Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Transkript

1 hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet. De flesta avelsföretag som är verksamma i Sverige marknadsför tjurar som sägs ge hållbara dö rar, även om deras definiton för hållbarhet kan variera. Rasföreningarna för SRB och Holstein har också vissa topplistor baserade på kor som har producerat mycket under sin livs d. De a ll trots producerar medelkon av raserna SRB och Holstein bara i cirka två och en halv lakta on innan hon slås ut. Det gör a medellivslängden för svenska kor är cirka fem år. De a föredrag har ll sy e a belysa och försöka besvara följande frågeställningar: Återspeglas kornas gene ska förmåga a leva länge i fak sk livslängd? Är en ökad medelålder på korna i besä ningen posi vt för lönsamheten? Vad ger gårdens avelsstrategi för konsekvenser på rekryteringsprocent, besä ningens gene ska nivå och lönsamhet? Kornas livslängd påverkas av många faktorer. Många av dessa är kopplade ll besä ningens u odring, skötsel och inhysning. Andra faktorer hänger ihop med strategiska beslut på gården såsom utökning eller minskning av besä ning och llgången på kvigor. Priser på mjölk, slaktdjur och livdjur kan också påverka hur länge korna får leva. Två y erligare faktorer som spelar in är besä ningens avels strategi och kornas gene ska förmåga det är framförallt dessa faktorer som kommer a diskuteras i de a föredrag. I Sverige liksom i övriga nordiska länder har avel för ökad hållbarhet i kombina on med ökad produk on varit en ledstjärna sedan länge. Det samlade avelsmålet NTM (Nordic Total Merit) har mycket högt samband ll överlevnad på korna tack vare alla de funk onella egenskaper för fruktsamhet och hälsa som ingår i NTM. Avelsarbetet som har bedrivits visar också tydligt e gene skt framsteg för ökad överlevnad. Trots denna förbä rade gene ska förmåga så har inte kornas fak ska livslängd förbä rats. Andelen kor som kalvar in som överlever ll en andra respek ve en tredje kalvning ligger konstant på cirka 75 och 50 procent. Sni åldern vid utslagning är cirka 5 år och de vanligaste utslagsorsakerna är nedsa fruktsamhet, juversjukdom och högt celltal som llsammans svarar för nästan 50 procent av alla utslagningarna. Den ofrivilliga utslagningen är således hög e ersom kor framförallt bör slås ut på grund av låg produk on. Medelrekryteringen är enligt Kokontrolluppgi cirka 37 procent. Det är alltså i sni 37 av korna i en hundrakors besä ning som årligen ersä s av kvigor. Här kan man ställa sig frågan om rekryteringsprocenten är så hög för a korna inte håller längre eller för a det föreligger e översko på kvigor som motar ut äldre kor ur besä ningen. En lägre rekryteringsprocent ger en högre medelålder på korna vilket har ekonomiska fördelar i form av sänkta rekryteringskostnader och en ökad produk on för äldre kor. Rekryteringskostnaden är en av de största utgi sposterna i mjölkproduk onen. Innan kvigan kalvar in utgör hon endast en kostnad och det tar sedan e antal lakta oner innan kon har betalt av kostnaderna för sin egen uppväxt och börjar generera e översko. Föredraget innehåller exempel på hur kostnaden för rekrytering kan minska vid en lägre rekryteringsprocent och även hur kostnaden per kilo mjölk minskar om man beaktar den ökade avkastningen i senare lakta oner. Det skiljer rela vt mycket i produk on för första jämfört med senare lakta oner. Om man ar på mängden producerat fe + protein för SRB och Holstein så ligger den mellan 12 och 20 procent högre i senare lakta oner jämfört med i första lakta on. A sjukdomsfrekvensen