Utforma kalv- och ungdjurstallet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utforma kalv- och ungdjurstallet"

Transkript

1 Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor först 2002 i produkonssjukdomar vid SLU i Skara och sedan 2014 i hälsovård för nötkreatur vid SLU i Uppsala. Har ägnat cirka tolv år ( ) åt forskning om bland annat inhysningens betydelse för kalvars och ungdjurs hälsa, vid instuonen Husdjurens miljö och hälsa. Catarina har sedan 2009 även arbetat med praksk djurhälsorådgivning inom, bland annat gällande inhysning av kalvar, uppstart av Ritningsgranskning Kalv och Kalvlyet. Har en passion för förebyggande djurhälsovård och vurmar särskilt för kalvarna. Catarina delar sin d mellan huvudanställning som professor i hälsovård för nötkreatur vid SLU och en mindre deldsanställning djurhälsoveterinär vid i Kalmar. Vid SLU arbetar Catarina med undervisning av veterinärstudenter i idisslarmedicin ufrån besäningsfokus och håller på a starta upp ny forskning om hälsovård för nötkreatur. I arbetar hon med Hälsopaket Mjölk och en förstudie om framda hantering av Salmonella Dublin på gård. Catarina är en frilusmänniska, som gärna ser livet från sjösidan från kajak. Drömmer om a åka ll Nya Zeeland för a vandra och paddla där. De vanligaste sjukdomsproblemen hos kalvar beror på infekoner. Den vikgaste utgångsorsaken för kvigor är a de inte bli dräkga. Det är därför väsentligt a säa fokus på smiskydd och goda förutsäningar för sjukdomsövervakning i uormningen av kalvstallet och a fokusera på fruktsamheten vid uormningen av ungdjursstallet. Genom a noga tänka igenom de små detaljerna skapas förutsäningar för en raonell skötsel. Kalvstall med marginaler förebygger spädkalvsdiarré Större besäningar innebär större utmaningarna för smiskyddet, vilket ställer större krav på uormningen av kalvstallet och skötselrunerna. A bygga för få och små kalvplatser är det absolut vanligaste felet i byggnaoner för kalvar. Spädkalvsdiarré är en allt större utmaning i större besäningar och de virus och parasiter som orsakar diarréerna llhör de vanligaste vardagssmiorna. En av de vikgaste framgångsfaktorerna för a för a hantera dessa är e stall med marginaler vad gäller antal och storlek kalvplatser. Diarréer är vanligast hos 0 3 veckor gamla kalvar. A hålla kalvar i denna åldersgrupp i enkalvs- eller parboxar ger möjlighet a läare och digare upptäcka diarré och a begränsa smispridningen. Det är även visat a risken för luvägssjukdom hos grupphållna kalvar minskas genom a senarelägga insäning i gruppboxen. I större eller växande besäningar är det är oast i den yngsta åldersgrupp som, ufrån smiskyddssynpunkt, behovet av marginaler är störst. Det är väsentligt a boxarna enkelt kan mockas ut och stå tomma mellan kalvarna/kalvomgångarna. Stallet bör därför planeras för a en ärdedel av platserna ska stå tomma för a reducera smiryck. Det är särskilt vikgt a hygienrunerna kan upprähållas eer kalvningstoppar. Kalvstallarna ska vara väl venlerade och ge skydd mot solljus och höga temperaturer samdigt som de erbjuder kalven en dragfri ät- och liggplats. Hela boxväggar istället för gallergrindar minskar drag. Liggplatsen ska vara väl dränerad så a den enkelt kan hållas torr och vara väl isolerad mot ledningskyla underifrån. Kyla är en mindre utmaning för kalven jämfört med fukt och drag. Separat spädkalvsstall och sammanhållna grupper förebygger luftvägssjukdom Luvägsinfekoner sprids från äldre ll yngre djur och är vanligast hos kalvar i åldern 1 7 månader. För a minska smispridning ll de yngsta, mest känsliga kalvarna bör yngre och äldre kalvar hållas skilda från varandra. I den rikgt stora besäningen är också skilda avdelningar för äldre kalvar och ungdjur a föredra. Kalvar 0 3 alternavt 0 4 månader bör inhysas i e separat spädkalvstall. Val av inhysnings- och uodringssystem i spädkalvstallet bör väljas ufrån intresse och kompetens hos kalvskötarna. A nå god hälsa är svårare vid grupphållning än vid ensam/parboxhållning och är svårare i automaserade system än vid manuell uodring av den enskilda kalven. För den som har e go djuröga är dock förutsäningar a få finaste kalvarna bäst i små gruppboxar med automaserad mjölkuodring som underläar uodring av stora dygnsgivor av mjölk. I den större besäningen bör omgångsuppfödning vara självklart i spädkalvsstallet och eersträvas bland de äldre kalvarna. A stallet ger förutsäningar a hålla samman grupperna är en av de vikgaste stallfunkonerna för 4 6 månaders kalvar. Boxstorleken i spädkalvsstallet och i stallet för äldre kalvar bör väljas så a sammanslagning eller delning av grupper kan undvikas när djuren flyas ll nästa stallavdelning. Under senare år har det märkts en posiv utveckling när det gäller uormning av spädkalvsstallar, ll gagn för hälsan. I en del av dessa besäningar har dock myck- 18 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

2 et av hälsovinsterna med det väl uormade spädkalvsstallet gå förlorat i nästa stallavdelning. Stora grupper eller boxar för annan gruppstorlek än i spädkalvsstallet (som innebär sammanslagning/delning av grupper), liggbås utan båspallsmaor, allör få ätplatser och minimimå för ströade ytor llhör de vanligaste felen. Många avdelningar för äldre kalvar är uormade så a djurskötare endast når kalvarna från foderbordet och a också djurförflyningar måste ske över foderbordet, vilket är olämpligt från smiskyddssynpunkt. För de äldre kalvarna är ströbäddsboxar med skrapgång a föredra om god hygien kan åstadkommas. I annat fall bör liggbås väljas. Djurförflyningar är en dskrävande arbetsuppgi i mjölkkobesäningen. Raonella stallar är uormade så a en person själv kan flya kalvar och a boxarna kan mockas utan a kalvarna flyas ur avdelningarna. Fruktsamheten i fokus i ungdjursstallet för kortare uppfödningstid Om gruppstorlek hos kalvar bör avgöras ufrån smiskyddsskäl, bör gruppindelning och gruppstorlek i ungdjursstallet istället avgöras av uodring/foderstyrning, brunstpassning och dräkghetsstatus/-stadium. A kunna ha semineringsdjur i en egen grupp underlättar brunstpassning. Med tanke på a korna i större utsträckning hålls i liggbås bör djuren hållas i liggbås under merparten av ungdjursperioden. Djuren bör ha lång llvänjning ll underlaget de ska möta i koavdelningarna. Raonell dri av ungdjuren skapas om ungdjursstallet ligger i anslutning ll kostallarna snarare än på utgård. Bristande brunstpassning är en vanlig bakgrund ll lång uppfödningsd. Ungdjursstallet bör uormas så a det är enkelt och naturligt a llbringa d bland djuren för brunstpassning utanför uodringsdpunkt. Genom automaserad uodring och utgödsling frigörs arbetsd som kan förläggas ll lämplig d för brunstpassning. För a underläa brunstpassning är det vikgt a man i stallet kan få en god överblick över djuren exempelvis från smarta persongångar som gärna också kan utnyjas för förflyningar av djuren. Olika typer av persongrindar gör det enkelt a gå in ll djuren och med strategiskt placerade stöveltväar undviks gödselbesudling från stövlarna. Ljusa stallar med breda halkfria gångar underläar för djuren a visa brunst. Av arbetsmiljöskäl är det väsentligt med ytor där seminering kan ske utan djur bakom ryggen på den som seminerar. Tänk efter före A tänka eer före sparar mycket pengar genom friska djur och korta uppfödningsperioder. Det borde vara en självklar investering a låta granska ritningar för ny-, om- och llbyggnaoner av kalv- och ungdjursstallet av e team med kompetens inom smiskydd, kalvhälsa, djurskötsel och fruktsamhetsarbete. Djurhälso- och Uodringskonferensen

3 Sida 1 av 3 Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Så lyckas du Vad är viktigt för kalven? I utformningen av spädkalvsstallet Kalvar 0-3 veckor Kalvar 4-12 veckor Vad är viktigt för kvigan? I utformningen av kalv- och ungdjursstallen Kalvar 4-6 månader Ungdjur 7-24 månader Placering och uppdelning 32 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

4 Sida 2 av 3 Därför enkalvs/parbox i minst 14 dagar Vanligaste felet med kalvstallen är för få platser Att skaffa marginaler är en av de viktigaste framgångsfaktorerna Har man vad som krävs för grupphållning och automatiserad utfodring? Framgångsfaktorer System i relation till intresse för kalvskötsel, djuröga och hygientänk Tänk på de små detaljerna som underlättar dagliga skötseln Låt inte det som vunnits i spädkalvsstallet gå förlorat Rationalitet för god hygien och gott smittskydd Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Sida 3 av 3 Underlätta för kvigan att bli ko Gruppindelning/storlek efter Utforma stallet för brunstpassning i fokus Så lyckas du! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Catarina Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen

Läs mer

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Systemlösningar för rekryteringsdjur

Systemlösningar för rekryteringsdjur Systemlösningar för rekryteringsdjur Exempel för mjölkbesättningar med 150 kor Sammanställd av Svensk Mjölk, SLU och JTI Förord Denna skrift innehåller kompletta ritningar för nio olika inhysningslösningar

Läs mer

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och

Läs mer

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor

Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare?

Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare? Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare? Exempel på djurkurser med säkerhetsmål Djurkunskap grund Lantbruksdjurs skötsel Djursjukvård Arbetsliv naturbruk Arbetsmiljö och säkerhet

Läs mer

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.) Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALVAR OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

Uti vår hage vem klarar sig där?

Uti vår hage vem klarar sig där? Uti vår hage vem klarar sig där? Marlene Areskog, Tidigare vid Inst. för Biomedicin & Veterinär Folkhälsovetenskap, SLU, marlene.areskog@gmail.com Marlene Areskog är för llfället föräldraledig, men har

Läs mer

Spaltgolv. För rena och friska djur.

Spaltgolv. För rena och friska djur. Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Det här är vi. Vi är övertygade att det enbart är friska djur som trivs som ger bästa avkastningen, via: LUFT LJUS UTRYMME VILA UTFODRING VATTEN

Det här är vi. Vi är övertygade att det enbart är friska djur som trivs som ger bästa avkastningen, via: LUFT LJUS UTRYMME VILA UTFODRING VATTEN Det här är vi OPTIMAL HÄLSA KOMFORT AVKASTNING Vi är övertygade att det enbart är friska djur som trivs som ger bästa avkastningen, via: LUFT LJUS UTRYMME VILA UTFODRING VATTEN 076-1015185 www.urbanfeeders.se

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Herd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten

Herd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

Läs mer

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.

Läs mer

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth Satsa på kalven - den är framtiden Foto: Maria Lindsäth 1 Publ. nr 2006:6 Innehåll Nötkreaturens naturliga kalvningsbeteende...3 Förberedelser för kalvning...4 Ensambox... 4 Gruppbox... 5 Kalvens utfodring...6

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Alla aktörer inom livsmedelskedjan har ett ansvar för att utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Tips djurmiljö och ventilation 2017

Tips djurmiljö och ventilation 2017 Tips djurmiljö och ventilation 2017 Agr. Dr. Anders Ehrlemark Olika utgångspunkter I en rådgivningssituation finns det olika målsättningar som ibland kan vara motstridiga Uppfylla myndighetskrav tex djurskyddsföreskrifterna

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning #AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Gruppering av mjölkgårdens djur

Gruppering av mjölkgårdens djur Gruppering av mjölkgårdens djur ger smidigare arbete och bättre djurvälmående Gruppering av mjölkgårdens djur 1 I den här artikeln har vi samlat centrala frågor som är bra att beakta vid gruppindelning

Läs mer

HUSDJUR Övervakningens synvinkel och fallgropar. NTM-centralen i Nyland

HUSDJUR Övervakningens synvinkel och fallgropar. NTM-centralen i Nyland HUSDJUR 2018 Övervakningens synvinkel och fallgropar Övervakning: Görs på basen av Mavis och Eviras urvalsgrunder NTM-centralens inspektörer utvidgar till övervakningar Emellanåt har NTM-centralen med

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

Arbetseffektiv mellankalvsproduktion

Arbetseffektiv mellankalvsproduktion Arbetseffektiv mellankalvsproduktion - en del av ett större projekt om arbetstid och arbetsmiljö i nötköttsproduktionen Sammanfattning 90% av mellankalvsuppfödarna var nöjda eller mycket nöjda med sin

Läs mer

Hur bygger man världens bästa ladugård

Hur bygger man världens bästa ladugård Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer

Läs mer

JTI Uppdragsrapport. Moving Floor. självrengörande golv till ungnöt. En teknisk utvärdering. Mats Gustafsson

JTI Uppdragsrapport. Moving Floor. självrengörande golv till ungnöt. En teknisk utvärdering. Mats Gustafsson JTI Uppdragsrapport Moving Floor självrengörande golv till ungnöt En teknisk utvärdering Mats Gustafsson JTI Uppdragsrapport Moving Floor självrengörande golv till ungnöt En teknisk utvärdering Ett projekt

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Djurvård/Djursjukvård

Djurvård/Djursjukvård Djurvård/Djursjukvård Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.nbgkalmar.se Årskurs 1 Året innehåller bl.a djurskötsel, djurskydd, djurbeteenden, djurens biologi Ditt första år på djurvård Under ditt

Läs mer

Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999.

Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999. Kristinelunds gård Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården 1985. Aron delägare sedan 1999. Gårdsbild, Kristinelunds gård Har 5 olika stall på gården med djur, mjölkkor i

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

2015-11- 25. Leva hela livet. Cecilia.akesdo2er@gih.se. Hur långt är hela livet?

2015-11- 25. Leva hela livet. Cecilia.akesdo2er@gih.se. Hur långt är hela livet? 2015-11- 25 Leva hela livet Cecilia.akesdo2er@gih.se Hur långt är hela livet? 1 Att åldras och leva livet Undvika sjukdom Vara engagerad i livet Kogni@v och fysisk funk@on Rowe & Kahn Hållpunkter Vad är

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverks författningssaling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 VERSION FÖR REMISS, 2014-01-24 Föreskrifter o ändring i Statens

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

RAPPORT Datum för utfärdandet

RAPPORT Datum för utfärdandet Utredande veterinär RAPPORT Datum för utfärdandet Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och postort) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas till länsveterinären. Länsstyrelsen vidarebefordrar en kopia

Läs mer

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige Betet En bra betesgång främjar djurens utveckling och ska vara ekonomiskt intressant.

Läs mer

Utrymmeskrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn

Utrymmeskrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn skrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn ALLA DJURSLAG Måttföreskrifterna är minimikrav som syftar till att tillgodose djurens behov av tillräckligt utrymme för att ligga och röra sig. De mått som

Läs mer

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverks författningssaling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter o ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Kontroll enligt djurskyddslagen

Kontroll enligt djurskyddslagen 1 (6) Direktnr. Fax nr. 023-81386 Kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen gjorde 2010-01-15 en kontroll av djurhållningen i Orsa kommun på fastigheten V. Inspektionen genomfördes

Läs mer

Sjukdomsskyddet enligt en enkätstudie

Sjukdomsskyddet enligt en enkätstudie Sjukdomsskyddet enligt en enkätstudie Översättning: Gun Wirtanen, Helsingfors universitet Ruralia-institutet Inledning Med sjukdomsskydd menas åtgärder, som görs på mjölkgårdar för att förebygga att sjukdomar

Läs mer

Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt

Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt Smittsäkrad besättning är igång! Anita Jonasson Djurslagschef Djurhälsoveterinär nöt ä Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt Utgångspunkter Kunskap och motivation:

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats

DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats www.delaval.se DeLaval Sales AB P.O. Box 21 Hans Stahles väg 5 147 21 Tumba Tel: 08 550 294 00 Fax: 08 550 339 15 Sverige.info@delaval.com www.delaval.se DeLaval

Läs mer

Automatiska mjölkningssystem

Automatiska mjölkningssystem nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Egenkontroll Nötköttsproduktion Egenkontroll Nötköttsproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad nötköttsproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av nötkött.

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Om undersökningen Sy>et med undersökningen var a? jämföra tränings- och alkoholvanor bland svenskar i åldern 20-40 år. Datainsamlingen genomfördes

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

SPALTGOLV. för rena och friska djur

SPALTGOLV. för rena och friska djur SPALTGOLV för rena och friska djur Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. En torr klöv är en frisk klöv SPALTGOLV det dränerande golvet En torr klöv

Läs mer