Som man bäddar får man ligga
|
|
- Per Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Som man bäddar får man ligga Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd på Djurhälsa. Han fullföljde veterinärstudierna 1982 och arbetade de första 18 åren som distriktsveterinär med särskilt intresse för mjölkkor blev året då Håkan övergick ll a enbart arbeta med förebyggande djurhälsovård, ll a börja med som chefveterinär samt i konsultuppdrag. Så småningom övergick Håkan ll anställning på Svensk Mjölk, följt av Djurhälsa Utveckling. Håkan erhöll 2005 specialistkompetens i nötkreaturens sjukdomar. Idag leder Håkan projekten Friska Juver, Ny Veterinär Roll, och FOKUS Mjölkkons Välfärd och Produk on på. På fri den föredrar Håkan en plats ovanför trädgränsen, såväl sommar som vinter, alterna vt a idka en lekfull bollsport som både höjer kroppsvärmen och framkallar endorfiner. I en d när strömedel som halm, spån och torv s ger i pris och alltmer används för energiproduk on ökar intresset för nya skötsellösningar och billigare och mindre konkurrensutsa a råvaror. E tradi onellt alterna v i sammanhanget är djupströbädden där gödseln llsammans med e komposterbart material fungerar som liggyta för korna. I modern tappning kallas systemet Compost Bedded Pack med en ökande användning i Nordamerika. Det är också möjligt a separera den osmälta fiberfrak onen i kogödsel och utvinna en restprodukt med egenskaper som gör a den går a ny ja som strömedel i båssängarna i en lösdri. Slutprodukten benämns Recycled Manure Solids, eller på svenska fiberströ, med utseende och fysikaliska egenskaper liknande torvströ. I båda fallen rör det sig dock om ini alt mer eller mindre bakteriellt förorenat material vilket ställer högre krav på såväl omsä nings d som hygienisk hantering. Föreliggande ar kel avhandlar kor attat Compost Bedded Pack för a däre er koncentrera resonemanget kring det för svenskt vidkommande mer intressanta ämnet fiberströ. Compost Bedded Pack (CBP) CBP är den klassiska djupströbädden i en modernare form. Genom en noggrant avvägd llförsel av uppsugande och bindande material, god ven la on, lämpligt va eninnehåll samt kontroll av mängden organiskt kol i förhållande ll kväveinnehållet uppnås redan från start en viss förmultning, dvs. a bädden brinner. Om llräckligt mycket torrt strömedel hela den llförs ll ytan tycks de a fak skt kunna fungera även för mjölkkor. [1, 7] Systemet är dock klimatkänsligt och både strö- och arbetskrävande varför det på sikt utgör e dyrare alterna v trots rela vt låg investeringskostnad. U ormningen med stora ytor utan avgränsning försvårar också möjligheten ll effek va smi skyddsåtgärder och dseffek v djurövervakning. Djupströbädd ll mjölkkor ny jas sällan i Sverige e ersom flera vanligt förekommande mas tbakterier, ll exempel Klebsiella, Streptococcus uberis och E. Coli, gärna uppförökas i bädden och riskerar a infektera kornas juver under dsperioden mellan mjölkingarna. Op malt skö kan dock systemet sannolikt bidra ll hög produk on pga. mycket god kokomfort och låg förekomst av hasskador och hältor hos korna. Precis som för djuströbädd krävs dock mycket goda skötselru ner för a inte juverhälsan skall påverkas nega vt och i en nyligen genomförd studie i Danmark sågs signifikant högre celltal i samband med CBP [6]. Lämpliga riktlinjer för CBP ll mjölkande kor 10 m² liggyta per ko Starta med a lägga in cen meter strö Rör om och lu a i ströbäddens yta två gånger varje dag när den är fri från kor Använd e organiskt strömedel av god kvalitet Ku erspån, sågspån, torv hackad halm och halm är exempel på använbara material Tillför regelbundet ny ytlager av strö för en torr liggyta så a korna föblir rena Recycled Manure Solids (RMS) eller fiberströ RMS-tekniken har varit känd och llämpad i flera länder utanför skandinavien sedan e 20-tal år. Till en början rekommenderades o ast a fiberfrak onen skulle komposteras i cirka tre veckor för a undvika rundgång med smi ämnen men numera används produkten vanligen direkt e er separerering. I Danmark har användningen ökat de senaste åren och tekniken bygger på en direkt användning av fiberfrak onen e er avskiljning med e för ändamålet avse valsverk för a där er torkas. I Storbritannien har man å andra sidan förhållit sig avvaktande ll användningen med hänvisning ll den möjliga smi spridning av ll exempel paratuberkulos som hanteringen befaras kunna medföra [Jörgen Katholm, personligt meddelande 2013]. I Nordamerika går meningarna isär; i vissa regioner utny jas det konsekvent och framgångsrikt medan det i andra delar av landet konstaterats kunna resultera i massiva utbro av coliforma juverinfek oner, företrädesvis Klebsiella [Nigel B. Cook, personligt meddelande 2011]. 26
2 Valsverk som separerar fiberfrak onen ur kogödsel. Fiberströ i nordamerikanska liggsängar. E lämpligt sä a förhindra a gödselburna sjukdomar som ll exempel salmonella och paratuberkulos sprids okontrollerat med fiberströ är a begränsa användningen ll djuren i samma stallavdelning som råvaran kommer ifrån eller åtminstone ll den egna besä ningen. De a llämpas också o ast generellt när fiberströ används. Man bör också beakta a unga djurs gödsel o a innehåller högre koncentra oner av smi ämnen och därför inte bör utgöra råvara ll fiberströ. Unga djur och nykalvade djur är också betydligt känsligare varför man i första hand bör välja något annat än fibertrö ll dessa djurgrupper. Låg sjuklighet och låga celltal även i stallar med fiberströ Det har inte observerats någon signifikant skillnad mellan fiberströbesä ningar och besä ningar som ny jar andra strömedel när det gäller juverhälsa eller annan sjuklighet. Det troligaste är således a fiberströ rä använt kan fungera lika bra som övriga strömedel [7]. Större kontrollerade studier saknas dock varför denna bedömning grundar sig främst på fallstudier där fiberströbesä ningar jämförts med andra besä ningar som inte använder fiberströ. På grund av det högre innehållet av coliformer med flera mikroorganismer är det vid användning av fiberströ om möjligt ännu vik gare med noggranna och konsekventa ströru ner [4]. Fiberströ och Klebsiellamastiter Klebsiella är en allmänt förekommande miljöbakterie som även kan isoleras i tarmfloran hos många mjölkkor. Andelen kor som har bakterien i sin tarm varierar i olika undersökningar mellan 11 och 80 procent beroende på vilken kopopula on som undersökts. Högst prevalens tycks föreligga hos mjölkkor i Nordamerika [2, 9]och lägst konstaterades hos mjölkkor i Sverige [8]. Varför skillnaderna är så stora är inte klarlagt men det kan antas a u odringfaktorer spelar en stor roll för gödselsammansä ningen. Det är således rimligt a utgå från a fiberströ redan i utgångsläget är kontaminerat med Klebsiella och a korna i stallet llför y erligare bakterier av samma typ så a en uppförökning i en bädd med fiber i varm och fuk g omgivning kan gå mycket snabbt. Vad händer i Sverige? Det är sannolikt a e flertal större lösdri er inom de närmaste åren kommer a vilja utny ja tekniken även i vårt land. Det är inte troligt a några nya förfa ningar kommer a begränsa denna implementering. För oss som rådgivare blir uppgi en a föreslå riktlinjer som minimerar riskerna med a använda fiberströ. Lämpliga riktlinjer för liggbås med torv, halm spån eller fiberströ Kör in strö varje dag Mocka och jämna ll liggsängarna minst två gånger per dag på fasta klockslag Omsä allt strö i stallet som har kontakt med juver och spenar på 24 mmar Undvik omrörning så a äldre material kommer upp ll ytan båset För fiberströ gäller dessutom Använd inte gödsel från djur <1års ålder som råvara Använd inte fiberströ ll nykalvade kor eller kalvar <6 