Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?"

Transkript

1 hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet. De flesta avelsföretag som är verksamma i Sverige marknadsför tjurar som sägs ge hållbara dö rar, även om deras definiton för hållbarhet kan variera. Rasföreningarna för SRB och Holstein har också vissa topplistor baserade på kor som har producerat mycket under sin livs d. De a ll trots producerar medelkon av raserna SRB och Holstein bara i cirka två och en halv lakta on innan hon slås ut. Det gör a medellivslängden för svenska kor är cirka fem år. De a föredrag har ll sy e a belysa och försöka besvara följande frågeställningar: Återspeglas kornas gene ska förmåga a leva länge i fak sk livslängd? Är en ökad medelålder på korna i besä ningen posi vt för lönsamheten? Vad ger gårdens avelsstrategi för konsekvenser på rekryteringsprocent, besä ningens gene ska nivå och lönsamhet? Kornas livslängd påverkas av många faktorer. Många av dessa är kopplade ll besä ningens u odring, skötsel och inhysning. Andra faktorer hänger ihop med strategiska beslut på gården såsom utökning eller minskning av besä ning och llgången på kvigor. Priser på mjölk, slaktdjur och livdjur kan också påverka hur länge korna får leva. Två y erligare faktorer som spelar in är besä ningens avels strategi och kornas gene ska förmåga det är framförallt dessa faktorer som kommer a diskuteras i de a föredrag. I Sverige liksom i övriga nordiska länder har avel för ökad hållbarhet i kombina on med ökad produk on varit en ledstjärna sedan länge. Det samlade avelsmålet NTM (Nordic Total Merit) har mycket högt samband ll överlevnad på korna tack vare alla de funk onella egenskaper för fruktsamhet och hälsa som ingår i NTM. Avelsarbetet som har bedrivits visar också tydligt e gene skt framsteg för ökad överlevnad. Trots denna förbä rade gene ska förmåga så har inte kornas fak ska livslängd förbä rats. Andelen kor som kalvar in som överlever ll en andra respek ve en tredje kalvning ligger konstant på cirka 75 och 50 procent. Sni åldern vid utslagning är cirka 5 år och de vanligaste utslagsorsakerna är nedsa fruktsamhet, juversjukdom och högt celltal som llsammans svarar för nästan 50 procent av alla utslagningarna. Den ofrivilliga utslagningen är således hög e ersom kor framförallt bör slås ut på grund av låg produk on. Medelrekryteringen är enligt Kokontrolluppgi cirka 37 procent. Det är alltså i sni 37 av korna i en hundrakors besä ning som årligen ersä s av kvigor. Här kan man ställa sig frågan om rekryteringsprocenten är så hög för a korna inte håller längre eller för a det föreligger e översko på kvigor som motar ut äldre kor ur besä ningen. En lägre rekryteringsprocent ger en högre medelålder på korna vilket har ekonomiska fördelar i form av sänkta rekryteringskostnader och en ökad produk on för äldre kor. Rekryteringskostnaden är en av de största utgi sposterna i mjölkproduk onen. Innan kvigan kalvar in utgör hon endast en kostnad och det tar sedan e antal lakta oner innan kon har betalt av kostnaderna för sin egen uppväxt och börjar generera e översko. Föredraget innehåller exempel på hur kostnaden för rekrytering kan minska vid en lägre rekryteringsprocent och även hur kostnaden per kilo mjölk minskar om man beaktar den ökade avkastningen i senare lakta oner. Det skiljer rela vt mycket i produk on för första jämfört med senare lakta oner. Om man ar på mängden producerat fe + protein för SRB och Holstein så ligger den mellan 12 och 20 procent högre i senare lakta oner jämfört med i första lakta on. A sjukdomsfrekvensen också ökar med ökande ålder stämmer men ur e ekonomiskt perspek v så är det frågan om det inte i många fall är värt a behandla korna istället för a slå ut dem. Slutsatsen från en rela vt ny vetenskaplig publika on från Finland var a oavse hälsostatus var det endast lönsamt a avsiktligt slå ut äldre kor med låg produk onskapacitet. E ersom yngre djur gene skt se är bä re än äldre kor så tror många a en hög rekryteringsprocent där man sä er in många yngre djur årligen skulle vara posi vt för besä ningens gene ska nivå. Men de a motverkas ll viss del av a man vid en hög rekrytering sä er in kvigor e er i princip alla kor, både de med hög och de med låg gene sk förmåga. Våra beräkningar visar a avelsmässigt så ger en lägre rekryteringsprocent, där man rekryterar e er de gene skt bästa korna i besä ningen, en likvärdig eller högre gene sk nivå än en högre rekryteringsprocent. Då färre kor behövs för a producera rekryteringskvigor ger det även en möjlighet ll ökade intäkter från korsningsdjur. Utöver ovan nämnda anledningar finns y erligare fördelar a öka kornas medellivslängd då det prak skt visar på god djuromsorg och minskar mjölkproduk onens nega va miljöpåverkan. Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