också ökar med ökande ålder stämmer men ur e ekonomiskt perspek v så är det frågan om det inte i många fall är värt a behandla korna istället för a slå ut dem. Slutsatsen från en rela vt ny vetenskaplig publika on från Finland var a oavse hälsostatus var det endast lönsamt a avsiktligt slå ut äldre kor med låg produk onskapacitet. E ersom yngre djur gene skt se är bä re än äldre kor så tror många a en hög rekryteringsprocent där man sä er in många yngre djur årligen skulle vara posi vt för besä ningens gene ska nivå. Men de a motverkas ll viss del av a man vid en hög rekrytering sä er in kvigor e er i princip alla kor, både de med hög och de med låg gene sk förmåga. Våra beräkningar visar a avelsmässigt så ger en lägre rekryteringsprocent, där man rekryterar e er de gene skt bästa korna i besä ningen, en likvärdig eller högre gene sk nivå än en högre rekryteringsprocent. Då färre kor behövs för a producera rekryteringskvigor ger det även en möjlighet ll ökade intäkter från korsningsdjur. Utöver ovan nämnda anledningar finns y erligare fördelar a öka kornas medellivslängd då det prak skt visar på god djuromsorg och minskar mjölkproduk onens nega va miljöpåverkan. Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

2 Emma Carlén arbetar i Växa Sverige med a höja kunskaperna om avel och gene k hos både lantbrukare och fältpersonal. Sy et är a belysa hur och varför avelsstrategier och avelsurval påverkar gårdens resultat. Hennes arbetsuppgi er består av dataanalyser, avelsvärdering och djurförsörjning samt kommunika on inom dessa områden. När Emma inte si er vid datorn eller presenterar resultat på någon konferens eller utbildning så befinner hon sig för det mesta i Knivsta där hon bor med sambo, två busiga smågrabbar och en hund. Frilu sliv och sport är det som hela familjen tycker bäst om vandra, cykla, skrinna eller skida. Jan-Åke Eriksson är agronom med husdjursgene sk inriktning. Han har jobbat inom husdjursorganisa onen många år med avelsvärdering i olika former av mjölkkor, kö arskor, grisar och får. Idag innefa ar arbetet bland annat avelsvärdering av mjölkraser i samarbete med Nordiska AvelsVärdering, NAV. Jan-Åke samverkar också vid framtagning av olika råd och rådgivningsverktyg inom avelsområdet. Privat gillar Jan-Åke a laga mat baserad på närproducerade råvaror. Det var intresset för livsmedelsproduk onen som avgjorde yrkesvalet och då framförallt livsmedel från den fantas ska kon. A det går a göra mjölk av gräs är for arande fascinerande, tycker Jan-Åke. 18 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

3 Sida 1 av 4 Kornas livslängd Återspeglas kornas förmåga att hålla länge i livslängden? Är en ökad medelålder på korna positivt för lönsamheten? Vad ger gårdens avelstrategi för konsekvenser? Djurhälso och utfodringskonferensen 2013 Emma Carlén & Jan Åke Eriksson Emma.Carlen@vxa.se Vad påverkar kornas livslängd? Rekrytering Livslängd - Hållbarhet UTFODRING PRISER KAPACITET FÖRUTSÄTTNINGAR SKÖTSEL SMITTRYCK INHYSNING BELÄGGNING Livslängd avkastning, hälsa, fruktsamhet, exteriör KVIGTILLGÅNG UTÖKNING STRATEGI GENETISK FÖRMÅGA Medelrekrytering i Kokontrollen: 37,5% Produk v livslängd: 2,7 år 2,5 lakt Inkalvningsålder: 28 mån Total medellivslängd: ca 5 år Återspeglas kornas förmåga i faktisk livslängd? Medel antal år i produktion för aktiva kor : 2,1 år Medelålder aktiva kor: ca 4 år och 5 mån Varför och när slås korna ut? Husdjursstatistiken 2012 (Kokontrollåret 2011) Övrigt; 36 Fördelning på utslagsorsak (%) Nedsatt fruktsamhet; 23 Avel för bättre överlevnad Utgallrade kor Rekryterings% 37,5% Ben och klövlidande; 8 Låg avkastning; 9 Högt celltal; 9 Juversjukdom; 15 Genomsnittlig utgångsålder är 60 mån Nästan samma värde för de alla de vanligaste utslagsorsakerna (sjukdomar, nedsatt fruktsamhet, högt celltal och låg avkastning) Höga NTM höga värden för hållbarhet, mjölkindex etc. Avelsmålet NTM framsteg för de flesta egenskaper Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

4 Sida 2 av 4 Avelsframsteg överlevnad, svenska kor Medelavelsvärde Värdet på framsteget: 1 enhet värd ca 7 d 23 enheter värt ca 161 d Korna skulle kunna producera ca 5 mån längre 2010 jfr med 1990 Holstein Födelseår RDC Har hållbarheten förbättrats? Studie: alla svenska besättningar, kvigor födda fr.o.m Andel av kvigorna som kalvar in som överlever en andra kalvning och tredje kalvning är 75 respektive 50% Överlevnad till senare laktation Fenotypisk trend 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Födelseår RDC13 HOL13 RDC12 HOL12 Varför är ökad hållbarhet viktigt? Lägre rekryteringsprocent ger högre medelålder. EKONOMISKT PERSPEKTIV Lägre rekrytering sänker kostnaden för mjölkproduktion Äldre kor presterar bättre för flera viktiga egenskaper AVELSPERSPEKTIV Lägre rekrytering ger liknande avelsframsteg plus möjlighet till mervärde från korsningsdjur KONSUMENTPERSPEKTIV Högre medelålder visar på god djuromsorg och är bra för miljön Lägre rekrytering sänker kostnader Rekryteringskostnaden är en av de största kostnadsposterna Påverkar lönsamheten för resten av kons liv Uppfödningskostnad och rekryteringsbehov påverkar Uppfödningskostnad rekryteringskviga stor variation mellan gårdar Byggkostnad och underhåll Kvigkalv & kalkylränta Arbetskostnad kviga Diversekostnad exkl rta Foderkostnad Källa: Efterkalkyl Mjölk 2010 När börjar kon generera ett överskott? Beror av inkalvningsålder, avkastning och rekryteringskostnad 24 mån, kg, 8000 kr betalt av uppväxt vid ca 4 års ålder (2 lakt.) 30 mån, kg, kr betalt av uppväxt vid ca 5 års ålder (2,5 lakt) Högre rekryteringskostnad förlänger tiden för återbetalning = dagens medel kr Kronor kr 0 kr kr kr kr Återbetalningstidpunkt Ålder månader 24 mån, kg ECM 30 mån, kg ECM 24 mån, kg ECM Ålder (mån) Sänkt rekryteringskostnad ett exempel Rekryteringskostnad= kostnad per djur som byts ut * utslagsfrekvensen Besättning med 100 kor 37% rekrytering Andel ofrivillig utslagning 7% Uppfödningskostnad kr Slaktintäkt 8000 kr Kostnad per utbytt djur 8000 kr Uppfödningskostnad rekryteringskviga slaktintäkt Andel djur som skickats till slakt eller dött under året Sänkt rekrytering med 1 % (slå ut en ko mindre per år) är värt 8000 kr Att komma ner i 30 % rekrytering är värt kr/år i minskad rekryteringskostnad (plus möjliga extra intäkter från korsningsdjur till slakt eller mjölk) 30 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

5 Sida 3 av 4 Sänkt rekryteringskostnad ett exempel Vad kostar rekryteringen i snitt per kg mjölk efter en, två respektive tre laktationer? Med en rekryteringskostnad på 8000 kr Ackumulerad medelavkastning för SRB (kalvningar från ) Mjölk (kg) Rekryteringkostnad (kr/kg) Lakt ,89 Lakt ,42 Lakt ,27 Äldre kor presterar bättre En högre medelålder påverkar besättningens årliga medelprestation: Positivt: Sänkt rekryteringskostnad Ökad årlig medelavkastning Sänkt frekvens av kalvningssvårigheter och dödfödslar Ökad intäkt från nötköttsproduktion (från renras och ev. korsningskalv) Negativt: Ökad frekvens av sjukdomar Är en ökad medelålder på korna positivt för lönsamheten? 