Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Transkript

1 Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

2 Harpest (tularemi)

3 Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos Listerios Toxoplasmos

4 Tularemi - harpest Francisella tularensis Smittkällor och riskfaktorer Vilda djur Reservoar Diagnostik

5 Fransicella tularensis

6 Francisella tularensis Gramnegativ bakterie Förökar sig intracellulärt Cellen dör bakterien invaderar nya celler

7 Francisella tularensis Typ A (F. tularensis ssp tularensis) Typ B (F. tularensis ssp holarctica) Källa: Larsson P et al, PLoS Pathog 5, e

8 Lägre virulens (mindre aggressiv) Mildare sjukdom Källa: Larsson P et al, PLoS Pathog 5, e

9 Högre virulens (mer aggressiv) Allvarligare symptom Källa: Larsson P et al, PLoS Pathog 5, e

10 Typ A Typ B Typ B Källa: Ellis J et al, Tularemia, Clin Microbiol Rev, 2002.

11 Smittkällor och riskfaktorer

12 Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar)

13 Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor

14 Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor Sår Regionala lymfknutor

15 Harpest påvisad i Uppsala län -SVA önskar därför fåin harar för undersökning SVA har påvisat harpest påen hare skjuten i Uppsalatrakten. Haren kom in till SVA efter att mannen som skjutit och hanterat den insjuknat i harpest. SVA kunde fastställa att haren var smittkällan. Haren var i god kondition och jägaren hade inte uppfattat den som sjuk.

16 Harpest påvisad i Uppsala län - SVA önskar därför få in harar för undersökning SVA har påvisat harpest på en hare skjuten i Uppsalatrakten. Haren kom in till SVA efter att mannen som skjutit och hanterat den insjuknat i harpest. SVA kunde fastställa att haren var smittkällan. Haren var i god kondition och jägaren hade inte uppfattat den som sjuk.

17 Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm

18 Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm Lunginflammation

19 Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm Lunginflammation 1960-talet Bönder Hö infekterat av smittade sorkar Totalt 2700 fall 1967

20 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten

21 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Svalginfektion

22 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten

23 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Centrala Norge 1 jan 25 mars människor

24 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Centrala Norge 1 jan 25 mars människor Orsak?

25 Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Enskilda brunnar Snösmältning i januari Kontaminering döda gnagare träck från gnagare

26 Smittkällor Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor Inandning av smittat damm Intag av smittat vatten

27 Smittkällor Vanligast Myggor Direktkontakt kroppsvätskor Inandning av smittat damm Intag av smittat vatten

28 Riskfaktorer Myggbett Ha katt Lantbruksarbete Vistas i skogar Källa: Eliasson H et al The 2000 tularemia outbreak, EID, Sept 2002.

29 Massor av djurslag kan infekteras Känsligheten varierar

30 Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver Hund Katt Kanin Människa

31 Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Människa

32 Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Intermediär Människa

33 Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Intermediär Hög Människa

34 Vilda djur

35 Vilda djur

36

37

38 187 fall 464 fall

39 Antal tularemifall hos harar Skogs/fälthare Antal obd harar % Tularemi Antal obducerade harar : tularemifall : 12 %

40 Antal tularemifall hos människa År Anta l fall Källa: SMI

41 Antal fall hos vilda djur? Material Djur som hittas döda (mest harar) Ingen aktiv övervakning Vi vet inte hur många som har tularemi eller den geografiska utbredningen.

42 Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Lever

43 Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Vanligaste organen: Lever Mjälte Benmärg (Lunga) Lever

44 Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Vanligaste organen: Lever Mjälte Benmärg (Lunga) Fynd: Inga Förstorade organ Nekroser (celldöd) Lever

45 Lever

46 Karaktäristika för tularemi i Sverige Akut förlopp med snabb död Inflammation hinner inte uppkomma Likartade fynd på harar, ekorrar och smågnagare

47 Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp

48 Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp Inflammation Njure Källa: Gyuranecz M, Vet Pathol, May 2010

49 Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp Inflammation Njure Källa: Gyuranecz M, Vet Pathol, May 2010 Endast harar undersökta

50 Orsaker till skillnaderna? I Sverige undersöks självdöda harar I Ungern undersöks skjutna harar

51 Orsaker till skillnaderna? I Sverige undersöks självdöda harar I Ungern undersöks skjutna harar Har vi kroniskt infekterade harar i Sverige också?

52 Orsaker till skillnaderna? Skillnader i bakteriestammars virulens? Skillnader i hararnas immunförsvar?

53 Reservoar

54 Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten?

55 Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten? Bärare? I så fall behövs kroniskt infekterade individer som ej dör akut.

56 Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten? Bärare? I så fall behövs kroniskt infekterade individer som ej dör akut. I omgivningsmiljön?

57 Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B

58 Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer

59 Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver

60 Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver Vuxen mygga

61 Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver Vuxen mygga Infektion av lämpligt djur

62 Diagnostik

63 Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling

64 Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling

65 Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling

66 Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling

67

68 Rävens dvärgbandmask

69 Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare

70 Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare Ecchinococcus granulosus Hundens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur Mellanvärd: Tama och vilda idisslare, hästar

71 Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare Ecchinococcus granulosus Hundens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur Mellanvärd: Tama och vilda idisslare, hästar

72

73 1,5-4,5 mm lång 4-5 segment 1-2 av dem producerar ägg ägg per segment Räv 2 månader ägg

74 Äggen motståndskraftiga Överlever >1 år i fuktig miljö Avdödning av ägg: -80 o C i 4 dagar Upphettning till o C Uttorkning

75 Illustration: Helena Johansson

76 Sork (mellanvärd) med stora mängder cystor i levern.

77

78 Insamlade rävar t.o.m. 27 april 2011

79

80 Undersökningar Rävar: >3000 st Två positiva i Lane-Ryr En positiv i Katrineholm Hundträck: 110 hundar Rävträck Smågagare fångas under april

81 Möjliga smittvägar Ägg i hundens päls För att smittas måste hunden ha ätit smittad smågnagare Vistelse i skog Förorenat vatten

82 Men.. Smittrycket bedöms vara lågt

83 Många inblandade Socialstyrelsen Jordbruksverket Smittskyddsinstitutet SVA Livsmedelsverket Naturvårdverket Arbetsmiljöverket

84 Tack för mig! Foto: Roland Mattsson