2 Emma Carlén arbetar i Växa Sverige med a höja kunskaperna om avel och gene k hos både lantbrukare och fältpersonal. Sy et är a belysa hur och varför avelsstrategier och avelsurval påverkar gårdens resultat. Hennes arbetsuppgi er består av dataanalyser, avelsvärdering och djurförsörjning samt kommunika on inom dessa områden. När Emma inte si er vid datorn eller presenterar resultat på någon konferens eller utbildning så befinner hon sig för det mesta i Knivsta där hon bor med sambo, två busiga smågrabbar och en hund. Frilu sliv och sport är det som hela familjen tycker bäst om vandra, cykla, skrinna eller skida. Jan-Åke Eriksson är agronom med husdjursgene sk inriktning. Han har jobbat inom husdjursorganisa onen många år med avelsvärdering i olika former av mjölkkor, kö arskor, grisar och får. Idag innefa ar arbetet bland annat avelsvärdering av mjölkraser i samarbete med Nordiska AvelsVärdering, NAV. Jan-Åke samverkar också vid framtagning av olika råd och rådgivningsverktyg inom avelsområdet. Privat gillar Jan-Åke a laga mat baserad på närproducerade råvaror. Det var intresset för livsmedelsproduk onen som avgjorde yrkesvalet och då framförallt livsmedel från den fantas ska kon. A det går a göra mjölk av gräs är for arande fascinerande, tycker Jan-Åke. 18 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

3 Sida 1 av 4 Kornas livslängd Återspeglas kornas förmåga att hålla länge i livslängden? Är en ökad medelålder på korna positivt för lönsamheten? Vad ger gårdens avelstrategi för konsekvenser? Djurhälso och utfodringskonferensen 2013 Emma Carlén & Jan Åke Eriksson Vad påverkar kornas livslängd? Rekrytering Livslängd - Hållbarhet UTFODRING PRISER KAPACITET FÖRUTSÄTTNINGAR SKÖTSEL SMITTRYCK INHYSNING BELÄGGNING Livslängd avkastning, hälsa, fruktsamhet, exteriör KVIGTILLGÅNG UTÖKNING STRATEGI GENETISK FÖRMÅGA Medelrekrytering i Kokontrollen: 37,5% Produk v livslängd: 2,7 år 2,5 lakt Inkalvningsålder: 28 mån Total medellivslängd: ca 5 år Återspeglas kornas förmåga i faktisk livslängd? Medel antal år i produktion för aktiva kor : 2,1 år Medelålder aktiva kor: ca 4 år och 5 mån Varför och när slås korna ut? Husdjursstatistiken 2012 (Kokontrollåret 2011) Övrigt; 36 Fördelning på utslagsorsak (%) Nedsatt fruktsamhet; 23 Avel för bättre överlevnad Utgallrade kor Rekryterings% 37,5% Ben och klövlidande; 8 Låg avkastning; 9 Högt celltal; 9 Juversjukdom; 15 Genomsnittlig utgångsålder är 60 mån Nästan samma värde för de alla de vanligaste utslagsorsakerna (sjukdomar, nedsatt fruktsamhet, högt celltal och låg avkastning) Höga NTM höga värden för hållbarhet, mjölkindex etc. Avelsmålet NTM framsteg för de flesta egenskaper Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