305-d fett + protein i laktation 1-3 (kg) Uppgifter från Kokontrollen, kalvningar Avkastning (kg fett+protein) ökar mest från första till senare Medel (kg) Lakt 1 Ökning jfr Lakt 1 (%) Lakt 2 Lakt 3 SRB Holstein Kalvningsegenskaper i laktation 1 vs. 2+ Resultat för renrasiga kor med kalvningsår Kalv efter far av samma ras Kalvningssvårigheter (%) Högre för Holstein jfr SRB Högre i första laktation Dödfödslar (%) Högre för Holstein jfr SRB Högre i första laktation Kostnad i snitt per dödfödd kalv 1300 kr (ca 2000 om kvigkalv) Beräkning från Svensk Mjölk för Hälsopaket Mjölk, 2010 Slutsatser från andra sidan Östersjön Heikkilä A M. et al., 2008, Optimal replacement policy and economic value of dairy cows with diverse health status and production capacity, Journal of Dairy Science, 91: Oavsett hälsostatus var det endast lönsamt att avsiktligt slå ut äldre kor med låg produktionskapacitet Att förhindra för tidig utslagning viktigt Är en ökad medelålder på för att förbättra: korna positivt Möjligheten till avelsurval för Ekonomiskt resultat från produktionen lönsamheten? Att investera i veterinärvård lönade sig Åtminstone för medel och högproducerande kor Lönsamt att öka kornas livslängd Optimalt var att besättningens kor i medel var i lakt 3.7 (faktiskt medel 2.3) och att utslagna kor i medel hade ca 5 laktationer Ekonomisk värde för ökad överlevnad Att låta korna producera 1 dag extra innan de slås ut är enligt beräkningar från Nordisk Avelsvärdering värt: Holstein: 0,51 Euro 5 kr RDC: 0,38 Euro 4 kr Värdet av en extra laktation (370 d) Holstein: 1850 kr RDC: 1480 kr Fotograf: Linda Engström Värdet innefattar framförallt sänkt rekryteringskostnad Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

6 Sida 4 av 4 Rekryteringsprocent - avelsframsteg Eftersom yngre djur är genetiskt bättre än äldre främjas besättningens avelsframsteg av att man sätter in många kvigor Stämmer det? 1. Yngre djur är genetiskt bättre tack vare avelsframsteget från det intensiva urvalet av semintjurar och tjurmödrar 2. Besättningens avelsframsteg gynnas av en hög rekryteringsprocent Effekten av en högre andel genetiskt bättre kvigor motverkas av att man rekryterar även efter genetiskt sämre kor Hög rekryteringsprocent orsak? För bästa lönsamhet sträva mot: Låg utslagning, hög andel frivillig Låg rekrytering, hög kvalitet på insatta kvigor Tillräckligt antal kalvfärdiga kvigor i rätt tid ÖVERSKOTT KVIGOR Låt kvigor mota ut kor Sälj kvigor Tänk efter före undvik överskott Antal kor Avel på besättningsnivå Korsa sämre kor med mjölk eller köttras Medel Rekrytera efter bästa korna (ev könssorterat) NTM Vad ger gårdens avelsstrategi för konsekvenser? Sänkta kostnader för rekrytering Ökade intäkter från mjölkproduktion Mervärde från korsningsdjur Bedrivs urval på hondjur i praktiken? Studie: alla svenska besättningar, kvigor födda fr.o.m Andelen av födda kvigkalvar som kalvade in: 0,75 Ej korrigerat för döda och ej dräktiga, så andelen är underskattad De allra flesta behålls för rekrytering Andel inkalvade av födda 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 Trenden RDC HOL Födelseår Nästan ingen skillnad i genetisk nivå mellan födda och inkalvade Skillnad i NTM: 0,11 Livslängd - konsumentförtroende Bör korna leva längre? Kornas medelålder långt under deras biologiska potential Medelkon får bara två kalvar Slås oftast ut pga. dålig hälsa eller fruktsamhet Det tycker jag! Tack för uppmärksamheten! Mjölkproduktionens miljöpåverkan Avel för ökad hållbarhet ger avelsmässigt framsteg för minskad miljöpåverkan (Helen H. Axelsson, Avhandling SLU, 2013) 32 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige