Samma celltal, nya bakterier?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samma celltal, nya bakterier?"

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Celltalen är högre än förr i Sverige. Samtidigt får vi veta att nygamla juversmittor har fått en renässans och att helt nya bakterier omnämns som förmodat bakomliggande orsaker. Vad beror detta på och vad behöver vi göra för att förebygga en negativ juverhälsoutveckling? Celltalen Det senaste decenniet har celltalen i svensk mjölk uppvisat en stigande trend. Åren steg således celltalet i levererad mjölk i Sverige med 18 procent. Samtidigt har mastitbehandlingarna gradvis minskat så att vårt land 2010 hade en internationellt sett mycket låg behandlingsincidens på under 15 procent. Av detta kan vi dra slutsatsen att antingen så upptäcker vi inte alla mastiter längre eller också orsakas en allt större del av celltalen av subkliniska mastiter, så kallade celltals- kor, som inte är synligt sjuka. I bägge fallen indikerar emellertid celltalen en oönskad juverhälsoutveckling i landet. De stigande celltalen är bakgrunden till att Svensk Mjölk för ett år sedan startade projektet Friska Figur 1: Celltal i levererad tankmjölk över tid i Nordiska länder (NMSM statistik). Juver i tanken. Möjligen som en följd av detta bröts den stigande celltalstrenden i levererad mjölk det senast året och minskade istället med 1,5 procent (Figur 1). Frågan om det är samma celltal kan därmed på sätt och vis besvaras med nej. Celltal är visserligen alltid celltal och en korrekt värdering av juverhälsan i besättningarna. Men celltalen i Sverige har inte varit likadana över tid utan stigit kontinuerligt åren Bakterierna Fördelningen mellan olika juverbakterier som orsakar mastiter och celltal undersöks regelbundet en gång varje årtionde av SVA i Uppsala. Hittills har mönstret inte överraskat och även i de senaste kartläggningarna framgår att svenska kor i stor utsträckning fortfarande drabbas av kobundna juverinfektioner (Figur 2 och 3). Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kalllas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. Smittan kan bli kvar under lång tid i besättningen i tidigare infekterade kors juver. Vid kobundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom utslaktning av kroniskt infekterade kor. Typiska kobundna juverbakterier är Staphylococcus aureus (S. aureus) och Streptococcus agalactiae (SRA). De miljöbundna juverbakterierna kallas så eftersom de smittar från omgivningen i besättningen till kon, oftast mellan mjölkningarna. Smittan överlever i det här fallet i besättningsmiljön, som i strömedel, smuts, träck, foder och vatten. Vid miljöbundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom att ha en torrare och renare miljö överallt där kor ligger, mjölkar, dricker och äter. Näringsför- 14 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Figur 2: Bakteriefördelning vid akut klinisk mastit i Sverige (Ericsson-Unnerstad et al 2009). Figur 3: Bakteriefördelning vid subklinisk mastit i Sverige (Persson et al 2011). sörjning och mineralbalans är också viktigt eftersom dessa bakterier företrädesvis angriper kor med nedsatt motståndkraft. Typiska miljöbundna juverbakterier är Klebsiella och E. coli. Figur 4 kan tjäna som stöd när man väljer vilka riskfaktorer som i första hand bör angripas utifrån vilka smittämnen som dominerar i besättningen. Ingen bakterie är bara det ena eller det andra och specialfall förekommer. I princip gäller att ju längre till vänster i figuren som bakterien återfinns desto högre sannolikhet för kobunden smittspridning och ju längre till höger desto högre sannlikhet för att miljön är smittans reservoar. Nya bakterier? Det har nog inte undgått någon att flera svenska gårdar drabbats av celltalsproblem till följd av infektioner med den mycket smittsamma Streptococcus agalactiae (SRA). Trots det är bakterien inte alls ny i landet, vilket också framgår av Figur 2 och 3. SRA var faktiskt en av de allra första identifierade juverbakterierna och sannolikt den allra vanligaste orsaken till akut mastit i Sverige för år sedan. Men med tillgång på penicillin och möjlighet till juverhälsogruppering kunde den relativt lätt kontrolleras. Det som nu har inträffat är att bakterien sprids på en gård utan att orsaka akut mastit och därför lyckas infektera en stor mängd av korna innan detta upptäcks. Inte minst i lösdrifter med eller utan robotmjölkning har detta varit fallet i Sverige. Fortfarande är SRA mycket känslig för penicillin, starkt kobunden och mycket smittsam vilket betyder att den i princip går att kontrollera effektivt med hjälp av fyra strategiska åtgärder: Identifiering av smittbärare. Utslagning av kroniskt infekterade kor. Behandling och isolering av nyinfekterade kor. Smittskyddsgruppering av mjölkning och kalvningsutrymme. Svensk Mjölk och SVA har genomfört en första kartläggning av hur omfattande spridningen av SRA är på robotgårdar och bland stora lösdrifter med hjälp av tankmjölksprover och PCR-analyser. Prevalensen på besättningsnivå befanns ligga på knappt 8 procent (Figur 5). Eftersom ett enstaka prov kan vara falskt negativt är den verkliga prevalensen sannolikt något högre. 15 Svensk Mjölk

3 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN En bakterie som också låtit tala om sig den senaste stallsäsongen är Mycoplasma bovis. I december isolerades den för första gången på en mjölkgård i landet vid en rutinkontroll i samband en PCR-analys vid smittsanering för SRA. Eftersom bakterien våren och sommaren 2011 ledde till ett allvarligt sjukdomsutbrott med mastiter och ledinflammationer på kor i Danmark togs detta första fall på stort allvar. Trots att ett par tusen prover nu är tagna med PCR-teknik som kan detektera bakterien i mjölk har emellertid hittills under 2012 inga ytterligare fall påträffats. Att Mycoplasma bovis inte hittats tidigare i Sverige kan bero på att bakterien är mycket svår att odla på konventionellt sätt. Det troligaste är trots allt smittämnet funnits i landet sen tidigare men att det normalt inte förorsaker sjukdom på i övrigt friska och livskraftiga kor. För närvarande pågår en undersökning i samverkan med Svenska Djurhälsovården och SVA eftersom Mycoplasma bovis också isolerats hos kalvar med svår lunginflammation. Det kan vara så att bakterien finns subkliniskt hos svenska kalvar och därmed utgör en smittreservoar som under särskilda omständigheter kan ge mastit hos vuxna kor och lunginflammation hos kalvar. Så även på frågan om det invandrat några nya mastitbakterier till Sverige blir svaret faktiskt nekande. Att vi nu känner till att ganska många av AMS-gårdarna och de stora lösdrifterna faktiskt har SRA-kor i besättningen beror främst på införandet av den nya och känsligare PCR-tekniken som kan identifiera förekomsten av en smittad ko på 100 i ett tankmjölksprov. Sammanfattning och slutsatser Celltalen i Svenska besättningar har uppvisat en stigande trend under en tioårsperiod. Det är inga nya riskfaktorer som ligger bakom, bara välkända rutiner som behöver göras bättre i de större lösdrifterna med eller utan robot. Den till synes ökande förekomsten av ovanliga och nya smittämnen beror främst på förbättrade och känsligare analysmetoder. Hörnstenar för att vända juverhälsoutvecklingen: Optimerad mjölkning. Torrt och rent överallt kring spenarna. Skydd av friska kor längs hela livslinjen. Foderbalans och mineralförsörjning. Fokus på tiden kring kalvning. Figur 4: Olika mastitbakteriers smittspridning (Landin 2011 e. Cook 2005) 7,6 % Figur 5: Streptococcus agalactiae (SRA) i Sverige, prevalens på besättningsnivå (Landin 2012) Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd vid Svensk Mjölk. Han blev veterinär 1982 och har arbetat som både distriktsveterinär och som chefveterinär. Från 2001 har Håkan jobbat på Svensk Mjölk AB, det senare övergick i anställning Han var fältansvarig för Projekt Djurvälfärd och projektledare för KULM Skötsel för Djurvälfärd och Ekonomi. Specialistkompetens i nötkreaturens sjukdomar erhölls För närvarande leder Håkan Svensk Mjölk projekten Friska Juver, Ny Veterinär Roll och FOKUS Mjölkkons Välfärd och Produktion. På fritiden är Håkan känd som en manisk skidåkare på alla ledder och en bolltokig racketsportare som gillar att bli trött. 16 Svensk Mjölk

4 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 1 av 3 Samma celltal, nya bakterier? Det här tänkte jag prata om Samma gamla celltal? Nya farligare bakterier? Vad kan vi göra? Sammanfattning och budskap D&U Uppsala 22 augusti 2012 Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB Det Mörka Hotet Men ändå finns hopp! 252 andel av kor 25% fördelning celltal individprov, mars % 75 % av korna < i celltal 15% % 5% 0% celltal per ml / ' 25'-50' 50'-75' 75'-100' 100'-125' 125'-150' 150'-175' 175'-200' 200'-225' 225'-250' 250'-275' 275'-300' 300'-325' 325'-350' 350'-375' 375'-400' 400'-425' 425'-450' 450'-475' 475'-500' 500'-525' 525'-550' 550'-575' 575'-600' 600'-625' 625'-650' 650'- Svensk Mjölk, Kokontrollen Svensk Mjölk, Kokontrollen Trendbrott i tankcelltalet? Samma celltal? SCC in 1000 per ml Denmark Iceland Sweden Finland Norway Visserligen samma sak men Nya nivåer Större variationer Större mjölkförluster Högre och mer varierande Trenden uppåt bruten? 25 0 Många kor, holstein och AMS riskfaktorer Year 19

5 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 2 av 3 Akut klinisk mastit i Sverige Subklinisk mastit i Sverige annat 2,4% Bl. fl. 4,5% neg. 10,0% S. aureus pc+ 1,5% S. aureus pc- 19,8% neg 23,6% S. aureus pc+ 0,6% S. aureus pc- 16,8% KNS pc+ 5,6% Kol. ö. 0,4% Bl. fl. 19,7% Klebsiella 4,2% KNS 6,2% KNS pc- 10,6% E. coli. 16,0% A.p. 6,0% SRA 0,6% Klebsiella 0,8% E. coli 2,8% SRA 0,2% Sr d 7,8% Ent. spp 0,8% Sr.ö 0,9% Sr u 11,1% Sr d 15,6% Bac. Spp 0,5% A. p. 0,3% Ent. spp 0,8% Sr ö 2,0% Sr u 8,0% Eriksson Unnerstad et al, 2006 Persson et al, 2011 Bulk tank PCR Screenings 932 Swedish herds with AMS and/or > 100 cows Herds with Ct value < 40; 2010 & 2011 Mycoplasma bovis Sampled SRA 7,6 % Strikt kobunden Ett fall på ko hittills i Sverige Diagnostik med PCR på tanknivå Kan ge sjuklighet även hos kalv Smittreservoar? Oklar prevalens i landet Landin et al, 2011 Nya bakterier? Kobundna mastitbakterier dominerar fortfarande Svårare att kontrollera i lösdrifter med eller utan robot Inga nya smittämnen men känsligare analyser Olika bakterier, olika smittreservoar Mastitbakterierna Str. agalactiae E. coli Mycoplasma bovis Klebsiella SAMMA S. aureus Str. dysgalactiae A. pyogenes OLIKA CELLTALSKOR Str. uberis CELLTALSKOR KNS Mjölkning Hygien Riskfaktorer Smittskydd Djurimmunitet Ko till ko Smittspridning Miljö till ko Vi behöver lite mer kunskap Maldi Tof Andra kor Smittreservoar Stallmiljö Landin, 2011 e. Cook,

6 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 3 av 3 Kobundna mastiter SRA sanering LELY AMS, 120 kor Utvärdera Mjölkningen Ekonomin Tidpunkten Identifiera Gruppera Slakta ut Prevalens 75 % Gruppering Negativa PCR-tankprov senaste 20 mån, kg/ko Strikt gruppering och smittskydd Landin, 2011 SRA SLAKT Agalactiae Löftet Miljöbundna bakterier Strikta och konsekventa åtgärder kommer att ge förväntat resultat Alla mastitbakterier Ta med dig detta Samma celltal, bakterier och riskfaktorer Nya analysmetoder ger mer information Tiden kring kalvning! Skydda kon från juverinfektioner när den är som känsligast! Hörnstenar för framgång Mjölkingen Torrt och rent Fokus på tiden kring kalvning 21

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat 2015 Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering patogena bakterier hos lantbrukets

Läs mer

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur 500 Ko 942 = 11 Gäller från 1 januari 2016 k g E CM Vi anpassar din försäkring Försäkringen är en viktig del i omsorgen om dig, dina djur och ditt företag.

Läs mer

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det?

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det? Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det? Gäller från 1 april 2017 Vi anpassar din försäkring Försäkringen är en viktig del i omsorgen om dig, dina djur

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

Sjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV

Sjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 Systemanalys celltal Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 214/215 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 214/215 (214-9-1 till 215-8-31) varit fullt av aktiviteter. Det har varit

Läs mer

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 201 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Det var ett stort intresse för årets ringtest med nästan dubbelt så många arbetsplatser som förra året. Det negativa provet och E coli

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf

Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf Liten förekomst av smittsamma sjukdomar Nötkreaturens hälsotillstånd är bra i Finland Liten förekomst av smittsamma sjukdomar Nästan inga nya sjukdomar har kommit in Regelbundna

Läs mer

Ringtesten bestod av 6 olika prover med olika mastitpatogener. I år hade vi valt att inrikta oss på grampositiva bakterier.

Ringtesten bestod av 6 olika prover med olika mastitpatogener. I år hade vi valt att inrikta oss på grampositiva bakterier. Rapport från 24 års ringtest för kliniska mastiter Ringtesten skickades ut till 27 arbetsplatser. Totalt svarade 48 personer från 26 olika arbetsplatser. De flesta arbetsplatser odlar ut sina prover på

Läs mer

Slutrapport för projektet: Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning V

Slutrapport för projektet: Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning V Slutrapport för projektet: Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning V1130035 Bakgrund Kor med subklinisk (för ögat ej synlig) mastit (juverinflammation) utgör ett

Läs mer

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien Robotmjölkning har kommit till Sverige för att stanna. Idag produceras 28 procent av mjölken i ett mjölkstall med automatiskt mjölknings system (AMS) och mer än åtta av tio nybyggda ladugårdar installerar

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Laktationen. Djurhälso- & Utfodrings konferensen. Uppsala 21-22 augusti 2012. Betydelsefull för kon och lönsamheten.

Laktationen. Djurhälso- & Utfodrings konferensen. Uppsala 21-22 augusti 2012. Betydelsefull för kon och lönsamheten. Sammanfattningar Laktationen Betydelsefull för kon och lönsamheten FOTO: LISBETH KARLSSON Djurhälso- & Utfodrings konferensen Uppsala 21-22 augusti 2012 Föredragshållarnas sammanfattande artiklar Innehållsförteckning

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar

Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar Ringorm och regnskållor Distriktsveterinärerna tipsar RINGORM OCH REGNSKÅLLOR Exempel på ringormsangrepp. Foto: Bengt Ekberg, SVA. 2 Ringorm och regnskållor Hästar får ibland förändringar i huden. Något

Läs mer

Djurhållning inom lantbruket

Djurhållning inom lantbruket Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Reviderat:

Reviderat: Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Juverhälsa i olika produktionsanläggningar

Juverhälsa i olika produktionsanläggningar Juverhälsa i olika produktionsanläggningar Erika Pomrén Examensarbete för Agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Lantbruksnäringar och Landskapsplanering Raseborg 2016 EXAMENSARBETE Författare:

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Rapport från 2016 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2016 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 06 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Även i år var intresset stort och för tredje året i rad har vi haft fler deltagande arbetsplatser än föregående år. I år deltog 8 arbetsplatser

Läs mer

Att upprätta en mjölkordningslista

Att upprätta en mjölkordningslista Att upprätta en mjölkordningslista Samt att förebygga de vanligaste mastiterna How to establish a milking order And how to prevent the most common mastitis bacteria Lisa Gustavsson Självständigt arbete

Läs mer

Juverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare

Juverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare Juverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare Karin Persson Waller, statsveterinär, adjungerad professor, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Amelie

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Hantering och transport av mjölkprov från gård till laboratorium med tonvikt på förekomst av blandflora

Hantering och transport av mjölkprov från gård till laboratorium med tonvikt på förekomst av blandflora D E T B I O V I D E N S K A B E L I G E F A K U L T E T F O R F Ø D E V A R E R, V E T E R I N Æ R M E D I C I N O G N A T U R R E S S O U R C E R K Ø B E N H A V N S U N I V E R S I T E T Kandidatspeciale

Läs mer

Slutrapport - Stiftelsen Lantbruksforskning Projektnummer V

Slutrapport - Stiftelsen Lantbruksforskning Projektnummer V Slutrapport - Stiftelsen Lantbruksforskning Projektnummer V1330009 Planeringsanslag avseende prioritering av forskning inom juverhälsa (Ursprunglig projekttitel: Diagnostik av Streptococcus agalactiae

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Som man bäddar får man ligga

Som man bäddar får man ligga Som man bäddar får man ligga Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd på Djurhälsa. Han fullföljde veterinärstudierna 1982 och arbetade de första 18 åren som distriktsveterinär med särskilt

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get

Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get Bilaga 7 till Handledning för kontroll av hantverksmässig tillverkning av ost Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get Av Ylva Persson Bilaga 7 Metoder för att påvisa juverinfektion

Läs mer

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen

Läs mer

FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB FOKUS Robotmjölkning NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609 Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB Mer än 6000 AMS finns nu i världen Förstimulering i AMS - en framgångsfaktor Djurhållning

Läs mer

RISKER VID IMPORT. Bakterie- eller virussjukdomar Resistenta parasiter PROVTAGNING VID IMPORT FRÅN DANMARK

RISKER VID IMPORT. Bakterie- eller virussjukdomar Resistenta parasiter PROVTAGNING VID IMPORT FRÅN DANMARK Import av djur hotar svensk EU:s krav på att Sverige ska sluta testa nötkreatur för paratuberkulos är ett hot mot djurvälfärden. Det riskerar också att rasera vårt mångåriga, förebyggande djurhälsoarbete,

Läs mer

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation BILAGA 1(5) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Enheten för djurens hälsa och välfärd juni 2015 Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation BILAGA 1/(5) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Enheten för djurens hälsa och välfärd Januari 2016 Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

DermaWIPES. Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar

DermaWIPES. Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar DermaWIPES Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar DermaWIPES har utvecklats specifikt för att möta kraven från dagens mjölk produktion Ecolab har detaljstuderat och vägt in kombinationen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga

Läs mer

När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?

När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, VMD, SVA/Svensk Mjölk ylva.persson@svenskmjolk.se Sveriges veterinärmedicinska

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

3. De fungerar som en utgångspunkt att genomföra förbättringar från.

3. De fungerar som en utgångspunkt att genomföra förbättringar från. 2012-08-20 1 (7) Standardrutiner gör det lätt att göra rätt för alla Både det stora och det lilla mjölkföretaget kan ha stor nytta av att arbeta med nedskrivna och överenskomna rutiner. Genom att arbeta

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Världen i Norden och Norden i världen

Världen i Norden och Norden i världen Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. VILKA SJUKDOMAR ORSAKAS AV PNEUMOKOCKER? Näst efter virus är pneumokocker den vanligaste orsaken

Läs mer

Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella

Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella Syftet med detta PM är att klargöra SVAs rekommendationer avseende antikroppsundersökningar i besättningar som spärrats på grund av salmonella.

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Celltal Juverinflammation. Februari

OM DET BLIR FEL. Celltal Juverinflammation. Februari OM DET BLIR FEL Celltal Juverinflammation Februari 2005 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet

Läs mer

Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 1 2 3 4 X

Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 1 2 3 4 X Bilaga Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 Ange typ av anslagspost: 1 2 3 4 X PROJEKTANSVARIG Förnamn Charlotte Adress Efternamn

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Smittsäkrad besättning nöt. Anslagsseminarium

Smittsäkrad besättning nöt. Anslagsseminarium Smittsäkrad besättning nöt Anslagsseminarium 17-04-27 Projekt- och styrgrupp Växa Sv, Gård & Djurhälsan och SVA Finansierat av SJV Programstart augusti 2015 Finansiering via djurhållaravgifter Programmet

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Det här är. Smittsäkrad besättning nöt

Det här är. Smittsäkrad besättning nöt Det här är Smittsäkrad besättning nöt Innehåll Det här är Smittsäkrad besättning nöt 1. Bakgrund... 2 2. Programmets upplägg... 2 Steg 1... 3 Steg 2... 4 Steg 3... 5 3. Säkra djurkontakter... 5 4. Skillnader

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

LELY MJÖLKAUTOMATISERING www.lely.com innovators in agriculture LELY MJÖLKAUTOMATISERING Skapa framtiden för din mjölkgård Breddar horisonterna tillsammans Som uppfinnarna av mjölkningsroboten, har vi nu installerat mer än 10.000

Läs mer

Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009

Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009 Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009 ULRIKA KÖNIG, leg vet och HELEN BJÖRK AVERPIL, leg vet Svenska Djurhälsovården AB Slutrapport till

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Speglar djursjukdata verkligheten?

Speglar djursjukdata verkligheten? Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell

Läs mer