 och 3. SRA var faktiskt en av de allra första identifierade juverbakterierna och sannolikt den allra vanligaste orsaken till akut mastit i Sverige för år sedan. Men med tillgång på penicillin och möjlighet till juverhälsogruppering kunde den relativt lätt kontrolleras. Det som nu har inträffat är att bakterien sprids på en gård utan att orsaka akut mastit och därför lyckas infektera en stor mängd av korna innan detta upptäcks. Inte minst i lösdrifter med eller utan robotmjölkning har detta varit fallet i Sverige. Fortfarande är SRA mycket känslig för penicillin, starkt kobunden och mycket smittsam vilket betyder att den i princip går att kontrollera effektivt med hjälp av fyra strategiska åtgärder: Identifiering av smittbärare. Utslagning av kroniskt infekterade kor. Behandling och isolering av nyinfekterade kor. Smittskyddsgruppering av mjölkning och kalvningsutrymme. Svensk Mjölk och SVA har genomfört en första kartläggning av hur omfattande spridningen av SRA är på robotgårdar och bland stora lösdrifter med hjälp av tankmjölksprover och PCR-analyser. Prevalensen på besättningsnivå befanns ligga på knappt 8 procent (Figur 5). Eftersom ett enstaka prov kan vara falskt negativt är den verkliga prevalensen sannolikt något högre. 15 Svensk Mjölk

3 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN En bakterie som också låtit tala om sig den senaste stallsäsongen är Mycoplasma bovis. I december isolerades den för första gången på en mjölkgård i landet vid en rutinkontroll i samband en PCR-analys vid smittsanering för SRA. Eftersom bakterien våren och sommaren 2011 ledde till ett allvarligt sjukdomsutbrott med mastiter och ledinflammationer på kor i Danmark togs detta första fall på stort allvar. Trots att ett par tusen prover nu är tagna med PCR-teknik som kan detektera bakterien i mjölk har emellertid hittills under 2012 inga ytterligare fall påträffats. Att Mycoplasma bovis inte hittats tidigare i Sverige kan bero på att bakterien är mycket svår att odla på konventionellt sätt. Det troligaste är trots allt smittämnet funnits i landet sen tidigare men att det normalt inte förorsaker sjukdom på i övrigt friska och livskraftiga kor. För närvarande pågår en undersökning i samverkan med Svenska Djurhälsovården och SVA eftersom Mycoplasma bovis också isolerats hos kalvar med svår lunginflammation. Det kan vara så att bakterien finns subkliniskt hos svenska kalvar och därmed utgör en smittreservoar som under särskilda omständigheter kan ge mastit hos vuxna kor och lunginflammation hos kalvar. Så även på frågan om det invandrat några nya mastitbakterier till Sverige blir svaret faktiskt nekande. Att vi nu känner till att ganska många av AMS-gårdarna och de stora lösdrifterna faktiskt har SRA-kor i besättningen beror främst på införandet av den nya och känsligare PCR-tekniken som kan identifiera förekomsten av en smittad ko på 100 i ett tankmjölksprov. Sammanfattning och slutsatser Celltalen i Svenska besättningar har uppvisat en stigande trend under en tioårsperiod. Det är inga nya riskfaktorer som ligger bakom, bara välkända rutiner som behöver göras bättre i de större lösdrifterna med eller utan robot. Den till synes ökande förekomsten av ovanliga och nya smittämnen beror främst på förbättrade och känsligare analysmetoder. Hörnstenar för att vända juverhälsoutvecklingen: Optimerad mjölkning. Torrt och rent överallt kring spenarna. Skydd av friska kor längs hela livslinjen. Foderbalans och mineralförsörjning. Fokus på tiden kring kalvning. Figur 4: Olika mastitbakteriers smittspridning (Landin 2011 e. Cook 2005) 7,6 % Figur 5: Streptococcus agalactiae (SRA) i Sverige, prevalens på besättningsnivå (Landin 2012) Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd vid Svensk Mjölk. Han blev veterinär 1982 och har arbetat som både distriktsveterinär och som chefveterinär. Från 2001 har Håkan jobbat på Svensk Mjölk AB, det senare övergick i anställning Han var fältansvarig för Projekt Djurvälfärd och projektledare för KULM Skötsel för Djurvälfärd och Ekonomi. Specialistkompetens i nötkreaturens sjukdomar erhölls För närvarande leder Håkan Svensk Mjölk projekten Friska Juver, Ny Veterinär Roll och FOKUS Mjölkkons Välfärd och Produktion. På fritiden är Håkan känd som en manisk skidåkare på alla ledder och en bolltokig racketsportare som gillar att bli trött. 16 Svensk Mjölk

4 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 1 av 3 Samma celltal, nya bakterier? Det här tänkte jag prata om Samma gamla celltal? Nya farligare bakterier? Vad kan vi göra? Sammanfattning och budskap D&U Uppsala 22 augusti 2012 Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB Det Mörka Hotet Men ändå finns hopp! 252 andel av kor 25% fördelning celltal individprov, mars % 75 % av korna < i celltal 15% % 5% 0% celltal per ml / ' 25'-50' 50'-75' 75'-100' 100'-125' 125'-150' 150'-175' 175'-200' 200'-225' 225'-250' 250'-275' 275'-300' 300'-325' 325'-350' 350'-375' 375'-400' 400'-425' 425'-450' 450'-475' 475'-500' 500'-525' 525'-550' 550'-575' 575'-600' 600'-625' 625'-650' 650'- Svensk Mjölk, Kokontrollen Svensk Mjölk, Kokontrollen Trendbrott i tankcelltalet? Samma celltal? SCC in 1000 per ml Denmark Iceland Sweden Finland Norway Visserligen samma sak men Nya nivåer Större variationer Större mjölkförluster Högre och mer varierande Trenden uppåt bruten? 25 0 Många kor, holstein och AMS riskfaktorer Year 19

5 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 2 av 3 Akut klinisk mastit i Sverige Subklinisk mastit i Sverige annat 2,4% Bl. fl. 4,5% neg. 10,0% S. aureus pc+ 1,5% S. aureus pc- 19,8% neg 23,6% S. aureus pc+ 0,6% S. aureus pc- 16,8% KNS pc+ 5,6% Kol. ö. 0,4% Bl. fl. 19,7% Klebsiella 4,2% KNS 6,2% KNS pc- 10,6% E. coli. 16,0% A.p. 6,0% SRA 0,6% Klebsiella 0,8% E. coli 2,8% SRA 0,2% Sr d 7,8% Ent. spp 0,8% Sr.ö 0,9% Sr u 11,1% Sr d 15,6% Bac. Spp 0,5% A. p. 0,3% Ent. spp 0,8% Sr ö 2,0% Sr u 8,0% Eriksson Unnerstad et al, 2006 Persson et al, 2011 Bulk tank PCR Screenings 932 Swedish herds with AMS and/or > 100 cows Herds with Ct value < 40; 2010 & 2011 Mycoplasma bovis Sampled SRA 7,6 % Strikt kobunden Ett fall på ko hittills i Sverige Diagnostik med PCR på tanknivå Kan ge sjuklighet även hos kalv Smittreservoar? Oklar prevalens i landet Landin et al, 2011 Nya bakterier? Kobundna mastitbakterier dominerar fortfarande Svårare att kontrollera i lösdrifter med eller utan robot Inga nya smittämnen men känsligare analyser Olika bakterier, olika smittreservoar Mastitbakterierna Str. agalactiae E. coli Mycoplasma bovis Klebsiella SAMMA S. aureus Str. dysgalactiae A. pyogenes OLIKA CELLTALSKOR Str. uberis CELLTALSKOR KNS Mjölkning Hygien Riskfaktorer Smittskydd Djurimmunitet Ko till ko Smittspridning Miljö till ko Vi behöver lite mer kunskap Maldi Tof Andra kor Smittreservoar Stallmiljö Landin, 2011 e. Cook,

6 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 3 av 3 Kobundna mastiter SRA sanering LELY AMS, 120 kor Utvärdera Mjölkningen Ekonomin Tidpunkten Identifiera Gruppera Slakta ut Prevalens 75 % Gruppering Negativa PCR-tankprov senaste 20 mån, kg/ko Strikt gruppering och smittskydd Landin, 2011 SRA SLAKT Agalactiae Löftet Miljöbundna bakterier Strikta och konsekventa åtgärder kommer att ge förväntat resultat Alla mastitbakterier Ta med dig detta Samma celltal, bakterier och riskfaktorer Nya analysmetoder ger mer information Tiden kring kalvning! Skydda kon från juverinfektioner när den är som känsligast! Hörnstenar för framgång Mjölkingen Torrt och rent Fokus på tiden kring kalvning 21