månaders ålder Tilläggas kan a all strömedelshantering, oavse typ av strö, fungerar avsevärt bä tre om man llämpar dessa riktlinjer. Det är visat a även nästan sterila strömedel redan inom e dygn kan innehålla så höga nivåer av miljöpatogenerna E. coli, Streptococcus uberis och Klebsiella spp a smi spridning via liggbåsen blir en realitet [5, 7]. Tillförseln av dessa bakterier sker från korna som ligger i båsen och stallklimatet i en mjölkbesä ning är sådant a bakterierna o a uppförökas ll höga nivåer redan inom 4 5 mmar [3, 10]. De a faktum kan förmodas varar särskilt betydelsefullt i robotbesä ningar e ersom mockningen där försvåras av a det all d finns några kor i liggbåsen och a spenrengöringen inte tar hänsyn ll hur smutsiga juver och spenar är vid mjölkning. 27
3 Vilket strömedel är bäst och vilken effekt har tillsatsmedel? Man kan grovt rangordna olika strömedel på en skala från renast ll mest kontaminerat i utgångsläget enligt skalan; sand torrt ku erspån torrt sågspån torv råspån långhalm hackad halm fiberströ. Sen llkommer naturligtvis lagringsförändringar i respek ve strömedel. När det gäller llsatsmedel finns i princip två vägar a gå; llföra släckt kalk för a göra mikromiljön mer basisk eller llföra svaga syror för a göra mikromiljön mer sur. Torv är som strömedel i sig något surt och fungerar därför bäst med llsatsmedel innehållande svaga fosforsyror ( ll exempel Stalosan F, Staldren) som verkar i samma riktning. En tredje typ av llsatsmedel är torkad lera som binder va en och gör ströbädden torrare, något som också minskar bakterie llväxten. Man bör komma ihåg a inget llsatsmedel har effekt i mer än 24 mmar, sen tar bakterie llväxten och klimatet i stallet överhanden och avgör vilket ph och vilket bakterieinnehåll man får i ströbädden. När det gäller hälsoeffekter är en djupströbädd med sand, torv eller halm något som motverkar hasskador. Å andra sidan måste djupströbäddar mockas mycket noga och absolut inte röras om, i annat är de en påtaglig riskfaktor för både förhöjd mas rekvens och s gande celltal. E observandum är a Klebsiella- llväxt enligt kontrollerade försök endast motverkas om ströbädden görs mer basisk [10]. En olägenhet med kalk som llsatsmedel är a det dammar vilket kan besvära både kor och skötare. Det kan också vid allför riklig användning orsaka små sår på spenspetsarna och därigenom påtagligt öka risken för juverinfek oner med serofila bakterier som streptokocker och stafylokocker. Av de a skäl är bör man endast använda släckt kalk för a minska risken för ogynnsam spenpåverkan. Lämliga riktlinjer för användning av llsatsmedel Blanda in 5 10 procent släckt kalk i allt strömedel Undvik a ren släckt kalk kommer i kontakt med spenspetsarna Torv bör inte kombineras med kalk e ersom ph då blir mer neutralt vilket snarast gynnar bakterie llväxt Referenser 1. Black et al The rela oship between compost bedded pack performance, management and bacterial counts. J. Dairy Sci. 97: Husfeldt et al Management and characteris cs of recycled manure solids used for bedding in Midwest frestall dairy herds. J. Dairy Sci. 95: Munoz et al Fecal shedding of Klebsiella pneumoniae by dairy cows. J. Dairy Sci. 89: Hogan, J Update on environmental pathogenesis; Streptococcus uberis, Klebsiella and Escherichia coli. Proc. NMC Regional mee ng Gent August 5th 5. Persson Waller, K., Unnerstad, H Klebsiella e poten- ellt gissel för mjölkproducenten. Svensk Veterinär dning 10: Svennesen et al Udder Health in a Danish compost bedded pack barn. Poster session, no 29. NMC Regional mee ng Gent August 5th 7. Sorter et al Short communica on: Bacterial counts in recycled manure solids bedding replaced daily or deep packed in free stalls. J. Dairy Sci. 97: Verbist et al Sources other than unused sawdust can introduce Klebsiella pneumoniae into dairy herds. J. Dairy Sci. 94: Zadoks et al Klebsiella in feces of dairy ca le where does it come from? NMC Proceedings Annual Mee ng Jan Zadoks, R., Schukken, Y., Klebsiella mas s: Preven on and treatment recommenda ons. 3rd Interna onal Symposium on Mas s and Milk Quality, St Louis USA Sammanfattning och slutsatser En större liggyta med e strölager med visst djup är komfortabelt för kon. Generellt är dock denna lösning o a e vågspel ur juverhälsosynpunkt och det krävs låg beläggning, mycket material och mycket noggranna ru ner för a kon skall kunna hålla sig llräckligt torr och ren i e sådant system. När det gäller liggbås finns e flertal strömedel a llgå. Oavse vilket strömedel man använder och vilken hygien det har i utgångsläget bör det dock omsä as snabbt i stallet. Allra bäst är om inget strö har en längre upphålls d än 24 mmar i stallet och a mockning i båsets bakre tredjedel sker regelbundet minst två gånger per dygn. Om de a llämpas kan flertalet strömedel, inklusive återvunnen kogödsel, sannolikt fungera llfredsställande. 28
4 Sida 1 av 4 Som man bäddar får man ligga Djurhälso- och Utfodringskonferensen Linköping augusti 2014 Håkan Landin, Djurhälsa Det här tänkte jag prata om Compost Bedded Pack Recycled Manure Solids Riskfaktorer Gårdsexempel Riktlinjer för användning Ta med dig detta Hvorfor nu det? Bakgrund Konkurrens om strömedel Hög kokomfort i djupströ Fiberresterna i kogödsel liknar torvströ Innovationshunger i branschen Compost Bedded Pack (CBP) Beskrivning Modern form av djupströbädd Utprovad byggteknisk lösning Rätt temperatur, ts, fukt och C/N Top notch skötselrutiner Kutter el sågspån, torv och halm God kokomfort Compost Bedded Pack (CBP) Recycled manure (RMS) Riktlinjer 10 m² per ko Starta med cm ströbädd Lufta 2 ggr per dag Organiskt strömedel av god kvalitet Nytt torrt ytlager regelbundet Risk för höga celltal Beskrivning 20 år i Nordamerika Ökar snabbt i Danmark Avvaktande i GB Direkt användning utan kompostering Inom gård eller inom stall Fiberströ på svenska 42
5 Sida 2 av 4 Recycled manure (RMS) Risker Salmonella, Para TB Klebsiella, Str. Uberis, Coli Vertikal smitta inom gård Smutsigare kor Klebsiella i RMS Vid fukt och värme Miljöbakterie I träck hos % av kor Kvar i fiberströ? Fiberströ bra substrat! Höga nivåer inom 24 timmar Torrt och rent i båsen! Effekt av smutsiga kor Två gårdsexempel Renhet Akut mastit % Bakterier % 1 2,8 9,7 2 4,7 9,6 3 5,1 12,1 4 7,4 13,8 Schreiner og Ruegg JDS Gårdsexempel
6 Sida 3 av 4 Höga celltal och mycket Gårdsexempel 2 mastit trots bra stalldesign! Bröstplankan justerad Effekt av åtgärd Bröstplankan justerad Rekommendationer fiberströ Båsinredning Justera efter korna Arbetsrutin Lagra torrt utan luftkontakt Kör in strö varje dag Mocka och jämna till liggsängarna 2 ggr/dag Ingen gödsel från djur < 1 år Ingen fiberströ till nykalvade kor och kalvar < 6 mån Ta med dig detta Alla strömedel kan fungera Arbetsrutiner avgörande Fiberströ känsligt för värme och fukt Fiberströ kan bli biologisk dynamit! VVBSB Våga Vägra Blöta Skitiga Bås! 44
7 Sida 4 av 4 Foto: Emelie Oskarsson Tack för att du lyssnade Välkommen med dina frågor Kontakt och referenser: Hakan.landin@vxa.se! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 45
Samma celltal, nya bakterier?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merDnr 2013/162. Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor
2016-04-06 Dnr 2013/162 Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor Slutrapport av delstudie II:1 Är överlevnaden av mikroorganismer på liggytan i Moving Floor-liggbås lägre än i bås som sköts
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merCelltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden
ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén
Läs merHur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?
Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena
Läs merHur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?
Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten är veterinär och SLU-professor i tekniska system för animalieproduk on på Ins tu onen för biosystem och teknologi i Alnarp.
Läs merOdla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs mermarkbädd på burk Avloppsva enrening på burk
markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merUtforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merkommunen Undersökning av Sveriges kommuner
kommunen Undersökning av Sveriges kommuner NNR Service AB, Stockholm, 2016 Andrea Femrell, VD och ansvarig utgivare August Liljeqvist, sakkunnig och rappor örfa are Scantech Strategy Advisors, produk on
Läs merStrömedel till mjölkkor
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Strömedel till mjölkkor Elin Ratcovich Examensarbete, 15 hp Agronomprogrammet Husdjur, examensarbete
Läs merKompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.
Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.
Läs merDjurhållning inom lantbruket
Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)
Läs merDeLaval November. månadserbjudanden! Gödselskrapor 226:- Mjölkfilter. Köp 8. så bjuder. vi på 2 extra. Köp 4. så bjuder. vi på det
DeLaval November månadserbjudanden! Gödselskrapor Håll rent i gångarna Vår bästa trekantsskrapa nu till extrapris. Håller för en stor mängd gödsel. Gör det enkelt att hålla gångkanterna rena. Art nr. 98882410
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merKomfortmattor CM20 2 CM25 4
Komfortmattor CM20 2 CM25 4 DeLaval båspallsmatta CM20 9:50 DeLaval båspallsmatta CM 20 till lösdrift är specialtilverkad för att ge en bekväm liggplats för dina mjölkkor. Vid beställning inkl monteringsbeslag.
Läs merTorvströ. - strö med omtanke.
Torvströ - strö med omtanke. Om torvströ Torvströ är luftig vitmosstorv av hög kvalitet som har en optimal fuktighet för snabb och effektiv uppsugning. Tack vare moderna torvmaskiner har produkten behandlats
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merAtt bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder
D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är
Läs merLely Caring. - fokus på spenspray. innovators in agriculture.
Lely Caring - fokus på spenspray www.lely.com innovators in agriculture LELY CARING INTRODUKTION TIL JUVERHÄLSA Friska juver är grunden för en optimal mjölkproduktion. I genomsnitt lider en av tre kor
Läs merIP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:
Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merHALLSBERGS KOMMUN. Information om latrinhantering. HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd
HALLSBERGS KOMMUN Information om latrinhantering HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd Tekniska avdelningen Avfallsenheten WC I kommunens fritidshusområden är det tillåtet
Läs merKonventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Läs merKOMPOSTERINGSLADUGÅRDEN STALD
KOMPOSTERINGSLADUGÅRDEN STALD LIGGBÅSLADUGÅRDENS EFTERTRÄDARE? Thorkild Nissen, kvægbrugskonsulent i Økologisk Landsforening Disposition Varför komposteringsstald? Utmaning 60 liter vatten/ko/dag Världen
Läs merRörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur
Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp 2014 1 Resultaten Högre ströåtgång
Läs merNär nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande
Läs merKalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Läs merUnderlag och strömedel i liggbås för mjölkkor - betydelse för djurens hälsa, välbefinnande och produktion
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Underlag och strömedel i liggbås för mjölkkor - betydelse för djurens hälsa, välbefinnande och produktion Jenny Augustsson
Läs merFaktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar
ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även
Läs mer#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning
#AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika
Läs merJag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn
Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merEffekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion
Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och
Läs merAnolytech Disinfection System
Anolytech Disinfection System Disinfection for healthier businesses ill st e ld al y va ent pan h ec nm om 2 lyt viro y C 201 o An En olog ear Y n ch he Te of t Bakterier kostar Bakterier, virus, svampar
Läs merProfessionell lantbrukshygien för god mjölkkvalitet
Professionell lantbrukshygien för god mjölkkvalitet Råd för att reducera sporer i mjölk, ett saneringsprogram Making an Investment in Our Future Sporsanering på gård Sporsanering - Sammanfattning och översikt
Läs merInnovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor
Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin
Läs merStrömedlets betydelse för hälsa och välfärd hos mjölkkor i liggbåssystem en litteraturstudie
Strömedlets betydelse för hälsa och välfärd hos mjölkkor i liggbåssystem en litteraturstudie The importance of bedding material for health and welfare of dairy cows in cubicle systems a review Ann-Catrin
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merStaphylococcus aureus hos mjölkkor i lösdriftsbesättningar
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Staphylococcus aureus hos mjölkkor i lösdriftsbesättningar Kan miljöfaktorer påverka förekomsten? Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds-
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merArbetsråd inomhus, konsument. Hur gör man? Måla tak och väggar
Arbetsråd inomhus, konsument Hur gör man? Måla tak och väggar Så målar du tak och väggar 1. 4. 7. 11. 12. 5. 13. 8. 2. 9. 14. 3. 10. Har du bestämt dig för att måla om? Kul! Oavsett om du ska måla taket,
Läs merPerspektiv Helsingborg
Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly
Läs merBygg- och Miljönämnden. ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063
Bygg- och Miljönämnden ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063 Kompostering och spridning av latrin Lagring och spridning
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merALLT HANDLAR OM DIG. Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och!
DeLaval spengummi ALLT HANDLAR OM DIG Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och! DeLaval Clover spengummi tillverkas av gummimaterial
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merE bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren.
Viktig information om brandskyddet och säkerheten i din bostad E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren. E bra skydd
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merProduktion och lagring av mjölk på gården
Produktion och lagring av mjölk på gården Risker för mjölkförorening genom patogena bakterier, mykotoxiner, kemikalier, rester av veterinärmedicinska läkemedel inkl. antibiotika This work is licensed under
Läs merSMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs mer3. De fungerar som en utgångspunkt att genomföra förbättringar från.
2012-08-20 1 (7) Standardrutiner gör det lätt att göra rätt för alla Både det stora och det lilla mjölkföretaget kan ha stor nytta av att arbeta med nedskrivna och överenskomna rutiner. Genom att arbeta
Läs merDeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar
DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar Tjäna på kokomfort DeLaval klövvå För professionell och sä Att kor blir halta kan ha olika orsaker från en obalanserad foderstat,
Läs merAnvänd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten!
Bakterier bildar biofilm! Använd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten! Leder kampen mot biofilm och bakterier Biofilm och bakterier i dricksvattnet är alltid en
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merMoving Floor Concept. en hörnsten i den automatiserade mjölkgården. Ökad lönsamhet genom ökad hygien. www.movingfloor.se
Moving Floor Concept en hörnsten i den automatiserade mjölkgården Ökad lönsamhet genom ökad hygien www.movingfloor.se 1 Vilket område i ladugården har inte blivit mekaniserat förrän nu? Utfodring Mjölkning
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Sörmland
NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä
Läs merRåd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp
MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna
Läs merReviderat:
Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora
Läs merDra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merFem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby
Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och
Läs merDermaWIPES. Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar
DermaWIPES Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar DermaWIPES har utvecklats specifikt för att möta kraven från dagens mjölk produktion Ecolab har detaljstuderat och vägt in kombinationen
Läs merFörord. Innehåll. Förord 3. Regler för kompostering 4. Komposteringens grunder 5. Villkor för kompostering 5-6. Det här behövs 7-8
Innehåll Förord 3 Regler för kompostering 4 Komposteringens grunder 5 Villkor för kompostering 5-6 Det här behövs 7-8 Olika sorters kompostbehållare 9 Så här gör man 10 Det här kan komposteras 11 Det här
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merFöreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3
Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merViktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merLåt inte salmonella golva dig
NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa
Läs merNötkreatur och grisar, hur många och varför
Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet
Läs merHygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen
Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet
Läs mer