4 Sida 2 av 4 Avelsframsteg överlevnad, svenska kor Medelavelsvärde Värdet på framsteget: 1 enhet värd ca 7 d 23 enheter värt ca 161 d Korna skulle kunna producera ca 5 mån längre 2010 jfr med 1990 Holstein Födelseår RDC Har hållbarheten förbättrats? Studie: alla svenska besättningar, kvigor födda fr.o.m Andel av kvigorna som kalvar in som överlever en andra kalvning och tredje kalvning är 75 respektive 50% Överlevnad till senare laktation Fenotypisk trend 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Födelseår RDC13 HOL13 RDC12 HOL12 Varför är ökad hållbarhet viktigt? Lägre rekryteringsprocent ger högre medelålder. EKONOMISKT PERSPEKTIV Lägre rekrytering sänker kostnaden för mjölkproduktion Äldre kor presterar bättre för flera viktiga egenskaper AVELSPERSPEKTIV Lägre rekrytering ger liknande avelsframsteg plus möjlighet till mervärde från korsningsdjur KONSUMENTPERSPEKTIV Högre medelålder visar på god djuromsorg och är bra för miljön Lägre rekrytering sänker kostnader Rekryteringskostnaden är en av de största kostnadsposterna Påverkar lönsamheten för resten av kons liv Uppfödningskostnad och rekryteringsbehov påverkar Uppfödningskostnad rekryteringskviga stor variation mellan gårdar Byggkostnad och underhåll Kvigkalv & kalkylränta Arbetskostnad kviga Diversekostnad exkl rta Foderkostnad Källa: Efterkalkyl Mjölk 2010 När börjar kon generera ett överskott? Beror av inkalvningsålder, avkastning och rekryteringskostnad 24 mån, kg, 8000 kr betalt av uppväxt vid ca 4 års ålder (2 lakt.) 30 mån, kg, kr betalt av uppväxt vid ca 5 års ålder (2,5 lakt) Högre rekryteringskostnad förlänger tiden för återbetalning = dagens medel kr Kronor kr 0 kr kr kr kr Återbetalningstidpunkt Ålder månader 24 mån, kg ECM 30 mån, kg ECM 24 mån, kg ECM Ålder (mån) Sänkt rekryteringskostnad ett exempel Rekryteringskostnad= kostnad per djur som byts ut * utslagsfrekvensen Besättning med 100 kor 37% rekrytering Andel ofrivillig utslagning 7% Uppfödningskostnad kr Slaktintäkt 8000 kr Kostnad per utbytt djur 8000 kr Uppfödningskostnad rekryteringskviga slaktintäkt Andel djur som skickats till slakt eller dött under året Sänkt rekrytering med 1 % (slå ut en ko mindre per år) är värt 8000 kr Att komma ner i 30 % rekrytering är värt kr/år i minskad rekryteringskostnad (plus möjliga extra intäkter från korsningsdjur till slakt eller mjölk) 30 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

5 Sida 3 av 4 Sänkt rekryteringskostnad ett exempel Vad kostar rekryteringen i snitt per kg mjölk efter en, två respektive tre laktationer? Med en rekryteringskostnad på 8000 kr Ackumulerad medelavkastning för SRB (kalvningar från ) Mjölk (kg) Rekryteringkostnad (kr/kg) Lakt ,89 Lakt ,42 Lakt ,27 Äldre kor presterar bättre En högre medelålder påverkar besättningens årliga medelprestation: Positivt: Sänkt rekryteringskostnad Ökad årlig medelavkastning Sänkt frekvens av kalvningssvårigheter och dödfödslar Ökad intäkt från nötköttsproduktion (från renras och ev. korsningskalv) Negativt: Ökad frekvens av sjukdomar Är en ökad medelålder på korna positivt för lönsamheten? 305-d fett + protein i laktation 1-3 (kg) Uppgifter från Kokontrollen, kalvningar Avkastning (kg fett+protein) ökar mest från första till senare Medel (kg) Lakt 1 Ökning jfr Lakt 1 (%) Lakt 2 Lakt 3 SRB Holstein Kalvningsegenskaper i laktation 1 vs. 2+ Resultat för renrasiga kor med kalvningsår Kalv efter far av samma ras Kalvningssvårigheter (%) Högre för Holstein jfr SRB Högre i första laktation Dödfödslar (%) Högre för Holstein jfr SRB Högre i första laktation Kostnad i snitt per dödfödd kalv 1300 kr (ca 2000 om kvigkalv) Beräkning från Svensk Mjölk för Hälsopaket Mjölk, 2010 Slutsatser från andra sidan Östersjön Heikkilä A M. et al., 2008, Optimal replacement policy and economic value of dairy cows with diverse health status and production capacity, Journal of Dairy Science, 91: Oavsett hälsostatus var det endast lönsamt att avsiktligt slå ut äldre kor med låg produktionskapacitet Att förhindra för tidig utslagning viktigt Är en ökad medelålder på för att förbättra: korna positivt Möjligheten till avelsurval för Ekonomiskt resultat från produktionen lönsamheten? Att investera i veterinärvård lönade sig Åtminstone för medel och högproducerande kor Lönsamt att öka kornas livslängd Optimalt var att besättningens kor i medel var i lakt 3.7 (faktiskt medel 2.3) och att utslagna kor i medel hade ca 5 laktationer Ekonomisk värde för ökad överlevnad Att låta korna producera 1 dag extra innan de slås ut är enligt beräkningar från Nordisk Avelsvärdering värt: Holstein: 0,51 Euro 5 kr RDC: 0,38 Euro 4 kr Värdet av en extra laktation (370 d) Holstein: 1850 kr RDC: 1480 kr Fotograf: Linda Engström Värdet innefattar framförallt sänkt rekryteringskostnad Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

6 Sida 4 av 4 Rekryteringsprocent - avelsframsteg Eftersom yngre djur är genetiskt bättre än äldre främjas besättningens avelsframsteg av att man sätter in många kvigor Stämmer det? 1. Yngre djur är genetiskt bättre tack vare avelsframsteget från det intensiva urvalet av semintjurar och tjurmödrar 2. Besättningens avelsframsteg gynnas av en hög rekryteringsprocent Effekten av en högre andel genetiskt bättre kvigor motverkas av att man rekryterar även efter genetiskt sämre kor Hög rekryteringsprocent orsak? För bästa lönsamhet sträva mot: Låg utslagning, hög andel frivillig Låg rekrytering, hög kvalitet på insatta kvigor Tillräckligt antal kalvfärdiga kvigor i rätt tid ÖVERSKOTT KVIGOR Låt kvigor mota ut kor Sälj kvigor Tänk efter före undvik överskott Antal kor Avel på besättningsnivå Korsa sämre kor med mjölk eller köttras Medel Rekrytera efter bästa korna (ev könssorterat) NTM Vad ger gårdens avelsstrategi för konsekvenser? Sänkta kostnader för rekrytering Ökade intäkter från mjölkproduktion Mervärde från korsningsdjur Bedrivs urval på hondjur i praktiken? Studie: alla svenska besättningar, kvigor födda fr.o.m Andelen av födda kvigkalvar som kalvade in: 0,75 Ej korrigerat för döda och ej dräktiga, så andelen är underskattad De allra flesta behålls för rekrytering Andel inkalvade av födda 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 Trenden RDC HOL Födelseår Nästan ingen skillnad i genetisk nivå mellan födda och inkalvade Skillnad i NTM: 0,11 Livslängd - konsumentförtroende Bör korna leva längre? Kornas medelålder långt under deras biologiska potential Medelkon får bara två kalvar Slås oftast ut pga. dålig hälsa eller fruktsamhet Det tycker jag! Tack för uppmärksamheten! Mjölkproduktionens miljöpåverkan Avel för ökad hållbarhet ger avelsmässigt framsteg för minskad miljöpåverkan (Helen H. Axelsson, Avhandling SLU, 2013) 32 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv/Skottorps Säteri Ränneslöv Ränneslöv/Skottorps Säteri *1085 hektar åker och bete *35 hektar skog *540 ägd, resten arrende Ränneslöv/Skottorps Säteri 1085 åker och bete *250

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt { nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT Sidan 4 40 33 57 SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 1 Av vice ordförande Casper Pedersen Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 randers SØ T: +45 8795 9400,

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att

Läs mer

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt { NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE Sidan 9 55 21 48 FEBRUAR 2013 avlsnyt 3 Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt 1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15 { NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion Läs mer sid. 15 Av VD Rex A. Clausager Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg Komplement till artiklar Statistik från Danmark 1 2017 Statistik renrasiga djur, tabell 1-8 Kalvningstatistik för enskilda år kan bli missvisande för raser bara ett fåtal. En sammanslagning av sex års

Läs mer

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Kalvdödlighet (kvigor) 1-60 dagar kvigkalvarna antal kvigkalvar i åldern 1-59 dagar som dött under perioden -----------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics 2 014 Husdjursstatistik2014 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

NYHETER Nr 01 april 2013

NYHETER Nr 01 april 2013 NYHETER Nr 01 april 2013 MONTBELIARDE / HOLSTEIN / VIKING RED VIKING RED / HOLSTEIN / MONTBELIARDE DET BÄST BEprÖVaDE KOrSNiNGSprOGraMMET ProCROSS Redon 7675 (MO x SRB x HOL). Ägare: Andersen Dairy, Idaho,

Läs mer

Husdjursstatistik Cattle statistics

Husdjursstatistik Cattle statistics 2 Husdjursstatistik2014015 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Lönsam och efterfrågad kalv för nötköttsproduktion. ett mervärde för mjölk- och nötköttsproducenten

Lönsam och efterfrågad kalv för nötköttsproduktion. ett mervärde för mjölk- och nötköttsproducenten Lönsam och efterfrågad kalv för nötköttsproduktion ett mervärde för mjölk- och nötköttsproducenten Sammanfattning Mjölkproducenten kan använda sig av köttrassemin i sin besättning. Det ger ett bättre dräktighetsresultat,

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk och Signaler Djurvälfärd - djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Uppdaterat av Erik Engelbrekts,

Läs mer

Kommunikationsplan. för kommunkontakter 2013-2015

Kommunikationsplan. för kommunkontakter 2013-2015 Kommunikationsplan för kommunkontakter 2013-2015 Folkbildning och aktivitet i din kommun Studieförbunden är en möteplats för nyfikna människor och organisa oner över hela landet. A visa upp de styrkor

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics Husdjursstatistik2014 Cattle statistics 2016 Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

1. Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet. Ex. formulerat i affärsplan. Hur långt har vi kommit?

1. Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet. Ex. formulerat i affärsplan. Hur långt har vi kommit? 1 2 3 Ledningen ser ll a företaget har policy, mål och handlingsplan för CSR-arbetet Ledningen sä er av de resurser som behövs för a kunna nå företagets CSR-mål LEDARSKAP Ex. formulerat i affärsplan Ex.

Läs mer

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Husdjursstatistik. Cattle statistics 2010 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll...6 Foderplanering...6 KAP, Kött Avel Produktion...6 Seminverksamhet med nötkreatur...6 Djurhälsovård...6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Av Magdalena Andersson Engelsk titel: The use of crossbred dairy cows in milk production Handledare: Karl-Johan Petersson Inst. för husdjursgenetik Examinator:

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen 20140728 Jakob Söderberg Världens mjölkproduktion 2000-2020 4 Årlig ökning i procent 3 2 1 2,3

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Milly en västerbottnisk exportframgång!

Milly en västerbottnisk exportframgång! Milly en västerbottnisk exportframgång! När vi var på stämmobesök på Focksta fick vi se en imponerande mängd Milly-kor, närmare bestämt 20 st plus ytterligare 18 st kvigor och kalvar i angränsande hagar

Läs mer

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Katarina Sandelin Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar ann.duse@sva.se Bakgrund och syfte Enligt Världshälsoorganisa onen (WHO) är an bio karesistens globalt se e hot mot folkhälsan och medför ökad dödlighet i sjukvården och ökade sjukvårdskostnader. Även

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). 1.1 Beslut och överklagande 1.1.1 Beslut om stambokföring och registrering Beslut om stambokföring och registrering fattas av fälthuvudman. Beslutet lämnas skriftligt i form av stamboks- eller härstamningsbevis

Läs mer

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för Husdjursgenetik Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar Lowa Göransdotter Uppsala 2015 Kandidatarbete15

Läs mer

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Husdjursstatistik. Cattle statistics 2012 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 Foderplanering... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

{ NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6. FEBRUAR 2013 avlsnyt

{ NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6. FEBRUAR 2013 avlsnyt { NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6 FEBRUAR 2013 avlsnyt 1 Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com Web: vikinggenetics.com

Läs mer

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer